Kolingsborg

När vi har gått in smäller dörren igen bakom oss. Jag rycker till och prövar den. Men den är olåst, vi kan alltid gå tillbaka.
Rummet vi kommer ner till är stort och helt övergivet. Det finns små, delvis täckta fönster intill taket som släpper igenom det svaga morgonljuset utanför. Ett tjockt dammlager ligger över varje yta.