Ideologipodden

Andreas Johansson Heinö och Catarina Kärkkäinen utser Sveriges främsta borgerliga politiker.

Sveriges historia är till stor del skogens historia. Skogsnäringens betydelse för välståndet är svår att överskatta. Men på senare år har ett skifte ägt rum. I såväl populärkultur som i den politiska debatten har skogen kommit att mystifieras.

Detta är en liveinspelning från lanseringen av ”Vår skog” av Jessica Polfjärd.

Medverkande utöver författaren är Hanna Stenegren, ansvarig för klimat-, miljö- och energifrågor på Timbro, och PM Nilsson, VD Timbro. Moderator är Joakim Broman, redaktör Smedjan.

Anders Johnson är aktuell med boken 50 historier om USA. I detta avsnitt av Ideologipodden diskuterar han vilka som är USA:s bästa och sämsta presidenter. Programledare är Benjamin Juhlin.

Anders Johnson besöker Ideologipodden för att prata svenskamerikaner. Några av dem gjorde avtryck i USA med sina uppfinningar. Andra återvände över Atlanten och startade företag som de flesta svenskar kan namnet på.

Anders är aktuell med boken 50 historier : Från Maine till Hawaii. Programledare är Benjamin Juhlin.

Andreas Johansson Heinö gör en historisk utflykt till 1970-talets borgerliga valkampanjer. Catarina Kärkkäinen efterlyser försiktighet i synen på Latinamerikas politiska utveckling. Och båda svarar på vem de föredrar av Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt. Programledare för detta frågeavsnitt är Benjamin Juhlin

Veckans podd är ett livesamtal från den 23 januari, inspelad vid lanseringen av boken “Med skuldkänslan som drivkraft” av David Andersson.

Efter Hamas terrorattack 2023 hade en del debattörer svårt att entydigt fördöma antisemitism, liksom mord och kidnappningar av civila. Debatten om Israel, liksom om till exempel Lars Vilks och Ukrainakriget, har färgats av en uppfattning om västvärldens skuld. I denna bok tecknas en historisk bakgrund till dessa ställningstaganden.

Medverkar gör David Andersson, författare och redaktör på Axess, Erik Helmerson, ledarskribent Dagens Nyheter, Nina Solomin, kulturredaktör Fokus samt moderator Svend Dahl från Timbro

Bör människor få välja att frivilligt ingå i sammanhang som innebär förtryck? Vilka gränser finns det för fria samhällens tolerans? Det försöker malaysiskfödde Chandran Kukathas svara på, bland annat genom sin teori om den liberala skärgården. Han sjunger den fria rörlighetens lov, men blundar inte för motsättningarna och tvekar inte att dra resonemang till sin spets. Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och Niklas Elert.

Varför har liberaler, konservativa och socialister svårt att förstå varandra? Den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt menar att det beror på de olika moraliska fundament som vi har med oss naturligt. Kan hans teori om det rättfärdiga sinnet hjälpa oss att överbrygga politiska motsättningar, eller är den bara ytterligare ett sätt att övertyga? Catarina Kärkkäinen samtalar med Patrick Krassén och psykologen Ebba Karlsson. Detta är det andra av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi.

Kenneth Binmore är den brittiske ekonomen och matematikern som tar sig an politiska frågor med hjälp av spelteori. Han kritiserar John Rawls klassiska tankeexperiment om okunnighetens slöja och menar att rättvisa har vuxit fram naturligt för att hjälpa människor att koordinera sina beteenden. Catarina Kärkkäinen samtalar om teorins styrkor och svagheter med Patrick Krassén och Andreas Bergh. Detta är det första av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi

Vilken klassiker är mest överskattad? Hur kristdemokratiska är egentligen kristdemokraterna? Och behöver vi verkligen ideologier? I veckans avsnitt svarar Andreas Johansson Heinö och Catarina Kärkkäinen på lyssnarnas frågor, under ledning av Benjamin Juhlin. 

Vad var bäst och sämst med 2023? The usual suspects diskuterar den svenska
regeringen, polska riksdagen, deppiga diktaturer, Ukrainas uthållighet och den
argentinske anarkokapitalisten, Javier Milei. Och vi bryter julfriden genom att ryka ihop
över Israel/Gaza-frågan.

Hur står sig deklarationen om de mänskliga rättigheterna 75 år efter att den antogs? Och vad kännetecknade egentligen idédebatten de första decennierna efter kriget? Liveinspelning från samtal i Göteborg 28/11 2023 med Torbjörn Elensky, Johan Lundberg, Hans Ingvar Roth och Andreas Johansson Heinö

Javier Milei, den första politikern som kallar sig själv anarkokapitalist har vunnit presidentvalet i Argentina. Hur kan det komma sig? Är Javier Milei högerextrem? Kommer han lyckas vända utvecklingen i det fattiga landet som en gång i tiden var världens rikaste? Rutger Brattström samtalar med Mauricio Rojas och Fredrik Segerfeldt.

När kulturpolitiken utmanas från höger framställs förändringarna som radikala och ideologiskt motiverade. Men den rådande svenska kulturpolitiken är också en i högsta grad ideologisk konstruktion som utgjorde en radikal förändring när den infördes. Lars Anders Johansson, författare till Att dansa efter maktens pipa, diskuterar de ideologiska alternativen i kulturpolitiken i ett samtal med Andreas Johansson Heinö 

Kan man fortfarande vara optimist i en epok präglad av krig, terror och tyranni? The Usual Suspects sliter med frågan och debatterar om liberalism och gott humör med nödvändighet hör ihop. Och var Pangloss egentligen optimist – eller pessimist? Bakom rodret: Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson.

Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson ställer sig frågan varför alla plötsligt skyr den globala kapitalismen som pesten och vad liberaler har för svar. Samt: Vad händer när Elon Musk plötsligt tipsar sina 160 miljoner följare att läsa ens kapitalistiska manifest?

Vem var egentligen Erik Gustaf Geijer och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Detta är det sista avsnittet i en serie som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Arvid Bertilsson. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Det kryllar av skattefinansierade prestigeprojekt som utlovat guld, gröna jobb och hållbar utveckling, men som sedan kollapsat. Varför förvandlas de storstilade gröna industrisatsningarna så ofta till slukhål för skattepengar? Om detta skriver Christian Sandström i den nya boken Gröna bubblor. Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg. Här intervjuas han av Svend Dahl.

I måndags tillkännagavs att 2023 års Nobelpris i ekonomi tilldelas den amerikanska ekonomen Claudia Goldin, mest känd för sin forskning om kvinnors roll i ekonomin.

I avsnittet dyker Caspian Rehbinder tillsammans med Lovisa Lanryd, ekonom på Timbro, och Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFN, ned i Goldins arbete och Nobelpriset i ekonomi.

Vem var egentligen Ludwig von Mises och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Patrick Krassén. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem var egentligen Ayn Rand och varför är hon relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Allas likhet inför lagen. Domstolar som är oberoende av lagstiftare. Nolltolerans mot korruption. 

Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. 

Veckans poddavsnitt är inspelat vid lanseringen av Allt du behöver veta om rättsstaten, Boken är skriven av Richard Sannerholm, som är doktor i juridik och forskar om rättsstaten och samhällsstyrning. Här samtalar han med Ida Drougge, riksdagsledamot (M) och Ulrik Åshuvud, generalsekreterare Transparency International Sweden. Moderator: Andreas Johansson Heinö

Vem var egentligen John Locke och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Joakim Löf. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Arbetslinjen har varit en central politisk idé i svensk politik och framförallt inom borgerligheten i decennier. Men under den senaste tiden har arbetslinjen som politisk projekt kritiserats från olika inomborgerliga håll. Den kritiken, arbetslinjens vara eller icke vara och mycket mer diskuterar Linnea Dubois, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet och Lovisa Lanryd, projektledare på Timbro tillsammans med programledare Henrik Dalgard. 

Vem var egentligen Frédéric Bastiat och varför är han relevant än idag? Dessa frågor försöker vi besvara i dagens avsnitt av ideologipodden. Vi kommer varje onsdag under de kommande veckorna att släppa en serie avsnitt som är gjorda i samarbete med Fria Moderata Studentförbundet som nyligen gett ut Guruhandboken, som avsnitten är baserade på. Dagens avsnitt är skrivet av Johan Norberg. Inläsningen är gjord av Rutger Brattström.

Vem ska få skattepengarna från stora multinationella bolag? Är det bra att stater konkurrerar med låga skatter? Och behövs bolagsskatten egentligen? Alla de frågorna är antingen på tapeten i OECD eller besvaras i detta avsnitt av dagens gäst Jacob Lundberg. Programledare är Rutger Brattström

Trettio år efter självständigheten brottas Slovakien med stora problem: korruption, låg tillit, populism. Samtidigt leds landet av en liberal president och huvudstadsregionen är en av de rikaste i hela Europa. I Skotten i Slovakien skildrar Hynek Pallas ett land som konstant befinner sig i svensk medieskugga. Här i samtal med Andreas Johansson Heinö om landets historia, politiska utveckling och ett politiskt mord som avslöjade en djupare korruption än någon vågat föreställa sig.

Kan den gröna industrirevolutionen rädda det norrländska inlandet? Och varför var det fel att stänga BB-avdelningen i Sollefteå? I Döden vid Faxälvens strand återvänder Joakim Broman till sin hembygd Ramsele i Ångermanland. Här intervjuas han av Andreas Johansson Heinö.

Vilka är Sveriges fem största entreprenörer? Det berättar Anders Johnson, författare till Besvärliga människor. Anders är författare till Besvärliga människor : Svenska entreprenörer under 400 år. Programledare är Benjamin Juhlin.

Vad kan Shakespeare, Karen Blixen och gamla isländska sagor lära oss om vår tids integrationsproblem? En hel del, om man får tro Johan Lundberg. I sin bok Individens födelse tar han den västerländska litteraturhistoriens främsta verk till hjälp för att förstå hur det gick till när individen sakta trädde fram ur klanens och storfamiljens skugga.

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.

Nyliberaler drömmer om en värld utan demokrati, med förebilder som Hongkong, Singapore och Sydafrika. Den tesen lägger den hyllade nyliberalismforskaren Quinn Slobodian fram i sin bok ”Crack-up Capitalism: Market Radicals and the Dream of a World Without Democracy”.

Hur skeptiska är egentligen nyliberaler till demokrati, och vad missar Slobodian i sin bok?

Caspian Rehbinder samtalar med Mattias Svensson och Patrick Krassén.

Postmodernismen är ständigt föremål för kritik i samhällsdebatten från både höger och vänster. Men vad betyder egentligen begreppet? Vilka är de stora postmoderna tänkarna? Och går det att vara liberal och postmodernist?

Det och mycket mer diskuterar Henrik Dalgard tillsammans med Mimmie Björnsdotter Grönqvist och Love Frisell i ett samtal som berör allt mellan Michel Foucault, Horace Engdahl och Blade Runner. 

Hur gick det till när Sverige på 1930-talet byggde upp världens starkaste civila beredskap? Vilken roll spelade näringslivet och vilka är lärdomarna från denna framgångsrika satsning?

Pär Isaksson, författare till Vår beredskap var god, intervjuas av Andreas Johansson Heinö

Adam Smith föddes för 300 år sedan. Han verkade som forskare och tjänsteman i staten i Skottland under den starka intellektuella utvecklingsfas som kallas ”Skotsk upplysning”. I hans tänkande fanns en strävan att utforska mänskligt liv och kulturyttringar i något som idag framstår som ett sociologiskt filosofiskt perspektiv.

Adam Smith skrev två av den klassiskt liberala traditionens mest kända verk; The Moral Sentiments (1759) och Nationernas Välstånd (1776).

I veckans avsnitt av Ideologipodden diskuterar Daniel Klein, George Mason University, och Max Skjönsberg, University of Cambridge, betydelsen av Adam Smith för den liberala idétraditionens utveckling och för oss i vår tid. Programledare är Björn Hasselgren och Henrik Dalgard.

Är varje förändring av public service-uppdraget ett hot mot demokratin? Hur allvarlig är tidningsdöden och vad händer med journalistiken när tidningar tjänar pengar på att stryka sina läsare medhårs?

Joakim Broman, Jonas Gummesson och Andreas Johansson Heinö skärskådar mediepolitikens ideologiska skiljelinjer.

Först ville vi inte gå med och sen fick vi inte. Hur kunde Sverige så grovt underskatta den turkiska motviljan? Jonas Gummesson, författare till Media från insidan och mångårig försvarspolitisk reporter, reder ut turerna kring den svenska Nato-ansökan med Andreas Johansson Heinö.

Kan islam förenas med liberalism? Varför finns det i så fall så få demokratier i den muslimskdominerade världen?

Andreas Johansson Heinö pratar med Caspian Rehbinder och Fredrik Segerfeldt om Mustafa Akyols nya bok Därför försvarar jag som muslim friheten

I en ny bok djupdyker Fredrik Segerfeldt i sköntlitteratur från nordafrika och finner ledtrådar till integrationsproblem i Sverige på 2020-talet.

Här samtalar han med Andreas Johansson Heinö om kulturmöten, dubbla identiteter och vad vi egentligen kan lära av postkolonialismen.

Universitetet i Chicago har producerat fler nobelpristagare i ekonomi än något annat. Hur kunde en enskild nationalekonomisk institution bli så inflytelserik?

Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder har läst Chicagoskolan av Lanny Ebenstein.

En gång i tiden var icke-socialistisk den mest inkluderande beteckningen för partierna till höger om Socialdemokraterna. Mittenpartierna ville inte vara höger och var länge även obekväma inför att kalla sig borgerliga. En splittrad allians, ett par havererade DÖ- och JA-överenskommelser och ett Tidöavtal senare har begrepp som liberal, konservativ och borgerlig återigen en splittrande effekt. Eller? Vad är det för ett ideologiskt landskap som partierna halkar runt i?

Veckans podd är en liveinspelning från vår Ideologifrukost den 23 maj.

Medverkande:

Catarina Kärkkäinen, Timbro

Matilda Molander, Liberal Debatt

Martin Tunström, Barometern

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Tyskland är EU:s mäktigaste land och Sveriges viktigaste handelspartner. Ändå är kunskapen om Tyskland ofta låg i Sverige. Nu lanserar vi Ett Sverige för vuxna - om Tyskland som förebild och avskräckande exempel. Boken är skriven av Philip Franzén som bor i Berlin och systematiskt dissekerar den tyska samhällsdebatten. Han tar sig bland annat an hanteringen av flyktingkrisen, Coronapandemin, energiomställningen och Rysslandspolitiken. 

Hur ska vi förstå de historiska erfarenheternas betydelse för den tyska samhällsdebatten? Och hur annorlunda är egentligen Tyskland från Sverige?

Veckans podd är en liveinspelning från lanseringen den 12 maj.

Medverkande: Philip Franzén, författare till Ett Sverige för vuxna, Lina Lund, politisk reporter på DN, tidigare korrespondent i Berlin samt Erik Thyselius, journalist på Axess-TV och Tysklandskännare

Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö

Ayn Rand upphör aldrig att fascinera. Mer än 40 år efter sin död finner Rands romaner ständigt nya läsare som låter sig inspireras och provoceras av karaktärerna i klassiska verk som Urkällan och Och världen skälvde. Veckans podd är en liveinspelning från ett samtal i Göteborg den 9e maj.

Medverkar gör Kajsa Ekis Ekman, författare och kulturskribent och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.

Jürgen Habermas är en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han har deltagit i samhällsdebatten i åtta decennier. I Sverige är han kanske mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati, författningspatriotism och ett ihärdigt försvar av upplysningens ideal i strid med inte minst postmodernister på 1980-talet.

Medverkande: Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare, och Andreas Johansson Heinö

Är det för lite humor i politiken? Eller borde vi tvärtom vara ännu mer allvarstyngda? Och kan jakten på likes vara lika destruktiv för debatten som hatet i sociala medier?

Medverkande: Johanna Frändén (författare och journalist, Aftonbladet), Erik Helmerson (författare och ledarskribent, DN), Victor Malm (kulturchef Expressen) och Andreas Johansson Heinö

Viktor Rydberg brukar främst beskrivas som författare, poet och journalist, men han var också en av 1800-talets viktigaste liberala tänkare. Hans liberalism var radikal och riktade udden mot samhällets elit. Kungen, adeln och den organiserade religionen gick aldrig säker i Rydbergs texter.

I det här avsnittet samtalar Henrik Dalgard med Björn Hasselgren och Eric Luth om Viktor Rydbergs författarskap, politiska gärning och vad det går att lära av den radikala författaren idag.

I helgen samlas Kristdemokraterna för kommundagar. Men bortom ministerposter och opinionssiffror, var befinner sig partiet ideologiskt?

Är det samma parti som under Alf Svenssons tid, och vilka utmaningar har kristdemokratin att ta sig an i framtiden?

Medverkande: Caspian Rehbinder samtalar med Nike Örbrink och Stefan Sarmes.

Synen på jämlikhet skiljer vänster från höger i politiken. Men våra idéer om vad som är ojämlikhet, och varför det är fel, har också skiftat över tid.

I det här avsnittet diskuterar Anders Hansson, författare och översättare till flera böcker om jämlikhet, med Andreas Johansson Heinö om ett av idédebattens mest centrala begrepp.

På 1950-talet formulerade svenska vänsterintellektuella idén om “den tredje ståndpunkten”: Sverige skulle inte ta ställning mellan Väst och Öst i det kalla kriget. Istället skulle vi vara en moralisk stormakt, ett föredöme för andra länder.

Kalla kriget är slut sedan länge men den svenska självbilden består, om än på nya områden. Hur ska vi förstå de återkommande svängningarna mellan å ena sidan moralisk chauvinism och å andra sidan idealisering av allt främmande? Och vilka konsekvenser har det fått i termer av underskattning av hur andra länder och kulturer fungerar.

Veckans podd är en liveinspelning från vår ideologifrukost den 21 mars. Medverkande:

Christian Abrahamsson, fil.dr i kulturgeografi och kulturskribent, Katarina Barrling, docent i statskunskap vid Uppsala universitet och Håkan Lindgren, frilansande kulturskribent bl.a för Svenska Dagbladet, Axess och Fokus.

Moderator: Andreas Johansson Heinö

Allt färre kallar sig liberaler. I en färsk undersökning har andelen gått från 31 till 26 procent på bara ett år. Är det en kris för liberalismen eller bara en fråga om etiketter? Och vad behöver liberalismen göra för att bli populär igen?

Samtalet leds av Amanda Broberg, som pratar med Caspian Rehbinder och Svend Dahl.

Vilken roll spelar erfarenheter, känslor och karaktärsdrag i den politiska filosofin? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är aktuell med boken Det öppna sinnelaget - och dess fiender (Fri Tanke) och diskuterar tillsammans med Andreas Johansson Heinö kring spänningen mellan liberalism som politisk ideologi och ett liberalt sinnelag, som Gustavsson härleder till bland andra Isaiah Berlin.

»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern.

Gigekonomin väcker starka känslor. Trots kritiken växer sektorn. Har vi skäl att oroa oss? Eller är gigjobbens framväxt tvärtom en naturlig och eftersträvansvärd utveckling av arbetsmarknaden? Och hur kan i så fall politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential?

Veckans podd är ett samtal om gigekonomins framtid med Andreas Bergh och Joakim Wernberg från ett boksamtal i Göteborg den 28e februari. Tillsammans har skrivit Till gigekonomins försvar där de bemöter de vanligaste argumenten mot gigjobben. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Vilken plats har det gemensamt ägda i en marknadsekonomi? Bibliotek, lekparker, simhallar - gemensam finansiering motiveras ofta med argumentet att alla ska ha råd men vilka begränsningar av marknaden kan motiveras utifrån liberala principer om individuell frihet? Och kommer marknaden någonsin kunna återskapa det småskaliga näringsliv som gick förlorat under 1900-talets långvariga socialdemokratiska dominans?

I senaste Ideologipodden sänder vi ett samtal från vår ideologifrukost den 21 februari där Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten, Linnea Dubois, ordförande FMSF och skribent samt  Hanna Déak, ledarskribent och debattör medverkade. 

Programledare: Andreas Johansson Heinö

Vart är regeringen på väg? Är Tidöavtalet konservativt, liberalt, radikalt eller nånting helt annat?

Medverkande: Lena Andersson, Joel Halldorf, Arvid Åhlund. Programledare: Anderas Johansson Heinö

Det har gått två år sen Kapitolium stormades. Allt färre människor lever i fullvärdiga demokratier. Och i den svenska debatten låter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna.

Men är de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad är det att “bli som Polen och Ungern”? Och hur mår egentligen partierna?

Årets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk främsta förutsättning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.

2022 var året det blev krig i Europa, socialdemokratin svängde om Nato, kärnkraft och elpriser var på allas läppar och året högern vann valet.

Trion från vår valspecial i form av Andreas Johansson Heinö, Caspian Rehbinder och Amanda Broberg summerar året som kom och gick - det bästa, det sämsta och det som chockade oss.

En ekonomisk kris står för tröskeln och i svensk politik finns återigen ett höger- och vänsterblock. På den politiska dagordningen har mångkultur och religion har bytts ut mot elbrist och bensinpriser. Betyder detta att kulturkriget är över?

I veckans avsnitt pratar vi om kulturkrigets påstådda slut. Det handlar om 2010-talets woke-era och hur wokekulturen letat sig in i näringslivet, om märkesåren 1968 och 1989, kärnkraften som det nya kulturkriget och om frågor som rör identitet, kultur och tillhörighet någonsin får en politisk lösning.

Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.

Är våra framtida makthavare nyliberaler eller nymoderater? Hemsöker renlärigt ideologiskt tänk den unga borgerligheten? Och vad vill man helst bli: kommunalråd eller ledarskribent?

I veckans avsnitt gästas Ideologipodden av Douglas Thor, den nyvalda Muf-ordföranden som sa att han hellre skulle sticka en SOU i händerna på en ungmoderat, än en Timbro-bok. Vi har också med oss Linnea Dubois, ordförande för den ständiga ideologiska oppositionen - Fria moderata studentförbundet. Det handlar om den svåra kampen mellan ideologi och pragmatism, nittiotalets avpolitisering, åren med nya moderaterna och om man ska grubbla mindre över vad några gamla döda överklassgubbar sa. Programledare är Amanda Broberg. 

Ideologipodden blickar tillbaka på 2022 års bokutgivning och bjuder på julklappstips. Med Amanda Broberg och Anderas Johansson Heinö.

Edmund Burke kallas konservatismens fader. Hans Reflektioner om den franska revolutionen är ett återkommande referensverk för konservativa tänkare. Tolkningen av konservatismen som revolutionskritisk är ett grundackord i vår förståelse av ideologin. 

Samtidigt var Burke en varm anhängare av frihandel, medlem i ett liberalt parti framför Tories - och brevvän med liberalen Adam Smith. Hur konservativ var han egentligen? På vilket sätt formades han av sin samtid? Och hur svårlästa är egentligen hans alster?

I veckans avsnitt avhandlar vi Edmund Burke och hans nyckelverk, som tillsammans med en nyöversatt essä lanseras som nytugåva i Timbro förlags klassikerserie. Gäster är Catarina Kärkkäinen, redaktör för denna nyutgåva och ansvrig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro. Programledare är Amanda Broberg. 

Meritokrati nämns återkommande som någon eftersträvansvärt. Vi gick från en aristokratisk och ojämlik samhällsordning, till en där meriter och ansträngning började löna sig. Men är det så enkelt? I veckans avsnitt pratar vi om meritokrati - och kritiken mot den. Lever vi fortfarande i en aristokrati? Får dagens ordning bara våra eliter att känna att de förtjänat sina platser ännu mer? Och varför verkar antagningen till Ivy Leugue-universiteten bygga på annat än rena meriter?
Det handlar om Adrian Wooldridges senaste bok Meritokrati: Idén som förändrade världen, varför begreppet myntades i samband med en dystopi från femtiotalet, om det verkligen är nödvändigt med eliter och om meritokrati är synonymt som social rörlighet.
Gästerna är järngänget från valspecialen, Caspian Rehbinder och Andreas Johansson Heinö. Programledare är Amanda Broberg.  #ideologipodden #timbro #timbroforlag

Proggmusiken slår igenom i början av 1970-talet - och bidrar med ny samhällskritik från en generation ungdomar med ett alternativt synsätt. I efterhand anklagas den för att ha varit för doktrinär och politisk. 

Men vad var egentligen proggrörelsen? Satte den politiken framför musiken? Vad skiljer den från punken? Och varför lyckades proggen så träffsäkert kritisera mönstersamhället och samförståndet att till och med liberaler skrålar med än i dag?

I veckans avsnitt avhandlas ett stycke svensk musikhistoria - och hur den kommit att representera sin politiska och kulturella samtid. Gäster är Per Gudmundsson, journalist och skribent i Svenska Dagbladet, och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg.  

Konservativa åsikter har länge setts ner på i den svenska politiska kontexten. Nu sägs det att konservatismen är på frammarsch - och något som tagits som intäkt för det är kritiken av moderniteten. 

Är allt problematiserande av vår samtid verkligen bakåtsträvande? Behövs det en renässans för kärnfamiljen och de små gemenskaperna? Och går något sådant verkligen att åstadkomma på politisk väg?

I veckans avsnitt diskuteras och kritiseras moderniteten. Det handlar om arbetstidsförkortning, moderniseringsteori, vilka gemenskaper som marginaliseras och varför så många invänder mot vårt sätt att leva i det som ofta kallas ett av världens bästa länder. 

Gäster är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och skribent, och Anna Björklund, skribent och författare till Kvinnomanualen. Programledare är Amanda Broberg. 

"Det är lätt hänt att tro att Socialdemokraterna är något annat än de är. Slavmentaliteten breder ut sig kring deras maktinnehav." Så skrev PM Nilsson i Dagens industri i januari i år. Finns det en borgerlig slavmentalitet gentemot socialdemokratin? Och har socialdemokraterna ett försprång eftersom de suttit vid makten i så många mandatperioder?

I veckans avsnitt diskuteras det borgerliga maktskiftet - och om det innebär att man gör upp med sin identitet som den ständiga oppositionen. Det handlar om kommandohöjderna, unga väljare som drar högerut, huruvida det är nödvändigt med regelbundna maktskiften - och om en ny borgerlig generation verkligen är mindre rädd för socialdemokraterna.

Gäster är Adam Danieli, jurist och medarbetare på Timbro, och Linnea Dubois, ordförande för Fria moderata studentförbundet. Programledare är Amanda Broberg. 

Hur gick det egentligen till när näringslivet började opinionsbilda? Varför stoppades löntagarfonderna? Och präglas borgerligheten av en slavmentalitet eller skam inför socialdemokratin?

I veckans avsnitt diskuterar vi Carl-Johan Westholm som nyligen gått ur tiden. Carl-Johan Westholm var en avgörande person inom svensk borgerlighet och för näringslivets opinionsbildade. Han myntade begrepp som statsblindhet och den borgerliga skammen och kom att bli en stor organisationsledare i näringslivet. 

Gäster är Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna, och Janerik Larsson, författare och borgerlig opinionsbildare. Programledare är Amanda Broberg. 

Regeringsunderlaget har presenterat det nya Tidöavtalet, som fått både ris och ros. Men vad är egentligen avtalets ideologiska bevekselgrunder? Är det radikalt eller konservativt? Och hur tacksamt är det från en liberals perspektiv?

I veckans avsnitt diskuteras den nya regeringen - och den politik som den ska genomföra. Det handlar om reduktionsplikten, vad god vandel egentligen betyder och varför utrikespolitiken lämnas utanför Tidöavtalet. 

Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och återkommande gäst i Ideologipodden. Programledare är Amanda Broberg. 

Greta Thunberg vädjar till politikerna att lyssna på forskningen. Men är inte klimatfrågan mer normativ än så?

Veckans avsnitt handlar om gröna partier, grön kapitalism, och idéerna som styr miljö- och klimatpolitiken. Hur tacklas klimathotet bäst? Varför blir debatten lät så dystopisk? Och varför har gröna partier en tendens att dra vänsterut?

Vi reder ut begreppen klimat och miljö och hur dessa intressen kan stå mot varandra. Dessutom går vi till botten med den ideologiska sprängkraften i kärnkraftsfrågan en gång för alla. 

Gäster är Ellen Gustafsson, programansvarig för miljö- och klimatfrågor på Timbro och redaktör för antologin Grön kapitalism, och Caspian Rehbinder, återkommande gäst i Ideologipodden och programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. Programledare är Amanda Broberg. 

Mellan 1947 och 1967 förändras Sverige i grunden. Teknisk, social och politisk utveckling stöper om samhället. Rekordårens välstånd och framåtanda möjliggör stora förskjutningar när invanda föreställningar utmanas. 

Vilken utveckling föregick de två decennierna före märkesåret 1968? Vilka personer möjliggjorde den? Och hur gick det egentligen till avantgardet blev mainstream?

I veckans avsnitt tar vi utgångspunkt i den nya antologin Radikalism och avantgarde: Sverige 1947-1967 (Timbro förlag). Det handlar om folkhemmets radikaler, den skandinaviska estetiken, begreppet radikalism och mycket mer. Gäst är Christian Abrahamsson, doktor i kulturgeografi och en av bokens redaktörer. Programledare är Amanda Broberg. 

Valrörelsen är över och vi har ett resultat. Denna vecka får vi en färsk eftervalsanalys med personerna bakom Ideologipoddens valspecial. Vilken ideologi vann egentligen valet? Vilka väljarflöden avgjorde? Och vad säger egentligen valresultatet om liberalismens ställning i svensk politik. Vi analyserar de stora skiftena och de mindre partierna. Vilka partier har anledning att vara nöjd, och vilka borde skriva självkritiska eftervalsanalyser? Allt om vad man hittills kan säga om det rafflande valresultatet och det antågande maktskiftet.

Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro.

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren, med start den 8 juli, avhandlas ett riksdagsparti, och sedan de två majoritetsalternativen i den här valrörelsen, i vår valspecial. 

Rödgrön röra eller ett trovärdigt vänsteralternativ, fast med ett liberalt stödparti? I detta avsnitt diskuterar vi vänsterblocket i svensk politik. Vilka frågor kommer vara omöjliga att enas om? Hur hamnade Vänsterpartiet och Centerpartiet på samma sida i politiken? Och hur har inställningen till socialdemokratin och SD spelar en roll i bildandet av denna sida i politiken?

Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Sakfrågor och spel dominerar debatten inför höstens val. Under sommaren djupdyker Ideologipodden i stället i partiernas idéer. Varje fredag hela sommaren, med start den 8 juli, avhandlas ett riksdagsparti, och sedan de två majoritetsalternativen i den här valrörelsen, i vår valspecial. 

Högerblocket, Kristerssons gäng, högernationalistiska blocket, Kristerssons sida i politiken eller de blåbruna. Vi avhandlar det ena alternativet i den här valrörelsen. Vilka motsättningar finns rent ideologiskt? Vad kommer man h lätt att komma överens om? Vad är omöjligt att kompromissa med?

Det handlar också om borgerligt samarbete historiskt, osämja som den kommit med och vem som är den naturliga ledaren i ett politiskt block. 

Trion bakom valspecialen är Amanda Broberg, student- och marknadsansvarig på Timbro förlag och programledare i Ideologipodden, Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag, och Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro. 

Vad hände egentligen med Folkpartiet? Är de liberala mer än till namnet? och klarar de riksdagsspärren? I den sista delen av sommarens valspecial pratar vi om Liberalerna - om frisinnet, historien och vägen framåt.

Få partier har varit så avgörande för ett lands utveckling som den svenska socialdemokratin. Men vad är egentligen deras idé i dag - förutom att ta makten och behålla den? Och vilka partiledare har format deras ideologiska arv? I det sjunde avsnittet av vår valspecial pratar vi om socialdemokraterna.