Fatta forskning

I det här avsnittet av Fatta forskning möter vi Adin Sejdic, nydisputerad doktor och ST-läkare inom infektionssjukdomar vid Helsingborgs lasarett. Vi diskuterar hans forskning kring immunförsvarets respons på covid-19, vad hans forskning avslöjar om antikroppars effektivitet och hur smittsamma personer som lagts in på sjukhus egentligen är. Vi tar också upp hur övervikt och fetma kan påverka sjukdomsförloppet, samt genombrottsinfektioner – när fullt vaccinerade ändå blir allvarligt sjuka. Vad säger det om dessa patienter, hur skiljer sig de från andra och vad säger det om vacciners effekt? Vi  diskuterar också över de metodologiska utmaningar som pandemiforskningen ställde forskare inför. Dessutom diskuterar vi hur informationsspridningen om forskningsresultat fungerade under pandemin. Vad lärde vi oss under pandemin om kvantitet eller kvalitet i forskningen?Adin Sejdic avhandling finns här:

https://research.regionh.dk/en/publications/clinical-virological-serological-and-immunological-characteristic

Och nedladdningsbar här:

https://drive.google.com/drive/folders/1qy4_BLr29a9xENociQb6F1SHuKZz52hr?usp=sharing

Övriga publikationer här:

SARS-CoV-2 smittsamhet och neutraliserande antikroppar: High titers of neutralizing SARS-CoV-2 antibodies six months after symptom onset are associated with increased severity in COVID-19 hospitalized patients | Virology Journal | Full Text (biomedcentral.com)Svåra COVID-19 genombrottsinfektioner och immunologi: Frontiers | Immune cell populations and induced immune responses at admission in patients hospitalized with vaccine breakthrough SARS-CoV-2 infections (frontiersin.org)COVID-19 immunologi och fetma: Deep immune cell phenotyping and induced immune cell responses at admission stratified by BMI in patients hospitalized with COVID-19: An observational multicenter cohort pilot study - ScienceDirect

I det här avsnittet av "Fatta forskning" intervjuas Innas Forsal, intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och nybliven doktor från Lunds universitet. Hennes avhandling fokuserar på att utveckla beslutsstöd inom intensivvården med hjälp av algoritmer och datainsamling. Det här är verktyg som snabbare kan följa de mest kritiskt sjuka patienterna samt minska risken för mänskliga fel i en stressig miljö. Hon betonar också potentialen för liknande verktyg inom andra delar av vården och behovet av att integrera teknik för att förbättra effektiviteten och noggrannheten.

Läs Innas Forsals avhandling här: https://portal.research.lu.se/sv/publications/navigating-the-critical-nexus-bridging-simulation-measuring-and-a

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Kan patienter med kroniska besvär i näsa och bihålor, kronisk sinuit, hjälpas av att transplantera snor från en frisk person? Ja, de första resultaten i en studie tyder på det. Anders Mårtensson, överläkare vid öron-, näsa- och halskliniken vid Helsingborgs lasarett har just doktorerat med en avhandling om probiotikabehandling vid just den här sortens problem.

Läs den publicerade artikeln här: https://doi.org/10.1002/alr.23122

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse.

Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Karin Dahlquist är specialistläkare i gynekologi och obstetrik på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet. Hon forskar om antibiotika och infektioner vid förlossningsvården. I sin senaste studie har hon undersökt om så kallad profylaktisk antibiotika, det vill säga antibiotika som ges i förebyggande syfte, minskar riskerna vid kejsarsnitt. Och resultatet är nej, det finns inga tydliga sådana tecken. Vi talar också om för- och nackdelar med registerstudier och risker vid kejsarsnitt.

Läs den vetenskapliga artikeln som nämns i avsnittet här. https://doi.org/10.1111/aogs.14408

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Jonas Tverring är forskare vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Helsingborg och specialistläkare i infektionssjukdomar på Helsingborgs Lasarett. I det här avsnittet berättar han om den nya så kallade SNAP-studien där han ska leda den svenska medverkan. Studien undersöker hur man bäst behandlar personer som infekterats av bakterien Staphylococcus aureus i blodbanan. Det kan ge sepsis eller, som det tidigare kallades, blodförgiftning, och är en allvarlig sjukdom. Något som är särskilt intressant med den här studien är att den inte är uppbygd som en vanlig klinisk prövning utan istället som en adaptiv plattformsstudie. Det innebär att man jämför flera alternativ parallellt samt att studien kan anpassas över tid allteftersom resultaten kommer in. I det här avsnittet värjer vi oss inte för att prata statistik, så lyssna noga!

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Andrea Stuart forskar om hysterektomi, att operera bort livmodern, och en ny metod som används i Helsingborg. Hon är gynekolog och sektionschef vid Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus samt forskare och docent vid Lunds universitet. Den nya metoden innebär att livmodern opereras bort genom slidan men i kombination med titthålskirurgi, som även den sker genom slidan. Just nu genomförs en studie där metoden jämförs med äldre sätt att operera. Den nya metoden kan innebära snabbare återhämtning, mindre smärta och lägre risk för komplikationer.

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

I det här avsnittet träffar vi Linn Hemberg som är doktorand vid Lunds universitet, institutionen för klinisk vetenskap, och forskar om sjukvårdens klimatutsläpp. I hennes forskning tittar hon särskilt på miljöpåverkan från intensivvård. Sjukvården står idag för tio procent av de globala växthusgasutsläppen. Hur ser det ut i Sverige? 

Linn har kartlagt en specifik intensivvårdsavdelning enligt en livscykelanalys där hon har dokumenterat allt från från energiåtgång, vatten och olika gaser ner på detaljnivå såsom engångs- och flergångsinstrument och engångsartiklar. Frågeställningen handlar om att ta reda på vad som har störst klimatpåverkan. Men är det verkligen engångssaxar och plastförkläden som utgör de största problemen för sjukvårdens klimatavtryck? Vad kommer vara mest värt att förbättra och förändra? Hur tror Linn att framtiden kommer se ut för sjukvårdens klimatarbete?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Johan Nyrenius är psykolog och specialist i neuropsykologi, doktorand i psykiatri på Gillbergcentrum i Göteborg och specialistpsykolog vid vuxenpsykiatrin i Helsingborg. I det här avsnittet pratar vi om Johans forskning och erfarenheter inom området vuxna med autism. I Johans avhandling har han bland annat tittat på hur vanligt förekommande autism är bland sökande till allmänpsykiatrin i nordvästra Skåne samt gjort en beskrivning av de patienter inom allmänpsykiatrin som har autism och inte har fått någon diagnos under barndomen. Hur har livet sett ut generellt för den här patientgruppen? Vad kan en diagnos innebära för dem? Vilka är de mest påtagliga skillnaderna i egenskaper mellan patienter med och utan autism inom den vuxenpsykiatriska öppenvården? Vad hoppas Johan på i framtiden för den här patientgruppen?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Lewy body sjukdom, eller Lewy body demens, är en för allmänheten relativt okänd demenssjukdom. Elisabet Londos är läkare, psykiater och professor med en lång bakgrund inom kognitiv forskning. Elisabet har i många år forskat om och arbetat med Lewy body sjukdom. Lewykroppar är små förändringar, proteinansamlingar, i hjärnans nervceller som ger flera olika symptom som till exempel livlig och lång sömn, synhallucinationer och stelhet i kroppen. I det här avsnittet berättar Elisabet mer om Lewy body. Vad beror sjukdomen på, vilka får den? Hur behandlas dessa patienter och hur ser livet ut för de som får behandling? Vad tycker Elisabet att vi borde känna till om sjukdomen och vad hoppas hon ska hända inom det här forskningsområdet i framtiden?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

I det här avsnittet träffar vi Lena Toft som är forskningssjuksköterska på Helsingborgs lasarett. Lena arbetar också som stomiterapeut på kirurgiavdelningen. I avsnittet berättar Lena om hur man blir forkningssjuksköterska och vad arbetet innebär, men framför allt hur det är att delta som patient i en forskningsstudie. Varför är det viktigt att patienter deltar i den kliniska forskningen? Vilka skyldigheter har forskningen gentemot patienterna och vilka etiska principer finns det som man behöver följa? Vilken typ av tester arbetar Lena med att utföra och hur dokumenteras dessa? Vad brukar patienterna tycka om att delta i forskningsstudier? Vilka studier arbetar Lena med nu och finns det några projekt hon minns särskilt?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Gabriel Börner är akutkirurg på Helsingborgs lasarett. Samtidigt arbetar han med en avhandling vid Lunds universitet som handlar om att utveckla en utrustning för att stänga igen bukhålan efter en operation - en slags symaskin för kirurger. Inom projektet har Gabriels forskning visat att symaskinen är både snabb och ger en hög kvalitet på stygnen jämfört med att sy för hand. Maskinen minskar risken för ärrbråcksbildning hos patienter och skyddar kirurgen från stickskador, något som är vanligt vid operationer. I podden pratar vi om hur det går till att uppfinna en helt ny produkt. Behöver en kirurg var skicklig hantverksmässigt? Var Gabriel bra på syslöjd i skolan? Hur finansierar man en medicinteknisk innovation? Hur går det till att få en CE-märkning?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Oskar Ljungquist är överläkare i infektionsmedicin vid Helsingborgs lasarett och forskar vid Lunds universitet om en av medicinens största utmaningar inför framtiden: att människor blir koloniserade med resistenta bakterier. I avsnittet pratar vi om antibiotikaresistens och multiresistenta bakterier. Vad är egentligen en bakterie och är alla dåliga? Hur ska man som individ tänka kring att ta antibiotika när man blir sjuk? Var kommer multiresistenta bakterier ifrån? Vi pratar om att smittas av multiresistenta bakterier när man reser, hur kan man undvika det? Och att det kan förekomma smitta mellan hundar och hundägare. Hur tänker Oskar själv kring potentiella smittorisker, sköljer han alltid av sin sallad och tycker han att man ska tvätta händerna när man gosat med sitt husdjur? Hur kommer det bli i framtiden?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Andreas Forsvall är överläkare på urologen vid Helsingborgs lasarett och jobbar huvudsakligen med prostatacancer. Varje år drabbas många patienter av en infektion, ibland till och med en svår infektion som blodförgiftning, efter att deras prostata undersökts med en provtagningsnål via ändtarmen. Andreas började fundera över hur man kunde lösa problemet med infektionerna och har uppfunnit en ny nål, som vid de studier han och hans kollegor hittills har utfört har medfört avsevärt färre infektioner. I podden pratar vi om prostatacancer, undersökningarna som görs i prostatan och hur man går till väga för att utveckla en helt ny medicinsk produkt. Andreas berättar om nästa steg för hans uppfiinning, hur man kan söka finansiering för större studier och hur man går från idé till en färdig, eventuellt helt revolutionerande produkt som kan göra så att fler slipper bli sjuka efter sina undersökningar.

Här kan du se och läsa om Andreas och nålen på SVT.se.

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Henrik Bergenfeldt är kirurg på Helsingborgs lasarett inom akutkirurgi. Henrik är i startgroparna med en registerstudie på patienter med tjocktarmscancer som blir så pass sjuka att de hamnar på IVA (intensivvårdsavdelning). I avsnittet pratar vi om vad registerforskning är för något. Vad är ett kvalitetsregister? På vilket sätt kan det vara bra för allmänheten att känna till vad ett kvalitetsregister är? Hur används ett register för att kvalitetssäkra vården? Hur kan den här forskningen användas i framtiden? Och varför är det viktigt att patienter godkänner att finnas med i ett register?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Linnea Huss är bröst- och melanomkirurg på Helsingborgs lasarett. Idag jobbar hon främst med bröstcancerkirurgi. Linnea forskar också om bröstcancer och har skrivit sin doktorsavhandling om D-vitamin och bröstcancer. I poddavsnittet berättar hon mer om sin avhandling och den forskning hon håller på med just nu som bland annat handlar om individualiserad behandling av bröstcancer. Vad har forskningen tidigare visat kring D-vitamin och bröstcancer? Vad kom hon fram till i sin avhandling? Hur har forskningen påverkat hur man idag behandlar bröstcancerpatienter och hur kommer det se ut i framtiden om Linnea får framtidsspana?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Gäst i veckans avsnitt av Fatta forskning är Bjarne Madsen Härdig, docent i kardiologi vid Lunds universitet. Bjarne är sjuksköterska i grunden men har forskat i många år om framför allt HLR och förmaksflimmer. Idag arbetar han på kardiologen på Helsingborgs sjukhus.

I avsnittet pratar vi om individanpassad HLR och förmaksflimmer - vad är det för något?  Men även om individanpassad vård generellt. Vad innebär medelvärdesanpassad vård kontra individanpassad vård? Hur kan HLR (hjärt-och lungräddning) bli mer individanpassad? Och vilka utmaningar står vi inför i framtiden med en allt mer åldrande population?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Camilla Edvinsson är narkosläkare på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet. Camilla gästar podden för att berätta om sin forskning kring havandeskapsförgiftning, preeklampsi. I Sverige får runt 5000 kvinnor varje år havandeskapsförgiftning och av dessa blir runt 180 så sjuka att de behöver intensivvård. I Camillas forskning har hon tittat närmare på 121 kvinnor, både med havandeskapsförgiftning och friska i kontrollgrupp. Vilka riskfaktorer har man kunnat se hos dessa kvinnor? Vad är havandeskapsförgiftning? Vilka symptom ger det? Vad är riskerna med havandeskapsförgiftning för mamman och barnet? Länk till studien hittar du här.

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Kristin André är ST-läkare i Helsingborg inom obstetrik och gynekologi. Hon är också doktorand vid Lunds universitet och har precis publicerat en studie om förlossningsskador - så kallade sfinkterskador. I sin forskning har hon tittat på ett register med nästan en miljon förlossningar för att identifiera olika riskfaktorer, både för mamman, barnet och förlossningen, för att se vilken typ av patient som är mest utsatt för risk. Förhoppningen är att i framtiden bättre kunna identifiera dessa personer och att skadorna ska minska.

De riskfaktorer som Kristin har tittat på i sin studie är bland annat faktorer som  att vara förstagångsföderska, de som får stora bebisar och mammans ålder. Några andra faktorer som vi pratar mer om i avsnittet är att högutbildade mammor i den här studien hade en högre risk för sfinkterskador, medan rökare, mammor med högt BMI och lägre utbildningsnivå hade färre förlossningsskador. Vad kan det bero på? Hur kan vården bli mer jämlik? Vad är egentligen en sfinkterskada?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Margareta Törnblom är fysioterapeut och doktorand och forskar på knäsmärta och knäartros. Just nu pågår en observationsstudie under fem år i Region Skåne Nordväst där man vill veta hur många personer som har knäsmärta som kommer att utveckla artros. I en observationsstudie görs ingen intervention - det vill säga man undersöker inte någon specifik behandlingsmetod utan observerar deltagarna under en längre period för att se vad som händer. Margareta har också i en tvärsnittsstudie låtit en grupp med knäsmärta ha på sig en axiometer, en rörelsemätare, för att kika närmare på deras rörelsemönster och smärta kopplat till deras vardag. I avsnittet pratar vi om artros - vad är det för något och vilka har en högre risk för att få knäartros? Varför väljer man en observationsstudie - vad är fördelarna? Vad är en kohort? Finns det specifika yrkesgrupper som kan behöva en viss typ av behandling vid knäsmärta?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg

Njursten bildas av salter i urinen. Ibland kan en sten fastna och orsaka smärta - ett njurstensanfall. I det här avsnittet träffar vi Magnus Wagenius, överläkare på sektionen för urologi på Helsingborgs sjukhus, som har studerat alla njurstensanfall i Skåne Nordväst de senaste fem åren. I sin forskning har han bland annat tittat på de olika behandlingsmetoder som finns vid njurstensanfall och vilka komplikationer som kan finnas för de olika. Vem riskerar att få njursten och varför? Är det vanligt att få tillbaka njurstensanfall? Finns det något sätt att förebygga njursten?

Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg