Delmi-podden

Personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige, bland annat efter ett avslag eller kanske för att de inte har sökt uppehållstillstånd ska återvända till sina hemländer. Vissa vill återvända frivilligt medan andra måste återvända under tvång. Hur fungerar det egentligen när en människa ska återvända till sitt hemland? Vilka myndigheter är inblandade och hur arbetar de? Vilka svårigheter finns i processen, sett från myndigheternas, de återvändandes och mottagarländernas perspektiv? Hur kan man fånga upp och stötta sårbara personer? Och vilka diplomatiska verktyg fungerar bäst för att underlätta återvändande till tredjeland?

Avsnittet är det första av sex som ingår i Delmis AMIF-finansierade projekt ”Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser”.

Delmis nya kunskapsöversikt Climate Change, Displacement, Mobility and Migration: The State of Evidence, Future Scenarios, Policy Options visar att naturkatastrofer och klimatförändringar har, och kommer fortsätta ha, en stor påverkan på människors liv, förutsättningar och mobilitet. 

Men även om naturkatastrofer och klimatförändringar påverkar människors mobilitet har det inte, tidigare uppskattningar till trots, drivit internationell migration hög utsträckning. I avsnitt 19 av Delmi-podden intervjuas Rainer Münz, en av författarna till kunskapsöversikten, om vad vi tidigare antagit om framtidens klimatrelaterade migration, vad vi faktiskt vet just nu, vad vi kan förvänta oss och vilka alternativ framåt det finns för att mildra och anpassa oss till effekterna av klimatförändringar. Rainer Münz är expert på demografi och internationell migration. Han är just nu gästprofessor vid Central European University och the Diplomacv Academy i Wien, Österrike. Tillsammans med Mathias Czaika, professor i migration och integration och prefekt vid institutionen för migration och globalisering vid Danube University, Krems, Österrike, har de skrivit Delmis senaste kunskapsöversikt.

Programledare: Daniel Silberstein och Anna Hammarstedt

Varför är det så många forskare som inte vill eller kan delta i mediesammanhang? Debattklimatet har blivit allt hårdare vilket gör det svårt för många att argumentera kring infekterade migrationsfrågor. Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och författare av boken ”Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”, nämner rädslan att prata om invandringens omfattning och sammansättning kopplat till integrationsproblem. Sara Mangsbo, universitetslektor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, pratar om avsaknad av differentiering i migrationsdebatten och hur migrationsforskning som kopplas till politik blir väldigt polariserat på sociala medier. De pratar även om hur medicin numera också är polariserat på grund av Covid-19, varför vissa frågor blir eldfängda och vikten av konstruktiva samtal. Detta är det sista avsnittet av Delmi-podden special.

Hur använder sig medierna av forskningen i sin opinionsbildning? Forskare används ofta av medierna för att kommentera olika samhällsproblem samtidigt som det finns en risk för forskningen att bli politiserad. Sofia Wadensjö Karén, VD för Utbildningsradion, säger att journalister har en viktig roll i att bidra med förståelse men att det också finns andra sätt att göra det på än bara genom forskning. PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, pratar om problematiken med statsvetare som politiska kommentatorer och varför opinionsbildningen ofta sker utan källhänvisning. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarar varför journalisters vinklar gör att han inte längre kommenterar dagspolitik och vikten av trygga anställningsavtal för att forskare ska våga uttrycka sin ståndpunkt. Det är det andra utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om samverkan med medierna.