GÖTEPOD

Nu släpps det sista avsnittet av Götepod, podden om stadsutveckling i Göteborg.

Vi säger tack till alla er som lyssnat på våra avsnitt med ett ”Götepod special” – om en speciell byggnad i Göteborg som betytt mycket för staden – Kronhuset. Eller Kronans hus som det var när den byggdes på 1600-talet.

En 400 år gammal byggnad som stått pall både krig, pest och rivningshysteri. Med sig i studion har Björn Siesjö guiden Daniel Bäcklund, som kan berätta om en och annan anekdot som byggnaden varit med om under åren.

Palmhuset i Trädgårdsföreningen är en av Göteborgs mest ikoniska byggnader. Växthuset har cirka 370 000 besökare varje år och är ett av få växthus i detta slag som finns kvar i Europa. Just nu genomgår Palmhuset en omfattande restaurering som startade 2023 och kommer pågå fram till 2026.

I det här avsnittet av Götepod kommer vi blicka tillbaka och besvara frågan hur det kommer sig att denna unika byggnad finns i Göteborg och hur man bär sig åt för att renovera ett växthus fyllt till brädden av tropiska växter i kyliga Sverige. 

Medverkar gör Palmhusets trädgårdsmästare Stephan Hammar och byggnadsantikvarie Victoria Ask. Samtalet leds av Björn Siesjö. 

Hur går det till när förskolor, skolor och boenden förses med offentlig konst? I det här avsnittet av Götepod samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med konstprojektledaren Laila Ekefäll och konstnären Marie Holmgren om hennes konstverk Nattdjur på Kennedygatans förskola.

Göteborg viger 1 procent av byggkostnaden till offentlig konst i anslutning till byggnaderna. Det innebär att man kan få konstupplevelser om man går eller jobbar på förskola, eller hämtar och lämnar. Konsten finns överallt!

Hur transporterar vi människor och gods på ett hållbart sätt i den tätbefolkade staden? Det är idag en stor konkurrens om stadens gator och vägar. Och samtidigt ska Göteborg och Göteborgsregionen fortsätta att växa, till 2035 ska 120 000 nya jobb skapas och flera miljoner turister och besökare kommer till staden varje år. Det betyder ökande transportbehov. Lägg därtill att vi samtidigt ska minska utsläppen i linje med stadens klimat- och miljömål.

Går det att ställa om till utsläppsfri trafik i en storstad som växer och där fossildrivna transporter levererar nästan allt idag? Och hur ska det gå till?

Är ett samlat grepp kring mobilitetslösningar och transporter svaret på den hållbara staden?

Stadsarkitekt Björn Siesjö gästas av Ann-Sofie Karlsson, stadsbyggnadsförvaltningen och Michael Koucky, vd, Koucky & Partners.

Allt fler människor flyttar in till Göteborg, vi samsas på en allt mindre yta. Vi har bostadsbrist, segregation, klimatutmaning och just nu en lågkonjunktur. Och så ska vi planera staden utifrån hållbarhets dimensionerna – ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Går det?

Den snabba och stora inflyttningen ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Vad får hållbarhet kosta i tid, pengar och i våra olika vägval? Vad är viktigast på kort och lång sikt? Vem beslutar i slutändan och vem har bestämt vad som ska prioriteras i vår stadsutveckling framöver i Göteborg.

Lyssna till Stadsarkitekt Björn Siesjö när han pratar hållbar stadsutveckling med Olga Stepanova, doktor i Humanekologi och verksam på Rise och Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör.

Biskopsgården ska bli en trygg och levande stadsdel med goda kommunikationer, grönområden och fler bostäder – både villor, radhus och lägenheter.

Stadsdelen är idag mest känd för sin utsatthet med otrygghet, gängkrig och segregation men nu ska Biskopsgården sättas på kartan på ett nytt sätt och bli en tillgänglig och trygg trädgårdsstad.

Det här avsnittet handlar om utmaningar och möjligheter med stadsutveckling.

Stadsarkitekt Björn Siesjö gästas av Christina Aylward Alvelin, förvaltningsdirektör socialförvaltningen Hisingen och Carl-Johan Carlsson, stadsbyggnadsförvaltningen.

På bara några år har Göteborgs skyline förändrats, det har poppat upp det ena höghuset efter det andra - Citygate, Kineum, Platinan, Gårda Vesta och Våghuset är bara några.

I år invigs Nordens högsta byggnad, Karlatornet med sina 73 våningar. Höghus och skyskrapor väcker ofta mer debatt än andra byggnader, varför? Främjar höghusen stadslivet? Och vad gör skyskrapor med oss människor på marken?

I vårsäsongens premiäravsnitt av Götepod samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med gästerna Per Bornstein, arkitekt och Ola Nylander, professor i arkitektur på Chalmers. 

Göteborgarna ska kunna idrotta och ha en aktiv fritid. När staden växer behöver också utbudet av idrottsmöjligheter öka.  
 
Just nu sker en satsning på att bygga nya och rusta upp befintliga idrottsanläggningar, men hur skiljer sig olika delar av Göteborg åt vad gäller anläggningar och föreningsaktiva. Vilka för- respektive nackdelar finns det med att placera idrottsanläggningar i centrala Göteborg?  
 
Hur kan vi utveckla Göteborgs idrottsområden och anläggningar så att de funkar för många olika aktiviteter och olika grupper?
 

Gäster: Emma Svensson, idrottskonsulent på RF-SISU Västra Götaland och Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen.  

Göteborgsregionen rankas högt i flera olika undersökningar – attraktiv för både näringslivet, kvalificerad arbetskraft och studenter. Intresset att etablera sig i Göteborg är stort och staden erbjuder världsledande miljöer för forskning och innovationer.

Men hur kan Göteborg bli ännu mer attraktivt – för såväl företag som människor? Finns det tillräcklig med mark för verksamheter och kontor? Hur står det till med bostäder och infrastrukturen?

I detta poddavsnitt får du svaren på dessa och andra spännande frågor, bland annat om hur det gick till när Göteborg vann kampen om batterifabriken.

Gäster:
Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg; Maria Fuxborg, näringslivschef Västsvenska Handelskammaren

För många av oss är belysning i staden något som vi tar för givet, men vilken betydelse har egentligen belysningen i en stad? Vad är viktigt att tänka på vid ljussättning av en stad?

Teknikutvecklingen inom belysning går snabbt och det skapar nya möjligheter att energieffektivisera ljuset i staden och att få rätt belysning på rätt plats vid rätt tid. I det här avsnittet av Götepod pratar vi om förutsättningar, möjligheter och begränsningar i arbetet med att belysa en stad.

Gäster: Lars Ocklund, planeringsledare belysning på stadsmiljöförvaltningen och Frida Almqvist, Ljus i Alingsås.

Det bubblar på Lindholmen – mycket är på gång; spårväg, nytt färjeläge, Lindholmsförbindelsen, ny gång- och cykelbro, bostäder, verksamheter, kontor med mera. Det sjuder av liv och rörelse och området utvecklas ytterligare som en levande och attraktiv innerstadsmiljö.

Den som idag besöker, arbetar eller kanske rentav bor på Norra Älvstranden har nog svårt att föreställa sig den enorma förändring som skett de senaste decennierna. Tidigare låg här några av världens största skeppsvarv, nu har området fyllts med moderna bostäder, hotell, skolor och företag inom olika branscher.

Lindholmen på Norra Älvstranden är idag ett av de stora innovationsklustren i Sverige inom tech, AI och mobilitet.

Gäster: Lena Baeza, programledare Lindholmen, Älvstranden Utveckling och Andreas Lundberg, affärsutvecklare, Atrium Ljungberg.

Att bo på husbåt har fått ett uppsving de senaste åren, inte bara utomlands, utan även i Sverige, där flera kommuner nu planerar för fler husbåtar, så görs även i Göteborg.

I det här avsnittet samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med Oskar Lundblad som provat på det flytande livet och Hans Linderstad från stadsledningskontoret som utrett möjliga platser för husbåtar i Göteborg.

Fram till 2040 ska det byggas 2 000 bostäder och 19 000 arbetsplatser i Centralenområdet - inte minst kvarteren närmast den utbyggda Centralstationen ska bebyggas.

Visionen är att området ska bli hela regionens centrum och mötesplats, och en betydligt mer levande stadsdel än idag.

Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Caroline Ahrnens Martin, Regionchef projektutveckling på Jernhusen, och Per-Anders Käll, huvudprogramledare för Centralenområdet på exploateringsförvaltningen, Göteborg Stad.  

I Göteborg har vi vattnet mitt i stan. Men hur är det egentligen; går det att ta ett dopp i älven från en brygga i Sannegården, från kajen vid Stenpiren eller varför inte i Frihamnen i Jubileumsparken?

Just detta att kunna bada mitt i stan var ett tydligt önskemål som framkom i dialoger med göteborgarna inför stadens 400-årsjubileum och byggandet av Älvstaden.

Men, på grund av att det råder badförbud i hamnen så kan vi inte bada var och hur som helst i älven. Det 
finns dock undantag. Och drömmar om vad som skulle kunna bli.

Var du faktiskt kan ta ett bad i älven - i både söt- och saltvatten, vad som planeras och vilka visioner som finns om bad i älven. Det, och mycket mer, får du höra i det här avsnittet av Götepod, som är det första i en serie på temat ”Älvens betydelse”. 

Välkommen att lyssna till stadsarkitekt Björn Siesjö som samtalar med projektledare för bygget av det nya hamnbadet i Jubileumsparken, Amelie Sandow från exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad och oceanograf Anna Karlsson från Tyréns.  

Göteborg växer och behovet av bostäder är stort – men vad byggs och hur bra är det? Vad är egentligen en god bostad och vad påverkar utformningen av bostäder i Sverige idag? Vad tar vi med oss framöver? Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Kajsa Crona, regionchef på Tengbom samt adjungerad professor i Boendets arkitektur på Chalmers och Lena Josgård, affärsområdeschef fastighetsutveckling på HSB Göteborg.  

Längs Avenyn och Götaplatsen pågår just nu ett stadsutvecklingsprojekt för upprustning där fastighetsägare och Göteborgs Stad samverkar.

Paradgatan inklusive Götaplatsen fyllde 100 år den 8 maj, men själva Avenyn anlades redan på 1800-talet. Det är kanske en av Nordeuropas mest kända gator och att mötas på Avenyn är ett begrepp särskilt under vår och sommar.

Men många anser att gatan har förlorat sin forna glans och ingen har egentligen tagit ett helhetsgrepp om den sedan ursprungstanken med de vackra förträdgårdarna utanför boningsradhusen luckrades upp och försvann.

Vad har Avenyn betytt för Göteborg? Och vilken betydelse kommer gatan kunna få i framtiden? Det diskuteras i det här avsnittet av Götepod. 

För 100 år sedan var Göteborg i fokus med den stora jubileumsutställningen som sägs ha lockat över 4 miljoner besökare. Och till sommaren är det dags igen! Då ska det firas ordentligt i Göteborg! Hur många besökare blir det i år? I det här avsnittet rör vi oss mellan 1923 och 2023, blickar framåt och bakåt och jämför då med nu. Och hur kom det sig egentligen att båda jubileumsfirandena senarelagts 2 år?

Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Therese Brusberg, Göteborg &co och Håkan Strömberg, Stadsmuseet i Göteborg.

Hur planera vi hållbart och bygger klimatsmart i Göteborg? Återbruk och cirkularitet är ord som förekommer flitigt när vi pratar om hållbar stadsutveckling, men vad är det egentligen, och hur får vi fart på det klimatneutrala byggandet?

Initiativ tas på olika håll, men en utmaning är att få omställningshjulet att börja snurra i den takt som behövs för att nå målen. Hur ska det gå till?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Anders Carlsson, FoU- och hållbarhetschef på Derome och Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef ekologisk hållbarhet på AB Framtiden

I en stadsdel finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsområden, kompetenser, kunskaper och resurser. En väg att samverka är genom ett så kallat BID, Business Improvement District.

Idén med BID Gamlestaden har varit att skapa förutsättningar att tillsammans hantera problem och förverkliga möjligheter i den långsiktiga stadsdelsutvecklingen. Vilka effekter har BID som samarbetsform haft för stadsutvecklingen i Gamlestaden?

BID Gamlestaden har funnits i cirka 20 år och är det äldsta BID influerade samarbetet i Sverige. Det är ett formaliserat samarbete mellan 50 fastighetsägare och 11 förvaltningar i Göteborgs kommun samt polismyndigheten.

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Helena Holmberg, företrädare för BID Gamlestaden och Mattias Westblom, projektledare stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad. Båda har jobbat med utvecklingen av Gamlestaden i över 10 år.

Hur, och varför, är kultur viktigt för stadsutvecklingen? Trycket från urbanisering och exploatering har gjort att konst och kultur ofta trängs bort från centrala och attraktiva lägen. Kulturverksamhet är inte en kapitalstark bransch som genererar stora vinster och kan betala höga hyror. Trots det har kultur och god stadsutveckling ett tydligt samband – kulturens roll i stadsutveckling handlar om att ta tillvara människors kreativa kraft och vidareutveckla platsers befintliga kvaliteter.

I detta avsnitt av Götepod gästas Björn Siesjö av Johan "Red Top" Larsson, stadsutvecklare på Business Region Göteborg, kulturentreprenör och Sara Schütt, chef på kulturstrategiska enheten på kulturförvaltningen Göteborgs Stad.