Fabriken

Vad betyder yttrandefrihet? De senaste åren har innebörden av ordet blivit någon form av tolkningsfråga. Inte bara inom amerikansk politik där begreppet ofta används, utan även på de största sociala medier-plattformarna som nu har valt att ta bort sina faktagranskningsfunktioner. Ändringen har inte bara inneburit bredare åsiktsfrihet utan även ett större flöde av desinformation - där propaganda har lika mycket rätt att existera som vilka andra poster som helst.

Elon Musks bolag Starlink äger två tredjedelar av alla internet-satelliter som cirkulerar runt jorden. Från drönarbilder vid frontlinjen i Ukraina till Amazonas djungel har Starlink bidragit med kommunikationsmöjligheter på platser där det tidigare varit omöjligt att komma åt internet. Men vad händer om Musk trycker på av-knappen? Gäster är Hans Liwång som är professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och tech-strategen Paulina Modlitba.

Finns det något mer exotiskt än en man som läser? Enligt nya studier minskar läsningen på nästan alla fronter och det gäller i synnerhet män. Vi undersöker vad det beror på och vilken roll skärmen spelar i den här utvecklingen. Gäster är litteratursociologen Karl Berglund, journalisten Irena Pozar, och komikern Branne Pavlovic som är programledare för “Poeter och analfabeters bokklubb”.

Marknaden för AI-assistenter inriktade på relationsrådgivning är på stark uppgång. Att vända sig till en chattbot för att få hjälp med sina kärleksbekymmer kan kännas frestande, men finns det något som går förlorat när vi lämnar över det personliga utvecklingsarbetet till en AI istället för att göra jobbet själva? Gäster är Per Carbring som är professor i klinisk psykologi och Paulina Modlitba, tech-strateg.

Upprörda tyckanden om den spirituelle Ola i realityserien Love is blind har dominerat svenska sociala medier-flöden i veckor. Både tv-tittare och Netflix själva har ingått i åsiktskören, men nu anas en baksmälla runt hörnet. Engagemanget är en pr-mässig succé, men till vilket pris? I veckans avsnitt undersöks drevet som fenomen och hur effektivt det är som marknadsföring. Gäster: Jeanette Fors-Andrée, medierådgivare, och Jack Werner, journalist.

Att bojkotta USA ligger i tidens anda. Det är inte bara amerikanska elbilar eller andra handelsvaror som ligger i riskzonen, utan även de stora techjättarnas sociala medieplattformar. Men varför tycker allt fler att det är en bra idé att lämna plattformarna? Vad är i så fall alternativet och vad kostar det oss att göra slut med Big Tech? Gäster är Måns Jonasson från Internetstyrelsen och journalisten Irena Pozar.

Budskapet om att “media är folkets största fiende” är ständigt återkommande när Donald Trump delar med sig av sina tankar om presskåren. Sedan presidenten tillträdde på sin post har han föreslagit en rad begränsningar för journalister och bland annat portat mediahuset AP från att närvara i ovala rummet. Men vilken effekt kan Trumps retorik ha på journalistiken i stort och får hans sätt att prata ringar på vattnet? Gäster är Fernando Arias, programledare för Konflikt i P1 och Jack Werner, journalist och medgrundare till Källkritikbyrån.

På tio år har svenskarnas skulder fördubblats. En av förklaringarna är den ständigt växande nätkonsumtionen. Men det är inte bara smidiga betalningslösningar och tillgänglighet som gör oss mer benägna att handla. De senaste åren har algoritmer och cookies blivit allt mer avancerade i sitt sätt att följa vårt rörelsemönster och i sin tur skräddarsy reklam som kan vara svår att värja sig från. Gäster är journalisten och civilekonomen Magdalena Kowalczyk och civilingenjören och techstrategen Paulina Modlitba.

Vid stora krissituationer tenderar vi att vända oss till den plattform som ger de tätaste uppdateringarna. För många har sociala medier blivit den självklara platsen att vända sig till trots att informationen där inte alltid är verifierad och i vissa fall till och med är osann. I detta avsnitt pratar vi om för- och nackdelarna med att information om pågående kriser så snabbt kan få spridning på sociala mediers plattformar. Gäst är Moa Eriksson Krutrök, forskare vid Umeå universitet och Irena Pozar, sociala medier-expert och journalist på Aftonbladet.

Idag kan vi mäta allt från sömn och stress till blodsockernivåer och återhämtning med hjälp av smarta ringar och hälsoappar. Tekniken ger oss nya möjligheter till hälsooptimering, men vilka är baksidorna? Gäster är Paulina Modlitba, civilingenjör och techstrateg, samt Erik Angner, nationalekonom och professor i praktisk filosofi.

Om dolda budskap och så kallade “hundvisslor” - ord som kan betyda olika saker beroende på vem som är mottagare. Statsvetaren Björn Rönnerstrand har studerat den här typen av kodspråk och vi pratar med honom om hur kodade uttryck används i politisk kommunikation för att påverka opinionen. Är det smart strategi eller manipulativ kommunikation? Förstärker digitaliseringen och sociala medier denna typ av kommunikation?

Vi undersöker hur nya lagändringar som chat control, utlandsspionerilagen och kommande datalagar kan påverka journalistikens ställning i Sverige. Tillsammans med kulturjournalisten Ayan Jamal och Ulrika Andersson, docent i journalistik, dyker vi ner i frågan om hur politiska beslut som syftar till att bekämpa terrorism och gängkriminalitet också kan få oavsiktliga konsekvenser för det fria ordet. Hur påverkar det journalisters arbete och varför ställs säkerhet mot yttrandefrihet?

Hur kommer det sig att vissa ser influerare som sina vänner? Om fenomenet parasociala relationer – ensidiga relationer som skapas till kändisar och influerare genom sociala medier. Gäst är psykologen och författaren Siri Helle som förklarar de psykologiska mekanismerna bakom ett digitalt relationsbygge.

Året går mot sitt slut och Fabriken spanar framåt på hur klimatet på internet kommer att utvecklas under 2025. Gäster är Jannike Tillå från Internetstiftelsen och författaren Jonathan Lundberg som i sin karriär fokuserat på manipulerade bilder och spridningen av falsk information på nätet.

Fotografer i krigsdrabbade områden ställs ofta inför en utmanande balansgång när de ska skildra verkligheten och samtidigt inte bli för grafiska eller tumma på etiken. Hur är det att arbeta som fotograf i krig och hur kan bilderna som tas påverka beskrivningen av en konflikt? Gäster är fotografen Paul Hansen och Maria Nilsson, docent i journalistik vid JMK.

Användningen av AI kräver enorma resurser i termer av energi och vatten. År 2030 beräknar forskare och techbolag att artificiell intelligens kan stå för 20 procent av den globala energiförbrukningen. Hur kommer det påverka klimatet? Fokus är på möjligheterna och riskerna som kommer med utvecklingen av AI. Gäster är Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center och Olof Mogren som är forskningsledare på Centrum för tillämpad AI på forskningsinstitutet Rise. Sidekick: Ayan Jamal.

Kändisjournalistik har länge varit en inkomstbringande genre i tidningsbranschen. Men i takt med att sociala medier växt och kändisar kan nå ut via egna konton har mediernas roll blivit desto grumligare. Vad har skvallerjournalistiken för syfte i dagens digitala klimat och hur kommer det sig att så många gillar att grotta ner sig i kända personers privatliv? Gäster är medieforskaren och doktorn Michael Rübsamen från Lunds Universitet och Camilla Gervide som driver sajten Bloggbevakning. Sidekick: Johan T Karlsson.

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

40 procent av svenskarna tar regelbundet del av pushnotiser från nyhetsmedier. Studier från Göteborgs universitet visar också att knapphändig information om en nyhetshändelse kan skapa ökad oro hos läsaren. Hur påverkar notiserna vårt mående – och journalistiken? Gäster är psykolog Björn Hedensjö och Elin Wieslander som arbetar på Aftonbladets onlinedesk. Sidekick: Ayan Jamal

Hellre lurad än ensam. Så kan man sammanfatta de evolutionära orsakerna till att grupptillhörighet är viktigare än sanningen. Men är det hela förklaringen? Med ett USA-val kantat av falska nyheter och fejkade bilder är det enkelt att dra slutsatsen vi människor blivit mer lättlurade. Anledningarna är dock mer komplexa än så. Gäst är Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds Universitet, som pratar om hur grupptillhörighet kan påverka vår syn på sanningen.