Det Ringer In!

Att vara lärare innebär att ständigt förändras. Ibland kan det kännas som att man bombarderas med tips, metoder och ny inspiration från alla håll och kanter. Att hitta sig själv i allt detta kan vara svårt. I detta avsnitt vill jag lyfta och stärka dig i din översättningskompetens.

Sommarlovet närmar sig med stormsteg. En del av oss ser lata dagar i hängmattan eller på stranden framför sig, helst med en bok i handen. En del av oss kanske hellre gör andra saker. Likadant är det för våra elever. En del har många läsäventyr framför sig och en del kanske inte kommer plocka upp en bok. Hur kan vi göra för att stötta elever att hålla igång den viktiga läsningen över sommaren? Häng med för tips!

Här kan du ladda ner mallar: Jag vill läsa, Läsplan, Tomt läsbingo

Så här mot slutet av terminen är det mycket fokus på att orka. Både lärare och elever är trötta och längtar efter vila och ledighet. Det är mycket som ska hinnas med, och det är mycket känslor både hos oss vuxna och hos eleverna. Det är fullt förståeligt att det kan bli lite negativt i samtal och kommentarstrådar. Vi behöver få ventilera, men det kan bli för mycket av det, och ibland kan vi fastna i det negativa. I dagens avsnitt ska vi därför prata om fem saker vi kan göra för att skapa glädje och avsluta terminen på ett positivt sätt. Häng med!

Du behöver inget specifikt material för att jobba med kooperativt lärande. Det du behöver är didaktisk kunskap om hur du kan strukturera och använda samarbete. När du har det kan du använda samarbete när som helst, med det material som redan finns. Men, jag har mött lärare som känner sig begränsade i användandet av kooperativt lärande för att de inte hinner förbereda material, och då blir det istället att de inte använder det alls. I detta avsnitt får du tips på hur du kan underlätta för dig själv och använda tiden mer effektivt.

Att utvecklas i sin yrkesroll är jätteviktigt. Men det måste göras på ett bra sätt, annars finns en stor risk för förändringströtthet, där lärare känner “inte en föreläsning till!”. Hur skapar vi fortbildning som känns meningsfull och som faktiskt gör skillnad? I detta avsnitt funderar jag kring den faktor jag tror gör störst skillnad. Häng med!

Ibland gör vi allt vi kan, och ändå blir det fel. Faktorer vi inte kan påverka spelar större roll än det vi lyckas göra. Vad gör vi då? Hur hanterar vi den maktlösheten? I detta korta avsnitt tänker jag lite kring detta.

Förändring tar tid. Även när vi testar något nytt, märker att det är bättre än det vi gjorde tidigare, och vill fortsätta med det - kan vi ibland falla tillbaka i det gamla. Ofta när vi blir stressade eller pressade, när det är mycket som ska hinnas med, när saker händer runt omkring, faller vi tillbaka i det gamla, det vi är mer vana vid, även om det inte är det vi vill. Det tar tid att skapa nya hjulspår. 

Vad kan vi då göra? Hur kan vi hjälpa oss själva att hålla fast vi det nya vi hittat som vi vet är bättre, tillräckligt länge så att de nya hjulspåren är djupare än de gamla? Lyssna för tips och tankar!

Ladda ner en stödmall här: Mall Mitt fokusområde

Att samarbeta kräver mycket av våra elever. De måste våga uttrycka ofärdiga tankar, visa när de inte håller med och erkänna när de inte förstår. Detta kräver att de känner trygghet med dem de ska samarbeta med. I det här avsnittet får du tips på små saker du som lärare kan göra för att göra eleverna redo inför ett samarbete och ge goda förutsättningar för dem att lyckas.

Att vända elevers negativa känslor inför matematiken till nyfikenhet kan ta tid. Men det finns konkreta saker jag som lärare kan göra för att stötta mina elever på denna resa. I detta avsnitt delar jag några strukturer från kooperativt lärande som jag gillar att använda i matematiken. Strukturer som kan hjälpa mig att bygga en gemenskap i matematikundervisningen, där elever inte lämnas ensamma utan undersöker och lär sig tillsammans.

Du kan läsa mer om några av strukturerna här: Sortering, EPA, Visa!, Inspireras, Hör vi ihop.

Att lära sig läsa handlar om mer än att lära sig avkoda och förstå text. Att lära sig läsa handlar om att hitta sig själv som läsare, att bli en läsande människa, att hitta sin läsidentitet. För att hjälpa eleverna att hitta läsaren i sig själv behöver vi vara läsande förebilder. Vi behöver då också fundera på vår egen läsidentitet. Vem är jag som läsare? Vad läser jag? När läser jag? Behöver jag kanske vårda min egen läsidentitet? Hur kan jag göra det? I detta avsnitt får du tips och stöd kring hur du - och andra - kan vara läsande förebilder.

Matematik väcker känslor. Ibland starka negativa känslor. En del av våra elever kan till och med ha ångest inför matematiken. Vi lärare kan påverka detta. Vi kan hjälpa elever att forma en mer positiv matematisk identitet, där ångesten byts ut mot nyfikenhet. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter kring detta, utifrån en föreläsning jag hade på Matematikbiennalen 2024.

Vill du läsa mer om forskningen om matteångest? Börja HÄR.

HÄR kan du läsa en svensk studie kring lärares matematikkunskap och relationella kompetens.

Vilken metod är bäst? Ibland i debatten om skola verkar det som att vi lärare bara kan arbeta med en pedagogisk metod i taget. Vi som står i praktiken vet att undervisning inte fungerar så. Istället använder vi en mängd olika metoder och strategier, utifrån innehållet vi jobbar med just då och gruppen vi har framför oss. I detta avsnitt pratar jag om vår förmåga att göra goda val i undervisningen utifrån begreppen didaktisk medvetenhet och didaktisk repertoar. Häng med!

Läs mer i boken Meningsfullt lärande eller i detta blogginlägg.

Att samarbeta är inte enkelt. En del av våra elever och elevgrupper kan dessutom ha extra svårt med samarbete, av olika anledningar. Ibland tänker vi att de helt enkelt inte kan, och därför inte behöver samarbeta. Men ofta är det just dessa elever som gynnas mest av kooperativt lärande. Hur gör vi då? I detta avsnitt får du tips kring hur du kan tänka för att stötta elever och elevgrupper som har extra svårt med samarbete.

Läs mer HÄR.

Studien jag nämner hittar du HÄR.

Det blir sällan riktigt som vi tänker, trots detaljerade planeringar och goda intentioner. Saker händer som vi inte kan kontrollera. I detta avsnitt delar jag tips och tankar kring hur vi kan hantera känslan av misslyckanden, och stötta våra elever att också våga misslyckas. Lärande är en resa, både för eleverna och för oss lärare.

Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

I förra avsnittet pratade jag lite om meningsfullhet. I detta avsnitt tänkte jag att vi skulle undersöka detta begrepp mer praktiskt. Om jag vill skapa en mer meningsfull skoldag för mina elever, hur kan jag göra? Hur kan jag bemöta frågan “Varför ska vi göra det här?”, eller hur kan jag planera undervisning så att den frågan inte kommer upp alls? Vi vuxna har låg tolerans för meningslösa aktiviteter. Varför tycker vi då att elever ska stå ut med det? Hur kan vi utveckla vår undervisning, så att vi bättre tillgodoser elevernas behov av meningsfullhet?

Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning

Är skolan tråkig? Är lärande tråkigt? Vad menar elever när de säger att skolan är tråkig? I detta avsnitt resonerar jag kring begreppet tråkigt i förhållande till lärande. Vad menar vi egentligen? Hur kan den pedagogiska diskussionen bli mer produktiv? Hur kan vi verka för ett livslångt lärande?

Läs mer i böckerna Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan och Meningsfull undervisning

En användbar strategi för att stötta elever i samarbeten och hjälpa dem att utveckla samarbetsfärdigheter över tid  är T-kort. I detta avsnitt får du lära dig vad T-kort är och hur det kan användas i olika sammanhang. Läs mer om T-kort i detta blogginlägg.

Att samarbeta är svårt. Samarbetsförmåga är inget vi föds med, utan det behöver utvecklas över tid. Det är därför viktigt att vi i skolan lär ut samarbetsfärdigheter. Vi behöver ge elever verktyg för att lyckas i sina samarbeten. I detta avsnitt undersöker vi några aspekter av samarbetsfärdigheter och några praktiska strategier för att stötta elever att utveckla sina samarbetsförmågor.

Läs mer i böckerna Grundbok i kooperativt lärande, Kooperativt lärande i praktiken och Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.

Läs mer i detta blogginlägg.

Har du upplevt att många elever räcker upp handen samtidigt? Har du känt att du inte räcker till och att du inte hinner hjälpa alla? I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan aktivera eleverna som resurser för varandra, så att eleverna får hjälp snabbare och du som lärare räcker till bättre. Det räcker inte att vi säger “fråga kompisen”, utan kräver medvetet arbete över tid. Lyssna för att se vad ditt första steg kan vara!

Små saker kan göra stor skillnad. Vi behöver hitta de där små, enkla rutinerna, som över tid skapar en god undervisningsgemenskap. Vi kan redan första dagen sätta tonen för resten av terminen. I detta avsnitt delar jag med mig av några av mina favoriter.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.

Skolan är till för eleverna. Det är därför viktigt att vi redan från början bjuder in dem att påverka både den fysiska och sociala lärmiljön. Deras tankar och åsikter kan hjälpa oss att skapa en gynnsam miljö där de lär sig ta ansvar och utvecklas som människor. I detta avsnitt undersöker vi några praktiska sätt att involvera eleverna och låta deras röst höras.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt.

Hur får vi till en bra start på terminen eller läsåret? Hur skapar vi kopplingar mellan eleverna och förankrar dem i gruppen? Hur lägger vi en bra grund för terminen som vi har framför oss? I detta första av tre avsnitt på temat Starta skolan starkt får ni tips och stöd kring hur ni kan börja bygga goda relationer med eleverna, och mellan eleverna, redan från början.

Vill du ha ännu mer stöd? Läs boken Starta skolan starkt

Mallar till Hitta någon som finns här.

När jag släppte min första årskurs 3, kände jag att om jag bara skulle göra en enda sak annorlunda i en ny årskurs 1, så skulle det vara att högläsa mer. I detta avsnitt lyfter vi fram den magiska högläsningen. Högläs ofta! Högläs alla typer av texter! Högläs för alla elever!

Struktur och rutiner är bra. Men ibland kan för mycket struktur hämma elevernas upplevelse av innehållet och stoppa magin. I detta avsnitt undersöker vi balansen mellan struktur och frihet, tydlighet och upplevelse, ramar och kreativitet.

Den kooperativa strukturen EPA kan användas för att öka elevernas delaktighet och stärka lärandet. I detta avsnitt tittar vi närmare på de olika stegen i strukturen, vad man kan tänka på och hur man kan variera beroende på syfte och innehåll. Hur kan du utveckla dina elevers samtal? Här finns text och mallar.

Trots att vi lärare gör allt vi kan för att förklara och få elever att förstå, når vi inte alltid fram i våra genomgångar. I detta avsnitt delar jag några strategier jag använder för att stötta elevernas förståelse - strategier som underlättar både för eleverna och för mig som lärare!

--

Vems ansvar är det när en elev inte lyssnar? Vems ansvar är det när en

kollega scrollar på mobilen under mötet? Hur stöttar vi människors

ansvarstagande? Det undersöker vi i detta avsnitt!

Det är lätt att fastna i negativa tankemönster, både för elever och

lärare. Ibland ser vi bara det som inte fungerar, det vi inte klarar av,

det som är jobbigt. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan hjälpa

både elever och dig själv att tänka positivt och möjliggöra förändring. Klicka här för material.

Små saker kan göra stor skillnad. Redan under de första minuterna på en

lektion kan vi signalera till eleverna vad vi förväntar oss av dem och

bjuda in dem i lektionen. I detta avsnitt får du konkreta verktyg för

hur du på bara några minuter kan öka elevernas aktivitet och

delaktighet.

Vems röst hörs i ditt klassrum? Hur kan vi stötta alla elever att komma

till tals? Här får du enkla, praktiska tips för att skapa ett

demokratiskt klassrum där alla elevers röster får plats.

Det är viktigt att tacka och visa uppskattning. Här får du tips på små

saker du kan göra i din elevgrupp för att främja ett positivt

klassrumsklimat. Börja redan idag!

Vem är jag? Här får du veta mer om vem jag - Jennie Wilson - är och hur jag hamnade där jag är idag.

Varför gör vi som vi gör? I detta avsnitt undersöker vi några vanliga

skolsituationer och funderar på varför vi gör som vi gör och vad det

leder till långsiktigt. Blir det som vi vill? Om inte, vad gör vi då?

I detta avsnitt får du veta vad det här är för podd och varför jag har startat den.