Tolv skjutningar med samma vapen - men polisen samordnade inte utredningarna

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed.

Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen.
– Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson.
– När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen.

Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv.
– Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden.

Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar.
Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen.
Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen.
Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut.

Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren.
– Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson.

De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid.
När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats.
– I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg.

Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb.
– Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg.

När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen.
– Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han.

Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon “rolig läsning” att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn.
– För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig.

Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre.
Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft