Fabriken

På tio år har svenskarnas skulder fördubblats. En av förklaringarna är den ständigt växande nätkonsumtionen. Men det är inte bara smidiga betalningslösningar och tillgänglighet som gör oss mer benägna att handla. De senaste åren har algoritmer och cookies blivit allt mer avancerade i sitt sätt att följa vårt rörelsemönster och i sin tur skräddarsy reklam som kan vara svår att värja sig från. Gäster är journalisten och civilekonomen Magdalena Kowalczyk och civilingenjören och techstrategen Paulina Modlitba.

Vid stora krissituationer tenderar vi att vända oss till den plattform som ger de tätaste uppdateringarna. För många har sociala medier blivit den självklara platsen att vända sig till trots att informationen där inte alltid är verifierad och i vissa fall till och med är osann. I detta avsnitt pratar vi om för- och nackdelarna med att information om pågående kriser så snabbt kan få spridning på sociala mediers plattformar. Gäst är Moa Eriksson Krutrök, forskare vid Umeå universitet och Irena Pozar, sociala medier-expert och journalist på Aftonbladet.

Idag kan vi mäta allt från sömn och stress till blodsockernivåer och återhämtning med hjälp av smarta ringar och hälsoappar. Tekniken ger oss nya möjligheter till hälsooptimering, men vilka är baksidorna? Gäster är Paulina Modlitba, civilingenjör och techstrateg, samt Erik Angner, nationalekonom och professor i praktisk filosofi.

Om dolda budskap och så kallade “hundvisslor” - ord som kan betyda olika saker beroende på vem som är mottagare. Statsvetaren Björn Rönnerstrand har studerat den här typen av kodspråk och vi pratar med honom om hur kodade uttryck används i politisk kommunikation för att påverka opinionen. Är det smart strategi eller manipulativ kommunikation? Förstärker digitaliseringen och sociala medier denna typ av kommunikation?

Vi undersöker hur nya lagändringar som chat control, utlandsspionerilagen och kommande datalagar kan påverka journalistikens ställning i Sverige. Tillsammans med kulturjournalisten Ayan Jamal och Ulrika Andersson, docent i journalistik, dyker vi ner i frågan om hur politiska beslut som syftar till att bekämpa terrorism och gängkriminalitet också kan få oavsiktliga konsekvenser för det fria ordet. Hur påverkar det journalisters arbete och varför ställs säkerhet mot yttrandefrihet?

Hur kommer det sig att vissa ser influerare som sina vänner? Om fenomenet parasociala relationer – ensidiga relationer som skapas till kändisar och influerare genom sociala medier. Gäst är psykologen och författaren Siri Helle som förklarar de psykologiska mekanismerna bakom ett digitalt relationsbygge.

Året går mot sitt slut och Fabriken spanar framåt på hur klimatet på internet kommer att utvecklas under 2025. Gäster är Jannike Tillå från Internetstiftelsen och författaren Jonathan Lundberg som i sin karriär fokuserat på manipulerade bilder och spridningen av falsk information på nätet.

Fotografer i krigsdrabbade områden ställs ofta inför en utmanande balansgång när de ska skildra verkligheten och samtidigt inte bli för grafiska eller tumma på etiken. Hur är det att arbeta som fotograf i krig och hur kan bilderna som tas påverka beskrivningen av en konflikt? Gäster är fotografen Paul Hansen och Maria Nilsson, docent i journalistik vid JMK.

Användningen av AI kräver enorma resurser i termer av energi och vatten. År 2030 beräknar forskare och techbolag att artificiell intelligens kan stå för 20 procent av den globala energiförbrukningen. Hur kommer det påverka klimatet? Fokus är på möjligheterna och riskerna som kommer med utvecklingen av AI. Gäster är Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center och Olof Mogren som är forskningsledare på Centrum för tillämpad AI på forskningsinstitutet Rise. Sidekick: Ayan Jamal.

Kändisjournalistik har länge varit en inkomstbringande genre i tidningsbranschen. Men i takt med att sociala medier växt och kändisar kan nå ut via egna konton har mediernas roll blivit desto grumligare. Vad har skvallerjournalistiken för syfte i dagens digitala klimat och hur kommer det sig att så många gillar att grotta ner sig i kända personers privatliv? Gäster är medieforskaren och doktorn Michael Rübsamen från Lunds Universitet och Camilla Gervide som driver sajten Bloggbevakning. Sidekick: Johan T Karlsson.

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

40 procent av svenskarna tar regelbundet del av pushnotiser från nyhetsmedier. Studier från Göteborgs universitet visar också att knapphändig information om en nyhetshändelse kan skapa ökad oro hos läsaren. Hur påverkar notiserna vårt mående – och journalistiken? Gäster är psykolog Björn Hedensjö och Elin Wieslander som arbetar på Aftonbladets onlinedesk. Sidekick: Ayan Jamal

Hellre lurad än ensam. Så kan man sammanfatta de evolutionära orsakerna till att grupptillhörighet är viktigare än sanningen. Men är det hela förklaringen? Med ett USA-val kantat av falska nyheter och fejkade bilder är det enkelt att dra slutsatsen vi människor blivit mer lättlurade. Anledningarna är dock mer komplexa än så. Gäst är Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds Universitet, som pratar om hur grupptillhörighet kan påverka vår syn på sanningen.

Sorge-teknik, så kallad "grief tech", är en marknad på uppgång. Tekniken erbjuder sörjande ett sätt att fortsätta ha kontakt med sina nära och kära efter att de har dött. Genom att mata en bot med sms-konversationer, videos och bilder om den bortgångne skapas en replika av personen som går att prata eller chatta med. Hur påverkar det vårt sätt att sörja? Gäster är filosofen Hans Ruin och statsvetaren Carl Öhman som båda skrivit böcker kopplade till död och sorg. Sidekick: Johannes Selåker.

AI har ett sätt att ta sig in överallt – och konsten är inte skonad. Dagens system kan skapa musik, måla tavlor och skriva såväl romaner som prosa vars kvalité ökar i rasande takt. Men om ingen människa står bakom verket; kan det ändå betraktas som konst? Gäster är konstkritikern Ulrika Stahre och Palle Dahlstedt som är professor i konst och teknologi. Sidekick: Johan T Karlsson.

Svenska ungdomars primära nyhetskälla är Tiktok, enligt senaste rapporten från Maktbarometern. Att få unga att ta del av nyheter är en utmaning som alla mediehus står inför sedan sociala medier kom in i bilden. Så hur skapar man nyheter som lockar den mest svårflörtade målgruppen utan att tråka ut dem? Gäster är Martin Schori som är biträdande redaktionschef på Aftonbladet och Erica Lascelles som utvecklar SVT:s och UR:s nyhetssatsning för tonåringar.

Synen på kärlek och hur den tar sig uttryck är i ständig förändring. Sedan tekniken tog över dejtingmarknaden kämpar många med att få fart på romantiken den digitala vägen. Samtidigt svämmar tv-utbudet över av kärleksreality där deltagarna vill göra precis tvärtom och dejta analogt. Vad säger det om tiden vi lever i? Gäst är Carin Franzén som är professor i kultur och litteratur.

63 procent av svenskarna tror att deras mobil lyssnar på dem - men trots det fortsätter vi att dela med oss av känslig information utan att veta var den tar vägen. I veckans program diskuteras integritet i förhållande till våra liv på nätet och hur synen på det förändrats över tid. Gäster är Internetstiftelsens Måns Jonasson och Sara Belfrage som har forskat på frågor kring personlig integritet.

Misstron mot medier ökar både i Sverige och resten av världen. Röster från såväl höger som vänster anklagar mediehus för att vara partiska i sin nyhetsrapportering. Men stämmer det påståendet? Journalisten Janne Josefsson och Jesper Strömbäck som är professor i journalistik gästar för att diskutera ”fientliga medier”-fenomenet. Avsnittet är en liveinspelning från Bokmässan i Göteborg den 27 september 2024.

Att använda sig av AI-verktyg inom offentlig sektor blir allt vanligare. Med hjälp av algoritmer kan myndigheterna effektivisera sitt beslutsfattande, men är verktyget helt riskfritt? Gäster är Simon Vinge som är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR och Charlotta Kronblad som är jurist och doktor i digital transformation.