Upplysningen förändrade vår syn på världen

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.

Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.

Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.

En rad framstående tänkare i Frankrike, kända som "les philosophes", spelade en avgörande roll i att forma upplysningen och dess idéer. Dessa inkluderade filosofer som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, vars verk hjälpte till att sprida upplysningens idéer över hela Europa och bortom.

Voltaire, en av de mest framstående filosoferna under upplysningen, var känd för sin skarpa kritik av kyrkan och hans försvar av religiös och intellektuell frihet. Hans skrifter bidrog till att sprida upplysningens idéer och inspirera andra tänkare.

Montesquieu är mest känd för sin teori om maktdelning, som senare skulle bli grunden i utvecklingen av moderna demokratier. Hans verk, "Andan i lagarna", var inflytelserik i att forma upplysningens politiska idéer.

Rousseau, som är mest känd för sitt verk "Om samhällsfördraget", bidrog till upplysningen genom sina radikala idéer om politik och samhället. Han förespråkade att människor skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd fri från samhällets korruption och förtryck.

Termen "upplyst despot" användes för att beskriva de monarker under upplysningen som försökte tillämpa upplysningens principer på sina regeringar. Dessa monarker strävade efter att reformera sina samhällen genom rationella metoder, men behöll ändå absolut makt.

I Sverige, framträdde landet på Europas vetenskapliga scen under 1700-talet, och på några områden var Sverige till och med en ledande nation. Upplysningens idéer och filosofi påverkade landets vetenskap, filosofi och samhällsutveckling under denna tid.

Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk.

Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

Bild: Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d’Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743–1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen. av Lemonnier, ca. 1812, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Pisces av Humans Win, Storyblocks Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.