Dressed Not to Kill

I vår tid av överkonsumtion behöver vi hålla kvar blicken på mode som kultur. Hur talar vi om mode? Hur kan man anlägga ett kritiskt perspektiv på mode? Dagens avsnitt kretsar kring relationen mellan mode och konst. Hur förhåller sig mode till konst? Och vice versa, hur förhåller sig konsten till mode? Kan mode vara konst? Kan konstnärer göra mode? Vilka skillnader finns mellan mode och konst? Vilka samarbeten finns? Vem samarbetar? Är det institutioner, enskilda designers eller kommersiella aktörer?

Då Dressed Not to Kill sänds från Center for Arts, Business and Culture vid SSE vill vi inleda med ett nedslag i Handelshögskolans omfattande satsning på konst, som kallas för SSE Art Initiative. Vi träffar Tinni Ernsjöö Rappe   som är Executive Director för konstinitiativet och driver det och tillhörande Literary Agenda, som är en lässatsning. Vi pratar också med Adam Ceczy, forskare och lärare vid University of Sydney och konstnär, inriktad på just mode och konst. Sofia Hedström de Leo samtalar med Timur Tugberk från Art Hearts Fashion, en organisation som blandar konst och mode genom att ordna events under stora arrangemang som Art Basel i Miami eller modeveckan i New York. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid SSE. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, SEI — Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? 

Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. 

I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi befinner oss mitt i en digital transformation. I modeindustrin påverkar den allt ifrån shoppingbeteenden och trender till möjligheterna till transparens i leverantörskedjan och rapportering. I dagens avsnitt tittar vi närmare på digitalisering och design. 

Hur påverkar digitaliseringen designprocesser i modeindustrin? Hur kan vi prata om mode i olika former av 'extended reality'? Vad kan man egentligen säga om digitaliseringens inverkan på modeindustrins hållbarhet? Varför vill alla unga lära sig mer om hantverk just nu? 

Vi har träffat Jane Harris, professor i Digital Innovation och Design och chef för The Fashion, Textiles and Technology Institute vid University of the Arts, i London, och Manuela Alvarez, designer och grundare av märket MAZ, ett colombianskt lyxmodemärke som utmärks av tydliga hantverkselement med rötter i ursprungsbefolkningens praktiker. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på  kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Manuela Alvarez är gjort av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

"Lyxmode är av naturen hållbart", påstod nyligen Antoine Arnault, ansvarig för hållbarhet och image på LVMH. Stämmer verkligen detta? Erbjuder lyxmodemärkena högre kvalitet idag? Vi har sett en svindlande prisökning på lyxmode bara sedan pandemiåren. Chanels flap bag i mediumstorlek har exempelvis ökat med 104 procent sedan 2019. Innebär det att kvaliteten och värdet också står sig över tid? Höga priser torde tillåta större ansvar i leverantörskedjorna. Eller? I vilken riktning rör sig lyxmodeindustrin just nu?

Dagens avsnitt grottar alltså ned sig i lyxmode och hållbarhet. Vi pratar med Dana Thomas, författare till böckerna Deluxe: How Luxury Lost Its Luster, Fashionopolis: The price of fast fashion and the future of clothes och Gods and Kings: The Rise and Fall of Alexander McQueen and John Galliano, och skribent för New York Times och Brittiska Vogue. Sedan träffar Sofia Hedström di Leo Mary Kyle Holle, grundaren till butiken Miami Twice, som säljer begagnade märkesväskor. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Mary Kyle Holle på Miami Twice är gjort av modejournalisten Sofia Hedström di Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Då AI och mode kretsar mycket kring bilder har vi gjort ett fördjupat samtal kring foto. I skärningspunkten mellan AI och foto ställs en rad intressanta frågor kring autenticitet och curering på sin spets. I förlängningen avgörande utmaningar kring social hållbarhet.

Gäst är Fred Ritchin, professor och tidigare rektor för International Center of Photography ICP och tidigare bildredaktör på New York Times. Han kommer i höst ut med boken The Synthetic Eye, om AI och fotografi. Hans arbete handlar främst om dokumentärfotografi. I en polariserad värld med många konkurrerande sanningsanspråk har AI-bilder en mängd etiska implikationer. 

Trots att steget till modefotografi kan te sig långt finns det tydliga paralleller. Vi ger en kort exposé över modefotografins utveckling och resonerar lite kring dagens utmaningar. Vem är framtidens curatorer/smakskapare? Kommer det en motreaktion mot det 'omöjliga modefotografiet'? Varför vet vi så lite om bilder? Vad får det för konsekvenser? 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

AI sveper in över alla delar av samhället och modeindustrin är inget undantag. Snacket om AI är ofta samstämmigt: det är en teknologi som vi vare sig vi vill eller ej måste ta till oss, den ska fungera som ett komplement till oss människor, inte som en ersättare, den kan effektivisera processer, den representerar det nya. Men hur påverkar denna teknologi en så pass materiell kulturindustri som mode? AI kan användas för att optimera leverantörskedjor, till exempel minska lager, men också i kreativa delar av verksamheten: i designen av kollektioner och enskilda plagg, i varumärkets kommunikation. 

Samtidigt menar många att det redan går alldeles för snabbt i modeindustrin; det kommer ut nya kollektioner och stilar ideligen, utbudet är för stort och okoordinerat. Hur blir det då om modeföretag med ena handen granskar och förbättrar sina leverantörskedjor, inför cirkulära modeller och pratar ESG, och med andra handen accelererar det redan skyhöga tempot i modeindustrin och utvidgar sortimentet ytterligare med hjälp av AI? 

Dagens avsnitt rör sig från klädernas och modets sociala betydelse, över modefältets uppbyggnad och värdeskapande, till möjligheterna att använda AI i de kreativa processerna i modeindustrin. Intervjuade i avsnittet är Joanne Entwistle, Reader i Cultural and Creative Industries och en av världens främsta forskare inom modesociologi, verksam vid King's College i London, och Nima Abbasi, en av grundarna bakom den omtalade amerikanska AI-byrån Maison Meta, inriktad på mode, retail och lyx. Maison Meta har arbetat med märken som Revolve, Moncler, Tory Burch, Dolce & Gabbana, Zalando. 
 
Vad är skillnaden mellan kläder och mode? Varför var kroppen länge så frånvarande i modeforskningen? Hur viktigt är kön i modesystemet? Hur reproduceras normer? Hur luckras de upp? Vilka agerar intermediärer idag? Hur använder modeföretag AI kreativt idag? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna? Vilka möjliga användningsområden ser man idag? Hur rimmar det med djupt rotade föreställningar om vad mode är? Om kreativt oberoende, om designers med idéer och visioner, om en tydlig mänsklig avsändare? Med hållbarhet? Välkommen till ett utforskande sommaravsnitt!

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Returer är ett växande problem för individer, modeföretag och miljön. Där vissa modekonsumenter upplever returer som krångliga och kostsamma ser andra möjligheter att använda hemmet som provrum och shoppar loss utan hämningar. För företagen är returerna en mycket kostsam historia. Många modeföretag får tillbaka ungefär hälften av köpen som returer. Denna shoppingkultur får förstås också konsekvenser för klimatet: plagg som returneras är inte alltid i ett sådant skick att de kan säljas i ordinarie återförsäljningskanaler. Samtidigt kan företags åtgärder för att minska returer leda till att felköp istället blir hängande hemma hos konsumenter. 

Hur stort är problemet med returer idag? Hur agerar modeföretag för att minska mängden returer? Hur har modekonsumenters beteende förändrats över tid? Hur kan modeföretag bäst hantera returer, om man utgår från forskningen? 

I dagens avsnitt träffar vi forskaren Christoph Baldauf från Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm och entreprenören Oscar Rundqvist, Handelsalumn och grundare av eComID, en startup som erbjuder modeföretag tjänster för att minska returer och därmed också få ner koldioxidavtrycket. Sedan tar vi fasta på att returer lätt hamnar på soptippen, tar oss över till Miami och pratar med Patricia Ermecheo, grundare till företaget Osomtex som gör textilier av gamla kläder och bland annat samarbetat med Nike. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjun med Patricia Ermecheo görs av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det är ingen nyhet att den kreativa sidan av modefältet domineras av vita människor och att dess utveckling präglats av att främst vita människor haft tillträde till den.  Just nu pågår många initiativ för att öka mångfalden och inkluderingen i olika modeföretag och modeskolor.  Men man behöver också berätta andra historier om mode och vidga idén om vad mode är.

I dagens avsnitt står social hållbarhet i fokus, där mångfald och inkludering är en självklar del. Vi tar avstamp i en utställning som gick på Somerset House i London under hösten och vintern, The Missing Thread: Untold Stories of Black British Fashion, som på ett fantastiskt sätt berättade historien om svart brittiskt mode genom fyra teman: home, tailoring, performance och nightlife. Varje tema inbegrep, i vid bemärkelse, rum där svart brittiskt mode och design dels hämtat inspiration, dels utvecklats och blomstrat på helt egna villkor. Historien, som återberättas i podden, är oerhört gripande men också djupt fascinerande och utställningen var i sig en hyllning och ett erkännande till en uppsjö svarta brittiska designers som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. 

Vi talar om strategier man tar till när ens karriär inte tar fart på samma sätt som den vita normen, om hur rasism kom till uttryck på 80- och 90-talen, om Joe Casely-Hayford – den förbisedda designern som till slut fick ett postumt erkännande av British Fashion Council i höstas, vi pratar om intersektionalitet, om anpassning, om vad Morgan Stanley som var stolt huvudsponsor av utställningen kunde lära sig av den, om korsbefruktning mellan mode, konst, musik, nagelbarer, med mera, om kulturell appropriering och autenticitet. 

Vi samtalar med utställningens curator, Andrew Ibi, forskare och lärare vid Liverpool John Moores University där han leder modeinstitutionen, men också själv designer, och DJ och entreprenör. Vi träffar också Patricia Saunders, professor i engelska vid University of Miami, specialiserad inom karibiska studier och författare till boken Buyers Beware och Donna Hope, professor i kultur, samhälle och genus vid University of West Indies i Jamaica, och också hon specialiserad inom karibiska studier. Donna Hope är författare till boken Dancehall Queen. 

Designers som omtalas i avsnittet är bland andra Joe Casely-Hayford, Ozwald Boateng, Bruce Oldfield, Chris Ofili, Eddie Chambers, Ninivah Khomo, Monisola Omotos, Maud Sulter, Faisal Abdu’Allah, Christine Checinska, Keith Piper, Nicholas Daley, Bianca Saunders och Saul Nash. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna med Patricia Saunders och Donna Hope görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Leverantörskedjorna har varit i fokus för företags arbete med socialt ansvar och hållbarhet i flera decennier. Hur ser företags möjligheter att påverka arbetsvillkoren hos leverantörer egentligen ut? Vad är hållhakarna? Vilken typ av åtgärder är mest effektiva? Har små modeföretag någon chans att påverka sina leverantörskedjor? Hur centralt är leverantörskedjor för modeföretags – och andra retailbolags – strategier? Hur bör man tänka kring integreringen av hållbarhet i strategin? Vilka perspektiv har fabriksägarna på socialt ansvar?

Dagens avsnitt är en djupdykning i leverantörskedjornas komplexa värld. Vi träffar Niklas Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet som länge forskat om just leverantörskedjor och integrering av hållbarhet i företagsstrategi. Han sitter också i styrelsen för Nudie Jeans, flitigt uppmärksammade för sitt hållbarhetsarbete. Vi pratar också med Enrico Fontana, senior lektor i hållbara affärer vid Cranfield School of Managment i Storbritannien och dessutom affilierad forskare och disputerad från Handelshögskolan i Stockholm. I samtalet med honom tar vi oss an frågan om socialt ansvar i leverantörskedjor ur fabriksägarnas perspektiv. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom Dressed Not to Kill står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Biljetterna till utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto på Victoria & Albert Museum i London sålde slut på fyra dagar. Modeutställningar fungerar onekligen som kassakor för museer men ger också värdefull legimitet åt modehus.  Samtidigt erbjuder modeutställningar en möjlighet att tala om mode på ett mindre konsumistiskt sätt. Frågor om design och kvalitet får ta plats. Modets sociala, kulturella och historiska betydelse belyses. Vi ges tillfälle att reflektera över vad mode kan vara.  

Dagens avsnitt utgår från utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto, som gick på V&A under hösten 2023 och våren 2024. Vi träffar utställningens curator, Oriole Cullen, som berättar om bakgrunden till utställningen, idéerna kring dess utformning och, inte minst, varför Gabrielle Chanel är en av 1900-talets mest tongivande designers. Hon delar också med sig av allmänna tankar kring modeutställningars förändrade roll. Marie Riegels Melchior, docent i europeisk etnologi vid Köpenhamns Universitet, som forskat om mode på museer, berättar vidare om hur modeutställningar förändrats över tid och vad som är så speciellt med just mode på museum. I slutet av avsnittet tar vi avstamp i Chanels fascination för material. Vi möter Ishraq Zraikat, en amerikansk textildesigner som blivit en del av en ullrörelse genom att ta trenden med 'farm to fashion' till sitt hemland Jordanien. 

Vad kan man göra för att försäkra sig om att modeutställningar inte ska handla om shopping? Hur blir ett tema intressant ur ett museums perspektiv? Vad är det vi inte ser i en utställning? Hur ser kopplingarna mellan utställningar och detaljhandel ut? Hur omdefinierade Chanel vår syn på kläder och mode? Och hur kan man tänka nytt kring material i dag?

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Ishraq Zraikat är gjort av Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Under hösten och vintern visades utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion på Design Museum i London. Den var ett samarbete med British Fashion Council vars satsning NewGen firade trettio år. NewGen är – ett onekligen framgångsrikt – initiativ som stöder unga designtalanger och vars målsättning är att hjälpa dem bygga upp globala  premiummodemärken. Lee Alexander McQueen, Christopher Kane, Christopher Raeburn, Erdem, Peter Pilotto, Jonathan Saunders, Henry Holland, Kim Jones, J.W. Anderson, Mary Katrantzou, Molly Goddard, Roksanda, Simone Rocha, Priya Ahluwalia, Saul Nash, Grace Wales Bonner, Bianca Saunders är bara några designers som stöttats av NewGen genom åren. Hur kommer det sig att London varit så bra på att få fram unga nya designers? Och hur hänger kreativitet, mångfald och städer ihop?

I dagens avsnitt vänder vi blicken mot kultursidan av mode. I en tid då så mycket kring mode bara handlar om shopping, hur kan mode bli intressant igen?  Vi träffar Sarah Mower, mångårig kritikchef på Vogue.com, Ambassador for Emerging Talent vid British Fashion Council och ordförande för NewGen. Hon var också curator för utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion. Vi pratar också med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och expert på städer, kreativitet och regional utveckling. Jordana Guimaraes, grundare till FashinNovation , berättar hur hennes företag arbetar aktivt mot olika städer och länder för att med kombinationen mode och tech få fart på hållbarhetsutvecklingen. 

Här utlovas samtal om designskolor, om en mångfald som berikar, om unga stjärnskott, om att vända det ohållbara ryggen, om vad staden och staten gör och inte gör för att stötta mode, om städers livskraft och om platsers önskan att profilera sig. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Jordana Guimares görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vad innebär hållbar finans egentligen? Varför är det viktigt? Vilka hållbarhetsaspekter intresserar sig finansmarknaderna för? Hur kan ägare driva hållbarhetsarbete?  I dagens avsnitt tar vi oss an finansvärldens syn på mode och hållbarhet. Vi träffar Emma Sjöström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på just hållbar finans. Hon förklarar innebörden av hållbar finans, dess begränsningar och möjligheter, och vi får också ta del av flera exempel från modeindustrin. Sedan följer ett samtal med Roberto Costa, Head of Global Luxury and Fashion Investment Banking på ett av världens största finansbolag, Citigroup. Han var bland annat med och rådgav LVMH inför köpet av Tiffany. Roberto Costa berättar hur man ser på lyxmodeföretag ur ett investerarperspektiv.  Utan tvekan har hållbarhet blivit en allt viktigare faktor för finansvärlden. 

I avsnittet får vi veta mer om vad ESG innebär – och varför det ibland kritiseras, om  begreppet materialitet, om vilket påverkansarbete som står till buds om man köpt in sig i ett bolag. 

Jenny berättar om sin forskning där finansanalytiker som bevakade modeindustrin förhöll sig till vad de kallade för "moderisk". En rörlighet i modet som de uppfattade som godtycklig och nyckfull. I kulturekonomiska teoretiska termer kallas modefältets inneboende föränderlighet modelogik. Roberto Costa bekräftar att moderisken lever vidare och beskriver hur modeföretag i hans ögon gör för att hantera denna. Det handlar en hel del om branding och globalisering. Vi pratar om hur det står till med lyxmodeföretagen idag. Varför går vissa märken dåligt? Och varför går det så bra för Prada Group? Vad är en 'aspirational consumer'? Varför är lyxföretagen så intresserade av nöjesindustrin? Vilka är lyxföretagens största hållbarhetsutmaningar? Och hur kan man förstå att en 70-årig läkare från södra Kina gjorde succé på catwalken på Miu Mius visning på Paris Fashion Week?

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, forskare vid Stockholm Environment Institute och Sofia Hedström de Leo, modejournalist. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Modellvärlden och VIP-fester står i fokus för detta avsnitt. Kanske inte klassiska hållbarhetsområden, men likväl arenor där kön, etnicitet och klass återskapas och där värdering av människor, skönhet, rikedom och coolhet, står i centrum. Med andra ord, här kastar vi ljus på social hållbarhet i två förgreningar av modeindustrin. 

Vi får en unik inblick i dessa världar genom Ashley Mears forskarögon. Hon hade själv arbetat som modell när hon påbörjade sin forskarutbildning. En dag blev hon på nytt ’upptäckt’ av en modellagentur och kom så småningom att göra en etnografisk studie av modellvärlden med London och New York som nav. Ashley Mears är idag professor i kultursociologi och nya medier vid University of Amsterdam, hon var tidigare professor vid Boston University. Vi pratar om boken Pricing Beauty: The Making of a Fashion Model och boken Very Important People: Status and Beauty in the Global Party Circuit, vars beskrivningar och analyser på sätt och vis hänger samman. 

Ashley Mears kastar ljus på modellvärlden och den globala partykarusellen – och här snackar vi verkligen om en liten elit – som kulturproduktion och visar på hur de olika marknaderna fungerar. Hur kan konventioner få så stort utrymme i en modeindustri där alla ser sig som progressiva? Hur kan en heldags arbete för Vogue ge 150 dollar? Hur hänger mode- och modellvärlden ihop med finansbranschen? Hur värderas skönhet och av vem? Hur kan prekära arbetsförhållanden bestå? Hur återskapas idealen kring vithet och skönhet? Och var? 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning på kulturekonomi. Intervjuad i avsnittet är Ashley Mears, Professor  i sociologi och Chair i kultursociologi och nya medier vid Faculty of Social and Behavioural Sciences of the University of Amsterdam. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi återvänder till temat detaljhandelns utveckling. Hyrmode har länge lyfts fram som en lösning på hållbarhetsproblemen i modeindustrin. För några år sedan såg vi också många nya företag med hyrerbjudanden: allt ifrån prenumerationer på vardagskläder till festkläder och vintersportmunderingar erbjöds. Många av dem gick senare i konkurs, men några finns kvar, inte minst i utlandet. Vi träffar Mikaela Larsell Ayesa, en av grundarna till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, som under en tid hade 45 anställda och tusentals kunder. Så här i retrospekt, vilka var utmaningarna och lärdomarna?

När cirkularitet är på allas läppar träder allt fler företag in på den andrahandsmarknad som tidigare dominerats av idéburna organisationer som Emmaus, Stadsmissionen och Röda Korset. Vilka konsekvenser får företagens intresse för second hand för de idéburna organisationerna och för samhället i stort?  

Hur ser framtiden för retail ut efter alla dessa år av e-handelsvurm och Direct-to-Consumer-hype? Hur når man som modeföretag ut i ett övermättat landskap där konsumenter shoppar via telefonen under dygnets alla timmar? Och hur kan varumärken skapa mer värde genom retail? Jo, med hjälp av Direct-to- Community, om man får tro Syama Bunten. 

Intervjuade i avsnittet är Mikaela Larsell Ayesa, medgrundare till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, Ola Persson, som skrivit en avhandling om hållbar konsumtion, och Syama Bunten, grundare och vd för Scaling Retail, ett San Francisco-baserat konsultföretag som hjälper modeföretag med retailfrågor. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Syama Bunten görs av Sofia Hedström de Leo, modejournalist. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Få industrier är så globala som mode.  Bara i tillverkningsfasen kan beståndsdelarna till en skjorta färdas mellan ett tjugotal länder. Den internationella handeln har stärkt ekonomin för många länder och gjort tillvaron bättre för miljontals människor. Över tid har vi fått billigare och bättre varor. Samtidigt kritiseras modeindustrin ideligen för att den exploaterar arbetskraft och förstör miljön i samhällen där tillverkningen sker. Nu står vi inför den nya lagstiftningen, där företag i EU måste ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Många företag gör geopolitiska överväganden. Vissa flyttar produktionen närmare sig. Vi ser också handelskrigen gry och protektionismen blomstra. 

Hur hamnade vi här? Vad driver på globalisering? Vad hindrar den? Varför ogillar nationalekonomer tullar? Vilka lärdomar kan man dra från andra industrier? Och vilka förutsättningar finns för en global modeindustri i framtiden? Vilket förhållande har modeindustrin till de globala målen? Detta är ett samtal med hög relevans även långt bortom modevärlden. 

Intervjuade i avsnittet är Fredrik Sjöholm, professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning och Lucie Brigham, grundare av nätverket United Nations Conscious Fashion and Lifestyle Network, vid FN. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Lucie Brigham på FN-högkvarteret görs av Sofia Hedström de Leo.  

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Elizabeth Clines bok Overdressed: The Shockingly High Price of Cheap Fashion slog ner som en bomb i modeindustrin när den kom 2011. Den riktade strålkastaren mot snabbmodets konsekvenser. Det var en historia om exploatering av arbetare i fattiga länder, om kraftigt sjunkande relativpriser på kläder och en aldrig sinande prispress, om föroreningar och växande berg av textilavfall. 

Vad har hänt sedan dess? Vilka förändringar har haft störst påverkan? Vilka nya lagar och direktiv står vi inför? Hur kan företag arbeta med att förbättra arbetsvillkoren i fabrikerna? Vilka modeföretag gör bra ifrån sig? Är det möjligt att ställa sig utanför denna många gånger exploaterande struktur? Vad kan individer som du och jag göra?
Trots att ämnet är tungt är samtalet hoppfullt.  Dessutom får vi höra historien bakom det framgångsrika #PayUp-initiativet och ta del av Remakes Accountability Report. 

Få industrier är så globala som just mode. I dagens avsnitt, liksom nästa, tittar vi närmare på konsekvenserna av denna globalisering. Intervjuade i avsnittet är Elizabeth Cline, författare till Overdressed: The Shockingly High Price of Cheap Fashion och lärare vid Columbia Climate School vid Columbia University, Tina Sendlhofer, forskare vid Stockholm Environment Institute och designern Angel Chang som är en slow fashion-förkämpe och gör kollektioner på den kinesiska landsbygden, helt utan elektricitet. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Medielandskapet har genomgått omfattande förändringar på ett par decennier. De klassiska modetidskrifterna är mer än någonsin tidigare beroende av sina annonsörer. Utrymmet för modejournalistik har minskat drastiskt. Ofta har kritikerna ersatts av influencers. Modemärkena har själva blivit innehållsproducenter. Gränserna mellan det redaktionella och det kommersiella har luckrats upp. 

Men hoppet gror. En initierad, oberoende modejournalistik och -kritik är en förutsättning för ett vitalt modefält och för att frågor om kvalitet ska bli aktuella igen. Hur ser de nya formerna för modejournalistik och modekritik då ut? 

I årets första avsnitt tittar vi alltså närmare på modejournalistik och modekritik. Avsnittet är något av en pendang till influenceravsnittet. Mediaindustrins kris fungerar som fond även här. Det handlar om nyhetsbrevjournalistik (om Amy Odells utmärkta nyhetsbrev Back Row, inte minst), om plattformar, om datafiering, om att vara en 'outsider' i modevärlden, om att vara journalist och mediaentreprenör, om behovet av kritiska röster, om Youtube vs. TikTok och Instagram, om det skrivna ordet kontra  bilder. 

Intervjuade i programmet är Agnès Rocamora, professor i Social and Cultural Studies vid London College of Fashion, och Odunayo Oyo, aka Fashion Roadman, framgångsrik modejournalist med kritiskt anslag på Youtube. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

De senaste decennierna har influencers brett ut sig överallt. Det är lätt att betrakta dem som en grupp individer, men vid det här laget har det bildats en enorm industri runt dem med påverkan långt bortom varje enskild influencers följarskara. Vad är det egentligen för sorts industri? Hur kom den till? Vad är dess kärna? Vilken påverkan har den på samhället, på kulturindustrier och, inte minst, på modeindustrin? Vad har influencers med hållbarhet att göra?

I dagens avsnitt tittar vi alltså närmare på influencerindustrin.  Det handlar om en mediaindustri i kris, om autenticitet, om varumärken, om effektivitet och sälj, om instagramvänliga platser. Om expertis som inte kommer till tals. Och mycket mer. 

Intervjuade i programmet är Emily Hund, kommunikationsforskare och författare till den hyperaktuella boken The Influencer Industry: The Quest for Authenticity on Social Media, och Drina Eva, vintagesamlare  med stort inflytande på Puerto Rico. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Drina Eva görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Innovationer som ska göra modeindustrin mer hållbar får ofta mycket uppmärksamhet, vi hör om imponerande automatiska sorteringsanläggningar och nya smarta tekniker för återvinning. Men vad är egentligen innovationerna värda om  det fysiska flödet inte fungerar? I dagens avsnitt fördjupar vi oss i det brännande ämnet cirkulär logistik. Det handlar om transporter, lagring och andra närbesläktade aktiviteter, som plock och lastning, i cirkulära flöden. 

Ju större de cirkulära flödena blir desto viktigare är det att kunna hantera flödena kostnadseffektivt och hållbart. Annars riskerar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi att stanna upp. 

Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om paralleller till e-handelns barndom, om "first mile"-lösningar, om monomaterial, om hanteringen av unika varor, om skalbarhet, om att byta 'dead stock' med varandra i dagens modeindustri och om cirkulära metoder på Lower East Side för hundra år sedan. 

Intervjuade i programmet är Erik Sandberg, professor i logistik vid Linköpings Universitet och Stephanie Benedetto, en av grundarna till Queen of Raw, en amerikansk startup som matchar köpare och säljare så att överblivna tyglager kommer till användning. Queen of Raw stöds förresten av inkubatorn MIT Solve. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Stephanie Benedetto, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Att använda varje plagg fler gånger är en enkel väg mot ökad hållbarhet. Inom detaljhandeln pågår en omfattande omställning från en linjär syn på konsumtion till en cirkulär. Vilka är utmaningarna? Vilka företag ligger i framkant? Vilka knep finns för den som vill fynda på den nya cirkulära marknaden? Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om att börja betrakta våra kläder som en bil, om att komma runt matchningsproblematiken i second hand, om att Valborgsmässoafton är en bra dag att shoppa på Tradera, om att Vestiaire Collective förbjudit trettio fast fashionmärken från sin sajt och om att vissa hyrmodeföretag riskerar att bli kemtvättsimperier. 

Intervjuade i programmet är Sara Rosengren, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for Retailing vid samma lärosäte, Sofia Hagelin, chef för PR och kommunikation vid Tradera, och Carolyn Butler grundare och vd för Manymoons, en cirkulär barnklädesaffär i USA. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Carolyn Butler, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.