Klinikern

Podden Klinikern introducerar två nya programledare, Marcus Ohlsson och John Mohlvin. De kommer att införliva lite mer prat om forskning i kommande poddavsnitt, men i det här och nästa avsnitt diskuterar de en vanlig klinisk utmaning: Hur man bedömer vätskestatus hos patienter. Varför är det så viktigt, vilka orsaker kan ligga bakom under- eller övervätskning, och vilka tecken och symtom är bra att leta efter vid undersökning och anamnes? God lyssning!

I det här avsnittet av Klinikern pratar vi om hjärtsvikt, framför allt om HFpEF, alltså hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Hur ställer man diagnosen HFpEF, vad är skillnaden mot HFrEF? Vilken roll har SLGT2-hämmare som behandling av hjärtsvikt och vad gör vi med patienter som ”rör sig” mellan HFpEF och HFrEF? Vi pratar också om att många patienter kan hanteras och behandlas i primärvården – eller som i Skåne, av mobila vårdteam.

Vi har i ett par tidigare avsnitt berört olika elektrolytrubbningar, och idag har turen kommit till hyperkalemi, förhöjt kaliumvärde. Vi diskuterar vilka nivåer som kan vara kritiska, typiska symtom på hyperkalemi och möjliga orsaker, från underliggande sjukdomar till läkemedel. Vi pratar även om vilka läkemedel som bör användas beroende på vad som är orsaken till patientens hyperkalemi, och när man bör överväga inläggning och telemetri. Välkommen till Klinikern!

Låt oss vara ärliga. Vi gör enormt många provtagningar och undersökningar inom sjukvården, trots att det långt ifrån alltid är motiverat eller gynnar patienten. Konceptet Kloka kliniska val syftar till att fokusera på rätt åtgärder, både för patientens skull och för att hushålla med begränsade resurser. I det här avsnittet diskuterar vi vad Kloka kliniska val innebär, och hur man kan komma igång med det som ett arbetssätt på sin egen klinik.

I detta avsnitt av Klinikern diskuterar vi hypernatremi, ett ganska vanligt tillstånd, särskilt hos äldre patienter som är multisjuka eller i livets slutskede. Vilka är symtomen, vilka orsaker kan det finnas, och varför är det viktigt att titta på patientens läkemedelslista? Vi pratar även om hur ska man tänka kring behandling och vårdnivå beroende på patientens tillstånd och prognos i övrigt. Välkommen till avsnitt 10 av Klinikern!

Det är dags för avsnitt 9 av Klinikern, där vi diskuterar det svåra området palliation, vård i livets slutskede. Hur duktiga är vi på att hantera de olika faserna, och hantera de svåra så kallade brytpunktssamtalen? Hur kan vi balansera på den tunna linjen mellan att överbehandla och förlänga lidandet, och att förkorta patientens liv genom att göra för lite? Vi diskuterar också betydelsen av att kunna ändra på beslut och planering, och vara medveten om att patientens situation kan variera även vid en obotlig terminal sjukdom.

En folksjukdom i den rika världen, och samtidigt förknippat med skam och stigma. Vi pratar om obesitas, som även ökar risken för en rad andra sjukdomstillstånd. Hur ska vi inom vården se på behandling av övervikt och fetma? Vad finns det för fördelar och risker med kirurgi och läkemedel, och hur ser utvecklingen ut när det gäller nya och mer effektiva behandlingsalternativ? Det och en hel del annat som rör obesitas pratar vi om i avsnitt 8 av Klinikern.

Vi har kommit till avsnitt 7 av Klinikern, som handlar om elektrolytrubbningen hyponatremi – ett tillstånd som orsakar mycket huvudbry och frågor kring både diagnostik och behandling. Vi diskuterar hur man kan bedöma om patienten har hypervolemi, hypovolemi eller euvolemi och vilka prover som är viktiga att ta. Vi tar också upp vikten av att titta på bakomliggande sjukdomar, vilka läkemedel patienten står på, och tipsar om guidelines man som kliniker kan ta hjälp av.

I avsnitt 6 av Klinikern diskuterar vi antibiotika – ett komplext område där det finns många aspekter att tänka på. När ska man välja att ge antibiotika intravenöst respektive peroralt? Vilka prover är relevanta för att bedöma behovet av antibiotika, och hur ska man tänka kring dosering? En annan fråga vi diskuterar är om den gamla ”regeln” verkligen stämmer att patienten behöver ta hela kuren även om den mår bra, med syfte att undvika resistensutveckling.

Avsnitt fem av Klinikern är del 3(3) i serien om venös tromboembolism (VTE). I detta avsnitt belyser vi några illustrativa patientfall. Det kan handla om patienter som kommer in med proppar i benen eller lungor. Patienter som dessutom tappar i HG och blöder i tarmkanalen. Eller patienter som får upprepade tromboser trots behandling. Finns det en disiminerad cancersjukdom i botten? Hur gör man när patienten har progredierande njursvikt?

Nu har vi kommit fram till poddavsnitt fyra av Klinikern, och del två i vår ”miniserie” om venös tromboembolism (VTE). I det här avsnittet diskuterar vi olika behandlingsalternativ vid venös trombolism. Vi pratar bland annat om vilka olika läkemedel som finns, hur man ska hantera blödning och blödningsrisker och vad som är viktigt att tänka på vid valet mellan olika läkemedel och behandlingar, till exempel för patienter som har en cancerdiagnos.

Venös tromboembolism (VTE)- utredning Dags för avsnitt tre av Klinikern. Avsnittet är den första delen av tre i en serie där vi pratar om venös tromboembolism (VTE) – den tredje vanligaste kardiovaskulära sjukdomen. Men det är en klurig rackare som kräver klinisk list för att diagnosticera. Vi tar upp frågeställningar kring hur vi utreder patienter och vilka ska vi behandla. När är det för sent för att ta ett D-dimertest? Hur kan man ta hjälp av ”scores”? Ska man utreda även för lungemboli om man har VTE?

Avsnitt två av Klinikern handlar om SGLT2-hämmare, som när de kom 2015 överraskade många då man såg en effekt inte bara på diabetes utan en skyddande effekt för hjärta och njurar. Men hur fungerar SGLT2-hämmare och varför har de effekt på så olika saker som blodsocker och hjärtsvikt? Vi diskuterar vad SGLT2-hämmare gör i kroppen, vilka patienter som har nytta av dem, och när man ska vara försiktig med att sätta in SGLT2-hämmare. Spännande lyssning!

I det första avsnittet av Klinikern diskuterar vi en riktig klassiker inom medicinen, nämligen sänkan. En metod som utvecklades redan på 1920-talet och som fortfarande ofta tas som ett rutinprov. Men sänkan är också omdebatterad. Är den onödig eller har den fortfarande sin plats i kliniska sammanhang? Vi diskuterar för vilka patienter och vid vilka symtom som sänkan kan vara användbar. Trevlig lyssning!