Fabriken

Genren true crime toppar poddlistorna år efter år och har gjort mord, offer och blodiga detaljer till vardagsmat för den vane krimpodd-konsumten. Men poddar inom genren har också kritiserats för sin frispråkighet och för publicering av namn på målsägande och tilltalade. Det har fått flera aktörer inom branschen att efterfråga ett medieetiskt system som reglerar innehållet. Oisín Cantwell och Lars Truedson gästar Fabriken och föreslår hur en sådan förändring kan se ut.

Inom 50 år kommer det finnas fler döda än levande profiler på Facebook. Men vad kommer egentligen att hända med alla våra konton på nätet när vi dör? Ansvaret över vår data ligger i några få techbolags händer som har ensamrätt att nyttja uppgifterna hur de vill – till och med tjäna pengar på dem. Gäst är Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet som har disputerat vid Oxford University om digitala kvarlevor.

Vi tar avstamp i Elon Musks intervju med Donald Trump och undersöker vad konsekvenserna kan bli när makthavare endast pratar med vänligt inställda medier framför de traditionella. Gäst är mediestrategen Brit Stakston.

Journalistiken står inför nya utmaningar. Utöver försämrad pressfrihet är krig och resursbrist några av faktorerna som försvårar vardagen för reportrar runt om i världen. Martin Schibbye från Blankspot och Andreas Widholm som är docent i journalistik gästar Fabrikens säsongsavslutning och tar tempen på medieklimatet.

Mammainfluering har kommit att bli en av de mest inkomstbringande formerna av influerarskap. Men vad gäller rent juridiskt när det kommer till att använda barn i innehålls- och reklamsyfte? Hur påverkas barnen av att bli exponerade? Gäster är juristen Adina Schildt Gillion och psykologen Liv Svirsky.

Meta adderade nyss ett filter som sållar bort politik och ”sociala frågor” ur Instagramflödet. Sociala medier har under de senaste decennierna beskrivits som ett demokrativerktyg som möjliggjort digital mobilisering och politiska rörelser. Men kan dessa plattformar fortfarande räknas som helt demokratiska om all makt och styrning ligger på några få amerikanska storbolag? Gäster är filosof Erik Angner som skrivit boken "En bättre värld är möjlig", och Åsa Larsson från Källkritikbyrån.

”Skämt och satir”. Så beskriver SD:s Jimmie Åkesson de anonyma konton som TV4:s Kalla fakta avslöjat drivs av partiets kommunikationsavdelning. Efter den senaste tidens diskussioner djupdyker vi i humorn som kommunikationsmedel. Hur effektfull är den och kan den påverka opinionen? Gäst är Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med fokus på satir och politisk kommunikation.

Redan nu finns funktioner där man kan chatta med AI-psykologer som programmerats för att hjälpa mot psykisk ohälsa. Men hur effektiv är egentligen terapi som genererats av en AI-bot? Per Carlbring som är professor i klinisk psykologi gästar och berättar om för- och nackdelarna.

Bakom varje lycklig relationsbild finns en relation i kris. Eller? Åtminstone finns det studier som menar på att par som ofta lägger ut kärleksbetygelser tenderar att inte trivas i sin relation. Psykologen Katarina Blom gästar och berättar varför vi har ett behov av att skönmåla våra förhållanden på sociala medier och vad det får för konsekvenser.

Ett nytt parti lanserar sig genom att lämna sitt event med inbjudna journalister i en helikopter. Med hakan i marken går reportrarna hem utan att ha fått svar på en enda fråga om deras politik. Ändå skriver landets medier spaltmeter om eventet. Var går gränsen mellan nyhetsrapportering och att gå någon annans ärenden?

Marknadsföring och pr är inte det första man tänker på när krig kommer på tal, men ett lands varumärke och kommunikation kan vara avgörande för utgången. Vad har dagens krigspropaganda gemensamt med Karl XII:s pr-strategi och vilka känslor ska man spela på för att engagera medborgarna? Gäster är historikern Anna Maria Forssberg och Pelle Nilsson som forskar på strategisk kommunikation och immateriell krigföring.

Kvinnor boende i Malmö har börjat varna varandra på sociala medier för den så kallade ”Nytorgsmannen” som flyttat till staden efter att ha släppts ut ur fängelse. Uppdateringarna om hans rörelsemönster är tänkta att skapa trygghet men har också väckt rädsla. Vad fyller den här sortens grannsamverkan för funktion och vilka är riskerna? Gäster är juristen Ängla Pändel samt Torun Lindholm Öjmyr som är professor i psykologi.

Nätbedrägerierna ökar för varje år som går och 2022 beräknade polisen att svenska folket lurats på omkring 619 miljoner kronor. Den som utsätts blir inte bara av med sina pengar utan även sin tillit till omvärlden och lämnas ofta med känslor av skam och skuld. Varför tenderar vi att skuldbelägga oss själva och vad gör skammen med oss? Gäst är psykoterapeuten Karen John Åstrand.

Flärd, kungligheter, diamanter och slott. Varför är vi omättliga när det gäller kunglig glans och ljuvlighet? Medias bevakning av kungahuset består mestadels av mysiga högtidsbilder, tjusiga klänningar och offentliga framträdanden. Journalistiken har en grund i att vara granskande och opartisk, men gäller andra spelregler när medier rapporterar om hovet? Etnologen Mattias Frihammar gästar och förklarar hur relationen mellan svenskarna och kungahuset ser ut och hur den avspeglas i media.

Bara för att du är paranoid betyder det inte att du inte är förföljd, sägs det. Cyberattacker och omfattande it-problem har den senaste tiden avlöst varandra med hög intensitet. VPN är en tjänst som ska kunna skydda ens identitet på nätet, men kan man verkligen lita på att det fungerar? Gäster är cybersäkerhetsexperten Marcus Murray och psykolog Siri Helle som pratar om säkerhet på nätet och om varför vissa tycker att VPN är viktigt och andra inte. Sidekick är Johan T Karlsson.

Klimatet är en av vår tids viktigaste ödesfrågor, men trots det sjunker engagemanget bland befolkningen enligt flera väljarbarometrar. Klimatrörelsen som fick stort stöd för några år sedan väcker numera ilska med blockerade vägar, fastlimmade aktivister och soppa kastad på Mona Lisa. Varför har intresset svalnat och vad krävs för att väcka engagemang i frågan? Gäster är Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och filosofen Erik Angner.

Det sägs ofta att fake news och alternativa fakta ska motverkas med hjälp av ökad kunskap. För att inte bli lurad rekommenderar Myndigheten för psykologiskt försvar att man ska verifiera viral information från en ”trovärdig nyhetskälla”. Men vad hjälper det när allt fler svenskar tvivlar på etablerad media? Filosofen Åsa Wikforss gästar för att prata om kunskapsresistens och hur det kan påverka demokratin.

Att göra reklam för sina produkter med hjälp av en influerare har blivit en av de vanligaste marknadsföringsmetoderna. Varje år omsätter branschen över en miljard svenska kronor och trots rådande lågkonjuktur väljer många företag att lägga sina begränsade slantar på den sortens reklam. Vad är det som gör metoden så effektiv? Och hur kommer det sig att följarna fortsätter att ha förtroende för influerarna trots att deras åsikter är köpta? Gäst är teknikjournalisten och sociala medier-experten Elin Häggberg.

Kan hälsojournalistik göra mer skada än nytta? Sidekick Johannes Selåker läser alla nyheter han kommer över kopplat till alzheimer, sjukdomen som hans mamma dog av och som han är rädd för att drabbas av. Men att läsa om nya råd och rön lämnar honom oftast med en klump i magen och en känsla av ångest. Medicinjournalisten Anna Bäsén gästar programmet tillsammans med filosofen Erik Angner för att prata om hur medier och alarmistiska rubriksättningar kan stjälpa mer än hjälpa.

Internetstiftelsen konstaterar att hälften av alla föräldrar som har barn mellan 8 och 19 år spårar deras positioner via en app i mobilen. Den här sortens spårningsappar är tänkta att skapa en trygghet hos föräldrar, partners, vänner och andra som är oroliga över var deras anhöriga håller hus. Men var går gränsen mellan omsorg och kontroll? Och när räknas spårning som en kränkning av integriteten?