Curiepodden

Prestation och konkurrens eller lärande och lagarbete? Hur ser tillvaron ut för dagens doktorander? Möt Moa Lindqvist, Topias Tolonen-Weckström och Ylva Söderfeldt i ett samtal i Curiepodden om doktorandernas villkor. – Jag tror att det kan bli problem när man är både student och anställd samtidigt. Man hamnar väldigt ofta mellan stolar. Det säger Moa Lindqvist, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, i ett samtal om doktorandernas villkor. I samtalet deltar också Topias Tolonen-Weckström, doktorand i matematik och ordförande i Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté vid Uppsala universitet, och Ylva Söderfeldt, universitetslektor i idéhistoria och föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet var Uppsala universitet och samtalet ägde rum i Segerstedthuset.

Hot och angrepp, dubbla yrkesroller och akademiskt hushållsarbete som inte ger några meriter. Lyssna på David Brax, Göteborgs universitet, Maria Saline, Chalmers, och Erik Smedler, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett samtal i Curiepodden om hindren i forskares vardag. − Det finns ju en tradition av att man låter vissa forskare hållas därför att man inte vill slakta gåsen som lägger guldägg. Det finns en tolerans för en viss typ av antisocialt beteende när det är en person som är uppenbart bra för institutionen. Det berättar David Brax, senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, i ett samtal om vilka hinder som forskare möter i sin vardag. I samtalet deltar också Maria Saline, projektledare för Genie vid Chalmers, och Erik Smedler, docent vid Göteborgs universitet, ST-läkare i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ledamot i Sveriges unga akademi. Samtalet leds av Helena Bornholm, Sveriges unga akademi. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet var Göteborgs universitet och samtalet ägde rum i Torgny Segerstedtsalen.

Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Och vad händer om forskare inte gör sina röster hörda? Möt forskarna Mårten Schulz, Fanny Forsberg Lundell och David Marlevi i ett samtal om forskares roll i samhällsdebatten. – Det är en skyldighet, tycker jag, att delta i den offentliga debatten för att man fått ett sånt ansvar, förtroende, privilegium att vara finansierad av det offentliga. Det säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, i ett samtal om forskares roll i samhällsdebatten. I samtalet deltar också Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, och David Marlevi, biträdande lektor i medicinck vetenskap vid Karolinska institutet. Samtalet leds av Helena Bornholm, Sveriges unga akademi. Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet är Stockholms universitet och samtalet äger rum på konsthallen Accelerator som är en mötesplats för konst och vetenskap.

The press called him the happiest laureate, which he was. In 2012, Robert Lefkowitz was awarded the Nobel Prize in Chemistry together with his colleague and former fellow Brian Kobilka. Listen to his experience of the Nobel Week and how he ended up being a question on Jeopardy. Robert Lefkowitz, Professor of Medicine and Professor of Biochemistry and Chemistry at Duke University and Investigator at the Howard Hughes Medical Institute, is known for his stories. In this podcast episode he tells a few of them - what made the Nobel Week so special, how his banquet speech ended up being a comment on the politicalization of science in the US and how his uncle Henry got all excited when Lefkowitz was featured on Jeopardy.

Forskare har mycket att vinna på att involvera patienter i hela forskningsprocessen – från formuleringen av hypoteser till publiceringen av resultat. Det menar Malin Linder Nording som forskar om en sjukdom som kan drabba gravida och innebära extremt illamående och mycket svåra kräkningar under dygnets alla timmar. Malin Linder Nording är docent i analytisk kemi vid Umeå universitet och forskar om sjukdomen hyperemesis gravidarum (HG) som drabbar ca 1 procent av alla gravida. I det här avsnittet av Curiepodden berättar hon om patientnära forskning och hur den har påverkat upplägget av hennes forskningsstudier. Malin Linder Nording beskriver också hur det är att forska om en sjukdom som hon själv har haft. Avsnittet ingår i serien Från min forskningshorisont där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

In this episode you meet Sam Illingworth, Associate Professor in Academic Practice at Edinburgh Napier University, who tells us more about his work and view on science communication. His research revolves around developing dialogue between scientists and nonscientists and in particular giving voice to those audiences that have been traditionally under heard and underserved by science and science communication. Sam Illingworth sees poetry as a powerful tool to develop a two way dialogue. He writes poems about  scientific studies in his blog The Poetry of Science to communicate research to a non-scientific audience.

Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors. – Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som skulle vara mycket konkurrenskraftiga i de här sammanhangen. Stefan Svallfors är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet. I det här avsnittet av Curiepodden intervjuas han om rapporten Söktryck och framgång vid Europeiska forskningsrådet. Samtalet handlar bland annat om varför inte fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap söker medel från Europeiska forskningsrådet (ERC) och hur forskningsmiljöer, lärosäten och forskningsfinansiärer kan stötta dem som vill söka pengar därifrån.

Hon kallar sig själv för en forskningspolitisk nörd. Hör latinlektorn Moa Ekbom berätta om hur coronakrisen påverkat hennes undervisning och vad hon skulle säga om hon fick en minut med forskningsministern. Moa Ekbom forskar om latinsk litteratur och leder kandidatprogrammet Liberal Arts vid Göteborgs universitet. I det här avsnittet av Curiepodden berättar hon om hur det är att undervisa på distans och hur hennes syn på online-undervisning förändrats radikalt. Hon delar också med sig av sina tankar om den kommande forskningspropositionen: – Jag hoppas på stöd till humaniora och uppmuntran till nationella samarbeten. Universitet kan fortfarande vara rätt slutna verksamheter som inte samarbetar med varandra, trots att det finns många små ämnen som skulle må väldigt bra av det. Avsnittet ingår i serien Från min forskningshorisont där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Hur är det att leda en forskargrupp på distans och vad gör man om en doktorand inte kan utföra de planerade fältförsöken? I det här avsnittet av Curiepodden möter du Steffi Burchard som är docent i strukturgeologi vid Uppsala universitet. Tillsammans med sin forskargrupp studerar hon vad som pågår i vulkaner innan de får ett utbrott. Här hör du henne berätta om sin forskartillvaro i coronapandemins spår. Men hon talar också om den kommande forskningspropositionen och vikten av grundforskning för att vara beredd på nästa stora kris. Avsnittet ingår i serien Från min forskningshorisont där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Det här avsnittet om Curiepodden handlar om hur forskning blir populärvetenskap och vad som motiverar forskare att ägna sig åt forskningskommunikation. I samtalet deltar Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, och Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Allt fler poddar handlar om forskning. Poddens samtalsform lämpar sig för kunskapsspridning och ligger nära det som är hjärtat i universitetets verksamhet. Det menar Magnus Bremmer som 2015 startade Bildningspodden tillsammans med Klas Ekman. I det här avsnittet av Curiepodden samtalar Magnus Bremmer, forskningsredaktör vid Stockholms universitet, med frilansjournalisten Natalie von der Lehr om sina erfarenheter av forskningspoddar och vad som är hemligheten bakom en bra podd. Samtalet handlar också om vilken roll som forskare och lärosäten bör ha i forskningskommunikation.

Hitta en forskningsmiljö med bra handledare och personer som kan hjälpa dig framåt i karriären. Det är ett av råden från tre unga forskare som Curiepodden träffat för att prata om vägen från doktorand till självständighet. De forskare som deltar i samtalet är Sofia Lodén, Stockholms universitet, Tove Fall, Uppsala universitet, och Oskar Karlsson Lindsjö, SLU.

He has founded an open archive for paleontology research and is developing a Massive Open Online Course. Listen to the paleontologist Jon Tennant who is promoting Open Science to achieve a better society.

Det har gått inflation i uttrycket falska nyheter. Idag används begreppet både för att avsluta en diskussion och som ett alibi av etablerade medier för att särskilja sig från påhittade nyheter. Möt mediaforskaren Christian Christensen som menar att journalister måste ha högre ambitioner än så.

Hon forskar om gamla och utdöda språk. Lyssna på Jenny Larsson, professor i baltiska språk, som berättar varför en språkhistoriker intresserar sig för de senaste fynden inom genetik.

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att bevara vår historia och göra den tillgänglig.

Hon tar forskningskommunikation på största allvar. Möt forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans som nyligen vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets röst för sina insatser mot faktaresistens.

Hans Ellegren om att ta ansvar för forskningsmiljön by Tidningen Curie

Just nu byggs ESS som blir världens största neutronmikroskop där forskare från hela Europa kan studera olika material. Miljardinvesteringen kan i förlängningen leda till alltifrån smartare batterier till nya läkemedel. Koordinatorn Marie-Louise Ainalem berättar mer om den nya anläggningen utanför Lund. Läs också en artikel i Curie om ESS: http://www.tidningencurie.se/nyheter/2017/02/02/med-ess-blir-europa-centrum-for-materialforskning/ Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon är lektor i latin, har ett brinnande intresse för forskningspolitik och betonar vikten av att våga säga ifrån. Möt Moa Ekbom som varit ordförande i Sulfs doktorandförening och suttit i regeringens forskningsberedning inför forskningspropositionen. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon är hjärnforskaren som talar varmt om behovet av forskningskommunikation. Lyssna på Nobelpristagaren May-Britt Moser som vill kombinera vetenskap med film och klassisk musik för att nå ut med forskningen till fler. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Hon ser sig inte bara som forskare. Möt Julia Uddén som gärna rör sig i gränslandet mellan vetenskap och konst. Hon gestaltar sin forskning om hjärnan i dans och musik och är intresserad av sambandet mellan kreativitet och sjukdom. Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet. http://www.tidningencurie.se

Nearly 30 young academies met for three days in Stockholm to learn from each other's experiences and to discuss how researchers can contribute to a better world. Listen to Curies podcast from the second global meeting where researchers from all over the world took part.

Nästan 30 unga akademier möttes under tre dagar i Stockholm i november 2015 för att utbyta erfarenheter och diskutera hur forskare kan bidra till en bättre värld. Lyssna på Curies poddsändning från det andra globala mötet där forskare från hela världen kommer till tals. Läs en artikel från mötet på tidningen Curies webbplats http://www.tidningencurie.se/5.43a2830b15168a067b9bf15b.html Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på. Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor. Curie är en nättidning som ges ut av vetenskapsrådet.