Tobias, Kristoffer och Fredrik snackar om alla projekts inneboende trasighet, Dijkstras obekväma sanningar, chansen att vi lever i ett simulerat universum …
… och kärnvapen. I korthet.
Allt är korthus byggda i panik, som man gradvis upptäcker och kanske försöker fixa. Så gräver man sig ner i högen och har plockat ner allt i atomer. Det blir inte bättre av att allt görs och tolkas av människor, och att bilden av vad man egentligen ska göra ständigt förändras. Vi tror inte heller att det är bättre någon annanstans, men mjukvara kanske gör det lite lättare att plocka isär precis allt. Det enda lyckade projekt som finns är kanske det förra, eller förrförra, större man gjorde. Det brukar folk vara rörande överens om var mer lyckat och färdigt än det man har just nu. Vad tycker ni som lyssnar? Känner ni att alla projekt flippar ur på olika sätt, eller håller ni inte alls med? Har det aldrig varit värre än nu? Eller är det ungefär som det alltid har varit, och är det kanske till och med ett gott tecken?
Simulationsteorin inkluderar en del boktips från Tobias, tankarna kommer ur bra science fiction.
Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS!
Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrigoch @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på [email protected] om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas.
Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes!
Länkar