Hjärnpodden – Kristina Bähr

Läkarna Ullakarin Nyberg och Stefan Einhorn har tillsammans med Kattis Ahlström skrivit boken "Konsten att mötas" om hur möten påverkar mänskliga relationer och hur viktigt det är att arbeta för att bli bättre på mellanmänskliga möten hela tiden. I podden pratar vi om möten som företeelse och kraften i möten mellan människor, att bli sedd och lyssnad på. Stefan Einhorn är professor i molekylär onkologi och författare till 12 böcker och Ullakarin Nyberg är psykiater som arbetar med människor i suicid och arbetar även med efterlevande efter suicid. Båda två har lång erfarenhet från svåra samtal och därmed möten med andra människor.

VIll du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

och du kan även kontakta kristina via hemsidan https://exist.se

Alla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

Maria Farm har skrivit en omtalad bok som heter "Han är så bra på att ta egentid" som handlar om hur strukturer i samhället fortfarande har betydelse för hur kvinnor och män fördelar tid och arbete i hemmen.

I avsnittet pratar vi en del om det och om hur kvinnor får förhålla sig till strukturer - ofta på ett omedvetet sätt - för att fortsätta vara respekterade och omtyckta.

Jämställdheten har kommit långt i Sverige på 100 år, men det återstår fortfarande en hel del strukturer som bibehåller gamla mönster, både privat och på arbetsplatser.

Maria Farm är psykolog och psykoterapeut och författare till fyra böcker.

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till [email protected]

https://exist.se

Alla avsnitt sedan 2015 finns på http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet pratar Kristina med Margaretha Öström, som har skrivit om hur mindfulness kan gagna ledarskap genom att på olika sätt påverka vår pannlob och självmedvetenhet. Att vara medvetet närvarande kan öka förmågan att fokusera på rätt saker, minska risk för att reaktioner på våra naturliga emotioner kommer i vägen för våra relationer och beslut.

Margarethas bok heter "Hållbar hjärna med mindfulness" och kom ut 2021.

Samtalet handlar en hel del om erfarenheterna av mindfulness, effekterna i kropp och hjärnan och hur det kan ge nytta för ledarskap. För att kontakta Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected] eller kontaktar Kristina via hemsidan https://exist.se

I det här avsnittet pratar vi om hur vi håller balans mellan hjärnans olika system för att bibehålla hälsa och öka vårt välbefinnande. Lenas nya bok Livskoden gavs ut i augusti 2021 och har redan sålt i flera tusen exemplar. Lenas förmåga att sätta enkla ord på komplexa samband, så vi har ett gemensamt språk när vi ska komma vidare är unik. I avsnittet berättar Lena om hur vi medvetet kan stötta oss själva och våra olika delar i hjärnan på olika sätt. Vi pratar också om varför det är viktigt att prata snällt med oss själva minst tre gånger oftare än negativt. (Gör vi det?) Losado's ratio.

Lena Skogholm är beteendevetare med en egen historia av att vända en mycket begränsad livsföring till följd av sjukdom genom att välja att fokusera på det som fungerar. I slutet pratar vi också om en spegel vi har god användning av i relationer... Boken Livskoden hittar du bl a här. https://www.bokus.com/bok/9789198639988/livskoden-enligt-hjarnan-bygg-starka-hjarnmuskler-som-laddar-dig-med-energi-ger-livsgladje-och-en-airbag-mot-stress/

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

I det här avsnittet pratar Kristina med Maria Ergül om hur arbetsplatser kan arbeta främjande för psykisk hälsa på arbetsplatser på ett mer strukturerat sätt. Det behövs oftast inga extra inköpta insatser utan det räcker oftast att se över vilken arbetskultur, värdegrund, struktur man har och arbeta med regelbunden återkoppling och struktur.

Maria Ergül är HR konsult, författare och initiativtagare till nätverket Vägra väggen, som arbetar för att minska stressorsakad psykisk ohälsa. På arbetsplatser finns en del enkla tips att göra redan i dag för chefer och medarbetare.

För att kontakta Kristina efter programmet mailar du som vanligt [email protected]

Fler avsnitt hittar du på http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet pratar Kristina med Lars-Johan Åge om superkraften i att vara omtyckt. Betoningen ligger på att vara - inte så mycket att göra eller prestera.

Äkthet, positivitet och relevans är bidragande delar i detta med omtyckthet.

• Vad är det som gör att vissa människor är omtyckta och inte nödvändigtvis populära och vice versa?
• Vad är det som gör att omtyckthet är en helt avgörande egenskap när vi kommer till förhandlingssituationer?
• Vad finns det för likhet mellan att förhandla med sin tonåring och i ett gisslandrama?

Det och mycket annat pratar vi om i avsnittet. Lars-Johan Åge är professor i företagsekonomi från Harvard Business School och arbetar nu vid Högskolan i Gävle.

Boken "Omtyckt. Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant" hittar du bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789179651039/omtyckt-superkraften-i-att-vara-akta-positiv-och-relevant/?gclid=Cj0KCQjwh_eFBhDZARIsALHjIKdl6xxD6y3F5ZN58o80dwpRjIJ_J1jIgBGjq7zxVloVszjDn1gYYlIaAvDSEALw_wcB

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

I det här avsnittet pratar jag med organisationspsykolog Anders Rydell som är aktuell med boken "Arbetet på jobbet. om bök och bröte i arbetslivet" (Natur och Kultur, 2021) Vi pratar om de trender i vår (arbets)miljö som påverkar vår vardag och vårt liv genom att öka stress när det blir obalans mellan krav och ansvar. 

VI pratar även om vad du som chef och medarbetare kan göra för att motverka en del av den här obalansen. 

Anders Rydells bok finns att köpa bland annat på Bokus och Adlibris.  Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så mailar du lättast till [email protected]

Engagemang på jobbet och för våra jobb är något som vi förutsätter, men en undersökning från Gallup 2013 visade att bara 16 % är engagerade på jobbet. Professor Rikard Larsson, Lunds Universitet med kollegor har undersökt hur engagemang är kopplat till fyra olika karriärsinriktningar. Du kan vara expert, arbeta linjärt, vara utvidgande eller episodiker i dina karriärsval. Vad det handlar om och hur man förhåller oss i de olika inriktingarna pratar vi om i detta avsnitt.

Vill du fördjupa dig mer i de här frågorna så finns hela undersökningen här: https://www.icloud.com/iclouddrive/07w7cRvBG8o54yFEnMyTUvo6w

Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du [email protected]

Rikard Larsson finns på Decision Dynamics och Lunds Universitet.

Det här avsnittet handlar om sexualbrottets psykologi och gäst i avsnittet är psykolog Johanna Lätth som är specialist inom forensisk psykologi och arbetar inom kriminalvården med de här frågorna.

Sexualbrott är ett ämne som väcker många starka känslor och det är en mycket komplex bild som uppstår runt brottet. Johanna har arbetat med de här frågorna i över 10 år och har nu skrivit en bok som heter "Sexualbrottets psykologi. Bemötande, bedömning och behandling" Gothia Kompetens förlag.

I avsnittet pratar vi om statiska och dynamiska riskfaktorer och hur behandling av sexualbrott sker. Vi pratar om mänskliga försvar, skyddsmekanismer och de starka känslor som omger de här brotten. Boken fördjupar den här kunskapen och rekommenderas varmt för den som är intresserad.

Länk till Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789177412007/sexualbrottets-psykologi-bemotande-bedomning-behandling/

Till adlibris:

https://www.adlibris.com/se/bok/sexualbrottets-psykologi-bemotande---bedomning---behandling-9789177412007

Cristian Rück är psykiater och professior i psykiatri vid Karolinska Institutet. Christian är aktuell med boken "Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är så bra? (Natur och Kultur. 2020)

Boken tar upp hur synen på psykiatriska sjukdomar och tillstånd förändrats de senaste hundra åren och hur synen på hälsa och ohälsa förflyttats när kontexten - vår samhällssyn - förändrats. Hur kommer det sig att psykiska tillstånd blivit vanligare? Eller har de inte det?

I det här avsnittet pratar vi om människors lidande och relation till psykisk hälsa och ohälsa. VI berör relationen mellan lidande och pandemi och pratar en hel del om acceptans och coping och resiliens.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

Det här är det tredje avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. Vi gör dessa avsnitt under hashtaggen #välmående2020

I det här avsnittet fortsätter vi utforska hur vi människor gör snabba antaganden/tankar och ibland (ganska ofta)hamnar i tankefällor som sätter krokben för oss själva, vår utveckling och ibland ställer till det i relationer. Tankefällor är de snabba slutsatser vi gör i form av snabba tankesystemet, som är ett sätt för att spara energi. Att utmana sina tankefällor kan vara hjälpsamt när vi hamnar i situationer som känns ohanterliga. Att ställa sig några kontrollfrågor kan bidra till att vi kan bedöma situationen mer realistiskt och inte så överväldigande. Här finns en länk till tankefällor och de kontrollfrågor man kan ställa när man "hör" sig fastna i en tankefälla.

https://www.dropbox.com/s/j6mbf3hmkqt36jd/utmana%20tankef%C3%A4llor.pdf?dl=0

Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket.

Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt till [email protected]

Det här är det andra avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen.

I det här avsnittet följer vi upp förra avsnittet kring medvetenhet kring sitt eget tänkande och emotionerna vi har och kopplar det till hur vi faktiskt kan använda den informationen vidare.

I avsnittet introducerar vi tre verktyg för välmående; Tacksamhetsdagbok - att skriva gör tänkandet långsammare och kan hjälpa oss att få syn på det som är hjälpsamt i livet. Att varje dag skriva tre saker som du är tacksam för och koppla det till "varför" det hände ökar medvetenheten om de hjälpsamma situationer du medvetet kan använda dig av för att öka välmåendet.

Tacksamhetsbrev: Att skriva ett handskrivet brev till någon och TACKA FÖR NÅGOT DE GJORT som betytt något för dig, och motivera varför det var viktigt, kommer att påverka både dig och den som får ditt brev. Skriv ett brev, sätt på ett frimärke, ta en bild och lägg ut i sociala medier med hashtagg #välmående2020 så skapar vi välmående för fler. Både för dig och den andre. :)

Förundran: Att medvetet fånga de vackra stunderna i naturen, i möten med andra, i nyfikenhet eller harmoni och skriva ner eller självprata kring det kan vara ett sätt att förlänga den känslan några sekunder och efter träning kunna återvända till det för tröst eller lugn. De här verktygen presenteras i en kortversion i ett kort avsnitt efter detta.

Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

Det här är ett kortare avsnitt som bara innehåller det du kan träna på när det gäller medveten närvaro och att rikta uppmärksamheten.

Det är första delen i att träna på att tänka kring sitt eget tänkande och bli mer medveten om vad som händer - när det händer.

SOAS - Stanna, observera, acceptera eller släpp.

En mental stoppknapp och att fokusera på andningen kan hjälpa till att skapa distans och avstånd till den tanke och känsla som annars kan ta över och kännas överväldigande.

Det här är första avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre – trots motgångar, oro och svårigheter.

Gäst i detta och kommande avsnitt är Petri Partanen. Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/blogg-petri/

I detta första avsnitt pratar vi om meningen med att tänka kring sitt eget tänkande - metakognition/mentalisering. Vi pratar också om sätt vi kan göra för att förstärka möjligheten att kunna tänka kring våra tankar och emotioner och ger exempel på några verktyg som går att använda. Exempelvis att skriva, prata med sig själv eller någon annan och medveten närvaro.

Medveten närvaro tas upp från Petris sätt att se det hela. Sista delen av avsnittet innehåller övningarna och verktygen och kommer som en kortare del efter detta avsnitt som ett eget avsnitt kring "verktyg för välmående".

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

Använd gärna Hashtag #välmående2020 för att sprida verktygen vidare. Någon i din närhet kanske kan ha nytta av den här serien.

Det här avsnittet gästas av Katarina Graffman och Mikael Kurkiala. Samtalet handlar om att vara människa i vår samtid och hur vi påverkas av konsumtion och ovissheten i pandemins spår.

Vad händer när vi lever i en illusion av att det går att uppnå ett perfekt liv, samtidigt som marknadsföringen inte alls vill att vi ska uppleva vårt liv som perfekt?

Hur kan vi förhålla oss i pandemins spår när det som tidigare uppfyllt livet i form av semestrar och konsumtion av prylar ställs åt sidan för andra värden?

Hur kan den moderna människan förhålla sig till ovisshet och hur kan vi se på välmående i en orolig tid? Detta och mycket mer tar vi upp i avsnittet.

Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi och Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi i Uppsala universitet.

Katarina Graffman har skrivit böckerna "Vi är vad vi köper" tillsammans med Jacob Östberg och "På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen" även den med Jacob tillsammans med Emma Lindblad.

Mikael Kurkiala har skrivit boken "När själen går i exil. Modernitet, teknologi och det heliga".

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du [email protected]

- precis som vanligt.

Hilda Johnsson har arbetat som skolkurator och under den tiden utvecklat ett arbetssätt som kopplar den psykosociala insatsen till läroplanens kapitel 1 och 2 och arbetar närmare eleverna. I skolan är målet att arbeta mer främjande och förebyggande, alltså innan problem har uppstått, eller i alla fall avvärja de problem som uppstår för elever. Många gånger är det svårt för elevhälsans olika funktioner att hitta en arbetsform som fungerar. Hilda beskriver i sin bok ett sätt att komma bort ifrån det enskilda elevarbetet och istället nå många fler elever på skolan med verktyg och normskapande diskussioner.

I avsnittet lyfter vi de arbetsområden som Hilda identifierat som nycklar till att kunna prata om de frågor som många elever behöver stöd och hjälp med individuellt och istället lära eleverna att resonera i de frågorna tidigt.

Hildas bok heter Kurator 2.0 och släpptes i maj 2020.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

Henrik Brändén har skrivit en bok som heter "Själens biologi och vår fria vilja" som kom ut april 2020. I den boken har han följt sin nyfikenhet på vad som händer när vi tänker, minns, är ledsna eller arga och sökt efter den forskning som i dag ligger till grunden för den förståelse vi har för människans tänkande och hjärna. I boken fördjupar han sig kring kropp och själ, förnuft och känsla och arv och miljö.

Henrik Brändén har forskat inom immunologi och skrivit läroböcker i bl a Molekylärbiologi och Grundläggande immunologi. Samtalet handlar om hur psykologisk och neurovetenskaplig forskning närmat sig varandra och nu överlappar varandras områden. Det påverkar även hur vi kan se på människan och hennes tänkande och sjukdomar.

Henriks bok finns att beställa här: https://www.bokus.com/bok/9789187393570/sjalens-biologi-och-var-fria-vilja/

Vill du nå Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

När en chef behöver ha svåra samtal med sina medarbetare kan det ofta innebära att chefen själv blir utsatt. Detta har Jakob Carlander mött många gånger i sitt arbete med chefer i människonära yrken och till sist blev det en bok, som ger chefer ett stöd i hur de kan resonera och tänka kring de utmanande samtal de behöver ha med sina medarbetare.

Jakob Carlander är psykoterapeut och chefshandledare. Han har en bakgrund som utbildad präst och har nu arbetat som psykoterapeut i nästan 20 år. Boken Utmanande Samtal - Handbok för chefer kommer ut i april 2020. I avsnittet tar vi upp en del råd och tips för alla som arbetar i människonära yrken.

Exempelvis rekommenderar JO (justitieombudsmannen) att vi ska vara sakliga, konkreta, hålla en god ton och inte vara godtyckliga. De råden tar dig långt även som chef menar Jakob även gäller dig som chef.

Som bonus finns en film på Youtube där Kristina pratar om svåra samtal, mest riktat till rektorer. Den filmen hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=tbyp8GFXLBk&feature=youtu.be

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt [email protected]

I det här avsnittet tar vi upp Adhd och ADD hos flickor och kvinnor. Adhd hos flickor har en hel del aspekter som skiljer sig från pojkars och mäns Adhd. Dels handlar det om hur det visar sig och hur kvinnors hormoner förändras efter pubertet och under fertilt liv.

Lotta Borg Skoglund är psykiater och har arbetat med riskbruk av alkohol och droger och genom det kommit in på bidragande faktorer i detta. Lotta har även arbetat länge med just Adhd utredningar för vuxna och barn och har träffat många flickor och kvinnor, som samtidigt berättar om den oerhörda trötthet det innebär att inte kunna dosera sin volymknapp av aktivitet. Antingen är hon "av", loj och verkar håglös, eller så är hon 100% "på". Lagom finns liksom inte. I det här avsnittet tar vi upp frågan om hur flickor och kvinnor kan med hjälp av förståelse för sin funktion kan bättre hantera sina egenskaper och även få rätt hjälp och stöd i sin miljö.

Lottas bok gavs ut i mars 2020 och heter - "Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna". Du hittar boken bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789127827257/adhd-fran-duktig-flicka-till-utbrand-kvinna/

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

Depersonalisationssyndrom är ett relativt okänt syndrom, som drabbar unga människor i övre tonåren och runt 20- års ålder. I symptombilden förekommer en känsla av att inte riktigt känna sig som en del av den "verkliga världen", inte riktigt känna igen sig själv, sin kropp eller sitt känsloliv.

Tillståndet är genom att det är så okänt svårt att få rätt hjälp för och psykologen Anna Strid har genom sin bok "Overklighetskänslor - om depersonalisationssyndrom" gjort en stor insats genom att sammanfatta vad det innebär att vara ung, inte förstå sin symptombild och mötas av okunskap när man söker hjälp. Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789177410102/overklighetskanslor-om-depersonalisationssyndrom/

Eftersom en del unga upplever sig tomma och känslomässigt avdomnade kan det ibland förekomma självskadebeteenden för att "känna något alls". Det innebär även en hel del existentiella grubblerier. Ett kännetecken är att personen är fullt medveten om att upplevelsen inte stämmer - inte är riktigt verklig. Men det är "som om" man är avskärmad, fast man vet att det inte stämmer.

Depersonaliseringssyndrom kan vara en effekt av psykologiskt våld och räknas som ett sätt att försvara sig mot psykologisk smärta. Tillståndet räknas som en form av dissociation, där människor försvarar sig och sin personlighet från för mycket psykologisk smärta.

I avsnittet berättar Anna Strid om hur hon fick namn på tillståndet och vad det är för något under sina studier vid psykologprogrammet i Lund. Länk till hennes och Leif Månssons examensuppsats hittar du här: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7793845&fileOId=7793908

För kontakt med mig efter avsnittet: Maila till [email protected]

Anna arbetade som mentor för en högstadieklass i 3 år och som så många högstadielärare lämnade hon ut almanackor till sina elever. När eleverna inte klarade av sin planering med kalendern och det blev en diskussion om att lärarna inte skapade möjligheter för eleverna att göra någon planering började det stora arbetet. Eleverna och Anna pratade om motivation, drivkrafter och struktur som krävs för att lyckas med det man vill. Klassen hade från början 50 % åtgärdsprogram, men i år 9 hade ingen elev åtgärdsprogram.

Samma arbetssätt och elevsyn har de sedan provat i arbetet med problematisk skolfrånvaro med mer känsla av sammanhang, autonomi och kontroll. Lyssna gärna på hur skolan kan hjälpa till på ett mer medvetet sätt när elever är på väg att ge upp sin inlärning.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till [email protected]

Tydliggörande pedagogik fungerar för att göra det tydligare vad som krävs av dem i skolan. Det är särskilt bra för elever med exempelvis autism eller ADHD i skolan men även vid alla tillfällen där det pågår något i elevernas liv som kan störa inlärningen. Det kan räcka med att vara kär eller att ha bråkat med sina föräldrar på morgonen.

Ann Lingren är specialpedagog och gymnasielärare och har tillsammans med David Edfeldt, Anna Sjölund och Annelie Karlsson skrivit boken "Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik". Ann har även varit medförfattare för boken som riktar sig till grundskolan. Ann Lindgren är i dag verksam i Norrtälje kommun i centrala elevhälsan.

I det här programmet pratar vi en hel del om exekutiva förmågor, hur tydlig pedagogik kan skapa en struktur att hålla sig i – både för undervisande pedagoger som för elever. 

För kontakt med Kristina efter programmet kan du maila [email protected]

Alla avsnitt av Hjärnpodden finns att lyssna på med prenumeration på http://hjarnpodden.se

Malin Valsö är skol- och organisationspsykolog med lång erfarenhet i skolans väld. Tillsammans med Frida Malmgren har hon samlat ihop tips på hur lärmiljön – barns och lärares arbetsmiljö - i skolan kan underlättas och förbättras med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Många gånger visar elever symptom på att ha svårt att koncentrera sig i skolmiljön och många gånger kan det avhjälpas genom att undanröja buller, störningar och annat genom att förbättra ventilation, avskärma klassrum, minska antalet glasväggar ut mot korridorer och annat. Lyssna gärna på Malins kloka synpunkter, som även angår vuxnas arbetsmiljö på jobbet. Alla behöver få chans att göra ett bra jobb. I avsnittet lyfter vi elevers arbetsmiljö, men tankarna är relevanta även för vuxna.

För att nå Kristina mailar du till [email protected]

Fler avsnitt finns att lyssna på på http://hjarnpodden.se

Länk till Malins och Fridas bok hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789144119236/fysisk-larmiljo-optimera-for-trygghet-arbetsro-och-larande/?source=googleps&gclid=Cj0KCQjw9fntBRCGARIsAGjFq5H8Dm7bZVJQtBmL0x1MDHVmWVscH6j4dMzjHRlHNPReEAfd0qkD6fsaAmpqEALw_wcB

Efter ett långt sommaruppehåll i Hjärnpodden (p g a bokskrivande) är Hjärnpodden tillbaka igen med en ny spännande intervju. Denna gång pratar jag med Linus Jonkman, som skrivit ett par böcker om vad det innebär att vara introvert och styrkan med introversion. I det här avsnittet pratar vi om introverta personlighetsdrag i arbetslivet, samhället och i skolan och hur det kan ha betydelse för koncentration och prestation. Det handlar även om att hushålla med energi och att fungera optimalt i sin arbetsmiljö i vardagen. Linus Jonkman är författare, föreläsare och verksamhetsutvecklare och har skrivit ett flertal böcker. Boken "Introvert - den tysta revolutionen" belönades som Årets HR bok 2013. Linus har arbetat som HR chef tills alldeles nyligen. Vill du läsa Linus blogg så hittar du den här:http://www.linusjonkman.com/ Jag kan varmt rekommendera både Introvert - den tysta revolutionen och Själv: kraften i egentid. Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du lättast till [email protected] Tack för att du lyssnar!

Inför semestertiden kommer nu ett lämpligt avsnitt om att ta paus och göra något annat. Patrik Hadenius är journalist och har fördjupat sig i pauser, något vi alla älskar att ha men ändå måste ursäkta när vi har.

Hur kommer det sig?

Vad har vi för relation till pauser i samhället och varför är pauser viktiga?

I avsnittet ägnar vi oss åt pauser från olika synvinklar och enligt Kristina handlar det om att kunna ha tråkigt, medan Patrik inte riktigt blivit vän med ordet tråkigt.

Jag ber om ursäkt för ljudet i introduktions- och avslutningen. Vid redigeringen är jag på resande fot (Almedalen) och har inte tillgång till min vanliga mikrofon.

Håll tillgodo och ha en underbar sommar! Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så kan du maila [email protected]

Känslor och emotioner finns i våra liv dygnet runt, alla dagar på året. De ger information och driver våra beteenden. Ibland är känslor sköna och ibland är de väldigt besvärliga och dessutom kan det vara svårt att tolka vad de egentligen handlar om.

Hanna Sahlin är psykolog och har forskat på emotionell reglering. Dessutom har Hanna arbetat länge med DBT – dialektisk beteende terapi – som går ut på att lära sig olika sätt att hantera och förstå sina känslor och reaktioner. I avsnittet pratar vi om känsloreglering, nyttan med känslor, feltolkningar, självskadebeteende, psykoedukation och en hel del annat som rör att vara människa.

Vill du lära dig mer om emotionell reglering kan du läsa Hannas och Elizabeth Malmquist bok som heter "Känslor som kraft eller hinder - En handbok i känsloreglering". https://www.bokus.com/bok/9789127822184/kanslor-som-kraft-eller-hinder-en-handbok-i-kansloreglering/

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected] eller via Hjärnpoddens sida på Instagram eller Facebook.

Tack för tålamodet mellan avsnitten och att du fortfarande lyssnar!

I det här avsnittet gästas Hjärnpodden av Elza Dunkels som forskar kring ungas nätanvändning och nätkulturer, säkerhet on-line, attityder och makt. Elza Dunkels är PhD vid Umeå Universitet, lektor och forskar kring de här ämnena. Samtalet kom att handla om alltifrån sociala medier, psykisk ohälsa, makt, demokratiseringsprocesser och informationsrevolutioner. Vi tar också upp frågan kring den möjlighet sociala medier innebär för samhällets grupper, som normalt haft svårt att göra sig hörda. Vi kom den att prata om det känsliga ämnet kring hur vuxna utövar makt mot barn i vardagen, något som vi båda arbetar för att motverka. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet är det lättast att skick meddelande via Hjärnpodden på Facebook eller via Instagram Elza Dunkels går att följa via Instagram @dunkels För att få tillgång till alla avsnitt kan du gå till http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet diskuterar vi skärmar utifrån ett mindre alarmistiskt perspektiv och istället vad skärmtid OCKSÅ innebär för människor. Det finns forskning som belyser att skärmar kan fylla en viktig funktion för människor och Siri Helle har nyligen givit ut en bok som tittat på forskning som även belyser den sidan.

Vi ska betänka att vår hjärna dras mot sensationella nyheter och faror och förstorar upp den informationen, men att det finns studier som visar annat – som inte får samma utrymme i vardagens mediautrymme. Det ger helt enkelt inte lika säljande rubriker.

Det vi diskuterar i avsnittet är det problematiska med den skuld och den skam som många känner för att de låter sina barn använda skärmar (alls) och att vi missar att det faktiskt är till nytta för många människor.

Vill du läsa Siris bok så finns länken här: https://www.bokus.com/bok/9789127824362/smartare-an-din-telefon-hur-du-anvander-mobilen-for-att-ma-battre-bli-effektivare-och-starka-dina-relationer/

Alla gamla avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

För att kontakta Kristina så mailar du [email protected]

I det här avsnittet pratar vi om tillitsbaserad styrning till skillnad från kontrollbaserad styrning. Hur påverkar tillit en organisation? Vad krävs för tillit - både mellanmänskligt och organisatoriskt för att ändra en företagskultur?

Louise Bringselius har forskat på organisationsförändringar bl a och har arbetat med IT frågor. Nu är Louise docent i Lund - i organisation och ledning (företagsekonomi). I samtalet insåg jag att oavsett vilken ingång vi har i organisationer och ledning så kommer vi fram till samma sak.

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet går det att maila till [email protected]

Louise bok finns att köpa bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789172511941/tillit-en-ledningsfilosofi-for-framtidens-offentliga-sektor/

Fler avsnitt av hjärnpodden och tillgång till alla tidigare 106 avsnitt kan du få via http://hjarnpodden.se

Fysisk aktivitet är viktigt för vårt lärande på många olika sätt. Det ökar beredskapen för lärande genom det nervcellsnybildande ämnet BDNF.

Fysisk aktivitet påverkar koncentration, förbättrar vårt minne och ökar vårt välmående – dels genom att minska stress. Det är bakgrunden till Hjärna-Puls- Glädje konceptet som utvecklats av bl a Mark Siegbahn.

I avsnittet pratar vi om hur man praktiskt kan genomföra fler fysiska aktiviteter under skoldagarna och hur det påverkar elever till ökat lärande och ökad hälsa. Vi pratar om grundskoleelever i första hand, men berör även effekterna av fysisk aktivitet för vuxna och gymnasieelever.

Mark Siegbahn är pedagog (undervisar i idrott och hälsa) samt beteendevetare. I Helsingborgs Kommun har han genomfört ett hälsoprojekt, som lett till påtagligt sänkta anmälningar för kränkningar och våld.

För att följa Mark går du in på @hjarnapulsgladje på INSTAGRAM eller Mark Siegbahn _ verklighetsdesigner i skolvärlden https://www.facebook.com/verklighetsdesign/

Fler avsnitt om fysisk aktivitet: #18 Fysisk aktivitet och plasticitet - Jenny Nyberg PhD, Neurovetenskap Göteborg http://exist.libsyn.com/18-fysisk-aktivitet-och-plasticitet

#30 Bli Hjärnstark - Anders Hansen http://exist.libsyn.com/30-bli-hjrnstark-anders-hansen

#87 - Hjärnskap Malin Gutestam http://hjarnpodden.se/87-allt-fr-tonrshjrnan-hjrnskap-med-malin-gutestam

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila [email protected]

Att främja närvaro i skolan strukturerat och eftertänksamt är nödvändigt för att undvika problematisk skolfrånvaro. Malin Gren Landell är psykolog och har arbetat med regeringens utredning av frånvaro i skolan.

Under 2018 kom Malins bok "Främja närvaro : att förebygga frånvaro i skolan" ut på Natur och Kulturs förlag.

I avsnittet pratar vi utifrån olika frånvarobegrepp Malin skriver om i boken och hur vi behöver tänka och prata om frånvaro för att komma vidare.

Problematisk skolfrånvaro är den frånvaro som innebär att elever missar undervisning och det kan ha många skäl. Att utreda varför elever är borta från skolan behöver ske från olika vinklar och perspektiv och ofta behöver vi arbeta med värderingar och syn på skolan som helhet.

Problematisk skolfrånvaro kan vara olika för olika individer, men det omgivande stödet behöver riggas och struktureras för att elever inte ska "falla mellan stolarna" och riskera att lämna skolan utan att ha fått en chans att komma tillbaka.

I avsnittet pratar vi en del om sjukskrivningar av elever/studenter som ett delproblem gällande frånvaro. Kristina har skrivit en blogg, som problematiserar detta ytterligare. Den hittar du här: https://utbildning.academedia.se/2019/01/15/blogg-riskfyllt-med-sjukskrivningar-under-studietiden/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet maila till [email protected]

Jassim Ahmadi är socionom och personalvetare och har arbetat med skolutveckling på olika nivåer. 2018 kom boken "Knäck sociala koden" ut med verktyg i hur man ska nå elever med beteendesvårigheter och arbeta med sina egna bemötandesvårigheter i relation till de unga. I avsnittet diskuterar vi hur vuxna faktisk är ansvariga för relationen och att vi i skolan fokuserar mycket på det kognitiva färdigheter men att de emotionella och sociala färdigheterna är grundläggande förutsättningar för att få elever och människor att kunna lära sig och må bra.

I avsnittet hänvisar vi till en artikel från Harvard University och den hittar du här: https://developingchild.harvard.edu/resources/understanding-motivation-building-the-brain-architecture-that-supports-learning-health-and-community-participation/

För att nå Jassim Ahmadi går du till hemsidan https://www.bvsmetoden.se/

BVS står för brandsläckaren, vattenkannan och det sociala gymmet.

För att komma i kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected]

ALLA TIDIGARE AVSNITT FINNS ATT LYSSNA PÅ VIA http://hjarnpodden.se

Just nu är han aktuell med boken "Sömn, sömn , sömn: hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn". Boken är skriven tillsammans med Minna Tunberg.

I avsnittet pratar vi om hur sömn påverkar kroppens olika funktioner och hur både för mycket och för lite sömn påverkar hur vi mår. Att inte sova tillräckligt innebär att vi får sämre förmåga till impulskontroll, känsloreglering, vi blir mer hungriga och har dessutom svårare att stå emot (onyttig) mat eftersom det är en belöning i hjärnans belöningssystem.

Sömn påverkar även mättnadshormoner och hunger och på så sätt har sömn inverkan på fler sätt för viktreglering. Sömn är det som behövs för att återställa hjärnan efter en aktiv dag. Därför varierar djupsömn mellan olika dagar.

Slutligen pratar Christian även om att långvariga sömnproblem som sömnapné (andningsuppehåll i sömnen) behöver behandlas eftersom man annars kommer in i en ond cirkel med sämre återhämtning och sämre hälsa.

Tidigare avsnitt om sömn:

Avsnitt 44 med Christian Benedict,

Avsnitt 88 Med Torbjörn Åkerstedt,

Avsnitt 99 med Cecilia Enockson. Avsnitt 44 nås via http://hjarnpodden.se via prenumeration av arkiverade avsnitt. http://hjarnpodden.se/44-nytta-med-smn-intervju-med-docent-christian-benedict

För att följa Christian i sociala medier:

Instagram @sleep_advocat 

Twitter @sleep_advocate

Facebook @somnsomnsomn

För att kontakta Kristina mailar du som vanligt [email protected]

I avsnittet tar vi upp frågan om psykisk hälsa och sökbeteenden bland unga till vården p g a sitt mående. Vad handlar det om? Stämmer det att ohälsan ökar? Vi pratar även en hel del om elevhälsa i skolan och att prata om organisationsförutsättningar för att elever och lärare ska må bra "på jobbet".

I avsnittet hänvisar vi till en debattartikel av Sven Bremberg och Göran Högberg. Artikeln hittar du här: https://www.expressen.se/debatt/ga-inte-pa-myten-om-okad-psykisk-ohalsa/?site=tablet

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected]

Alla 101 avsnitt av Hjärnpodden hittar du på http://hjarnpodden.se

JUBILEUMSAVSNITT 100!

I april 2018 kom boken "Factfulness" skriven av Hans, Anna och Ola Rosling. Den handlar om de vanligaste tankefel vi människor gör när vi ska bedöma världens tillstånd. Ofta hanterar hjärnan saker i svart och vitt och tycker att något är "dåligt" men glömmer att det faktiskt är mycket bättre än för 10 eller 30 år sedan.

Anna Rosling-Rönnlund har tillsammans med sin man Ola och svärfar Hans Rosling jobbat i 19 år för att få världen att bli lite mer begriplig och för att förenkla komplexa samband så att vi kan förstå hur världen ser ut på riktigt. I det här avsnittet berättar Anna om sin egen helomvändning från konst till samhällsvetenskap och globala frågor och även om drivkrafterna bakom att skriva boken "Factfulness" som av Bill Gates och Barack Oblama rekommenderas som en av de viktigaste böckerna i år.

Gör gärna testet på http://gapminder.org/test/ och spana in Dollar street https://www.gapminder.org/dollar-street/matrix  och öka din kunskap om hur världen ser ut i dag. Vill du ha kontakt med Kristina mailar du lättast till [email protected]

I det här avsnittet pratar Cecilia Enockson, allmänläkare och jag om sömnproblem i vardagen.

Hur kan man förhålla sig till sömnsvårigheter och när är det hög tid att söka hjälp i vården?

Vad kan man göra åt sömnproblem?

Är det farligt med kortvariga sömnproblem?

En hel del av avsnittet handlar om saker du själv kan påverka i din vardag för att förbättra sömnen, men även handlar det om att lyssna på sin kropp och skaffa hjälp när det behövs.

Vill du lära dig mer om sömn kan du lyssna på;

Avsnitt 44 med Christian Benedict sömnforskare, docent vid Uppsala Universitet http://hjarnpodden.se/44-nytta-med-smn-intervju-med-docent-christian-benedict

Avsnitt 88 - med professor Torbjörn Åkerstedt. http://hjarnpodden.se/88-smn-fr-att-leva-professor-torbjorn-akerstedt

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila [email protected]

Exist.se har fått stöd för produktion och redigering av detta avsnitt från Sanofi.

Mental Health Run startade från en idé 2014 för att lyfta frågan om mental hälsa och fysisk aktivitet. I oktober går i år det fjärde loppet på 5 km för att lyfta frågan om fysisk aktivitet i verktygslådan mot psykisk ohälsa. Inom vården skrivs ju fysisk aktivitet ut på recept, som del i behandling mot psykisk ohälsa. Stefan Leijon har varit med från starten för att hålla i kommunikationen om loppet och nu har Mental Health Run blivit en ideell förening där allt överskott utav intäkterna från loppet går till forskning om psykisk hälsa/ohälsa. I år går pengarna till Psykiatrifonden. Länk till anmälningssidan hittar du här: http://mentalhealthrun.se/anmalan/ I det här avsnittet berättar Stefan om loppet, upplägget och bakgrunden till detta och som kuriosa har Stefans Team tagit fram Hjärnpoddens logga. Vill du lyssna mer på hur psykisk hälsa påverkas av fysisk aktivitet finns två tidigare avsnitt att lyssna på; Avsnitt 18 med Jenny Nyberg, forskare från Göteborg, Neurovetenskapliga institutionen http://hjarnpodden.se/18-fysisk-aktivitet-och-plasticitet Avsnitt 30 med Anders Hansen, om hans bok "Hjärnstark". http://hjarnpodden.se/30-bli-hjrnstark-anders-hansen

Problematisk skolfrånvaro är en av de svåraste utmaningarna att komma till rätta med i skolan. Det beror ofta på komplexa samband som krävs att vuxna i skolan analyserar hela organisationen på ett systematiskt sätt.

I det här avsnittet pratar Kristina med psykolog Maria Bühler, som arbetar med att sprida förhållningssättet lågaffektivt bemötande i skolor och organisationer. Just nu är Maria aktuell med en ny bok som heter "Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro". Boken är skriven tillsammans med Annelie Karlsson och Terése Österholm.

I avsnittet pratar vi om problematisk skolfrånvaro, människosynen som ligger i det lågaffektiva bemötande. I övrigt handlar det mycket om förhållningssätt i skolan och vi tangerar betygssystemet, skolpolitik och en hel del annat.

Maria Bühler är med i avsnitt 15 och pratar där om lågaffektivt bemötande från grunden. Avsnittet hittar du här: http://hjarnpodden.se/15-lgaffektivt-bemtande-i-skolan-intervju-med-maria-bhler  (Premium – abonnemang krävs)

Ytterligare ett avsnitt som handlar om "hemmasittare" med Robert Palmer hittar du här: http://hjarnpodden.se/57-hemmasittande-intervju-med-robert-palmer (Premium)

Avsnitt om sömnens betydelse hittar du här: http://hjarnpodden.se/88-smn-fr-att-leva-professor-torbjorn-akerstedt (sponsrat avsnitt)

Nyttan av sömn med Christian Benedict hittar du här: http://hjarnpodden.se/44-nytta-med-smn-intervju-med-docent-christian-benedict (Premium)

Kontaktuppgifter till Maria hittar du på http://kogita.se

För att få kontakt med Kristina mailar du till [email protected]

Simon Elvnäs har forskat på ledarskap på KTH och filmat ledare när de jobbat för att se vad de gör på jobbet och hur mycket de gör av varje sak. Genom sin forskning har han definierat olika arbetsområden som en ledare (och faktiskt medarbetare också) gör på jobbet. De olika områdena är det inre ledarskapet (vem är jag), yttre ledarskapet (vad gör jag egentligen) och det organisatoriska perspektivet (vilken effekt får det jag gör i organisationen).

I varje förändring krävs att vi tränar för att få resultat. Vi pratar en hel del om förväntningar på ledare, som inte alltid följs av en acceptans att ledare (som alla andra) behöver träna på de färdigheter man behöver kunna.

En förenklad förändringsstege - enligt Simon - ser ut så här;

1. Tydliggöra uppdraget (varför är vi här?)

2. Tydliggöra mål och bryta ned dem i dagliga aktiviteter

3. Observera tidsanvändningen

4. Förbättra veckostrukturen (göra rätt saker)

5. Vilka forum? (boka möten och genomföra dem)

6. Innehållet i mötena

7. Ändra innehåll i möten (vid behov)

8. Utvärdera

Sammanfattningsvis: Vad vi gör på jobbet kan vi reflektera över. Gör vi det viktigaste först och i lagom mängd?

För mer avsnitt av hjärnpodden kan du prenumerera på http://hjarnpodden.se

Vill du ha kontakt med Kristina mailar du lättast till [email protected]

Länk till Simon Elvnäs bok "Effektfull – Detaljerade studier av ledarskap – så ökar du effekten av din tid" hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789188123978/effektfull-detaljerade-studier-av-ledarskap-sa-okar-du-effekten-av-din-tid/

Christin Edmark är narkosläkare och intensivvårdsläkare. För några år sedan blev hon kroppsligt sjuk och i samband med det blev det uppenbart för henne själv att det fanns en stor skillnad mellan arbetets höga prestationer och sina vardagsfunktioner. Det hela ledde fram till att hon i vuxen ålder fick diagnosen ADHD och nu bättre kan förstå varför det är svårare att komma igång, att vara uthållig i vardagssaker som inte är tillräckligt motiverande. I det här avsnittet tar vi upp den romantiserande bilden av ADHD och pratar om de skillnader i funktion som faktiskt finns och hur det kan påverka vuxna med ADHD på jobbet.

Mer om Christin och hennes nuvarande arbete finner du på hennes blog: Kärlek, morfinplåster och Rock 'n Roll https://visciousdoveling.me/

I P1:s program Svenska Berättelser: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1071737?programid=4572

samt hemsidan för #komsåflygervi http://www.xn--komsflygervi-wcb.se/

För kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected]

På återhörande i Hjärnpodden!

Finns det skillnader på kvinnor och mäns hjärna? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar i hjärnan och förutsättningar för lärande? Ja, det finns en del skillnader som man behöver ta hänsyn till för att skapa optimala förutsättningar till att klara sig i skolan.

Varför är det kontroversiellt med skillnader mellan könen? Samtidigt som vi ser skillnader i jämställdhet ser vi skillnader i biologin. Är det nödvändigtvis en motsättning eller kan vi klara av att ha två skilda tankar i huvudet samtidigt. Att vi är lika värda samtidigt som det finns skillnader.

I avsnittet diskuterar vi det komplexa med biologi, jämställdhet och löneskillnader.

Markus Heilig är professor vid Linköpings Universitet och har ägnat en stor del av forskning kring stress och beroendeproblematik. Nu är han aktuell med boken "Hon, han och hjärnan".

Lär mer om boken här; https://www.bokus.com/bok/9789127822191/hon-han-och-hjarnan/

Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

Kanske valårets 2018 viktigaste poddavsnitt?

Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Hon är aktuell med boken "Alternativa fakta - Om kunskapen och dess fiender" utgiven på Fri Tanke förlag.

I det här avsnittet pratar vi om det djupt mänskliga att inte ifrågasätta den information som vi förses med. Utan kunskap, baserad på kunskapens tre grundpelare - tro, det ska vara sant och vi ska ha goda skäl eller evidens för att det ska vara kunskap. Det räcker alltså inte med att "gissa". Det räcker inte heller att bara tro på sin vän (som man för övrigt har stort förtroende för) utan "det ska finnas goda skäl att hålla det för sant".

• Hur kan ett demokratiskt samhälle skyddas från "trollfabriker", alternativa fakta och manipulation?
• Vilket ansvar har du och jag i en demokrati för att behålla demokratins grundvalar?
• Hur säkrar vi att vi även i fortsättningen får möjlighet att bo i en demokrati?

Åsa Wikforss har bott och forskat i USA (New York) och är numera professor i Stockholm.

För kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

Neurovetenskaplig psykiatri är ett perspektiv inom den medicinska specialiteten psykiatri, som innebär att läkaren kan ta in den nya kunskapen om neurovetenskaplig forskning i den kliniska vardagen.

Hur kan vetenskapen bidra till en helhetssyn om människan och komplettera bilden med hjälp av den forskning om hjärnan som sker just nu?

Lyssna på Christoffer Rahm i detta ämne i Hjärnpodden. Christoffer Rahm är chefsläkare inom psykiatrin i Stockholm och forskar inom psykiatri på Karolinska Institutet. Christoffer har undervisat blivande läkare och har skrivit boken "Neurovetenskaplig Psykiatri" för att komplettera psykiatrin med perspektivet från den nya forskningen om hjärnan.

Sök gärna upp Christoffer Rahm och Karolina Sörmans kurs på EdX.org. Länk finns här: https://courses.edx.org/courses/course-v1:KIx+ki-neupsy1+1T2018/course/

Kristina når du på [email protected]

Linda Hiltunen, PhD i sociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, har forskat om ungdomars upplevda psykiska ohälsa och vad den beror på. I sin forskning har hon identifierat en del som rör skolprestationer och en annan del som handlar om att höra till i gruppen.

I den här intervjun pratar vi om avhandlingen som heter "Lagom Perfekt" och vad Linda har fått fram i de 498 elevuppsatser hon har studerat och de enkäter hon lämnat ut i gymnasieklasser. Hon har både identifierat ungdomarnas upplevelser, men även hur ungdomarna själva skapar strategier för att hantera sin ohälsa eller stress.

En påtaglig fråga som ställs i avsnittet är de vuxnas brist på närvaro i ungdomars liv. Avsnittet är särskilt intressant för de som har egna gymnasieelever hemma eller undervisar/arbetar på gymnasiet.

Lindas avhandling hittar du här: https://www.adlibris.com/se/bok/lagom-perfekt-erfarenheter-av-ohalsa-bland-unga-tjejer-och-killar-9789179242879

Vill du ha kontakt med Kristina mailar du som vanligt till [email protected]

Mattias Lundberg utbildade sig först till kock och så småningom till psykolog. Tillsammans med komikern Janne Bylund skrev han en bok 2014 som heter "Den Lyckliga Pessimisten". Eftersom jag ser mig själv som optimist (iallafall innan avsnittet spelades in) tyckte jag det kunde vara spännande att prata med Mattias om deras bok och inlägg i "lyckodebatten".

Frågor man ska ställa sig är om man måste vara optimist för att bli lycklig och om det går att "bara tänka" sig lycklig?

Vad har stoism med lycka att göra?

Behöver vi nöja oss med det vi har eller ska vi alltid ha högt flygande mål?

I avsnittet pratar vi om bland annat målsättning och hänvisar till en artikel om mål; https://hbswk.hbs.edu/item/goals-gone-wild-the-systematic-side-effects-of-over-prescribing-goal-setting

Mattias och Jannes bok hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789137142753/den-lyckliga-pessimisten-varfor-negativt-tankande-ar-positivt/

För att prenumerera på Hjärnpodden går du till http://hjarnpodden.se

Där får du tillgång till alla 90 utgivna avsnitt. För att komma i kontakt med Kristina mailar du lättast till [email protected]

Arvid Janson är civilingenjör och har även examen inom marknadsföring. Han har skrivit boken "Beteendedesign" tillsammans med Niklas Laninge. Arvid har arbetat med produktutveckling och marknadsfrågor och har genom det intresserat sig för psykologin bakom människors val och valsituationer.

I det här avsnittet pratar vi en hel del om människors automatiska slutsatser och feltänkande. Exempelvis pratar vi om Dunninger-Kruger effekten, mind-reading och förlustaversion. Alla de här olika tankefelen gör att människor tar irrationella beslut i sin vardag. Man kan säga att vi förenklar vardagen genom automatiska tankar.

För att få kontakt med Arvid Janson går du in på http://beteendedesign.se

För att kontakta Kristina mailar du till [email protected]

Glöm inte att prenumerera på gamla avsnitt av Hjärnpodden på http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet pratar Kristina med Torbjörn Åkerstedt om sömnens betydelse och förutsättningen för att leva. Hjärnan behöver sömn för återhämtning, lagring och konsolidering (befästande) av minnen.

Torbjörn Åkerstedt är professor vid Stressforskningsinsitutet och har forskat på sömn och utmattning under större delen av sitt yrkesverksamma liv. I avsnittet berör vi hur man kan öka sin sömn, sömnhygien och vad man ska göra när man inte kan sova. Vi pratar även en del om hur mycket vi faktiskt sover i genomsnitt.

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila [email protected]

Detta avsnitt har Exist.se fått stöd för produktion och redigering av Sanofi.

Malin Gutestam är gymnasielärare i idrott och engelska och har drivit ett hälsoprojekt där hon har utbildat elever om hjärnan och om hjärnforskning. I samband med det har hon studerat hur eleverna börjar ändra sina beteenden gällande sömn och andra hälsoaspekter.

I det här avsnittet pratar vi om projektet och vad tonåringar kan behöva veta om sin egen hjärna gällande mognad, sömn, lärande och deras behov av att få bestämma själva vilka saker de ska pröva och utvärdera.

Malin tilldelades Helgepriset 2016 på Skolforum i Stockholm. Helgepriset är Sveriges största lärarpris och delas ut av Helge Ax:son Johnsons stiftelse med syfte att uppmärksamma initiativ inom utbildningsområdet.

Under hösten 2017 utkom boken "Hjärnskap - för tonårshjärnan" som riktar sig till tonåringar för att de själva ska kunna använda kunskapen om sin egen hjärna. Malin Gutestam nås via Hjarnskap.se För kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected]

På Hjarnpodden.se finns alla avsnitt som är utgivna av Hjärnpodden. Bli premiumlyssnare där.

Ingrid Hylander är psykolog och forskare vid Karolinska Institutet. Ingrid har länge arbetat i skola och sjukvård med barn och unga och har i sin forskning tittat på samarbetet inom elevhälsan och mellan elevhälsans olika yrkesgrupper.

I boken "Elevhälsa som främjar lärande - Om professionellt samarbete i retorik och praktik" har hon och Gunilla Guvå sammanfattat forskning om elevhälsoprojektet. I avsnittet pratar vi om olika utvecklingsområden för elevhälsan och vad syftet med elevhälsan är i nya skollagen. Vi pratar även om den vilsenhet som uppstår när elevhälsans olika professioner behöver hitta nya roller i teamet med andra uppgifter än sitt tidigare arbete. För kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila [email protected] Böcker vi pratar om i detta avsnitt är;

https://www.bokus.com/bok/9789144110127/elevhalsa-som-framjar-larande-om-professionellt-samarbete-i-retorik-och-praktik/

https://www.bokus.com/bok/9789127818798/att-organisera-for-skolframgang-strategier-for-en-likvardig-skola/

Åsa Kruse är psykolog och arbetar inom företagshälsovården med individer och organisationsfrågor. I sitt arbete träffar hon ofta människor som blivit utmattade och har svårt att sätta gränser för sig själv och andra.

I det här avsnittet pratar vi om gränssättning, varför det är så svårt och hur det gränslösa samhället och arbetsplatserna påverkar oss. Att arbete och fritid lyfter ihop allt mer gör att gränser behövs mer än någonsin, men eftersom auktoriteter samtidigt inte sätter gränser för vad som är förväntat och normalt behöver varje individ ta beslut om gränsen själv.

Vi pratar även en del om strategier för att säga nej och att sätta gränser. I avsnittet pratar vi även om Tim Ferriss bok "4 timmars arbetsvecka" och hur hans förhållningssätt kan bidra till vår egen relation till jobb och arbetskamrater. Eller varför inte 24/7 kulturen - att alltid vara tillgänglig.

Åsa Kruses bok "Att sätta gränser för sig själv och andra" hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789127819108/att-satta-granser-for-sig-sjalv-och-andra/

Tim Ferris bok "4 timmars arbetsvecka: konsten att leva mer och arbeta mindre" hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789177010869/4-timmars-arbetsvecka-konsten-att-leva-mer-jobba-mindre/

För att kontakta Kristina mailar du lättast till [email protected]

Oskar Henrikson är psykolog på Psykologfabriken och där arbetar han bl a med organisationspsykologi och organisationsutveckling.

Under 2017 kom boken "Ensam eller stark" som handlar om hur man kan skapa en arbetsplats som gynnar ett altruistiska beteenden istället för egoistiska beteenden. Det innebär att gruppen premieras framför individen.

I det här samtalet pratar vi om den forskning som Ellinor Ostrom gjort, som gav henne Nobels ekonomipris. I grunden handlar det om åtta organisationsprinciper, som gynnar samarbete och även gagnar helheten.

Efter förra avsnittet av Hjärnpodden om utsatta ledare och otydliga värdegrunder blir det här avsnittet en uppföljare om hur man kan organisera jobbet utefter värderingar som följs upp regelbundet.

Oskar Henrikson arbetar på Psykologifabriken som du hittar här: http://www.psykologifabriken.se/

För att nå Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

ALLA TIDIGARE AVSNITT FINNS PÅ http://hjarnpodden.se

I det här avsnittet pratar Ann Fagreus och Ann Wiklund om trakasserier av chefer och ledare och de mönster som finns i de organisationer där chefer är utsatta. Ann Fagreus har ett förflutet inom HR (personalfrågor) och arbetsmiljöfrågor och Ann Wiklund arbetar med processer och grupputveckling. Tillsammans har de skrivit boken "Överlevnadsguide för mobbad chef, närstående och arbetsgivare". Inför den boken har de intervjuat många utsatta ledare och sammanfattat de mönster som utmärker de kränkande särbehandlingar, trakasserier och utsatthet en chef kan bli utsatt för på jobbet. Som ledare och chef är man oftast mer utsatt och upplever ofta skam och skuld när något sådant händer. Det är ofta så att man väntar med att göra något då det finns en "sanning" att man "får betalt för att vara utsatt". Dock gäller arbetsmiljölagen alla på en arbetsplats och arbetsrätten är kopplat till skyldigheter, vilket många arbetstagare och arbetsgivare glömmer. I spåren av #metoo kan vi se att små kränkande beteenden tenderar att eskalera till opassande trakasserier och ibland gå över gränsen till brott och handlingar som kan leda till att man får sluta. Ibland behöver det inte vara av typen sexuella trakasserier utan systematiskt dåligt, kränkande beteende mot andra medarbetare och illojalitet mot företaget. För att få tag i Ann Fagreus kan du maila på LinkedIn : https://www.linkedin.com/in/ann-fagraeus-70249417/ Ann Wiklund finns på http://annwiklund.se/ Som vanligt når du Kristina lättast på [email protected] Exist.se är specialiserat på att ta hand om utsatta chefer och ledare och arbetar för att Du som chef ska få tillbaka mandat i ledarskapet och få stöd i ditt ledarskap till en större säkerhet i hur du kan navigera dåligt beteende på jobbet.

Malin Valsö är psykolog och har länge arbetat med neuropsykiatriska utredningar i skola och barn- och vuxenpsykiatri. I dag arbetar Malin som konsult och handleder i frågor gällande skola, arbetsmiljö och bemötande i företaget Elevhälsokonsulterna.

I det här avsnittet pratar vi om hur bearbetning av information är annorlunda vid Asperger och Autism Spektrum Tillstånd (AST) och hur det kan påverka vardagen i samspel med miljö och andra människor. Vi pratar även en del om hur mycket det kostar av energi för att göra de här bedömningarna när man lever med AST. Vi nämner även en del om lågaffektivt bemötande och hur anpassningar kan gagna en hel grupp människor, därför att många av de strategier som underlättar vid neuropsykiatriska svårigheter ofta gagnar fler människor.

Länk till Malin Valsö, Caroline Lindberg och Jill Carlbergs bok: Ung och vuxen med Asperger och AST hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789177410317/ung-och-vuxen-med-asperger-och-ast-en-guide-i-vardagen/

Avsnittet om lågaffektivt bemötande med Maria Bühler hittar du här: http://hjarnpodden.se/15-lgaffektivt-bemtande-i-skolan-intervju-med-maria-bhler

För att få kontakt med Kristina mailar du till [email protected] Hjärnpodden produceras av http://Exist.se

I det här avsnittet pratar vi om hjärnan på norska och svenska. Gäst är neurologen Kaja Nordengen som är hjärnforskare i Norge. Kaja har forskat på nervcellssignalering och hur cellerna kommunicerar både framåt och bakåt i synapserna i hjärnan. I avsnittet berör vi frågor som personlighet, intelligens, växande och hur barn behöver goda möten för att kunna lära sig och förstå sin värld.

Vi pratar även om stimulans och träning i skolan för att kunna nå sin fulla potential.

En klassiskt citat av Kaja: "Det går inte att älska någon med en muskel".

Norsk-svensk ordlista;

lege = läkare turnus = AT (allmäntjänstgöring) utfordring = utmaning fagtermer = facktermer sjel = själ foelelser = känslor foelelsespekter = känslospektrum kaerlighet = kärlek sprinkelseng = spjälsäng slanger = ormar angst = ångest puste = andning hjertebank = hjärtklappning forskningssammenheng = forskarsammanhang morro = glad/roligt Länk till boken "Hjärnan är Stjärnan - ditt enda oersättliga organ" hittar du här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=hj%E4rnan+%E4r+stj%E4rnan+%3A+ditt+enda+oers%E4ttliga+organ Vi pratar om avsnitt 53 - Om psykopatiska drag och psykopati (Karolina Sörman) http://hjarnpodden.se/53-psykopatiska-drag-och-psykopati-intervju-med-phd-karolina-srman

Avsnitt 58 - Småbarnshjärnan med professor Ulrika Ådén http://hjarnpodden.se/58-smbarnshjrnan-och-vad-hnder-i-hjrnan-nr-vi-blir-frldrar-professor-ulrika-aden

För att kontakta Kristina efter avsnittet skicka mail till [email protected]

Magnus Fridh är en av grundarna till MIndfulness-appen. I det här avsnittet pratar vi om hur mediation och mindfulness på olika sätt bidragit i Magnus eget liv och varför han skrev sin bok "Viloläge" som kom ut hösten 2017 på Natur och Kultur.

Magnus har mediterat sedan tonåren och har lärt sin många olika tekniker för mindfulness. I det här avsnittet pratar vi om hur man kan komma igång.

Människans förutsättningar är att ha ett tjattrande sinne (monkey mind) och mindfulness kan vara ett sätt att få "apan" att sätta sig ner lite lugnt.

Mindfulness och meditation kan tyckas svårtillgängligt för den som precis börjar. Vi störs av att tankarna åker i väg, men det är just det som är träningen – att notera när tankar stör sinnets fokus.

Magnus Fridh är med i avsnitt 47 av Hjärnpodden tillsammans med Martin Wikfalk, den andra grundaren av Mindfulnessappen. Länk till avsnittet: http://hjarnpodden.se/47-mindfulnessappen-intervju-med-grundarna-magnus-och-martin

Boken Viloläge hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789127819146/vilolage-mindfulness-och-meditation-i-vardagen/

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till [email protected]

Christian Dahlström är civilekonom och/men driver podcasten "Sinnessjukt" sedan mars 2015.

Sinnessjukt och Hjärnpodden har följts åt och peppar varandra bland poddarna.

Christian Dahlström kommer ut med sin nya bok den 1 november 2017 som heter "Kalla mig galen". Det gav oss tillfälle att prata om psykisk hälsa och ohälsa i Hjärnpodden och samtalet handlar om Christians bok och engagemang för psykisk ohälsa.

En stor del av samtalet gick även åt till att prata om de förutsättningar psykiska ohälsotillstånd får tillgång till samhällets och sjukvårdens resurser. Psykisk ohälsa är en stor del av ohälsotalet i samhället i dag och det borde vara en prioriterad fråga i samhällsdebatten.

Hur ska vi komma vidare i de frågorna? Hur ska engagemanget öka hos de som tar beslut? Kanske är ökad kunskap om psykiska sjukdomar och hjärnan några vägar.

Länk till Christians bok hittar du här: "Kalla mig galen" 

För kontakt med Kristina efter avsnittet maila till [email protected] För mer information om hjärnan i arbetslivet prenumerera på nyhetsbrevet från Exist.se.

Pär Lager har en master i politisk vetenskap i Uppsala och arbetar som styrelseledamot, författare och talare. Pär har skrivit boken "Kommunikativt ledarskap" som kom ut hösten 2017. I den boken beskrivs forskning om kommunikation, hur den påverkar effekten av ledarskap och i sin tur hur bra vi kan göra vårt jobb. Boken tar upp en hel del frågor gällande vårt arbetsliv, som behöver diskuteras.

En fråga vi tar upp i avsnittet är hur många medarbetare det är rimligt att en ledare har ansvaret över?

Hur kommer det sig att det skiljer sig så otroligt mycket mellan kvinnligt dominerade arbetsplatser och manligt dominerade arbetsplatser?

Finns det möjligen ett samband med sjukskrivning för utmattning?

Lyssna på vårt samtal om hur kommunikation påverkar tillit på arbetsplatsen och varför det är ekonomiskt och mänskligt lönsamt att jobba med en positiv feedback-kultur.

För kontakt med Pär är det lättast att nå honom via sociala medier som exempelvis LinkedIn.

Kristina når du som vanligt på [email protected]

FÖR TILLGÅNG TILL ALLA UTGIVNA AVSNITT går du till http://hjarnpodden.se och prenumererar.

I det här avsnittet möter jag professor Mats Lekander som berättar om det förbluffande samarbetet mellan kroppens immunsystem och hjärnan.

Vita blodkroppar påverkar vårt beteende och hjärnan kan påverka vårt immunsystem. Upplevelsen av hälsa och sjukdom påverkas av fler faktorer än bara vår inre tanke och föreställning av vad hälsa innebär.

Hur kommer det sig att man kan känna sig sjuk fast man är frisk och uppleva hälsa fast man har en kronisk sjukdom?

Kan man påverka sin framtida hälsa med sina tankar?

Vem/vad tänker egentligen?

Mats Lekander är psykolog och har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att utforska hur kroppens immunsystem påverkar vårt beteende och hjärna. Mats är professor vid Stockholms Universitet och enhetschef vid stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet och forskar tvärvetenskapligt på det komplexa med att vara människa i en komplex livsmiljö.

För kontakt med Kristina maila till [email protected]

Mats Lekander hittar du via Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.

I det här avsnittet är Anna Tebelius Bodin tillbaka och pratar med mig om den analoga hjärnan i det digitala samhället.

Hur kan vi förhålla oss till den digitala utvecklingen i samhället?

Hur kan hjärnan som tänker i nätverk och associationer förhålla sig till vårt sätt att söka snabba belöningar?

Vad händer när vi vill ha belönande kickar av dopamin men inte längre ser de människor vi interagerar med?

Hur påverkas möten mellan människor när vi inte längre får de självreglerande negativa signalerna av ansiktsuttryck när vi går för långt i kränkningar och kommentarer?

Hur kan vi hantera den konstanta stress vi själv utsätter oss för när vi är ständigt uppkopplade i sociala medier och inte längre kan sålla vilken information som når oss?

Detta och en hel del annat pratar vi om i avsnittet. Anna Tebelius Bodin är utbildad vid Lunds Universitet och Harvard och har läst en master i pedagogik. Anna har även arbetat som lärare men är nu föreläsare och utbildare för vuxna.

Anna har tidigare intervjuats i hjärnpodden om hur vi lär oss bättre (avsnitt 5), motivation (avsnitt 13) och klassrummet (avsnitt 26).

Du hittar de avsnitten på hjarnpodden.se Anna nås via hennes hemsida: annatebeliusbodin.se

Som vanligt når du Kristina på [email protected]

I det 20:e avsnittet av Hjärnpodden träffar vi Hanna Brus, led kiropraktor, som arbetar med kronisk smärta på smärtkliniken Capio S:t Görans sjukhus.

I dagens avsnitt får vi lära oss funktionen för smärta och hur det påverkar kroppen och våra funktioner. Vi får veta om det är bättre att ha ont än att smärtlindra när man har ont. Vi får också veta vad som händer i nervsystemet när vi har ont - att hjärnan blir mer känslig för all typ av ingående signalering och att därför blir vi mer känsliga. Vi får även en förklaring till varför vi fungerar kognitivt sämre när vi har smärta. I avsnittet svarar vi även på en lyssnarfråga.

Du kan också ställa en fråga till mig på Hjärnpodden - antingen via Hjärnpoddens sida på Facebook, eller via Hjärnpoddens sida på Exist.se.

Du når oss bägge genom att maila till [email protected]

Läs mer om avsnittet på Hjärnpoddens sida på Exist.se Länk till Reumatikerförbundet

Hjärnpodden – en podcast på svenska för alla som har en hjärna och vill använda den på ett bättre sätt.

Er värd på Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare och handledare, på Exist.se.

Dagens program handlar om sömn och varför vi sover. På hemsidan http://www.exist.se/aktuellt/podcast/ finns mer information om programmet, bland annat om hur mycket sömn vi behöver i olika åldrar och minneshjälp för att hantera resor över olika tidszoner. 

Hjärnan är inte särskilt ekonomisk. Den har till och med svårt att hantera pengar. Elin Helander har läst psykologi och forskat inom kognitiv neurovetenskap. Nu arbetar Elin med att få människor att öka sin medvetenhet om ekonomiska frågor. Ett av projekten heter MoneyMind och dessutom är Elin inblandad i en spar-app som heter Dreams.

I det här avsnittet pratar vi om hur irrationell vår hjärna är i förhållande till pengar och hjärnans bristande förmåga att föreställa sig ekonomiska fördelar i framtiden. Dessutom är många negativa emotioner kopplade till pengar. Skuld och skam kan vi känna – både när vi har för lite pengar och för mycket pengar – jämfört med våra "grannar".

Elin berättar om hjärnans favorit-tankefällor i hur vi hanterar monetär information. Det blir även en diskussion om hur man skulle kunna använda "gamification" för att skapa ett bättre beteende för sitt framtida "jag".

Elin Helande kan du nå via http://elinhelander.se och spar-appen heter Get Dreams. Som vanligt kan du kontakta Kristina via [email protected] eller via Hjärnpoddens sida på Facebook. ALLA GAMLA AVSNITT AV HJÄRNPODDEN NÅR DU VIA Hjarnpodden.se

Anna Bengtsson är specialpedagog och har tillsammans med Maria Kempe Olsson och Ida Necovski skrivit en bok om elevhälsomötet (EHM) kring elever i skolan.

EHM skiljer sig lite från andra arbetsformer i skolan eftersom det är inriktat på arbete tillsammans med elevens ordinarie pedagoger och att elevhälsoteamet fungerar mer som rådgivande funktioner.

EHM boken tar upp hur strukturen på mötet kan se ut för att byta fokus från elevperspektiv till grupp och systemperspektiv. Det blir mer fokus på styrkor, vad som fungerar bra och när det fungerar bra.

Anna berättar i avsnittet hur modellen fungerar och vilka roller som finns i deras modell och om syftet med den här strukturen.

Även om man inte arbetar i skolan är detta avsnitt väl värt att lyssna på därför att DET BESKRIVER ETT ARBETSSÄTT som flyttar fokus från problem till lösningar.

För att få kontakt med Kristina mailar du [email protected] För tillgång till alla Hjärnpoddens avsnitt besöker du Hjarnpodden.se

Anders Hansen är tillbaka som gäst i Hjärnpodden och den här gången berättat Anders om sin nya bok "Fördel ADHD" som kom ut nu i mitten av september 2017. I avsnittet pratar vi om hur individer med drag av ADHD har olika förmågor som gagnat människans utveckling, exempelvis att inte nöja sig med status quo.

Anders berättar även vilka fynd i genetik som stödjer att drag av ADHD kan ha gjort att människovandringar kommit till stånd.

Vi pratar även om grunden bakom hyperfokus och att det kan vara svårt att byta fokus och att hålla vakenheten (uppmärksamheten) när man har ADHD.

Vad kan det innebära för fördelar? Hur kan vi se diagnoser i ett annat perspektiv och kan det finnas fördelar med att vara olika? Definitivt.

Anders kan du kontakta via Twitter och för att komma i kontakt med Kristina kontaktar du henne via [email protected] eller via Hjärnpoddens sida på Facebook.

Länk till boken "Fördel ADHD" 

Cristina Eklund är specialpedagog vi Folke Bernadotte i Uppsala, en del av barnkliniken vid Akademiska Sjukhuset. På Folke Bernadotte träffar Cristina barn/elever som varit med om något traumatiskt som skadat hjärnan.

Exempel kan vara en cykelolycka, drunkningsolycka, TBE (fästingvirus), hjärntumör eller stroke. Sedan 2000 har Cristina arbetat med detta och skapat en metodbok för pedagogiska insatser efter skallskada. Boken är utgiven via Barncancerfonden och kan beställas gratis där. Länk till beställning: https://www.barncancerfonden.se/informationsmaterial-och-bocker/informationsmaterial/metodhandboken/

I avsnittet pratar vi om cykelhjälmar, visuellt stöd, tillbakablick som pedagogiskt grepp, rutiner och strategier. Mer info om avsnittet hittar du på www.hjarnpodden.se

För att nå Cristina mailar du till [email protected]

och Kristina Bähr når du som vanligt på [email protected]

Du kan även kontakta Kristina Bähr via Linkedin.

Lasse Lychnell är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och har gjort sin avhandling på verksamhetsutveckling och IT frågor. Sedan en tid har Lasse fokuserat allt mer på den mänskliga delen i införandet av förändringar och i samband med det blivit mer intresserad av ledarens personliga utveckling.

I det här avsnittet pratar vi om hur meditation och mindfulness kan påverka ledares självkännedom och impulsreglering, men även påverka uppfattningen om sig själv i relation till andra. Vi pratar även om kommunikation och ledarskap.

I avsnittet rekommenderar jag boken "Var du än går är du där" av Jon Kabat-Zinn, då den är en grundläggande bok om den sekulariserade (alltså utan religiöst inslag) mindfulness som introducerades i vården som en behandlingsmetod. För mer information och tillgång till alla avsnitt besök www.hjarnpodden.se Vill du ha kontakt med Kristina - maila till [email protected] eller skicka ett meddelande på Hjärnpoddens sida på Facebook.

Riyadh Al-Baldawi är psykiater på Orienthälsan och docent vid Ersta-Sköndals Högskola. Under större delen av sin läkargärning i Sverige har Riyadh arbetat med och forskat inom migration och hur människor anpassar sig i ett liv på flykt.

I det här avsnittet pratar vi om den normala reaktion, som kallas migrationsrelaterad stress. Det uppstår som en följd av den belastning människan upplever efter en påtvingad flytt till ett annat land. Vi pratar även om att PTSD (Post Traumatisk Stress) inte drabbar alla människor som kommit från ett annat land.

Riyadh har träffat många människor på flykt, asylsökande och människor som försöker anpassa sig till sin nya livsmiljö. Därför är det här avsnittet relevant för alla som arbetar i skola, elevhälsa, sjukvård, politik och socialtjänst. Det är även relevant för alla som försöker förstå en annan människa i ett livssammanhang ingen kanske någonsin önskat sig. Hur kan vi finnas där som medmänniska?

Riyadh Al-Baldawi nås på [email protected]

För kontakt med Kristina är det lättast att maila till [email protected]

Mona Liljedahl har under försommaren 2017 kommit ut med boken "Särskilt begåvade elever - pedagogens utmaning och möjlighet". Boken tar upp hur barn med särskild begåvning behöver stimuleras och få tillgång till undervisning – precis som alla andra barn. Det rör sig om ett stort antal elever, som behöver extra stimulans därför att de bearbetar information på ett komplext, djupt sätt och därför behöver erbjudas mer acceleration. I avsnittet pratar vi om det ska behövas "tur" att elever ska få tillgång till rätt stimulans och om läroplanen ska ha fast antal timmar eller anpassas till de behov olika elever har. Vi hänvisar därför i avsnittet även till avsnitt 39 med Torkel Klingberg och avsnitt 56 med Anna Arvsten. De belyser andra vinklar på olika individers behov av stöd i skolmiljön. Mona Liljedahl är pedagog, specialpedagog och speciallärare på ett gymnasium i Stockholm, men har arbetat i många olika skolmiljöer och olika städer. För att få tag i Mona kan man ta kontakt via https://monaliljedahl.wordpress.com/ Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till [email protected]

Att arbeta för en psykosocial hälsa på jobbet är viktigt, men ibland svårt att kommunicera när beslut om prioriteringar ska ske. Malin Lohela-Karlsson, arbetshälsoekonom på Karolinska Institutet har tillsammans med sina forskarkollegor arbetat för att ta fram ett verktyg som kan visa på lönsamhet i det förebyggande arbetet. De har skapat arbetshälsoekonomiskt analysverktyg för att förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet kring psykosocial ohälsa på jobbet. Analysverktyget hjälper till att identifiera hur ohälsa påverkar ekonomin för företaget, kostnadsberäkna olika insatser och vilken effekt det får på ekonomin. Att systematiskt titta på olika faktorer kan hjälpa till att få fram vad som är orsak till sjukfrånvaro och vilka åtgärder som behöver sättas in. Malin Lohela-Karlsson är arbetshälsoekonom och disputerad på Karolinska Institutet. Analysverktyget hittar du här:

I det här avsnittet berättar Lena Skogholm om bakgrunden till sin bok "Bemötandekoden. Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)liv." Boken har blivit en bästsäljare och i det här avsnittet får vi en förklaring om varför.

Kommunikation och brist på kommunikation är ett ämne som engagerar och finns det en förklaring till hur vi människor fungerar vill vi veta mer om det. Lena har i boken förklarat på ett enkelt, begripligt sätt det som hjärnan gör när vi kommunicerar. I avsnittet pratar vi om hur vi kan möta människor utifrån var de befinner sig. Det är ingen idé att prata logiskt med en rädd människa. Vi når inte varandra då. Så lyssna på avsnittet och lär dig Lenas modell om hur vi kan tolka andra och kommunicera mer effektivt.

Lena Skogholm är beteendevetare och pedagog och är medlem i Sveriges Talarförening. Lena har hållit många utbildningar och föreläsningar i ämnet de senaste 10 åren.

För att få kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila...

I detta avsnitt intervjuas Thomas Jordan, som är lektor och docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Thomas är författare till flera böcker om konflikter i arbetslivet, bland annat boken "Konflikter i arbetslivet – förstå, hantera och förebygg". I det här avsnittet pratar vi om konflikter och kommunikation. Vilka nivåer behöver tas i beaktning och hur kan man tänka om själva konflikten? Måste du som chef och ledare hantera konflikter och vad har det med arbetsmiljö att göra? Thomas kan nås via http://www.perspectus.se

Tänk på att bidra till Hjärnfondens insamling till hjärnforskningen och du kan nå insamlingen här: http://www.hjarnfonden.se/ge-en-gava/?utm_source=Podcast&utm_campaign=Hjärnpodden

I detta avsnitt pratar Kristina med Magnus Fridh och Martin Wikfalk om deras gemensamma projekt - Mindfulnessappen. De startade appen tillsammans 2010 för smartphones och från början var övningarna bara på svenska. Nu finns appen översatt till 13 olika språk och 1,5 miljon har laddat ner appen. Magnus och Martin har långvarig egen erfarenhet av meditation, mindfulness och yoga. De har även annan yrkesbakgrund, som de berättar om i avsnittet.

Martin har bl a erfarenhet med arbete inom bistånd och demokratifrågor. Magnus har bakgrund i från musikbranschen som musikproducent bland annat. I intervjun berättar de om sin historia och även hur mindfulness påverkar hjärnan och beteenden. Vi pratar även en del om etik kring innehåll i alternativa media.

För att nå Kristina mailar du till [email protected] Mindfulnessappen hittar du här: ...

I det här avsnittet möter Kristina läkaren, psykiatriker och bloggaren Niklas Nygren, som våren 2015 drabbades av utmattningssyndrom. "Det gick en fassäkring i huvudet" beskriver Niklas om vad som hände. I avsnittet berättar Niklas om hur livet var innan själva nödbromsen slog till och vad som hände efteråt. Niklas började blogga om utmattning och sina reflektioner på väg mot tillfrisknande och bloggen har blivit – enligt honom – oväntat välbesökt. Ett tag var han tvungen att stänga av kommentarsfunktionen för att han inte orkade med alla kommentarer. Det är ett ämne som engagerar och här är en berättelse om hur det kan vara. Vi pratar även om att det inte alltid drabbar de mest högpresterande utan ibland handlar om belastning och brist på (möjlighet till) återhämtning. Vi hinner även prata om arbetssituation och möjliga vägar till förebyggande av utmattning. Niklas blogg hittar du på www.niklasnygren.se

Hjärnpodden drivs i...

I det här avsnittet av Hjärnpodden pratar Kristina med Sven Andréasson, professor och alkoholläkare om alkohol och effekter på hjärnan, kortsiktiga och långsiktiga effekter. Vi pratar om varför vi behöver prata mer om vårt alkoholbruk med vår doktor och hur alkohol påverkar vår förmåga att använda våra exekutiva funktioner.

Hur mycket alkohol innebär egentligen ett riskbruk och vad betyder riskbruk? Är alkohol ofarligt om vi dricker mindre? Vad innebär det egentligen att ha ett alkoholberoende? Behöver man dricka i ohälsosamma mängder för att vara beroende? Det och mycket annat pratar vi om i avsnittet.

Sven Andréasson är professor och var lärare på den socialmedicinska kursen på 1990-talet när Kristina gick läkarutbildningen. I dag arbetar Sven på Riddargatan 1 som alkoholläkare. Hjärnpodden drivs av Kristina Bähr, Exist.se med stöd av Hjärnfonden. Hjärnfonden och Hjärnpodden har inlett ett samarbete för att samla in pengar till hjärnforskningen. Vill du stötta Hjärnfondens viktiga arbete...

Christian Benedict är docent vid Uppsala Universitet och driver forskning om sömn och de hälsoeffekter sömnbrist har. Christian är disputerad i Lübeck och kom till Sverige 2010, driver sin egen forskargrupp om sömn.

I avsnittet pratar vi om varför vi sover, hur lärande påverkas av sömnbrist och varför det inte är någon idé att tjata på tonåringar med sena nattvanor. Sömn har betydelse för vårt dagliga beslutsfattande, förmåga att hålla koncentration och impulskontroll. Sömnbrist verkar kunna påverka hur mycket godis vi äter (!) d v s sötsug och det verkar även kunna bidra till att hjärnans celler inte kan tvättas från restprodukter som bildas under dagen. Det i sin tur kan göra att sömnbristen leder till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Den här intervjun är lite längre än vanligt, men väl värt det! Christian förklarar mycket spännande saker om sömn som har betydelse för dig som människa, ledare, elev, förälder. O hur är det? Är det det blå ljuset som orsakar sömnstörning eller något helt...

Ulrika Aspeflo är logoped och har lång erfarenhet av utredning, stöd och pedagogisk planering för elever med behov av extra stöd. I hennes bok "För alla i skolan" ger hon en ram för hur arbetet och planeringen med extra anpassningar kan ske i skolmiljön. Det handlar inte om klassrummet eller gruppindelningen. Att inkludera handlar om helt andra saker. Följ med oss i vårt samtal om inkludering i skolan. Ulrika Aspeflo hittar du på www.aspeflo.se och för att få kontakt med Kristina mailar du som vanligt [email protected] GLÖM INTE: Bidra gärna till Hjärnpoddens insamling till Hjärnfonden. Du hittar länken här; http://www.hjarnfonden.se/insamlingar/3943-hjarnpodden/

I det här avsnittet träffar jag Frida Panoussis, som arbetar som mötesritare, grafic recorder. Hur kan man påverka förståelsen av ord och värderingar i ett möte om man visualiserar genom att rita? Varför gillar vi människor bilder och ritande? Vad är det som gör att en bild kan förenkla och på så sätt förtydliga svåra begrepp, problem eller diskussioner? Frida Panoussis arbetar med att rita under möten och är en flitig lyssnare av Hjärnpodden. På hemsidan Exist.se ser ni bilder Frida har ritat om avsnitt ur Hjärnpodden. Frida Panoussis hittar ni på Fridarit.se Kontakt med Kristina får du genom att maila till [email protected]

I det här avsnittet berättar presentationsproffset Nina Hjorth om presentationsteknik som är anpassad till hjärnans förmåga och begränsningar.

Vad behövs för att verkligen göra skillnad som presentatör och varför det alltid handlar om presentatören och inte presentationen.

Varför tror vi att det är powerpoint-presentationen som är den viktiga?

Nina förklarar skillnaden på presentation och hjälpmedel för presentation.

Vi hinner prata om klassisk retorik, vår allas presentationsidol (vem kan det vara?), presidentvalet i USA och en hel del annat som hänger ihop med vår förmåga att tala för att få andra att lyssna.

Nina Hjorth har arbetat med försäljning under mycket lång tid på alla nivåer och hela tiden intresserat sig för beteendedelen - hur vi får andra människor att lyssna. I dag arbetar Nina med att utbilda i presentationsteknik i Sverige och utomlands.

Nina kan du nå via LinkedIn eller via mail på

Det här avsnittet är en kort presentation av Hjärnpodden, syftet och presentation av mig – Kristina Bähr. Kristina är specialistläkare i barnmedicin och är numera verksam i skolan som skolläkare på deltid. Kristina har arbetat som skolläkare sedan 2004. Sedan 2010 driver Kristina företaget Exist.se med inriktning på att utbilda om hjärnan på jobbet och i skolan.

Kristina arbetar professionell certifierad coach (PCC) samt med chefshandledning. 

Kristina föreläser ofta om hjärnan i jobb och i skolan på skolor och företag.

2015 gav Kristina ut boken "Hjärnan i skolan - möt barnen där de är" (Exist Publishing) för att öka förståelse och acceptans för den växande hjärnan och olikheter.

För att komma i kontakt med Kristina mailar du [email protected]

I detta avsnitt intervjuar Kristina terapeut och beteendevetare Kerstin Nyström om hur vår "inre lilla barn" kan påverka vårt beteende på jobbet och i livet. Kerstin berättar historien om Anna och Olle, som får illustrera vad som händer när vi kan ha skapat beteendemönster, som kanske inte längre gagnar oss som förr. Den här berättelsen illustrerar hur vi människor försöker skapa en förståelse och begriplighet, även när det inte är begripligt det som sker.

Vi pratar även om människors och hjärnans förmåga att lära om (plasticitet) och att det även gäller samtal - inte bara träna upp tal och motorik efter en stroke.

Kerstin Nyström går att nå via sin hemsida Balsamkonsult.se Kristina når du som vanligt via [email protected] eller LinkedIn.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit tre böcker utöver sin forskning. Den senaste boken kom ut i oktober 2016 och heter just "Hjärna, gener och jävlar anamma". I det här avsnittet pratar Kristina Bähr med Torkel Klingberg om vad som händer i hjärnan när man har svårigheter när man ska lära sig att läsa och räkna. Vi pratar även om hur motivation påverkar lärande och undersöker myten om att 10 000 timmar räcker för att bli expert på något. Stämmer verkligen det?

Det går att läsa forskningsartiklar som Torkel Klingberg deltagit i på klingberglab.se och vill man ha tag i Vektorappen vi pratar om i avsnittet för att träna matematikförmåga, hittas den på cognitionmatters.org. 

För att nå Kristina med frågor och synpunkter eller önskemål om kommande ämne - maila till

I det här avsnittet pratar Kristina med Malin Trossing, författare till ett flertal böcker om modigt ledarskap, om att våga leda med hjärnan.

Det handlar om att förstå hjärnans grundläggande funktion och hur vi människor reagerar på belastning och andra människor.

Malin Trossing förstod att hon hade sitt intresse mer för människor och har arbetat som chef och ledare under flera år. I det här avsnittet berättar Malin om hur hon sett samband mellan de vanligaste ledarskapsteorierna och kunskap om hjärnan, från forskning kring hjärnans funktion.

Vi pratar om hur vår sociala hjärna beter sig i arbetssituationer och hur människor kan förstå samma situation så olika – utifrån våra unika erfarenheter. Det går inte heller vara modig – om man inte är rädd.

Malin Trossing går att nå via daretolead.se och som vanligt går det bra att nå Kristina på

Intervju med barnpsykiater Selma Idring-Nordström. Selma har disputerat inom folkhälsovetenskap med inriktning på autismspektrumsvårigheter, förekomst och riskfaktorer.

I detta avsnitt pratar Selma och jag om små barns utveckling (förskolebarn) och hur utredning av utvecklingsavvikelser kan gagna barnens utveckling inför skolstart.

Vilka barn handlar det om?

Går det att se om ett barn har autismspektrumsvårigheter när barnet är litet?

Är det värt att undersöka barnet tidigt eller ska man vänta?

Selma och jag pratar även sjukvårdsorganisation, samordning av olika huvudmän och hur utredningar och diagnostik kräver en modernare sjukvårdsorganisation för att möta patientgruppers behov. Utveckling av diagnostik och kunskap om olika behandlingsformer ökar och kräver bättre samarbete för att nå fram till de som behöver stödet.

För att få kontakt med Selma är det lättast att maila till Kristina, så förmedlar Kristina kontakten.

Kristina Bähr är specialist i...

I det här avsnittet träffar vi Mia Liljeberg, som är ingenjör i industriell ekonomi. Mia har arbetat på flera kontinenter och stött på olika hinder i kommunikation. Mia har skrivit boken "Låt bilden göra jobbet" och är ofta anlitad som föreläsare och seminarieledare i frågor gällande kommunikation. I synnerhet när vi ska kommunicera om komplicerade begrepp och abstrakta ord är bilder bra för att skapa en gemensam förståelse. I det här avsnittet pratar vi om hur en enkel bild och skiss kan skapa grunden till en bättre kommunikation på företag och mellan människor. Vi pratar om begränsningar i hjärnans förmåga att hantera det talade språket och bilder samtidigt. Mia arbetar i dag i eget företag Ponteo.se och går att nå via hemsidan. Ställ gärna frågor eller lämna kommentarer om Hjärnpodden i iTunes eller på Exist.se.

I det här avsnittet intervjuas psykologen Jenny Klefbom om tonårstidens unika situation och förutsättningar i livet. Kristina och Jenny pratar även om förutsättningarna för att vara vuxen i närheten av tonåringar och vad tonåringar behöver av oss vuxna. 

Vad utmärker tiden under tonåren och vad beror det på? 

Jenny arbetar som psykolog i företaget Psykologkompetens och har tillsammans med en kollega även skrivit en bok om tonåringar som gavs ut 2009. 

Ångest och oro hos barn är mer vanligt än vi brukar förstå. I Sverige i dag utvecklas Första linjen för psykisk hälsa, som en första instans för att även barn ska få hjälp i tid.

Jessica Hjert Flood har skrivit en bok om ångest för att förklara vad ångest och rädsla är och har engagerat sig i att berätta om detta för barn och vuxna. Jessica är utbildad kriminolog, arbetar inom kriminalvården, men driver Nestor Förlag för att sprida kunskap om psykisk ohälsa.

Jessica har själv haft ångest och stark oro, som barn och har som vuxen fått diagnos ADHD och generaliserat ångestsyndrom. Detta är en stark drivkraft för henne att övervinna sina obehag och berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på denna personliga intervju och läs Jessicas bloggar på Nestorforlag.se För att komma i kontakt med Kristina går det som vanligt att maila till [email protected] eller ta kontakt via

I det här avsnittet intervjuas Tatja Hirvikoski, psykolog, specialist inom neuropsykologi och docent på Karolinska Institutet (KIND) om ADHD om vuxna. Avsnittet tar upp de svårigheter som ofta finns förknippade med ADHD/ADD i vuxen ålder, vad det beror på.

Vi tar upp de kognitiva funktioner som är påverkade, vad det får för konsekvenser i vardag och arbetsliv, hur arbetsgivare kan underlätta vardagen och miljön på arbetsplatsen. Vi tar även upp vilka alternativ som finns parallellt med farmakologisk behandling. Allt från arbetsterapeuter, utbildning, strategier för struktur och planering och mer omfattande färdighetsträning.

Tatja Hirvikoski är även styrelseledamot i Psykiatrifonden, som arbetar för att öka kunskap om psykiatriska tillstånd och de bortglömda/förbisedda kompetenser vi missar med okunskap.

Du når Kristina via mail [email protected] eller via LinkedIn.

Det går även bra att kommentera och ställa frågor via Hjärnpoddens sida på Facebook.

I detta femte avsnitt om att leda med hjärnan pratar Kristina Bähr och Eva Hamboldt om varför ett inkluderande arbetsklimat är nödvändigt för att vi ska trivas och kunna göra vårt bästa. Vad händer egentligen i hjärnan när vi upplever socialt utanförskap? Inkludering handlar om att hörsamma vårt mänskliga behov av att tillhöra en grupp. På en arbetsplats får det sociala spelet stora konsekvenser och behöver hörsammas - i synnerhet för vår psykosociala arbetsmiljö. Psykosociala undermåliga förhållanden drabbar många människor och leder till ökad värk och ökad känslighet för fysisk smärta. Hur kan organisationen, ledaren, ledningsgrupper och enskilda medarbetare påverka och ta ansvar för detta och förstå vilka konsekvenser "dåligt" beteende påverkar oss människor? Du når Kristina Bähr och Eva Hamboldt via LinkedIn och via respektive hemsidor.

Övriga avsnitt om hjärnan och ledarskap hittar du i avsnitt 27 (Fördomar och mångfald), 24 (Självreglering), 21 (SCARF) och 19 (Att leda med hjärnan). 

ADHD och ADD är tillstånd som beror på för låg vakenhet och i det här programmet berättar Kerstin Malmgren, barnpsykiater, hur medicinering fungerar och varför barn med ADHD/ADD har nytta av medicinen.

Vi pratar om missförstånd om medicinen och i vilka situationer medicin kan behöva justeras eller rent av höjas. Medicin är inte istället för annat stöd och rutiner i livet men kan hjälpa barn och vuxna att få mer fokus, koncentration och minskad hyperaktivitet.

Kerstin Malmberg har arbetat med ADHD och barnpsykiatri i 30 år och utbildar blivande barnpsykiatriker i ämnet. Kerstin har även arbetat med forskning om ADHD och genetik och har lång erfarenhet av medicinering med centralstimulantia.

Du kan få kontakt med oss genom att maila till [email protected] eller kommunicera via hemsidan eller Hjärnpoddens sida på...

Varför är det så svårt att lära gamla hundar att sitta? Alltså människor. Varför är det så svårt att göra bra hälsoval, när vi egentligen vet om vad vi BORDE göra? Handlar det verkligen bara om viljestyrka? Nej, vanor är skapade för att spara energi och tid. Det är egentligen det allt lärande går ut på - att skapa nya vanor.

Så följ med i resonemanget om vanor och börja med en ny vana i sommar. Skriv gärna vad du ska skapa för ny vana på Hjärnpoddens sida på Facebook eller på Twitter till mig på @hjarnpodden med hänvisning till #nyvana Att det ska vara så svårt. Det har sin förklaring i hjärnan.

Läs gärna boken "The Power of Habit - Why we do what we do and how to change" av Charles Duhigg. En bra exposé om varför vi gör som vi gör och har svårt att ändra det. Det är inte omöjligt, det är bara svårt ibland. 

Denna gång intervjuas Anna Bjurenstam och Linda Hallberg, båda specialpedagoger och grundare av nättidningen Special Nest, som tar upp skolfrågor och i synnerhet neuropsykiatriska frågor i skolmiljön. Special Nest är en kunskapsportal med intervjuer, artiklar om forskning, berättelser från familjer med neuropsykiatrisk erfarenhet, psykisk ohälsa och en hel del annat.

Anna och Linda berättar i avsnittet om varför de startade Special Nest och vi pratar även om att vi borde hedra pedagoger mer i samhället. Vi pratar en hel del om vad som intresserar människor i skolfrågor och en hel del om tänket kring betygsättning.

SpecialNest hitter ni här: http://www.specialnest.se/

För att nå Anna Bjurenstam och Linda Hallberg mailar du lättast till [email protected]

Som vanligt når ni Kristina på

Eva Hamboldt och Kristina Bähr fortsätter att utforska hjärnan i ledarskapet, arbetslivet och hur vi fattar beslut och på vilka grunder vi gör det. Vi tar upp frågan om vår illusion om att vi alltid själva har rätt och varför det är så. Varför vill vi hellre jobba med likasinnade än det som borde gagna organisationer och oss själva bättre – nämligen mångfald? Vad gör det med gruppens flexibilitet om vi förordar endast ett perspektiv? I podden tar vi även upp en användbar strategi i arbetsgrupper för att kunna prata om fördomar och mångfald. Du får kontakt med Eva Hamboldt via LinkedIn och det går bra att nå Kristina Bähr även där eller direkt via mail [email protected] Interagera gärna via Facebook på Hjärnpodden och ställ frågor eller lämna...

I det här avsnittet utforskar vi hur klassrummet kan bli en intressant plats att vara på och att det kanske handlar mindre om den fysiska miljön än om vad vi gör i klassrummet. Anna Tebelius Bodin är pedagog med en forskningsbakgrund inom inlärningspsykologi på Harvard. Anna är en erfaren föreläsare, författare och föreläser varje år för hundratals pedagoger runt om i Sverige. Vi pratar i avsnittet om hur vi kan använda känd kunskap om hur hjärnan fungerar vid inlärning för att vi ska öka dopamin (belöning) mellan synapserna i vår pannlob där inlärningen sker. För att nå Anna besöker du AnnaTebeliusBodin.se och för att kontakta Kristina besöker du Exist.se eller mailar oss på Facebook, LinkedIn eller direkt på hemsidorna. Mer information om avsnittet hittar du som vanligt på hemsidan under

detta avsnitt får jag äntligen intervjua Ing-Marie Wieselgren som brinner för att skapa förutsättningar för att barn och unga snabbt och tillgängligt ska kunna få hjälp vid psykisk ohälsa. I avsnittet pratar vi om hur utvecklingen av Första linjen skett under de senaste åren, vilka barn som kan behöva hjälp av första linjen. Ing-Marie berättat även varför vi ska välja att prata om ledsna och arga barn - hellre än att använda psykiska diagnoser. Vi pratar även en del om vuxenansvar, vårt behov av "lycka" och att vi kanske behöver modifiera detta och närma oss verkligheten i hur ett liv är.

Ronja Rövardotter är med på ett hörn och vi pratar även om syftet med att ha det lite tråkigt. I alla fall - stå ut med att det är lite tråkigt.

Ing-Marie Wieselgren bloggar på https://samordningsbloggen.com/

Du kan nå Kristina Bähr på [email protected] eller via hemsidan http://www.exist.se

I detta tredje avsnitt om att leda med hjärnan pratar KristinaBähr med Eva Hamboldt igen utifrån neuroledarskapsperspektivet,alltså hur vi kan ha nytta av att veta hur hjärnan arbetar för attha tillgång till våra kognitiva förmågor på jobbet. När vimänniskor känner oss stressade eller hotade kommer vi behöva hittasätt för att självreglera våra impulser, eftersom vi stänger avvåra kognitiva förmågor annars till förmån för våraförsvarsbeteenden. Det har ju visat sig att det går att träna och att det har godahälsoeffekter, effekter på effektivitet och samarbete på jobbet. Omolika sätt att träna självreglering och vad det får för effekterpratar vi om i detta avsnitt.

Eva Hamboldt går att nå via LinkedIn och Kristina Bähr når dulättast på [email protected] Eva Hamboldt arbetar somneuroledarskapskonsult på Inferno Communications och har enbakgrund inom kommunikation. Kristina Bähr är barnläkare ochchefshandledare på Exist.se.

I det här avsnittet pratar vi om språkstörning och de svårigheter det innebär för lärandet att ha en språkstörning. Birgitta Bäckström är specialpedagog med inriktning på tal, språk och kommunikation med ett långt professionellt liv i de här frågorna. Birgitta har arbetat på SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) med just de här frågorna. I avsnittet tar vi även upp flera strategier man kan pröva i en lärsituation med ett barn eller elev med språkstörning. Mer om de strategierna kan du hitta på hemsidan: www.exist.se/kategori/hjarnpodden/

För att komma i kontakt med Birgitta Bäckström kontaktar du henne via LinkedIn och för att nå Kristina Bähr kan du antingen ta kontakt på Hjärnpoddens sida på Facebook, via hemsidan www.exist.se  eller på mail [email protected]

Ställ gärna frågor på Hjärnpodden på Facebook eller på hemsidan! 

I detta avsnitt pratar jag med Anita Kullander om särskilt begåvade barn och vad som utmärker dessa barns tänkande och agerande. Vi pratar även om att dessa barn ibland misstolkas som ADHD och Asperger och att dessa barn ofta har en lärhunger som behöver stillas. Anita Kullander är psykolog med lång erfarenhet som skolpsykolog och utredande psykolog. Anita bor i Rättvik och driver nätverket Filurum för familjer och individer med särbegåvning.

Mer information om avsnittet och referenser, artiklar och boktips hittar du på http://www.exist.se/kategori/hjarnpodden

Kontakt:

Kristina Bähr når du på [email protected] eller LinkedIn och för att komma ikontakt med Anita Kullander mailar du [email protected]

I detta avsnitt möter vi Eva Hamboldt igen och pratar vidare om ledarskap och hjärnan. Vi pratar om Neuroledarskapsmodellen om vår sociala hjärnas behov. När de här behoven inte är tillgodosedda kommer vi uppfatta andra och vår sociala miljö som hotfull och svara med oro, ilska, skam och försvarar oss på olika sätt. När vi får våra behov tillgodosedda i våra sociala behov kommer vi uppleva belöning och vilja bidra. Vi pratar även om hjärnans grundläggande sociala "default" läge som innebär att hjärnan processar social information hela tiden. Särskilt när vi vilar, eller tappar koncentration vid exempelvis möten. SCARF står för status, certainty, autonomy, relatedness och fairness. I avsnittet pratar vi om de här fem sociala behoven vi människor hela tiden scannar av i vår miljö.

Eva Hamboldt når du via LinkedIn och Kristina Bähr når du via hemsidan Exist.se eller via LinkedIn.

Ju mer vi lär oss om vår komplicerade hjärna blir det allt tydligare att arbetslivet grundprinciper - att forcera och prestera – inte alltid gagnar människor bäst i organisationer. Kanske gagnar det inte heller företagets överlevnad bäst heller? Det finns goda skäl att komplettera ledarskapsmodeller, psykologiska modeller och SMARTa mål i organisationer med att förstå mer om hjärnans arbetssätt och funktion.

I det här avsnittet möter vi Eva Hamboldt som har en mästerutbildning i Neuroleadership från Neuroleadership Institute. Eva förklarar en del grundläggande begrepp om hur hjärnan fungerar och varför ledare, chefer och medarbetare skulle ha nytta av att förstå mer om hjärnans funktion - kopplat till försvar, beteende och kommunikation.

David Rock – grundare till Neuroleadership Institute – säger att neuroledarskap är till för att göra organisationer mänskligare. 

Du når Eva Hamboldt via LinkedIn. Mer information om avsnittets innehåll - bland annat SCARF modellen - hittar du på Exist.se - Hjärnpodden

Kristina Bähr når du som vanligt lättast via [email protected]

Eva Hamboldt LinkedIn

Kristina Bähr LinkedIn

I det här avsnittet träffar vi Jenny Nyberg, forskare på institutionen för fysiologi och neurovetenskap vid Göteborgs Universitet. Jenny har forskat på plasticitet och genom sin forskning sett hur fysisk aktivitet påverkar vår förmåga att lära oss och minska risken för flertalet sjukdomar i vår hjärna.

I dagens avsnitt tar vi upp vilken fysisk aktivitet som gagnar vår hjärna och tar även upp ämnet att fysisk aktivitet i skolan skulle troligen bidra till bättre skolresultat för fler elever. Det behövs en debatt om fysisk aktivitet, inte bara för att minska övervikt och metabola sjukdomar utan även för att förbättra förutsättningar för en frisk hjärna och ökat lärande.

Mer information om avsnittet hittar du på http://www.exist.se/kategori/aktuellt/hjarnpodden/ Där finns bland annat några artiklar Jenny Nyberg skrivit om plasticitet och hjärnan och fysisk aktivitet.

Det går lättast att nå Kristina Bähr på [email protected]

Känner du igen tecknen på långvarig stress och tidiga tecken på vägen till utmattningssyndrom?

Det här är första avsnittet om utmattningssyndrom, som riktar sig i första hand på att känna igen vad det handlar om och vad orsakerna ofta är till att utmattningssyndrom utvecklas. Utmattning handlar om långvarig stress som följden av hård belastning – oavsett om det handlar om för mycket arbete, för höga krav eller för liten möjlighet att kunna påverka sin vardag. Det viktiga är att förstå att det går att komma tillbaka, men att det tar väldigt lång tid och därför är bättre att hejda utvecklingen i tid. Arbetsplatsen står för ungefär hälften av orsaken till överbelastningen, så därför är det viktigt att var och en känner till vilka goda vanor och organisatoriska strategier, som kan bidra till att minska utveckling av utmattningssyndrom. Avsnittet handlar inte om behandling, rehabilitering eller kostnader i samhället utan till det återkommer Hjärnpodden i ett senare avsnitt.

Lågaffektivt bemötande används i skolan genom att förutsätta att barn "vill göra rätt om de kan" (Ross Greene). I Sverige finns ett nätverk av psykologer, som arbetar med lågaffektivt bemötande i skolan och i det nätverket arbetar Maria Bühler, som är gäst i detta avsnitt av Hjärnpodden. Grunden i synen på barn med problemskapande beteenden är att kraven är för stora och barnet/ungdomen har bristande färdigheter i sättet att hantera kraven. Det kan bero på stress, belastning och/eller olika kognitiva funktionshinder, som är osynliga på utsidan. Om barnet upplever större kognitiv belastning än andra barn i en livsmiljö är risken större att de använder sig av ett undandragande från problemet, går i affekt, bråkar eller slåss. Det är oavsett orsak de vuxnas ansvar att ta reda på och förebygga att barnet hamnar i så stark stress att de behöver ta till så starka uttryck. Mer information om innehållet i avsnittet hittar du på http://www.exist.se Maria Bühler kan du få kontakt med på http://www.kogita.se

Mer information om programmet hittar du på hemsidan där du hittar en sammanfattning av innehållet i skriven form.

Mindfulness och meditation är ett forskningsintensiv område och specialistläkaren Ola Schenström, tidigare verksamhetschef på en vårdcentral under lång tid, har ägnat sig åt mindfulnessträning och att utbilda i mindfulness sedan många år nu.

Bara senaste året har 700 nya vetenskapliga artiklar publicerats om meditation och mindfulnessträning. I programmet tar vi upp vad forskningen hittills har visat för effekter på hjärnan och beteende med träning av mindfulness, medveten närvaro.

På avsnittets sida på exist.se finns mer information och en sammanfattning om det vi tar upp i avsnittet. Du kan nå Kristina Bähr på [email protected]

eller Ola Schenström på [email protected]

Mer information om mindfulnessträning och träningsprogram hittar du på Mindfulnesscenter.se 

En podcast på svenska för alla som vill förstå och använda sin hjärna bättre.

I det här avsnittet pratar Kristina Bähr själv om barns utveckling under småbarnsåren och skolåren och hur hjärnans olika egenskaper utvecklas över tid. Det har betydelse när vi möter barn i skolan hur vi förstår vilken utveckling de har uppnått och hur vi kan förstå barnens beteende och inlärningssituation.

Kristina är barnläkare och verksam som skolläkare sedan 2004 och har som specialområde att värna barn med svårigheter i sin inlärning och beteende. Ofta blir de barnen missförstådda och med mer kunskap om vår biologiska utveckling kan vi se att barnen kan hjälpas till en bättre vardag i skolan med goda strategier.

Det här avsnittet är mest inriktat på barnens utvecklingssteg och strategierna kommer vi lyfta i ett annat avsnitt.

Boken "Hjärnan i skolan - möt barnen där de är" kan du beställa till specialpris på Exist Publishing - Använd koden Hjärnpodden i beställningsrutan så får du 100 kr/bok i rabatt.

I detta avsnitt möter vi Alva Appelgren, som 2015 disputerat på effekter av feed-back på kognitiv prestation och motivation. Avhandling kan du ladda ner här.

I programmet tar vi upp frågor om olika sätt att ge beröm och de olika effekter detta fick på försökspersonerna i studierna i Alva Appelgrens avhandling. Vi tar även upp frågan om betygssättning i förhållande till mindset.

Hur kan ett statiskt mindset med fokus på begåvning och formell kunskap leda till sämre resultat?

Forskning om olika mindset har under decennier drivits av bl a Carol S Dweck, som påvisat skillnader i hur vi förhåller oss till lärande och begåvning på olika sätt. Hennes och andras forskning visar att de individer som definierar sig själv och andra utefter begåvning tenderar att uppnå sämre långtidsresultat än de som ser alla misstag, som del i den naturliga vägen till lärande. Ett ord Carol Dweck föreslår att vi använder oftare är "ännu" - det kan jag inte ÄNNU - eller det har jag inte lärt mig ÄNNU. 

Värd i Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare i barnmedicin och handledare. Kontakta Kristina via mail [email protected] om du har kommentarer eller frågor efter programmet. Hemsida: http://www.exist.se

Alva Appelgren når du via http://www.brainself.se

I det här avsnittet kommer Mia Luther, specialistläkare i Barn och ungdomspsykiatri tillbaka och pratar med mig om högfungerande autism - även kallat Asperger.

Vad är det som är annorlunda och vilka styrkor kan vi se hos individer med Asperger?

Hjärnpodden är en podcast på svenska för alla som vill lära sig mer om hur vi använder vår hjärna och hur vi kan använda den bättre. Värd på Hjärnpodden är Kristina Bähr, barnläkare, skolläkare, författare och handledare. I programmet hänvisar vi till boken ""Hjärnan i skolan - möt barnen där de är", utgiven 2015. 

Boken finns att köpa på Adlibris, Bokus, samt på hemsidan Exist.se

Musik i programmet:

Can´t feel my face - The Weeknd Easy - Seinabo Sey

Kontakta Mia Luther genom hennes sida på Facebook: Mia Luther - Neuropsykiatri KBT

Kristina når du på [email protected]

Anmäl dig gärna för nyhetsbrev om ledarskap, hjärnan och lärande på exist.se

Filmtips: TV-serien Bron (polisen i serien är mer typisk än urtypen) The Imitation Game: film om Alan Turing Rain Man 

I det här avsnittet intervjuas Mia Luther, barn- och ungdomspsykiater om koncentrationssvårigheter i skolan och vi pratar om olika svårigheter som kan dölja sig bakom svårigheter med koncentrationen.

I programmet pratar vi om utredning av neuropsykiatriska svårigheter och även om behandling av ADHD. Vilka vinster kan man förvänta sig med farmakologisk behandling och att man inte kan ersätta annan hjälp med medicin.

Mia Luther är specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri, KBT terapeut och arbetar med utredningar av neuropsykiatriska tillstånd. Mia är utbildad i Göteborg och är verksam i Västsverige.

Kontakta gärna Mia Luther via hennes sida på Facebook

Kristina Bähr nås som vanligt via hemsidan Exist.se eller via mail på [email protected]

Det går även bra att diskutera och ställa frågor via Hjärnpoddens sida på Facebook och till @Hjarnpodden på Twitter. 

I det här programmet intervjuas Märith Bergström-Isacsson, musikterapeut och verksam på Rett Center i Östersund. Vi pratar om hur musik påverkar vår hjärnas djupa strukturer och hur musik kan fungera som ett parallellt språk när vi inte har tillgång till ett vanligt talspråk.

Rett syndrom är en medfödd utvecklingsneurologisk sjukdom som drabbar i huvudsak flickor. Flickorna föds och utvecklas normalt fram till 6-12 månaders ålder, men därefter går utvecklingen tillbaka. Det verbala språket påverkas och försvinner och barnen har svårigheter med autonoma nervsystemet med andningsstörningar och hjärtrytmsrusningar. 

Märith berättar att musik är ett parallellt språk för oss människor och hur musik kan vara ett språk för de drabbade individerna. Barnen kan använda musik som första hjälpen medicin för att aktivera, lugna eller kunna sova. 

Kontakt med Märith Bergström-Isacsson sker via Rett Centrum i Östersund eller via hennes hemsida www.musicare.se

Ålborgs universitet musikterapiforskning

Sveriges Akademiska Musikterapeuter

På Exist.se hemsida lägger jag ut ordförklaringar på en del facktermer som används i programmet.

Du når Kristina Bähr på [email protected] eller kommentera på Hjärnpoddens sida på Facebook.  

Varje år tar drygt 1500 personer sitt liv i Sverige. Sedan 1990 visar statistiken en sjunkande trend och det här programmet vill belysa de faktorer som kan hjälpa till att förebygga suicid – här i Sverige och internationellt. 

Riskfaktorer för att ta sitt liv är depression, psykisk ohälsa, ekonomiska problem, förlust av arbete, tillgång till metoder, att leva ensam, skilsmässa, att vara man, ålder 45-64 år, migration, yrke (veterinär, läkare, apotekare, kemister och bönder), stressfaktorer, exponering för suicid i närmiljön.

Hur kan man förebygga suicid i samhället - – i stort och smått? 

Vad kan vi göra för att nå fram till en suicidnära person och hur gör man det? 

I dag intervjuar jag Anna Baran, överläkare i psykiatri, som har intresserat sig särskilt för de hör frågorna. 

Länk till Annas blogg hittar du här: http://www.suiprev.wordpress.com/

Självmordslinjen har öppet dygnet runt och nås på telefonnummer 90101. Man kan även chatta. https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Nationella hjälplinjen http://www.hjalplinjen.se har öppet alla dagar mellan 13-22. Telefonnummer: 020-22 00 60

Bris för barn, telefonnummer: 116 111, måndag-fredag 15-21, helger 15-18 och för vuxna, telefonnummer: 077-150 50 50, måndag-fredag 10-13. https://www.bris.se/

Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (spes.se) har jourtelefon varje kväll mellan 19-22. Telefonnummer: 08-34 58 73

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 Alla dagar mellan 21-06.

Röda korsets telefonjour 0771-900 800 och chatten jourhavande kompis.

Jourhavande präst når du mellan kl 21 och 06 på telefon 112.

Hjärnpodden - En podcast på svenska för alla som har en hjärna och vill förstå och använda den på ett bättre sätt. Detta program handlar om fokus, arbetsminne och långtidsminne och hur lärande sker. Vad händer när arbetsminnet inte får bra förutsättningar för att fungera?

I programmet svarar jag även på en lyssnarfråga om hälsoångest.

Länk till Vårdguiden om hälsoångest hittar du här.

Kontakt: [email protected]

Facebook: Hjärnpodden

I detta avsnitt pratar jag med Anna Tebelius Bodin om hur vi lär oss. Anna är aktuell med sin senaste bok "Lär dig med på kortare tid" (Hjärna Utbildning) ISBN 978-91-637-6136-2

AVSNITTET ÄR OMREDIGERAT FRÅN EN ORIGINALINSPELNING. Ljudkvaliteten är inte optimal eftersom avsnittet producerades under "lärtiden". Musiken är bortplockad pga många nedladdningar. 

I detta program pratar vi om vad som behövs för att lära sig något och hur man kan öka sitt lärande istället för att leva med en illusion att vi lär oss när vi "bara läser".

Hur kan du lära dig snabbare? Är all utbildning kostnadseffektiv (tid och pengar)? Kan vi förbättra vår förmåga att komma ihåg det vi lär oss?

Anna Tebelius Bodin når du via hennes hemsida www.annatebeliusbodin.se där det även går att beställa hennes böcker.

Värd på Hjärnpodden är Kristina Bähr.  För att komma ikontakt med mig och Hjärnpodden går det att kommenterar på "Hjärnpodden" på Facebook eller skicka mail till [email protected] Mer information finns på www.exist.se/aktuellt/hjarnpodden/

Jingel: Stefan Jernståhl

UTAN MUSIK. Omredigerat avsnitt, musik borttaget. Dagens program handlar om stress och effekterna stress har på vår kropp och hjärna.

Belastning kan innebära att vi känner mer energi och en känsla av kreativitet. När balansen mellan krav och förmåga inte stämmer överens kan vi både uppleva stress av överbelastning och av underutnyttjande av vår kompetens.

Programmet tar upp vad som händer vid stress och de varningssignaler vi har vid stress. Tar även upp strategier för att motverka stress och känslan av brist på kontroll.

UTAN MUSIK. Omredigerat avsnitt utan musik. Musiken är borttagen då antalet nedladdningar och lyssningar har ökat under 2016. Originalavsnittet spelades in 2015 och har begränsad teknisk utrustning men har redigerats om för att förbättra ljudkvaliteten något.

Detta avsnitt handlar om hjärnans arbetssätt – hur vi använder automatiskt arbetssätt för att spara energi till mer långsamma och svåra arbetsprocesser och hur hjärnan är inställd på att få oss att överleva och öka belöning av det vi gör. Detta avsnitt är ett grundläggande avsnitt om hur hjärnan arbetar och fungerar och kan vara bra att ha med sig - som ett gemensamt språk för ökad förståelse.

Kontakt med Kristina får du via exist.se eller [email protected]  

Värd för Hjärnpodden är Kristina Bähr

UTAN MUSIK. Omredigerat avsnitt. Lyssnarantalet har ökat drastiskt och innebär att jag kommer plocka bort all musik utom jingel. Detta avsnitt är ett av de första avsnitten, ljudkvaliteten på själva innehållet är inte optimalt, men av historiskt intresse (?) för att visa på alltings utveckling med träning.  Detta program handlar om hjärnans plasticitet, hjärnans förmåga att förändra sig själv när vi använder vår hjärna och lär oss nytt.

Minsta motståndets lag är inte ett vinnande koncept om vi vill motverka hjärnans åldrande. Att lära sig nytt gör att hjärnans celler bildar nya kontakter med varandra och därför är det aldrig för sent att lära sig något nytt eller ändra ett beteende.

Tips på mer läsning som hänvisas till i programmet hittar du på http://www.exist.se/kategori/aktuellt/hjarnpodden/

Kontakta mig på [email protected] om du har frågor eller synpunkter.

För att få nyhetsbrev med mer information och uppdateringar anmäler du dig på http://www.exist.se längst ned på sidan.