Forskarprat – Linnéuniversitetets podcast

Vid syskonvåld saknas den ömsesidighet som finns i vanliga bråk mellan syskon. Istället är det ena syskonet som ensidigt och systematiskt utövar våld mot det andra. Vi möter sociologen Veronika Burcar Alm, som forskar om våld i syskonrelationer. Hon berättar om vilken typ av våld det handlar om, hur de utsatta bemöts, vilka konsekvenser det kan ge, och om den ”terrorkänsla” som flera utsatta beskriver. Veronika ger också råd till föräldrar och socialtjänst om hur man kan upptäcka och förhålla sig till syskonvåld.

Avsnittets längd: 35 min.

Vad består blod av? Vad kan en droppe blod säga om vår hälsa? Vi möter Per Nilsson, forskare i immunologi, som lär oss allt om blodets beståndsdelar och uppgifter. Han berättar om koagulering, inflammation och förklarar på detaljnivå vad som händer inuti ett blodkärl när vi får en skada. Per pratar också om hur man inom forskningen arbetar för att minska de reaktioner som sker i blodet när det möter konstgjorda material, som en mekanisk hjärtpump. Avsnittets längd: 32 min.

Skogen är en klimathjälte eftersom den lagrar så mycket koldioxid. Men det går att öka den lagringen ännu mer. Vi möter Johan Bergh, professor i skogsskötsel, som berättar hur vi kan öka skogens klimatnytta. Johan lär oss om fotosyntes, respiration, skogens kolbalans och varför barkborrarna blir allt fler. Vi pratar också om hur skogen påverkas av ett varmare klimat och vilka träslag man bör satsa på. Avsnittets längd: 33 min.

Hur har brottsligheten i Sverige förändrats över tid? Hur har synen på straff sett ut och vad är trenden idag? Vi möter kriminologen Robert Andersson som ger oss en historisk överblick i brott och straff. Han berättar också vad forskningen säger om skärpta straff och vilka insatser som kan förebygga brott. Avsnittets längd: 35 min.

Flera undersökningar visar på svenska elevers bristande läsförmåga. Vad beror den på? Och hur kan den lösas? Vi möter pedagogikprofessorn Linda Fälth, som berättar hur den här trenden kan vändas. Ett sätt är att fokusera mer på att tidigt träna eleverna i att ljuda fram bokstäver och ord, en metod som kallas ”phonics” och som har starkt stöd i forskningen. Vi pratar också om vad blivande lärare bör lära sig mer om, konsekvenserna av otydliga riktlinjer i läroplanen och varför elever bör läsa fysiska böcker i skolan. Avsnittets längd: 28 min.

På en forskningsexpedition 2023 till Landsortsdjupet, Östersjöns djupaste plats, gjordes en förvånande upptäckt: ett omfattande utsläpp av växthusgasen metan. Gasen bubblade intensivt upp ur havets botten och steg mot ytan. Varför sker detta och hur farligt är det? Vi möter en av forskarna på expeditionen, Marcelo Ketzer, som förklarar hur det ligger till. Han berättar också om Östersjöns döda zoner, som är världens största. Avsnittets längd: 32 min. 

Välkommen till en snabbkurs i cirkulär ekonomi – för dig som vill minska din konsumtion. Vår gäst är Joacim Rosenlund, som forskar om återvinning och cirkulära idéer. Han berättar om effekterna av konsumtionssamhället och förklarar fördelarna med cirkulär ekonomi, som bland annat handlar om att få våra prylar leva så länge som möjligt. Han ger oss en rad tips på hur vi kan lämna slit-och-släng-tillvaron och avslöjar hur pass cirkulärt Sverige är jämfört med andra länder. Joacim berättar också om sitt projekt Det spelifierade miljöhuset, en rolig sopsortering som ska få oss att återvinna mer. Avsnittets längd: 38 min.

Det finns många åsikter om vad vi ska äta och inte äta. Vad stämmer egentligen? Vad säger vetenskapen? I detta poddavsnitt möter vi näringsexperten Anna Blücher för att granska vanligt förekommande påståenden om mat. Vi fördjupar oss bland annat i gluten, laktos, mjölk, kött, socker och färdigmat. Är e-ämnen som till exempel nitrit och citronsyra verkligen säkra att få i sig? Och hur ska vi tänka kring kosttillskott med vitaminer och antioxidanter? Anna ger oss också en rad matnyttiga mat-tips. Avsnittets längd: 66 min.

Tillsammans med historikern Anders Fröjmark går vi igenom Ukrainas spännande historia. Vi börjar i Kievriket på 800-talet och fortsätter fram till vår tid och konflikten med Ryssland. Under denna historiska resa möter vi några av dem som har gjort avtryck i det här området, till exempel vikingarna, mongolerna, litauerna, polackerna och ryssarna. Vi pratar också om när Ukraina var en del av Sovjetunionen, tiden efter självständigheten 1991 och Rysslands imperieambitioner. Avsnittets längd: 59 min.

Vi tar oss an en arkeologisk mordgåta. En dag i slutet av 400-talet överraskades invånarna i Sandby borg på Öland av ett oväntat angrepp. De attackerades, slogs ihjäl och lämnades sedan där de hade fallit. Vad var det egentligen som hände? Vi möter arkeologiforskaren Ludvig Papmehl-Dufay, som har varit med från starten vid utgrävningarna i Sandby borg. Han går igenom forskarnas teorier om den brutala händelsen och vilka förövarna kan ha varit. Han berättar om skelettdelar med huggskador, romerska guldmynt, pilspetsar som använts som mordvapen och om hur mannen i brasan fick sluta sina dagar. Avsnittets längd: 59 min.

Våren 1638 anlände två skepp från Sverige till Nordamerikas östkust. Uppdraget var att grunda en svensk handelskoloni för att stärka statskassan. Men det gick inte som man hade tänkt sig och kolonin levde bara kvar i 17 år. Historikern Gunlög Fur berättar om bakgrunden till Nya Sverige, om svenskarnas möten med ursprungsbefolkningen i området och hur det gick för de svenskar som blev kvar efter kolonins fall. Vi får också veta vilka spår av Nya Sverige som finns kvar idag, och varifrån den överdrivet positiva bilden av den svenska kolonin härstammar – en bild som kanske inte är helt korrekt. Avsnittets längd: 60 min.

I detta poddavsnitt möter vi Torbjörn Forkby som forskar om gäng. Vi diskuterar gängens uppkomst och vad det är som gör att vissa ungdomar söker sig till gäng. Vi pratar om broderskap, maskulinitet, mansdominans och kampen för att bli Någon (med stort N). Torbjörn berättar också om hur vägen ut ur en gängtillvaro kan se ut, och vilka förebyggande insatser som samhället kan arbeta med. Avsnittets längd: 54 minuter.

Ny historisk forskning visar att kvinnor var i majoritet när det gäller dödligt våld under slutet av 1800-talet. I detta poddavsnitt möter vi historikern Marie Eriksson, som ger oss skakande och tragiska berättelser om 1800-talets våldsamma kvinnor. Hon berättar om giftmord, barnamord, misshandel och om våld mot den egna kroppen, i form av självmord eller misslyckade aborter på grund av fosfor-förgiftning. Hennes forskning visar att kvinnor kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män. Och att föreställningen om kvinnan som ensidigt offer för våld, inte alltid stämmer.  Avsnittets längd: 53 min.

Skogsbad har visat vara riktigt bra för stressade människor. Flera studier visar att det bland annat minskar stressnivåerna, sänker blodtrycket och ger starkare immunförsvar. Hur gör man då? Jo, det handlar om att kravlöst uppleva skogen, öppna sinnena på vid gavel och vara i nuet. Känna på mossan, lyssna på vinden och lukta på träden. Jenny Lovebo forskar om de positiva effekterna med skogsbad. Hon berättar om alla fördelar, förklarar varför vi mår så bra i skogen, vilken skog fungerar bäst och hur man praktiskt går till väga. Avsnittets längd: 34 min.

Mitt i coronavirusets framfart har vi bjudit in vår stjärnvirolog Michael Lindberg för att lära oss allt om virus. Vi går igenom hur och varför virusen angriper oss, hur kroppen försvarar sig, hur den skapar immunitet och hur något som inte lever ändå kan skapa avkomma. Vi lär oss om allt från någorlunda snälla virus som till exempel herpes, till besvärligare varianter som influensa, HIV och ebola. Och naturligtvis blir det en hel del om coronaviruset. Det blir ett bokstavligen viralt samtal. Med Michael Lindberg, professor i virologi. Avsnittets längd: 50 min.

Vi har bjudit in vår rymdexpert Arvid Pohl för att lära oss allt om stjärnor. Han berättar om hur de föds, lever och dör – några mer våldsamt än andra – och vi kastar lite extra ljus på hur vår egen stjärna Solen dukar under. Vad händer med mänskligheten då? Och när kommer detta att ske? Arvid berättar också om rymdens röda, vita och bruna dvärgar, om Solens uteblivna parrelation med Jupiter, och om det stämmer att stjärnorna blinkar. Han avslöjar också sina personliga favoritstjärnor. (49 min).

I detta bloddrypande poddavsnitt möter vi vår vampyrexpert Anna Höglund, som också är lektor i litteraturvetenskap. Hon leder oss igenom mörkret och berättar om vampyrberättelsens ursprung, vampyrepidemier i Serbien, Draculas betydelse och om de mer moderna humanvampyrerna. Vi får också veta att vampyrens intåg i litteraturen egentligen började med ett stulet manus under en stökig sommar vid Genèvesjön 1816 (53 min).

När började vi svära – och hur i hela friden lät det då? I det här avsnittet ger vi oss ut på en historisk resa kantad av fula ord. Vår gäst är Shirley Näslund, docent i svenska språket och utrustad med en vokabulär som skulle få vilken borstbindare som helst att rodna. Vi får reda på när djävulen egentligen kom in i bilden, skillnaderna i hur man svär på olika håll i världen, varför ”fuck” används så lättvindigt här i Sverige – och att könsorden hängt med längre än vad man kan tro. Dessutom dammar vi av Shirleys fem favoritsvordomar som fallit i glömska (45 min).

Vad är det som gör att vissa låtar direkt klättrar på listorna medan andra glöms bort? I det här avsnittet följer vi med Patrik Ahlm, vår egen hitmakare och konstnärlige lektor i musik, in i replokalen. Patrik ger oss en grundlig genomgång av hur man snickrar ihop en slagdänga. Vi går igenom hur låtskrivare jobbar med t ex tydliga refränger, kliché-fria titlar och effektiva hookar, och vi får flera exempel ur musikhistorien. Vi ger också Patrik den omöjliga uppgiften att bläddra i arkivet och sätta ihop ett samlingsalbum med tidernas 10 största hits (45 min).

I det här avsnittet tar träningsoraklet Lasse ten Siethoff, som också är lektor i idrottsvetenskap, täten i en svettig resa genom kroppen. Vi börjar på cellnivå i en armrörelse och slutar på maxpuls i joggingspåret. Vi får veta hur musklernas små motorer fungerar, vad som egentligen räknas som träning, och hur kroppen anpassar sig till träningen – och hur vi därmed både presterar bättre och mår bättre. Dessutom får vi tips på fem träningsövningar för den som bara har fem minuter (40 min).