Änglar & Teurgi (Pseudo-Dionysios del 7 av 9)

När Jesus i sina gåtfulla liknelser talar till lärjungarna om deras heliga tjänst jämför han vad de skall göra med livet hos ett litet frö, ja det minsta fröet av alla. Ett frö som kommit för att sås i jordens djupaste mörker, men som en dag skall växa till att bli det största av alla träd, till vilket alla änglar kommer för att bo.

Dionysios skriver att för att detta skall kunna äga rum behöver vi bli invigda i Guds teurgi. En gudomlig konst som syftar till att göra hela världen till ett sakrament. Och de enda som kan vägleda oss att lära känna denna heliga konst är de teurgiska ljusen själva. Änglarna. Varelser av ljus som vill komma oss nära och göra oss mottagliga för det enda ljuset. Och i detta ljus vägleda oss att avslöja de fördolda symbolerna och tillvarons inre sympatier: så att gränserna mellan världarna blir så tunna att tillvarons gränser helt suddas ut, och alla Guds lager blir tillgängliga för alla och allt, överallt.

I ljuset av denna fantastiska vision avrundar jag och Josef Moe Ekesryd vårt samtal med att reflektera kring den kanske allra mest sublima aspekten av Dionysios änglalära. Något Dionysios säger sig ha blivit invigd i av sin lärare Hierotheus. En helig teurgisk handling som handlar om att uppfatta änglarna som erotiska väsen, vars längtan det är vår uppgift att återföra in i Guds väsen. En teurgisk akt som riktar alla ljusens blickar tillbaka in i ljuset.
Länk till chatgrupp på signal:
https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY-
Mer från vårt instagramkonto:
https://www.instagram.com/p/CgHzMeFMVab/

Musik och ljud av Aionarch:

⁠Aionarch | Spotify