Det Ringer In!

Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna!

Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48 och 49.

Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att vilja och våga prata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna!

Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39.

Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att läsa är mer än bara en individuell upplevelse - det är en möjlighet att bli en del av en större gemenskap av läsare. Genom att skapa en läsande gemenskap i klassrummet kan vi stärka både elevers läsförmåga och deras läsvilja och läsmotivation. I detta avsnitt delar jag konkreta tips på hur du enkelt kan få eleverna att dela med sig av vad de läser, väcka nyfikenhet för andras bokval och skapa gemensamma läsupplevelser, även om ni läser olika böcker. Missa inte fler inspirerande tips i avsnitt 48!

Ännu mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, och 46.

“We have two equally important reading goals: to teach our students to read and to teach our students to want to read.” Linda B gambrell, framstående läsforskare och professor

Läsundervisning handlar inte enbart om att lära elever att läsa. Vi behöver också jobba aktivt med att stärka elevers läsmotivation och vilja att läsa. Hur kan vi göra för att få våra elever att upptäcka glädjen i läsningen? Hur kan vi stötta dem att inte bara kunna läsa, utan också att vilja läsa, och välja att läsa? Hur kan vi få dem att förstå vilken gåva läsningen är? I detta avsnitt ger jag några konkreta tips som kan väcka nyfikenhet och läsmotivation.

Skolan är till för eleverna. Klassrummet är deras arbetsplats, likväl som det är lärarnas. Eleverna behöver få vara med och påverka och sätta sin prägel på både den fysiska och sociala miljön. Vi behöver därför bjuda in eleverna att tänka till, att utforma och bestämma hur vi ska ha det. När de blir delaktiga i den processen ökar också deras ansvarstagande och känsla av mening. I det här avsnittet tänkte jag reflektera kring några frågor som kan vara bra att ställa under de första veckorna, frågor vi bearbetar i samtal. Det finns inga rätta svar på dessa frågor, utan det är det undersökande samtalet och elevernas tankar som är i fokus. Häng med!

Tänk att inte läsa på en hel sommar! Inte en enda bok på flera månader, och sen ställas inför ett berg av läsning i olika ämnen i augusti. Hur hjälper vi eleverna över tröskeln så att de kan ta till sig undervisningen? Hur väcker vi läshjärnan? Häng med!

En fråga vi ofta ställer i början av terminen är “Vad har du gjort på sommaren?” Många elever vill berätta, men för en del är det en jobbig fråga. Mycket kan ha hänt under sommaren, både positivt och negativt. Vi vuxna i skolan behöver hjälpa eleverna att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från sommaren, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. Det räcker inte att vi frågar “vad har du gjort på sommaren?” och låter de som vill räcka upp handen och berätta. I detta avsnitt ger jag tips på aktiviteter som kan hjälpa dig att låta eleverna både bearbeta sommaren på ett bra sätt och bli mer redo för terminen som kommer.

Mallar för Hitta någon som 4, 5, 6

Våra namn är personliga och nära knutna till vår identitet. Redan när barn är några månader gamla kan de känna igen och reagera på sitt namn. När vi hör vårt namn sägas skapar det känslor hos oss, och beroende på hur namnet sägs kan det skapa olika typer av känslor och reaktioner. Det kan vara bra att tänka på i skolan. I det här avsnittet vill jag ge några tips på aktiviteter som vi kan göra med elever så att de tränar på att säga varandras namn med värme och positivitet.

Snart är det dags igen! Skolstart, och en ny hösttermin med alla dess möjligheter. Kanske ska du möta en eller flera helt nya klasser, kanske ska du träffa elever du redan känner. Kanske är det din första klass någonsin, kanske har du tappat räkningen på hur många klasser du har mött. Oavsett vilket, så är det första mötet med eleverna viktigt. Hur vi välkomnar eleverna tillbaka till skolan spelar roll. I detta avsnitt delar jag tre saker som är bra att tänka på i det första mötet med eleverna.

“Först tänkte hon [Anette Jahnke] på uppdraget som att hon undervisade i matematik. Sedan förstod hon alltmer att hon undervisade elever i matematik. En avgörande skillnad i formulering.”

Undervisning är inte något som sker från en lärare till en opersonlig elevgrupp, som sker på exakt samma sätt oavsett vilken elevgrupp det är framför oss, eller oavsett vilken lärare det är. Undervisning är en gemensam resa som påverkas av alla de individer som är med. Jag undervisar inte bara ett ämne - jag undervisar elever i ett ämne. Mycket runt omkring påverkar, men vad kan jag göra, i just min elevgrupp, utifrån där vi är just nu?

Läs artikeln HÄR.

Läs studien HÄR.

Jag minns sommaren inför mitt första jobb som lärare. Den dubbla känslan, med allt jag såg fram emot, allt jag ville testa, allt spännande jag ville göra med eleverna, glädjen inför att få ha min egen klass, att kunna göra på mitt sätt, och samtidigt nervositeten och oron över att inte räcka till, att inte klara av, att bli överväldigad, att misslyckas. Det är fullt naturligt att känna allt detta och mycket mer. Jag vill i detta avsnitt ge dig som är ny som lärare några råd och tips, och också några råd och tips till dig som ska ta emot en ny kollega. Tillsammans är vi starka, tillsammans kommer vi längre. Häng med!

Vinn varje konflikt! Vad innebär det egentligen? Vad leder det tankesättet till långsiktigt? Vilka konsekvenser får skam, tvång, fasthållning och inlåsning för eleverna och samhället? Vilket samhälle vill vi ha egentligen? Lyssna, dela och berätta gärna vad du själv tänker och tycker.

Att prata på befallning är svårt. Jag avskydde det som barn, också som tonåring och ung vuxen. Ju mer någon frågade och krävde ett svar, desto tystare blev jag.  Som lärare har jag en mängd verktyg jag använder i skolan för att stötta samtal mellan elever och mellan mig och eleverna, och för att hjälpa eleverna att plocka fram kunskap och sätta ord på sina tankar. Flera av dessa metoder kan vi vuxna också använda med barn hemma, vare sig det är egna barn, syskonbarn eller andra barn i vår närhet. I detta avsnitt får du tips och stöd för hur du kan skapa bättre samtal hemma. Häng med!

När jag fick upp ögonen för kooperativt lärande ville jag testa allt på en gång. Det var så mycket som jag såg kunde hjälpa mina elever, och mig. Jag möter ofta detta när jag är ute på skolor; viljan, drivet, inspirationen och idéerna. Det är fantastiskt! Men ibland gör vi för mycket för fort. I detta avsnitt ger jag stöd och konkreta verktyg kring hur vi kan utveckla samarbete långsamt och hållbart. Häng med!

Min första sommarsemester som lärare märkte jag att när min hjärna började slappna av, först då kunde jag börja bearbeta året som gått ordentligt. Och det var också då idéerna kom. Då kom inspirationen. Då kom känslan av “åh jag kan göra så här!”. I detta avsnitt reflekterar jag kring hur vi vilar och återhämtar oss på olika sätt. Hur gör du?

Terminen har nått sitt slut. Eleverna har fått sommarlov, och snart är det dags för välförtjänt semester. Innan dess, kan det dock vara bra att runda av, reflektera, och sätta ord på det som har hänt och det som vi har lärt oss under terminen. Vi vill ju inte att alla viktiga lärdomar ska rinna ut i den varma sommarsanden och försvinna. Jag vill i detta avsnitt dela med mig av några av mina favoritstrukturer för att reflektera och utvärdera tillsammans med kollegor. Häng med!

Mall för att reflektera: Terminsreflektion

Vad utgår du från när du planerar? Styrs du av kunskapskraven eller startar du i syftet? Under mina första år som lärare blev ibland kunskapskraven och bedömningen ett alldeles för stort fokus, som påverkade hur jag planerade och faktiskt sänkte kvaliteten på min undervisning. I detta avsnitt funderar jag kring detta och hur vi kan tänka istället. Häng med!

Vill du veta mer? Läs i böckerna Meningsfull undervisning eller Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Att vara lärare innebär att ständigt förändras. Ibland kan det kännas som att man bombarderas med tips, metoder och ny inspiration från alla håll och kanter. Att hitta sig själv i allt detta kan vara svårt. I detta avsnitt vill jag lyfta och stärka dig i din översättningskompetens.

Sommarlovet närmar sig med stormsteg. En del av oss ser lata dagar i hängmattan eller på stranden framför sig, helst med en bok i handen. En del av oss kanske hellre gör andra saker. Likadant är det för våra elever. En del har många läsäventyr framför sig och en del kanske inte kommer plocka upp en bok. Hur kan vi göra för att stötta elever att hålla igång den viktiga läsningen över sommaren? Häng med för tips!

Här kan du ladda ner mallar: Jag vill läsa, Läsplan, Tomt läsbingo

Så här mot slutet av terminen är det mycket fokus på att orka. Både lärare och elever är trötta och längtar efter vila och ledighet. Det är mycket som ska hinnas med, och det är mycket känslor både hos oss vuxna och hos eleverna. Det är fullt förståeligt att det kan bli lite negativt i samtal och kommentarstrådar. Vi behöver få ventilera, men det kan bli för mycket av det, och ibland kan vi fastna i det negativa. I dagens avsnitt ska vi därför prata om fem saker vi kan göra för att skapa glädje och avsluta terminen på ett positivt sätt. Häng med!

Du behöver inget specifikt material för att jobba med kooperativt lärande. Det du behöver är didaktisk kunskap om hur du kan strukturera och använda samarbete. När du har det kan du använda samarbete när som helst, med det material som redan finns. Men, jag har mött lärare som känner sig begränsade i användandet av kooperativt lärande för att de inte hinner förbereda material, och då blir det istället att de inte använder det alls. I detta avsnitt får du tips på hur du kan underlätta för dig själv och använda tiden mer effektivt.

Att utvecklas i sin yrkesroll är jätteviktigt. Men det måste göras på ett bra sätt, annars finns en stor risk för förändringströtthet, där lärare känner “inte en föreläsning till!”. Hur skapar vi fortbildning som känns meningsfull och som faktiskt gör skillnad? I detta avsnitt funderar jag kring den faktor jag tror gör störst skillnad. Häng med!

Ibland gör vi allt vi kan, och ändå blir det fel. Faktorer vi inte kan påverka spelar större roll än det vi lyckas göra. Vad gör vi då? Hur hanterar vi den maktlösheten? I detta korta avsnitt tänker jag lite kring detta.

Förändring tar tid. Även när vi testar något nytt, märker att det är bättre än det vi gjorde tidigare, och vill fortsätta med det - kan vi ibland falla tillbaka i det gamla. Ofta när vi blir stressade eller pressade, när det är mycket som ska hinnas med, när saker händer runt omkring, faller vi tillbaka i det gamla, det vi är mer vana vid, även om det inte är det vi vill. Det tar tid att skapa nya hjulspår. 

Vad kan vi då göra? Hur kan vi hjälpa oss själva att hålla fast vi det nya vi hittat som vi vet är bättre, tillräckligt länge så att de nya hjulspåren är djupare än de gamla? Lyssna för tips och tankar!

Ladda ner en stödmall här: Mall Mitt fokusområde

Att samarbeta kräver mycket av våra elever. De måste våga uttrycka ofärdiga tankar, visa när de inte håller med och erkänna när de inte förstår. Detta kräver att de känner trygghet med dem de ska samarbeta med. I det här avsnittet får du tips på små saker du som lärare kan göra för att göra eleverna redo inför ett samarbete och ge goda förutsättningar för dem att lyckas.

Att vända elevers negativa känslor inför matematiken till nyfikenhet kan ta tid. Men det finns konkreta saker jag som lärare kan göra för att stötta mina elever på denna resa. I detta avsnitt delar jag några strukturer från kooperativt lärande som jag gillar att använda i matematiken. Strukturer som kan hjälpa mig att bygga en gemenskap i matematikundervisningen, där elever inte lämnas ensamma utan undersöker och lär sig tillsammans.

Du kan läsa mer om några av strukturerna här: Sortering, EPA, Visa!, Inspireras, Hör vi ihop.

Att lära sig läsa handlar om mer än att lära sig avkoda och förstå text. Att lära sig läsa handlar om att hitta sig själv som läsare, att bli en läsande människa, att hitta sin läsidentitet. För att hjälpa eleverna att hitta läsaren i sig själv behöver vi vara läsande förebilder. Vi behöver då också fundera på vår egen läsidentitet. Vem är jag som läsare? Vad läser jag? När läser jag? Behöver jag kanske vårda min egen läsidentitet? Hur kan jag göra det? I detta avsnitt får du tips och stöd kring hur du - och andra - kan vara läsande förebilder.

Matematik väcker känslor. Ibland starka negativa känslor. En del av våra elever kan till och med ha ångest inför matematiken. Vi lärare kan påverka detta. Vi kan hjälpa elever att forma en mer positiv matematisk identitet, där ångesten byts ut mot nyfikenhet. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter kring detta, utifrån en föreläsning jag hade på Matematikbiennalen 2024.

Vill du läsa mer om forskningen om matteångest? Börja HÄR.

HÄR kan du läsa en svensk studie kring lärares matematikkunskap och relationella kompetens.

Vilken metod är bäst? Ibland i debatten om skola verkar det som att vi lärare bara kan arbeta med en pedagogisk metod i taget. Vi som står i praktiken vet att undervisning inte fungerar så. Istället använder vi en mängd olika metoder och strategier, utifrån innehållet vi jobbar med just då och gruppen vi har framför oss. I detta avsnitt pratar jag om vår förmåga att göra goda val i undervisningen utifrån begreppen didaktisk medvetenhet och didaktisk repertoar. Häng med!

Läs mer i boken Meningsfullt lärande eller i detta blogginlägg.

Att samarbeta är inte enkelt. En del av våra elever och elevgrupper kan dessutom ha extra svårt med samarbete, av olika anledningar. Ibland tänker vi att de helt enkelt inte kan, och därför inte behöver samarbeta. Men ofta är det just dessa elever som gynnas mest av kooperativt lärande. Hur gör vi då? I detta avsnitt får du tips kring hur du kan tänka för att stötta elever och elevgrupper som har extra svårt med samarbete.

Läs mer HÄR.

Studien jag nämner hittar du HÄR.

Det blir sällan riktigt som vi tänker, trots detaljerade planeringar och goda intentioner. Saker händer som vi inte kan kontrollera. I detta avsnitt delar jag tips och tankar kring hur vi kan hantera känslan av misslyckanden, och stötta våra elever att också våga misslyckas. Lärande är en resa, både för eleverna och för oss lärare.

Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

I förra avsnittet pratade jag lite om meningsfullhet. I detta avsnitt tänkte jag att vi skulle undersöka detta begrepp mer praktiskt. Om jag vill skapa en mer meningsfull skoldag för mina elever, hur kan jag göra? Hur kan jag bemöta frågan “Varför ska vi göra det här?”, eller hur kan jag planera undervisning så att den frågan inte kommer upp alls? Vi vuxna har låg tolerans för meningslösa aktiviteter. Varför tycker vi då att elever ska stå ut med det? Hur kan vi utveckla vår undervisning, så att vi bättre tillgodoser elevernas behov av meningsfullhet?

Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning

Är skolan tråkig? Är lärande tråkigt? Vad menar elever när de säger att skolan är tråkig? I detta avsnitt resonerar jag kring begreppet tråkigt i förhållande till lärande. Vad menar vi egentligen? Hur kan den pedagogiska diskussionen bli mer produktiv? Hur kan vi verka för ett livslångt lärande?

Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning

En användbar strategi för att stötta elever i samarbeten och hjälpa dem att utveckla samarbetsfärdigheter över tid  är T-kort. I detta avsnitt får du lära dig vad T-kort är och hur det kan användas i olika sammanhang. Läs mer om T-kort i detta blogginlägg.

Att samarbeta är svårt. Samarbetsförmåga är inget vi föds med, utan det behöver utvecklas över tid. Det är därför viktigt att vi i skolan lär ut samarbetsfärdigheter. Vi behöver ge elever verktyg för att lyckas i sina samarbeten. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter av samarbetsfärdigheter och några praktiska strategier för att stötta elever att utveckla sina samarbetsförmågor.

Läs mer i böckerna Grundbok i kooperativt lärande, Kooperativt lärande i praktiken och Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.

Läs mer i detta blogginlägg.

Har du upplevt att många elever räcker upp handen samtidigt? Har du känt att du inte räcker till och att du inte hinner hjälpa alla? I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan aktivera eleverna som resurser för varandra, så att eleverna får hjälp snabbare och du som lärare räcker till bättre. Det räcker inte att vi säger “fråga kompisen”, utan kräver medvetet arbete över tid. Lyssna för att se vad ditt första steg kan vara!

Små saker kan göra stor skillnad. Vi behöver hitta de där små, enkla rutinerna, som över tid skapar en god undervisningsgemenskap. Vi kan redan första dagen sätta tonen för resten av terminen. I detta avsnitt delar jag med mig av några av mina favoriter.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.

Skolan är till för eleverna. Det är därför viktigt att vi redan från början bjuder in dem att påverka både den fysiska och sociala lärmiljön. Deras tankar och åsikter kan hjälpa oss att skapa en gynnsam miljö där de lär sig ta ansvar och utvecklas som människor. I detta avsnitt undersöker vi några praktiska sätt att involvera eleverna och låta deras röst höras.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.

Hur får vi till en bra start på terminen eller läsåret? Hur skapar vi kopplingar mellan eleverna och förankrar dem i gruppen? Hur lägger vi en bra grund för terminen som vi har framför oss? I detta första av tre avsnitt på temat Starta skolan starkt får ni tips och stöd kring hur ni kan börja bygga goda relationer med eleverna, och mellan eleverna, redan från början.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt

Mallar till Hitta någon som finns här.

När jag släppte min första årskurs 3, kände jag att om jag bara skulle göra en enda sak annorlunda i en ny årskurs 1, så skulle det vara att högläsa mer. I detta avsnitt lyfter vi fram den magiska högläsningen. Högläs ofta! Högläs alla typer av texter! Högläs för alla elever!

Struktur och rutiner är bra. Men ibland kan för mycket struktur hämma elevernas upplevelse av innehållet och stoppa magin. I detta avsnitt undersöker vi balansen mellan struktur och frihet, tydlighet och upplevelse, ramar och kreativitet.

Den kooperativa strukturen EPA kan användas för att öka elevernas delaktighet och stärka lärandet. I detta avsnitt tittar vi närmare på de olika stegen i strukturen, vad man kan tänka på och hur man kan variera beroende på syfte och innehåll. Hur kan du utveckla dina elevers samtal? Här finns text och mallar.

Trots att vi lärare gör allt vi kan för att förklara och få elever att förstå, når vi inte alltid fram i våra genomgångar. I detta avsnitt delar jag några strategier jag använder för att stötta elevernas förståelse - strategier som underlättar både för eleverna och för mig som lärare!

--

Vems ansvar är det när en elev inte lyssnar? Vems ansvar är det när en

kollega scrollar på mobilen under mötet? Hur stöttar vi människors

ansvarstagande? Det undersöker vi i detta avsnitt!

Det är lätt att fastna i negativa tankemönster, både för elever och

lärare. Ibland ser vi bara det som inte fungerar, det vi inte klarar av,

det som är jobbigt. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan hjälpa

både elever och dig själv att tänka positivt och möjliggöra förändring. Klicka här för material.

Små saker kan göra stor skillnad. Redan under de första minuterna på en

lektion kan vi signalera till eleverna vad vi förväntar oss av dem och

bjuda in dem i lektionen. I detta avsnitt får du konkreta verktyg för

hur du på bara några minuter kan öka elevernas aktivitet och

delaktighet.

Vems röst hörs i ditt klassrum? Hur kan vi stötta alla elever att komma

till tals? Här får du enkla, praktiska tips för att skapa ett

demokratiskt klassrum där alla elevers röster får plats.

Det är viktigt att tacka och visa uppskattning. Här får du tips på små

saker du kan göra i din elevgrupp för att främja ett positivt

klassrumsklimat. Börja redan idag!

Vem är jag? Här får du veta mer om vem jag - Jennie Wilson - är och hur jag hamnade där jag är idag.

Varför gör vi som vi gör? I detta avsnitt undersöker vi några vanliga

skolsituationer och funderar på varför vi gör som vi gör och vad det

leder till långsiktigt. Blir det som vi vill? Om inte, vad gör vi då?

I detta avsnitt får du veta vad det här är för podd och varför jag har startat den.