Idéer som förändrar världen

Alla människor på jorden väger tillsammans ungefär lika mycket som alla termiter. Och det finns ungefär 50 gånger så många sorters skalbaggar som det finns däggdjursarter. Insekter finns överallt på planeten, och vi är helt beroende av deras roll i ekosystemet för att kunna bedriva jordbruk. Ändå lägger vi ofta mer tid på att döda dem än på att förstå hur de lever. Entomologen Fredrik Ronquist berättar här om insekternas mångfald och om hur mycket (eller lite) vi vet om dem. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad vi gör beror på vilka vi är – och vilka vi är beror på vilka vi känner oss som. Inom ekonomisk forskning kallas det här för social identitet. Emma Stenström, forskare vid Handelshögskolan, beskriver social identitet som bubblor och menar att vi kan bli mer öppna, kreativa och lyssnande genom att få syn på – och lämna – våra bubblor.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om vi kunde se allt ljus som kommer från rymden så skulle natthimlen vara färgsprakande åt alla håll, såväl på natten som på dagen. Det synliga ljuset är bara en liten del av all strålning som når oss från stjärnorna, och genom att studera allt från radiovågor till röntgenstrålning så kan vi se ett universum som är större än äldre tiders astronomer kunde föreställa sig. Gäst är astronomen Maria Sundin, som berättar om teleskopen som utforskar universum - både på jorden och i rymden.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla våra tankar finns någonstans i hjärnan, men var? Hjärnan är ett system där signaler skickas mellan dess olika delar ett komplext nätverk som forskare kan studera med hjälp av olika tekniker. Hjärnforskaren Peter Fransson berättar om hjärnans nätverk – och om hur mycket vi kan lära oss om det genom att undersöka vad som händer i hjärnan när vi inte tänker på något särskilt.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Orsakar finanskrascher bankkriser – eller är det tvärtom? 2022 års ekonomipris handlade om bankernas roll i ekonomin och särskilt om vad som händer när banker misslyckas. Vad är egentligen en bank, och hur kan förståelsen av hur banker fungerar hjälpa oss hantera kriser? Vi frågar Stefan Ingves, tidigare riksbankschef, vad man egentligen gör på banken när pengarna tar slut.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför finns det skillnader mellan könen? Och varför finns det skillnader mellan olika individer – om nu evolutionen gör att de som är bäst anpassade överlever borde väl alla bli likadana med tiden? Evolutionsbiologen Jessica Abbott berättar om hur skillnader uppstår och om varför variation och mångfald är avgörande för att det ska ske någon utveckling.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nobelpriset är inte bara ärofyllt, pristagaren får också en stor summa pengar. Och för att få priset måste man vara vid liv. Perfekta ingredienser för en mordhistoria, med andra ord. Och när Nobelpriset finns med i romaner så handlar det ofta om deckare. Vi träffar Camilla Läckberg och pratar om hennes Nobeldeckare ”Gökungen” och om högt och lågt i den litterära världen.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svamp finns överallt. De kan göra oss friska, sjuka eller berusade. De används inom industrin för att framställa enzym och många vaccin tillverkas med hjälp av svamp. Men allra viktigast är svampen kanske för våra ekosystem – det är tack vare deras nätverk av mycel som de flesta av skogens träd får den näring de behöver. Anna Rosling berättar här om hur svampar fungerar, varför de är både lika och olika allt annat levande – och om den roll de spelar för livet på jorden.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen står inför stora utmaningar och det är kemisterna som kan lösa dem. För allt ifrån nya material i solceller och batterier till en grönare industri så spelar kemin en nyckelroll. Ben Feringa belönades med Nobelpriset i kemi för sin forskning om nanomaskiner – motorer byggda av enskilda molekyler – och han berättar här om kemins möjligheter, hur man följer sin nyfikenhet för att göra upptäckter och om hur mycket man lär sig av att lyssna på sina studenter.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns för lite materia i vår galax. Astronomer upptäckte för femtio år sedan att gravitationen från de 100 miljarder stjärnorna inte räcker för att galaxerna ska hålla ihop. Och det är inte lite materia som fattas – den materia som syns är ungefär en sjättedel av det som behövs. Den här saknade materien kallas för mörk materia och ingen vet vad den består av, men fysikern Christian Ohm jobbar med att leta efter den.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det ett jag – och vem är det i så fall? Hur människans medvetande fungerar är en av de största gåtorna inom såväl konst som filosofi och vetenskap. Neurologen Pontus Wasling berättar utifrån den senaste forskningen om hjärnan hur vår uppfattning av oss själva byggs upp i hjärnan, och om hur elektriska impulser kan förklara hur vi kan känna, tänka och uppleva världen.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att tänka sig någonting längre bort från ens liv än kvantfysik? Faktum är att trots sitt rykte som obegriplig och mystisk så är kvantfysiken en av de mest användbara vetenskapliga teorier som finns. All elektronik bygger på kvantfysiska tillämpningar – från transistorer till lasrar. Och kanske kan ett av kvantfysikens mest svårgreppbara fenomen leda till en helt ny sorts kvantdatorer. Fysikern Göran Johansson berättar om vad kvantfysik är, hur den kan användas och vad en kvantdator egentligen är bra för. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Jina Amini dödades av den iranska polisen blev det början på en våg av protester som fortfarande pågår, trots regimens våldsamma attacker mot den egna befolkningen. Amini var inte bara kvinna utan också kurd, vilket gjorde hemma dubbelt utsatt. Gäst i det här avsnittet är Ala Riani, som skrivit boken ”Krigets dotter” om sin egen och sin familjs liv som kurder i Iran och senare på flykt. Hennes berättelse handlar om kurdernas situation i Iran och om hur det präglar en familj och ett folk att leva i förtryck.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en vetenskaplig upptäckt? När medicinpristagaren Svante Pääbo presenterade upptäckten av en ny sorts människa – Denisovamänniskan – för tio år sedan så uppmärksammades det stort. Men vad betyder det att Svante Pääbo är upptäckare när det krävdes ett nätverk av personer för att slå fast vad det var man hittat? Gäst är Mattis Karlsson som skrivit en avhandling om hur en liten benbit blev till en ny sorts människa.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan man älska det man är rädd för? Och kan berättelser om det övernaturliga hjälpa oss att se verkligheten klarare? Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen handlar om två föräldrar som får sitt barn stulet av trollen – och om den föraktade trollungen som de trots allt tar hand om. Gäst är författaren Sara Bergmark Elfgren, som förutom flera skräck- och fantasyböcker också har skrivit en scenversion av Bortbytingen.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rädsla är en förutsättning för att överleva. Rädsla kan också hindra oss att leva. Vi är programmerade att urskilja hot genom att lära oss av våra egna erfarenheter men också genom att dra nytta av andras. På så sätt kan rädslor spridas snabbt mellan människor. Men långt ifrån alla våra rädslor är rationella, så var kommer de ifrån och hur kan vi göra oss av med en rädsla som utgör ett hinder i livet? Gäst är psykologen Armita Golkar som forskar om rädsla och social inlärning.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Woodrow Wilson reste till Paris 1919 var det för att skapa en rättvis fred och en ny världsordning. Han fick Nobels fredspris för drömmen om en värld utan krig, men freden blev ett misslyckande. Historikern Dick Harrison berättar om hur ett av historiens värsta krig ledde fram till historiens kanske sämsta fred. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har fått vårt sätt att tänka i arv – från alla arter som kommit före oss i evolutionen. Genom att studera hur djur tänker kan vi lära oss mer om hur vi själva uppfattar och påverkar vår omgivning. Gäst är Mathias Osvath som är kognitiv zoolog och har forskat om såväl korpar som apor och krokodiler. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nobelpristagare är experter, men inte på allt. Ändå får de frågor om allt från meningen med livet till dagspolitiska konflikter. Utifrån sin nya bok ”Expertparadoxen” berättar Emma Frans om äkta och falska experter – vilka man kan lita på och hur man skiljer dem åt. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våren 2023 är Sverige ordförande i EU – vad betyder det? Många förknippar EU med byråkrati eller jordbrukspolitik, men samarbetet grundades för att säkerställa en fredlig utveckling i Europa – något som 2012 ledde till ett omdiskuterat fredspris. Cecilia Malmström berättar utifrån sina erfarenheter som EU-kommissionär om hur EU fungerar, dess bakgrund, ideologi och tänkbara framtid. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Vintergatans mitt finns ett svart hål med lika mycket massa som fyra miljoner solar. 2020 tilldelades Andrea Ghez Nobelpriset i fysik för upptäckten av det. Men hur hittar man något som inte syns? Och vad kan det lära oss om vår galax historia och framtid? Och hur kan vi vara säkra på att svarta hål verkligen är svarta hål?

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla som fått en blodtransfusion kan tacka Nobelpristagaren Karl Landsteiner för att det gick så bra. Innan hans upptäckt av blodgrupperna var det en gåta varför en persons blod kunde vara farligt för en annan. Men vad är en blodgrupp? Vilken koppling har de till olika sjukdomar? Och varför är blod egentligen så viktigt? Blodforskaren Gustaf Edgren berättar här allt om hur blodet fungerar.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förändring är svårt. Särskilt om det man vill förändra är komplexa molekyler. Men det finns en process i naturen som förändrar komplexa molekyler hela tiden – evolutionen. Nobelpristagaren Frances Arnold berättar här om hur man kan använda det naturliga urvalet som ett verktyg för att skapa nya ämnen - och om hur nyckeln till både lyckad evolution och lyckad forskning är mångfald.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Atombomben föddes ur rädsla: Oron för tyska kärnvapen fick USA att bygga dem, och oron för amerikanska kärnvapen fick Sovjet att skaffa sig egna. Sedan dess bygger världens säkerhet på att alla fortsätter vara rädda. Ändå var kärnvapen tillåtna fram till 2017 när FN röstade ja till organisationen ICAN:s förslag om att göra dem förbjudna. Hör ICAN:s ordförande Beatrice Fihn berätta om kampen mot kärnvapen och för en säkrare värld.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad består allting av egentligen? Vetenskap handlar om att se vad som pågår bakom kulisserna, och fysikpristagaren Frank Wilczeks bok ”Fundamentalt” är ett backstage-pass till verkligheten så som den ser ut egentligen – från materiens inre till yttre rymden. Utifrån sin bok berättar Wilczek om fysikens mysterier – och om hur oväntat det är att vi faktiskt kan förstå hur världen fungerar. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livet på jorden är hotat – och inte för första gången. På grund av människan försvinner djur och växter i en oroande takt, liknande de tidigare fem stora massutdöenden då mer än 90 procent av allt liv på jorden försvann. Vad beror utdöenden på? Och vilka konsekvenser får de? Och kan vi stoppa det som pågår nu? Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet berättar om livet – och döden – på jorden. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Verkligheten skapas i hjärnan. Våra sinnen tar in signaler från omvärlden, som blir till upplevelser i ett nätverk av nervceller. Hur hjärnan ser ut påverkar hur vi tänker – men hur vi tänker påverkar också hjärnan. När vi lär oss något nytt dras nya kopplingar upp, kopplingar som blir starkare ju mer vi använder dem. Nobelpristagaren Edvard Moser berättar om hur hjärnan hänger ihop med omvärlden – och om varför det är tråkigt att ha tråkigt och kul att ha kul.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cellen är inte bara livets minsta byggsten, den är också en levande organism i sig själv. Kartläggandet av cellens mekanismer har pågått i hundratals år och fått flera Nobelpris, men det finns mycket kvar att upptäcka och förstå. Molekylärbiologen Ulrika Axelsson tar med oss på en guidad tur genom de kemiska fabriker som tillsammans bygger upp inte bara oss människor, utan allt levande.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det liv i rymden? När de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes kunde vi på allvar börja undersöka förutsättningarna för liv i rymden. Men vad ska vi leta efter? Didier Queloz fick Nobelpriset i fysik för upptäckten av den första exoplaneten och leder idag ”ETH Center for the Origin and Prevalence of Life”. I ett samtal med Gustav Källstrand berättar Queloz om jakten på liv i universum. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över 40 år personifierade Yassir Arafat den palestinska självständighetsrörelsen. Som ledare för PLO har han beskrivits som såväl en frihetshjälte, en terrorist, en slug realpolitiker och en misslyckad ledare – allt beroende på vem man frågar. Vi frågar Jan Guillou, som både träffat Arafat och stöttat Palestina under lång tid, om hur han ser på Arafats gärning och eftermäle. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få sjukdomar har satt sin prägel på samhället så mycket som tuberkulos. Innan det fanns antibiotika fanns sjukdomen överallt. Förloppet är långsamt och epidemier mäts inte i månader eller år utan i decennier. Och fortfarande dör 1,5 miljoner människor varje år, trots att det finns effektiv behandling. Läkaren och forskaren Judith Bruchfeldt berättar om hur tuberkulos fungerar, sprids – och stoppas.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sexuellt våld är inte bara ett övergrepp utan också ett vapen. I konflikter används våldtäkter systematiskt för att slå sönder familjer och samhällen och bryta ner civilbefolkningen. Vid Panzi-sjukhuset i Kongo har läkaren och fredspristagaren Denis Mukwege i mer än 20 år vårdat offer för sexuellt våld, och nyligen släpptes hans memoarer Kvinnors styrka på svenska. Gäst är Margot Wallström, tidigare FN:s särskilda sändebud för konfliktrelaterat sexuellt våld som besökt Panzi och länge stöttat Mukweges arbete. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beröring väcker känslor. Tack vare känseln kan vi röra vid saker, undersöka ytor, uppfatta temperatur – och allt annat praktiskt vi behöver för att kunna fungera i vardagen. Men känseln spelar också en viktig roll för hur vi mår och för sociala relationer. Neurovetaren Helena Backlund Wasling berättar om den livsviktiga känseln och om vårt behov av att röra och bli berörda. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fridtjof Nansen var upptäcktsresande, men också författare, forskare, debattör, diplomat – och mottagare av Nobels fredspris. Det var hans resa mot Nordpolen med fartyget ”Fram” som gjorde honom till en nationalhjälte i Norge, och både han själv och andra använde sedan hans status inom politiken. 1905 ville vissa till och med göra honom till kung. Men allra viktigast var det som gjorde honom till fredspristagare: hans engagemang för människor som levde på flykt och i svält. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi vet det vi vet? Inom vetenskapen får vi ofta kunskap genom att mäta saker, men när vi mäter människor så påverkar vi dem. Dessutom kan vi bara mäta sådant vi kan sätta siffror på, men kanske är det som verkligen räknas i livet det som inte kan mätas? Micael Dahlen berättar hur ekonomer gör för att skapa kunskap. Och vilka siffror vi ska vara skeptiska mot. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är FN viktigare än någonsin eller på väg att spela ut sin roll? Och vad betyder det mänskliga mötet när stater ska förhandla fram avtal? Går det verkligen förhandla med vem som helst? Jan Eliasson berättar utifrån sin bok Ord och handling om FN:s framgångar och motgångar och om hur man inte kan jobba mot världen som den borde vara utan att ta hänsyn till hur den faktiskt är.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen har revolutionerat vår syn på tid och rum så mycket som Albert Einstein. Och hans teorier används fortfarande idag för att göra nya upptäckter. Tillsammans med den teoretiske fysikern Christian Forssén tittar vi närmare på Einsteins värld – där materia, energi, tid och gravitation hänger ihop. Och på hur hans idéer fortfarande förändrar världen, 100 år efter hans Nobelpris. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många har drömt om andra världar ute i rymden, men det var först på 1990-talet som vi faktiskt visste att det finns planeter utanför vårt eget solsystem. Då upptäcktes den första exoplaneten. Och sedan dess har astronomerna hittat fler och fler – idag över fyra tusen. Hur gör man för att upptäcka en planet flera ljusår bort från jorden? Vad betyder kunskapen för vår syn på universum – och finns det förutsättningar för liv på dem? Om det och mycket annat berättar astrofysikern Carina Persson. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För Alva Myrdal var kampen mot kärnvapen en kamp för förnuftet. Vapen som leder till att båda sidorna i ett krig utplånas menade hon trotsar allt förnuft, och för Myrdal var förnuftet en ledstjärna. Från tiden som samhällsplanerare ihop med maken Gunnar till under karriären som politiker, diplomat och förhandlare om nedrustning så försökte hon hitta rationella sätt för människor att leva tillsammans. Historikern Yvonne Hirdman berättar om fredspristagaren och personen Alva Myrdal.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det något vi kan räkna med så är det att sjukdomar sprids i samhället, men kan vi också räkna ut hur spridningen går till? Genom modeller och prognoser försöker epidemiologer förstå hur vi på bästa sätt kan stoppa sjukdomar och minska ohälsa. Anders Tegnell berättar om hur epidemiologisk kunskap skapas. Och om hur vi kan förutse och förhindra framtida pandemier.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vanlig materia som följer fysiska och kemiska lagar bli levande? Det är ett av vetenskapens – och mänsklighetens – största mysterier. Vi vet fortfarande inte hur livet kom till, men idag vet vi mer om hur levande organismer fungerar. Åtminstone på jorden. I det här samtalet, inspelat inför publik på Nobelprismuseet, berättar Nobelpristagaren Paul Nurse, aktuell med boken ”Vad är liv?”, om hur celler, gener, energi, information och kemi gör oss levande.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan man förstå det obegripliga? Fysikernas mål är att förklara hur världen fungerar, men den moderna fysiken bygger på motsägelser och paradoxer. Samtidigt gör den helt korrekta förutsägelser, så på något sätt stämmer den. Fysikern och författaren Julia Ravanis har skrivit boken ”Skönheten i kaos” – om hur vi kan försöka förstå kvantfysiken genom att jämföra med hur svårt det är att förstå våra egna liv! 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Laser är en teknik som gör det möjligt att koncentrera ljus till strålar som med stor precision kan utföra en mängd uppgifter, exempelvis inom sjukvård och rymdforskning. Men hur fungerar det egentligen? Hur kan man operera en människa med hjälp av ljus? Och vilken roll spelar lasertekniken för den pågående Marsexpeditionen? Laserforskaren Åsa Haglund berättar här om hur laser fungerar och om vilka tillämpningar som vi kan hoppas på i framtiden.    

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vara först på plats och hjälpa - under sämsta tänkbara förutsättningar - är Läkare utan gränsers uppgift. Hur är det att ständigt vara beredd på att kallas till världens farligaste platser för att hjälpa människor i akut nöd? Johan von Schreeb har varit katastrofläkare sedan 1980-talet och var med och grundade svenska Läkare utan gränser, och han berättar om sina erfarenheter från fältet.  

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När HIV började spridas i USA på 1980-talet och allt fler började insjukna och dö i AIDS var det Anthony Fauci som kom att leda arbetet med att stoppa smittan och hitta sätt att bekämpa sjukdomen. Många upplevde att myndigheterna gjorde för lite för att hjälpa de sjuka och det var mot Fauci som ilskan, kritiken och frustrationen riktades. Men istället för att slå ifrån sig bjöd han in aktivisterna till samtal och samarbete, vilket inte bara kom att förändra det offentliga samtalet utan också hur vetenskapen kom att bedrivas. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Winston Churchill – med Svante Nordin 

"History will be kind to me, for I intend to write it". Som politiker och talare gjorde Churchill historia, och som författare skrev han den – så väl att han fick Nobelpriset i litteratur. Idéhistorikern Svante Nordin berättar här om Churchills författarskap – från ungdomens äventyrliga krigsreportage till statsmannens memoarer och skildring av andra världskriget inifrån. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På Nobelfesten ska allt vara av yttersta klass, men varför? Vad har lyx för kulturell betydelse och vad betyder det egentligen att någontingt är lyxigt? Det handlar inte bara om pengar utan också om att visa sin status och sin kunskap. Modeforskaren Paula von Wachenfeldt berättar här om materiell com immateriell lyx. Och om skillnaden mellan fin lyx och vulgär vräkighet. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att klimatet förändras är inte en politisk åsikt – det är ett vetenskapligt faktum. 2021 års Nobelpristagare i fysik belönades för att de skapat de modeller som både visar att klimatet ändras och att det är vi människor som påverkar det. Fysikern Ulf Danielsson berättar här om vad jordens historia lär oss om vad som kan hända när klimatet ändras. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när kampen är över? Det är snart trettio år sedan apartheid föll och Nelson Mandela blev president i Sydafrika. Arvet från fredspristagare som Mandela och Desmond Tutu lever kvar – men problemen löstes inte bara för att apartheid försvann. Skribenten Anna Charlotta Johansson berättar här om ett land med hög potential och stora problem. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför anser vi oss vara objektiva när vi egentligen bara följer våra fördomar? Och varför kan vi inte lita på våra egna tankar? Björn Hedensjö, psykolog och ena halvan av succépodden ”Dumma människor”, berättar här om ekonomipristagaren och psykologen Daniel Kahneman och hans idéer. I Kahnemans bok ”Tänka snabbt och långsamt” kartläggs systematiska fördomar och misstag som vi alla gör. I uppföljaren ”Brus” beskrivs en uppsjö av slumpmässiga fel som ställer till det både i vardagen och när vi bedömer saker professionellt.

Programledare: Gustav Källstrand

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vill du ändra ditt DNA? Århundradets vetenskapliga genombrott började med forskning om bakteriers immunförsvar och kan leda till utrotandet av sjukdomar och möjliggöra utvecklingen av nya grödor. Nobelpristagaren Jennifer Doudna berättar här om upptäckten. Om resan från grundforskning till tillämpning. Och om de etiska dilemman som den nya tekniken för med sig. 

-

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska man välja om man inte vet vad man väljer mellan? Demokratin är hotad när sanningen är ifrågasatt. När människor med olika åsikter inte kan enas om vad som är sant så bryter det offentliga samtalet ihop, och då fungerar inte demokratin. Filosofen Åsa Wikforss har skrivit boken ”Därför demokrati” om sambandet mellan kunskap och demokrati.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett botemedel mot cancer har varit drömmen inom medicinen i hundratals år. Och även om vi kommit långt och blivit bättre på att behandla sjukdomen så är den fortfarande den kanske mest fruktade sjukdom vi har. Men under de senaste åren har behandlingar som använder kroppens eget immunförsvar mot cancern visat mycket lovande resultat och gett forskarvärlden nytt hopp. Cancerforskaren Kristian Pietras berättar om det stora genombrottet som fick medicinpriset 2018.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna dagen ett liv – fast på ett dåligt sätt. Alexander Solzjenitsyns skildring från ett sovjetiskt fångläger är en saklig och gripande skildring av diktaturens förtryck. Journalisten Maarja Talgre berättar om boken som med sina knappt 200 sidor fick Sovjetunionen att skaka och om författaren bakom. Och om hur det hela kopplar till hennes egen historia som även den präglats av Stalin och Gulag.

-

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Öppna samhällen är både rikare och friare än stängda, det menade ekonomipristagaren Friedrich von Hayek i boken ”Vägen till träldom” från 1944. Att försöka planera hur ekonomin ska utvecklas leder till minskat välstånd medan länder som släpper kreativiteten och konkurrensen fri lyckas bättre. Här möter Gustav Källstrand författaren Johan Norberg i ett samtal om hur Hayeks argument står sig idag, i en tid av globala kriser. Och om vilka hot som finns mot det öppna samhället.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör vi när vi inte gör något särskilt? Många Nobelpristagare berättar om att de får sina bästa idéer när de ägnar sig åt något helt annat än forskning. Att ta en paus kan hjälpa oss att komma vidare när vi kört fast – men de kan också ha ett värde i sig själv. Ibland kanske det till och med är i pauserna vi hinner njuta av livet. Patrik Hadenius har utforskat pauser i boken ”Paus: konsten att göra något annat” och här berättar han om allt från djuplek till meditation

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisternas roll i en kris är hålla allmänheten informerad om vad som händer – men hur gör man det i ett läge där de som vet bäst är oeniga? När osäkerheten är stor och frågor om fakta blir till politik? Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor, aktuell med boken ”Pandemi! – Från spanska sjukan till covid-19” berättar här om pandemins utveckling från sjukdomsutbrott till samhällsfråga.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför luktar saker illa? Vårt luktsinne är ett helt system, som kartlades av 2004 års medicinpristagare Linda Buck och Richard Axel. Hur vi känner och reagerar på dofter både speglar och påverkar våra tankar och faktiskt också värderingar. Psykologen och doftforskaren Jonas Olofsson har visat att personer med känsligt luktsinne var mer benägna att rösta på Donald Trump. Här berättar han om hur luktsystemet fungerar. Och om varför vissa infektionssjukdomar, som covid-19, kan slå ut luktsinnet. Och hur det påverkar oss att inte kunna känna lukt.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antikroppar, T-celler och immunitet – är det något vi har diskuterat mycket det senaste året så är det immunförsvaret. Men hur fungerar egentligen kroppens system för att upptäcka och slå ut mikrober som skadar oss? Fysiologen Mia Phillipson forskar om hur immunceller aktiveras och transporteras i kroppen, och hon ger oss en guidad tur genom systemet som håller oss vid liv.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kostar klimatförändringarna? Och har vi råd att stoppa dem? Klimatet och ekonomin hänger tätt ihop, men den tillväxt som skapat vårt välstånd riskerar nu också att underminera det. Men ekonomin kan också ge oss verktyg för att ställa om till en mer hållbar tillväxt. 2018 fick William Nordhaus ekonomipriset för sin forskning om klimatekonomi, och en som var med och utsåg honom till pristagare var professor John Hassler. Här berättar han mer om Nordhaus forskning och om hur ekonomin kan vara nyckeln för en grönare framtid.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Penicillinet var ett medicinskt mirakel – och den följdes av flera. Upptäckten av antibiotika gjorde inte bara att flera sjukdomar förvandlades till mindre bekymmer utan möjliggjorde också mycket av den moderna medicinen. Nu kunde läkarna operera och ge cellgift utan att riskera att infektioner tog död på patienterna. Men vi har använt antibiotikan för ansvarslöst, och idag håller bakterier på att bli resistenta. Mikrobiologen Sanna Koskiniemi berättar om hur antibiotika fungerar och hur vi ska lösa problemet med resistens.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ellen Johnson Sirleaf blev president i Liberia 2006 efter en lång kamp för öppenhet, demokrati och kvinnors rättigheter i ett land präglat av diktatur och inbördeskrig. Här berättar hon om vad som format henne som politiker och människa, om vägen till presidentskapet och om hur man gör för att inte låta rädslan ta över ens när man blir fängslad och dömd till döden.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lever nu i Antropocen – den tidsålder då människan är den största bidragande faktorn till förändringar i naturen. Vi har visat att vi kan ändra jordens temperatur. Nu är utmaningen att stoppa den utvecklingen. Misslyckas vi så går vi en svår framtid till mötes. Men om vi lyckas så kan de metoder som fungerar också visa sig bidra till ett bättre samhälle. Klimatforskaren Johan Rockström målar här upp en skrämmande bild av smältande isar och döende korallrev, men också av en värld i förändring. För än är hoppet inte ute.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barack Obama bars fram till Vita huset på en våg av optimism och förhoppningar, som inte blev mindre av att han redan 2009 fick Nobels fredspris. I sin självbiografi "Ett förlovat land" skildrar han vägen till politiken och hur det var att bli president i ett splittrat USA mitt under brinnande finanskris. Hur infriade han förväntningarna? Och hur ser arvet efter honom ut?

Fredrik Reinfeldt, som under sin tid som statsminister träffade Obama flera gånger, berättar här om sina egna intryck av honom och den politiska verklighet han verkade i.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan en person som älskar krig få ett fredspris? När USA:s president Theodore Roosevelt utsågs till Nobelpristagare 1906 var det många som förvånades och förfasades. Men samtidigt som han ansågs som hårdför och krigisk var han också en diplomatisk statsman som förhandlade fram fred mellan Japan och Ryssland. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, berättar mer om jägaren, cowboyen, översten, författaren, miljövännen och presidenten Theodore Roosevelt.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder det egentligen att vara smart? Och är Nobelpristagare mer intelligenta än andra? I det här avsnittet tittar vi närmare på intelligens tillsammans med Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och författare till boken ”Smart: Vad forskningen säger om intelligens”.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen vi ser är uppbyggd av små delar – och ju närmare vi tittar desto mindre blir de. Många Nobelpris har delats ut för utforskandet av partiklarnas mikrokosmos, och att förstå det allra minsta har skapat en förståelse för hur krafter och materia samverkar för att skapa världen vi lever i. Men ju mer vi förstår desto mer visar det sig att det finns kvar att upptäcka. Tillsammans med partikelfysikern Sara Strandberg utforskar vi materiens minsta beståndsdelar.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den har kallats festernas fest – Nobelmiddagen. Varje år samlas 1300 gäster för att fira världens främsta forskare och författare. Men hur skapar man en måltid så storslagen att den passar för ett sådant tillfälle? Och vilken roll spelar samvaron vid matbordet för den kreativitet som ligger bakom exempelvis ett Nobelpris? Gustav Källstrand möter etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström i ett kulinariskt samtal om måltidens betydelse, smörtaxar och fantasifulla menyer i Blå Hallen. Och om att äta grävling.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet man vem man ska lita på när det kommer till forskning?  Och hur gör man när olika forskare säger olika saker – som nu under pandemin? Vem ska man lyssna på då? Epidemiologen Emma Frans reder ut begreppen och pratar om vetenskaplig metod och evidens. Och om vikten av att våga ha fel.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svarta hål, mörk materia och mörk energi - universums mysterier är många. Under de senaste åren har flera upptäckter kring rymdens gåtor belönats med Nobelpris, men ju mer vi lär oss om rymden desto mer inser vi att vi inte vet. Som exempelvis den mörka materien och energin. För trots att det utgör 95% av allt som finns i universum är det ingen som vet vad egentligen är. Tanken svindlar.

Gäst och guide in i universum är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och författare till bland annat: "Mörkret vid tidens ände: en bok om universums mörka sida".

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska du bara läsa en roman under den här pandemin så finns ingen bättre bok att välja än Albert Camus "Pesten". Boken kom 1947 och blev snabbt en klassiker tack vare den klarsynta skildringen av tillvarons villkor i skuggan av sjukdom, lidande och död. Vilka är vi när allt ställs på sin spets? Gäst är kulturjournalisten och författaren Maarja Talgre.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att klona eller inte klona, det är frågan. Sedan Nobelpristagarna Watson och Crick hittade DNA-molekylens form på 1950-talet har genetiken utvecklats i rekordfart. Idag finns genteknik som låter oss klippa och klistra i generna – inte minst med hjälp av årets kemipris, gensaxen CRISPR/Cas9. Vad kan vi göra – och bör vi göra allt vi kan? Medverkar gör Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken "Människan i provröret".

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför skapa ett pris när man ändå inte får höra snacket efteråt? Vi inleder med att försöka lära känna personen som skapade Nobelpriset - den fredsälskande vapentillverkaren Alfred Nobel. Hur tänkte han när han skapade priset? Och hade han varit nöjd med hur det blev? Gäst är Ingrid Carlberg, författare till biografin "Nobel: Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris".

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.