500 avsnitt • Längd: 55 min • Månadsvis
Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi knyter ihop världspolitik och svensk vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
The podcast Konflikt is created by Sveriges Radio. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Ryskt territorium har för första gången sen andra världskriget invaderats av utländsk militär. Ukrainas inbrytning i Ryssland är en helt ny fas i kriget. Med potential att ändra allt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 6 augusti kom överraskade nyheter från Kursk, ukrainska styrkor hade gått över gränsen, inte bara för en räd utan för att invadera. Kriget som pågått i två och ett halvt år fick plötsligt en oväntad vändning. Men vad händer nu?
En ukrainsk förhoppning var att invasionen av Kursk skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, att den skulle försvaga Putins styre. Har man nu lyckats ta kriget till den ryska befolkningen och vad kan det i så fall leda till?
Samtidigt som den ukrainska moralen höjts av framgången i Kursk så ser det fortfarande betydligt dystrare ut på fronten i öst. Ryssland går förvisso sakta, men ändå säkert, framåt och närmar sig nu den viktiga logistiska knutpunkten Pokrovsk. Har operationen i Kursk i själva verket försvagat det ukrainska försvaret?
Vad innebär Kursk för stödet från Europa och USA? Kommer vapenrestriktionerna nu lyftas för att ge Ukraina en bättre chans att försvara sig mot de ryska bomber? Eller är man i väst fortfarande rädd för att överträda röda linjer och för Putins hot om kärnvapen?
Medverkande: Illia Ponomarenko, ukrainsk krigsreporter, Jekaterina Duntsova, rysk journalist och oppositionspolitiker, Elena Koneva, psykolog och grundare av organisationen Extremescan, Lev Schlosberg, rysk oppositionspolitiker, Olga Rubtsova, mor till rysk värnpliktig, Aleksej Tabalov, ryska organisationen ”Värnpliktsskolan”, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid försvarshögskolan, Nigel Gould Davies, Rysslandsexpert vid International Institute for Strategic Studies, Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén mfl
Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren, Johanna Melén
Tekniker: Tim Kellerman
Producent: David Rasmusson
[email protected]
93 barn under 15 år har i år misstänkts för inblandning i mordplaner eller mord. Vi träffar dom som försöker hindra gängens rekryteringar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från och med i år är det obligatoriskt för alla kommuner att ha en plan för hur de ska förebygga kriminalitet. Det här är ett långsiktigt och ibland väldigt otacksamt arbete. Så vad går att göra för att stoppa våldet i tid - innan en 13-åring skjuter.
Våldsspiralen kom tidigt till Malmö. Det har gjort att malmöborna också jobbat länge för att förhindra rekryteringen bland unga. Vi möter barn och personal från organisationen Flamman. Dom söker upp barn i riskzonen och försöker erbjuda ett alternativ till den gemenskap gängen lockar med.
Polisen lägger stor möda på att hitta de barn som hänger i gängens utkant. Och vi träffar en ung pappa som kämpar för att hans 13-åring inte ska välja gängen.
Medverkande: Johannes Dontsios, Glen Sjögren och Tomas Aggebrandt vid polisen i Rosengård, sociologen och författaren Aydin Soei i Köpenhamn, kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, Noah Dib, projektledare för Flamman Akademi som arbetar för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet, Åsa Furén Thulin, chef för socialtjänstsektionen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Reporter: David Rasmusson
Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Jakob Lalér.
När ryska spioner på ambassader runt om i världen utvisades fick de ryska underrättelsetjänsterna tänka om. Nu har en ny våg agenter svept in över Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt beger sig ut på en resa i spionernas Europa. Efter utvisningen av hundratals misstänka underrättelseofficerare från ambassader i väst och efter flera uppmärksammade misslyckanden var de ryska underrättelsetjänsterna uträknade av många.
Men Europa har de senaste åren utsatts för flera attentat som tros kunna knytas till Moskva och gripandena av misstänkta spioner runtom på kontinenten har varit många sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022.
I Polen har engångspioner, rekryterade via sociala medier blivit ett fenomen. I Tyskland finns en oro för politiska påverkansoperationer och spionhuvudstaden Wien är trots, eller kanske på grund av kriget, fortfarande fylld av agenter.
Underrättelsetjänster runtom Europa är nu på tårna för att försöka kontra hotet från Ryssland. Men finns det en risk att man går för långt i sin misstänksamhet?
Medverkande: Romain Mielcarek, fransk frilans ournalist. Oleksander Danylyuk, Ukrainsk underättelseexpert och verksam vid Royal United Services Institute. Jaroslaw Jakimczyk, polsk journalist, Przemysław Witkowski, polsk författare, Jascha Novak, guide Hidden Vienna tours, Paul Schliefsteiner, chef Acipss, Dieter Bacher, historiker Acipss, Nico Lange, Tysk underättelseexpert vid Center for European Policy Analysis, Karl Melin presschef Säpo, Thomas Nilsson, chef Must.
Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Än har ingen kvinna vunnit ett presidentval i USA. Kvinnliga politiker möter fler hinder än män men mycket har hänt sedan valet 2016.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
USA har sett en tydlig trend där fler kvinnor både ställer upp i politiska val - och vinner. I november ställs demokraternas Kamala Harris mot Republikanernas Donald Trump. Hennes partikollega Hillary Clinton lyckades inte vinna tillräckligt med röster i rätt delstater när hon var hans motståndare för 8 år sedan. Men både experter och väljare verkar tycka att både inställningen till kvinnor, och själva valdynamiken, ser helt annorlunda ut nu.
Medverkande: Narda Davis, republikansk väljare i Texas, Margurite Brown, demokratisk väljare i San Francisco, Daniel Lippman, politisk reporter på nyhetsajten Politico, Jon Decker långvarig Fox-medarbetare och idag arbetar för Grey television, Lynn Labrowsky, republikansk väljare i Pennsylvania, Barbara Ward, väljare i Pennsylvania, Cheryl Rodriguez, pensionär och swing-väljare i Pennsylvania, Debbie Walsh, ordförande för Center for American Women and Politics vid Rutgers universitetet, Orly Siow, forskare vid Lunds universitet med fokus på representation, gender och ras, Jan Hallenberg, statsvetare knuten till Utrikespolitiska Institutet och Försvarshögskolan som länge följt amerikansk politik.
Reportar: Parisa Höglund i San Francisco och Simon Isaksson i Scranton, USA.
Tekniker: Jacob Gustavsson.
Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Lotten Collin, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg och Rouzbeh Djalaie. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024.
Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.
Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?
De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.
Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.
Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.
Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist
Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Anställda pratar om utrensningar av fackligt aktiva. Konflikt följer vägen till ett kollektivavtal och det som hände sen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Betaltjänstföretaget Klarna tillhör de som blomstrat i den svenska tech-branschen. Där möter krav på snabba teknikskiften krav på trygghet för de anställda.
Techbolagen testar gränserna på arbetsmarknaden nu och det här är bara början, det tror både företagsledare och forskare.
Medverkande: Fackligt engagerade på Klarna, Benjamin Dousa, vd för Företagarna, Charlotta Brynger som forskar kring hur affärskulturer skiljer sig mellan branscher och mellan länder, författaren och journalisten Hamilton Nolan.
Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]
Reporter: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Kritiken och pressen på Israel ökar, både politiskt och juridiskt. Hur kommer det växande internationella trycket att påverka Israel? Konflikt intervjuar Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Alon Liel, tidigare israelisk diplomat i 30 år och tidigare medarbetare till Benjamin Nethanyahu, Kevin Jon Heller, folkrättsjurist och särskild rådgivare om krigsbrott till ICC:s chefsåklagare Karim Khan, Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt, Baraa Lafi, 27-årig svensk-palestinier, fast i Gaza
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Edgar Mannheimer
Tekniker: Jacob Gustavsson och Fabian Begnert
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
EU vill stoppa träprodukter från Amazonas. Men samtidigt pågår en het diskussion om den urskog som fortfarande finns kvar - i Europa. Bland annat i delar av de svenska fjällen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ulf von Sydow, Naturskyddsföreningen, Linnea Forsén, Skogsbolaget Fria Skog, Pelle Sahlin, grundare till Fria skog och skogsägare, Per Olander, företagare, Pär Hedberg, naturvårdshandläggare Länsstyrelsen i Jämtland, Pierre Ibisch, professor i naturvård vid Ebersvalde University for Sustainable Development,, Anders Karlsson, skogsägare, Henrik Mårtensson, skogschef Person Invest, Georg Winkel, professor vid Wageningen universitetet i Nederländerna, Peter Kullgren (KD) Landsbygdsminister, Romina Pourmokhtari, (L) Klimat - och miljöminister.
Reportrar: Maria Ridderstedt, Alexander Gagliano, Clara Guibourg
[email protected]
Tekniker: Tor Sigvardson
Programledare: David Rasmusson
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Nationell Samling, tidigare Front National, kan bli största parti i Europaparlamentet. Tillsammans med likasinnade partier som har stark medvind nu vill de ändra riktning på EU-politiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jean-Yves Camus, expert på den franska extremhögern och högerpopulistiska partier i Europa, Corentin Lesueur, reporter som följer Nationell Samling för tidningen Le Mondes räkning, Charlie Weimers, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna, Pawel Zerka, analytiker vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations, Luigi Schazieri, analytiker vid center for European reform mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Rouzbeh Djalaie, Andreas Liljeheden, Fanny Härgestam
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
I Bryssel utreds en rysk påverkansoperation under journalistisk flagg. Och på en bakgård i Florens visas en hemlig propagandafilm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politiker hörs allt oftare varna för falska budskap som får stor spridning i sociala medier. Det finns en oro för att det där kommer att påverka EU-valet i juni.
Vi besöker Florens i Italien där en sorts insatsstyrka mot desinformation leder lokala faktagranskare runt om i Europa. Och i EU-parlamentet utreds nu en härva där man misstänker att EU-parlamentariker tagit emot pengar för att driva frågor som gynnar Ryssland.
Men i kampen mot faktiska påverkansoperationer riskerar vi också att tysta debatten. Hur ser vi till att landa rätt i den där delikata balansakten?
Medverkande: Hedvig Ördén, säkerhetsforskare med fokus på desinformation vid Lunds universitet och Syddansk universitet, Paula Gori, generalsekreterare för European Digital Media Observatory, Edmo i Florens, Yana Bazhan, senior analytiker vid Center for Countering Desinformation i Kiev, Edward Luttwak, amerikans-rumänsk militärstrateg, Freddie Sayers, chefredaktör för det brittiska mediabolaget Unherd, Clarie Melford, vd för Global Desinfromation Index.
I avsnittet hörs klipp från Kalla Fakta, TV4 samt från Rapport i SVT.
Reporter: Beatrice Janzon
Programledare: Filip Kotsambouikidis
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Jakob Lallér
Putin har lärt sig av Irans sanktionsmaffia och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna.
Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.
– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.
Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia.
Medverkande: Ole Riis, Skagenbo och lots, Jakob Kjøgx Bohr, undersökande journalist vid Danwatch, Nadereh Chamlou, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, Tobias Billström, utrikesminister, Maria Berlin, nationalekonom vid Handelshögskolan, Mattias Lindholm, kommunikatör Kustbevakningen mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reporter: Rouzbeh Djalaie
Tekniker: Fabian Begnert
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
EU ska ställa om för att rädda klimatet. Men Kina har fått ett oroväckande försprång i kampen kring den gröna framtidstekniken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kina har redan vunnit stora delar av det gröna teknikloppet. Det ger den kinesiska regimen ett övertag som de, om de vill, kan utnyttja politiskt.
Ryssland har använt energipolitiken som ett handelsvapen i kriget i Ukraina. Vi riskerar att hamna i samma läge med Kina, varnar både forskare och politiker. Med smart teknik och uppkopplade elbilar kan läget bli än värre.
Medverkande: Stefan Dalin, kommunordförande i Timrå, Janka Oertel, chef för Asien-programmet vid European Council of Foreign Relations, Jakop Dalunde, ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet, Szolt Gondola, advokat och borgmästarkandidat i Debrecen i Ungern, Agoston Mraz, ledare för den konservativa och regeringstrogna tankesmedjan Utblick, Marton Tompos, ledamot i det ungerska parlamentet, företräder oppositionspartiet Momentumrörelsen, Lars-Göran Larsson, chef för ISP:s avdelning för utländska direktinvesteringar.
Reporter: Hanna Sahlberg
[email protected]
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
I det nya spända läget mellan Iran och Israel försöker Konflikt förstå det historiska fiendskapet och vad det betyder att vanliga iranier vänder regimen ryggen i dess hårdnackade motstånd mot Israel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ahmed Zeydabadi, iransk journalist i Teheran, Sadegh Ziba Kalam, professor i statsvetenskap och analytiker i Teheran, ”Sara”, pensionär och hemmafru i Teheran, ”Ali”, kulturarbetare i Teheran, Rahab Krek, invånare Arzoun, Amin Krek, invånare Arzoun i Libanon, Ali Sror, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Hussein Sror, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Suknah Jamil, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Maher Hammoud, religiös ledare, imam Jerusalemmoskén i Saida, Libanon, Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och tidigare iransk diplomat, Naysan Rafati, senior analytiker vid International Crisis Group, Chuck Freilich, professor och säkerhetsanalytiker i Tel Aviv mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Rouzbeh Djalaie och Lina Malers
Tekniker: Johanna Carell
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Del 2: Människokroppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet.
Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel.
Det är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken.
Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen.
Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen.
Medverkande: Hanna Karlsson, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Andrea Montano Montes, doktorand vid KI, Barbro Melgert, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, Rick Smith, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ”Plastic People”, Sedat Gündoğdu, forskare i Turkiet, Guiseppe Paolisso professor i invärtes medicin i Italien, Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, Maria Angela Danzi, EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen, Larissa Copello vid organisationen Zero Waste i Bryssel.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]
Tekniker: Fabian Begnert
Plastpartiklar har hittats i moderkakor och i hjärnan. I två avsnitt följer Konflikt plastens utbredning över jorden. Del 1: Världshaven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kräftfiskarna i Smögen får litervis med plastblommor i näten i vår. Buketter av vita och lila små blommor som kommer från Kina - via en container som fallit över bord. En symbol för något mycket större och skrämmande.
Fiskaren Sixten Söderberg följer med oro hur plasten fortsätter att öka i haven. ”Jag tror inte gemene man fattar hur allvarligt det är. Det går fortfarande att göra om och göra rätt men varje dag som går, varje timme som tickar så tickar det åt fel håll.”
Plastkonsumtionen ökar. Men vi vill gärna sopa den under mattan - och den rikaste delen av världen har länge exporterat vår egen skit till Asien där den ofta dumpas illegalt och läcker ut i jorden och vattnet.
Plasten har gått från hjälpreda till ett globalt problem. Vi möter mannen som myntade begreppet mikroplast, marinbiologen Richard Thompson som skickade ut sina studenter att hitta de allra minsta plastpartiklarna, mindre än sandkorn. De senaste åren har forskningen exploderat av nyheter om hur plasten påverkar oss.
På Stockholms universitet letar forskarna efter plastpartiklar i plankton. Plasten tar sig uppåt i näringskedjan, upp till oss människor. Men vad betyder det egentligen?
Medverkande: Elias Holmberg, yrkesfiskare i Smögen, Sixten Söderberg, tidigare yrkesfiskare i Smögen, Rick Smith, biolog och författare, Elena Gorkhova, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet, Richard Thompson, professor i marinbiologi vid Plymouth universitetet, Shiori Shakuto, antropolog vid Sydney universitetet.
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Tekniker: Jakob Lalér
Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
En desertör från kriget i Ukraina mördas i Alicante. En annan kidnappas av säkerhetstjänsten FSB i Armenien. Att lämna Putins armé tycks förenat med livsfara. Ändå tar tusentals risken. Varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av året 2024 kom nyheten att en rysk desertör mördats i södra Spanien. Spanska journalister har underrättelsekällor som misstänker att det är ett beställningsmord från Kreml. Bara någon månad tidigare kidnappas en rysk desertör i Armenien, människorättsaktivisten som undersökt försvinnandet hittar band till säkerhetstjänsten FSB.
– När jag frågade på vilka grunder gör man det då sa han att det finns en direkt order från Putin att alla desertörer ska överlämnas till Ryssland, berättar Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien.
Konflikt får tag i en rysk desertör som först gick under jorden och gömde sig i Ryssland efter att han fått lämna kriget tillfälligt på grund av en skada. Vi får en inblick i flykten till Finland, där han i dag sökt asyl. En som inte fick asyl är den ryske Wagnersoldat som deserterade och tog sig under dramatiska former till Norge. Det blev nyligen klart att Wagnerdesertören Andrei Medvedev fick avslag på sin asylansökan, med motiveringen att Wagner inte var en del av de ryska reguljära ryska styrkorna i Ukraina under tiden då han deltog i kriget. Något som hans advokat starkt ifrågasätter.
Medverkande: ”Alex”, rysk desertör i Finland, Ivan Chuviliaev, organisationen Idite Lesom som hjälper ryska desertörer, Rafa Burgos, journalist på tidningen El Pais i Alicante, Brynjulf Risnes, advokat för Wagnerdesertören Andrei Medvedev i Norge, Jan Espen Kruse, norsk utrikesreporter vid NRK, Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Tolk: Naufal Alizade
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.
Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.
Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike
Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.
Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.
Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg
Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Haiti har varit instabilt i åratal, men läget nu beskrivs som värre än på väldigt länge. Hur blev det så här och hur hänger dagens akuta kris ihop med landets koloniala historia?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Élise Joseph, haitisk psykolog vid FN:s migrationsorgan IOM, Monique Clesca, haitisk journalist i Port-au-Prince, Ulrika Richardsson, FN:s koordinator för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i Haiti, Marlene Daut, professor på Yale-universitet i Connecticut, Catherine Porter, journalist på New York Times, baserad i Paris, Jean-Marc Ayrault, tidigare fransk premiärminister och utrikesminister, i dag chef för en stiftelse för minnet av slaveriets grymheter, Åsa Odin Ekman, biståndsarbetare vid IOM på plats i Haiti, Fathon, boende i Port-au-Prince, Robert Zephir och Mona Zephir, svensk-haitier i Bagarmossen i Stockholm, Marie Fequiere, svensk-haitier i Hässelby, Rachell Berry, ordförande i Haitikommittén i Sverige mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Tekniker: Jacob Gustavsson
Reporter: Rouzbeh Djalaie
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Zelenskyj behöver 500 000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.
Ukrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.
Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.
Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun.
Programledare och producent: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh Djalaie
Tekniker: Maria Stillberg
Konflikt ser närmre på Irans ökända gisslandiplomati. Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff.
Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna.
För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats:
– Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet.
Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam
Tekniker: Jakob Lalér
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Mitt under brinnande krig har idén om en tvåstatslösning återuppstått. Går det att väcka liv i en tanke som dödförklarats så många gånger?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hoppet om fred i Mellanöstern stod på topp 1993 när PLO:s Yassir Arafat skakade hand med Israels premiärminister Yitzhak Rabin. Idag har fredsprocessen och planen för en tvåstatslösning dödförklarats och återuppstått flera gånger om.
På marken har våldet traumatiserat båda sidor. Kriget fortsätter på Gazaremsan och i Israel har skräcken efter Hamas terrordådet lämnat djupa sår. Ändå väljer USA:s president nu att lyfta tanken på en tvåstatslösning.
Kan krisen bli det som får allt att vända eller är motiven bakom planen något helt annat?
Medverkande: Aaron David Miller som jobbat som MÖ-rådgivare för flera amerikanska regeringar sedan 70-talet och framåt, Chuck Freilich, säkerhetsanalytiker och tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Israel, Khaled Elgindy, föreståndare för Israel-Palestina programmet vid Middle Eastern Institute, familjen Abu Sultan i Uppsala, Heli Mishael en av ledarna inom fredsrörelsen Standing Together i Tel Aviv , Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Sveriges Radio.
Reportar: Rouzbeh Djalaie, Samar Hadrous Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse har skapat sorg och ilska inom oppositionen. Men också mer beslutsamhet och under ytan formeras det nya motståndet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bara timmar efter nyheten om Aleksej Navalnyjs död samlades oppositionella ryssar utanför Rysslands ambassad i Stockholm, liknande demonstrationer hölls på fler håll i Sverige och världen.
Konflikt ringer upp ledande personer inom den ryska oppositionen för att bättre förstå Navalnyj och hur oppositionen nu formerar sig för att fortsätta hans kamp.
I Göteborg möter vi den unga generationen ryska oppositionella – där Pavel Chupronov, som fått exil i Sverige på grund av sitt motstånd mot Kreml sedan lång tid, organiserar sig för att fortsätta i Navalnyjs anda, han som en gång inspirerade honom att gå in i politiken och göra motstånd mot Putin och Kreml.
Och så ser vi närmre på ett nytt motstånd som sakta formerat sig inne i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats in i kriget, blir allt mer högljudda i sina protester.
Medverkande: Anastasia Shechvenko, rysk dissident i exil som beskrivs som Mikhail Khodorkovskys högra hand, Dmitry Dudkov, rysk oppositionspolitiker i exil, Pavel Chupronov, en av ledarfigurerna i ungdomsrörelsen Vesna i exil i Göteborg, Marina Slashcheva och andra regimkritiska ryssar i Stockholm och Göteborg, Marija Andrejeva, fru till en av alla ryska män som mobiliserats in i kriget i Ukraina och som nu protesterar mot Kreml mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Johanna Melén
Tekniker: Fabian Begnert
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Hamas terrordåd mot Israel leder inte bara till krig. Det har också gjort att bistånd frysts inne när behoven är som störst. Hur blev det så?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: 15-åriga Sahar från Sundsvall, Yossi Melman, israelisk säkerhetsexpert, Jörgen Jensehaugen, historiker vid peace research institute i Oslo, Omar BenJakoub, reporter på tidningen Haaretz, Espen Barth Eide, socialdemokratisk utrikesminister i Norge, Anna Sundström, generalsekreterare för biståndsorganisationen Olof Palmes Internationella Center, Anna Eggelind, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia, Linda Säll, regionalansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på stiftelsen Kvinna till Kvinna, Muhammad Issa, kommunikatör på organisationen WeTheatre på Västbanken, Johan Forsell, moderat biståndsminister i den svenska regeringen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Lama Alshehaby
Tekniker: Maria Stillberg
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Runtom i Europa åtalas, straffas och fängslas klimataktivister i något de själva beskriver som ökad repression. Kommer det stävja eller snarare radikalisera klimatrörelsen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Michel Forst, FN:s rapportör för miljöförsvarare, Brigitte Gothière, aktivist i Frankrike, aktivister i Just Stop oil i Storbritannien, Last Generation i Tyskland och Återställ Våtmarker i Sverige mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Pontus Mattsson och Marcus Hansson
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Konflikt ger sig in i en gråzon där gränsen mellan pornografiska filmer, övergrepp och sexköp har suddats ut. Hur kan en porrfilmskonsument veta att hen inte sitter och tittar på sexuella övergrepp?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paulina, Anna och Sara berättar om sina upplevelser av sexuella övergrepp som filmats och blivit porrfilm som lever sitt eget liv på nätet.
– Jag hade en förövare som först skulle vara min partner men som vid första tillfället blev min förövare och sålde mig och våldtog mig så han hade ju ett kontaktnät med män som fick utnyttja mig på det sätt som han bestämde. Han hotade mig och min familj under hela den här tiden så jag var helt maktlös och var tvungen att göra det de sa för att överleva.
Hör också männen som konsumerar porr regelbundet, trots att de vet att risken för övergrepp i porrfilmsindustrin är stor.
Medverkande: Max Waltman, universitetslektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad, Meghan Donevan, forskningsledare på Talita, Paulina Bengtsson, Anna Lidén, ”Sara”, som alla utsatts för filmade sexuella övergrepp, killar i 20-årsåldern i Stockholm om deras porrsurfande på nätet, en man i 30-årsåldern som konsumerar förnedringsporr
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Maria Sveland och Lotten Collin
Tekniker: Jakob Lalér
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.
Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.
Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.
Nu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.
Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.
Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilansare i Jemen.
Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser?
Medverkande: Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, Linus Gardell, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, Tobias Kudrén, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reporter: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Fernando Arias och Lotten Collin
Tekniker: Fabian Begnert
Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Om de hittar mig nöjer de sig inte med att döda mig. De kommer att stycka mig i bitar”, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan.
Nu lever hon gömd – i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats.
Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden.
Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. I dag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad.
Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige?
”En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor.
Medverkande: Nasrin Nour, tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, Björn Blanck, Afghanistan-veteran, Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström, utrikesminister, Sara De Jong, professor vid York University i Storbritannien, Sascha Richter, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Anja Sahlberg
Tekniker: Jacob Gustavsson
Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.
Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.
Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.
Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.
Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.
I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.
Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?
I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser. Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.
I linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill politikerna göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.
Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.
Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret. Konflikt träffar polismästare Carin Götblad.
Konflikts redaktion:
Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg
Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.
Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?
De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.
Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.
Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.
Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist
Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Sverige och en rad andra västländer vill satsa på ny kärnkraft i en tid där kärnkraftverk har blivit ett militärt mål i både freds- och krigstid. Blundar politikerna för riskerna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige, Mycle Schneider, tysk kärnkraftsanalytiker som årligen publicerar World Nuclear Industry Status report, Paul Dorfman, kärnkraftsanalytiker kopplad till University of Sussex i Storbritannien, Phuc-Vinh Nguyen, forskare vid franska Jacques Delors Energy Center, Dmitry Gorchakov, rysk kärnkraftsingenjör vid Bellona foundation, Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, Claudia Kemfert, professor i energiekonomi och aktiv vid ansedda tyska ekonomiforskningsinstitutet DIW i Berlin mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
Reporter: Marcus Hansson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt?
Revend Shexo och David Rasmusson rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge.
Love Lyssarides besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen.
USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. Ginna Linberg rapporterar från ett splittrat Washington.
Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar.
Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar.
Medverkande : Sara Wettergren (L), skolkommunalråd Malmö, Björn Westerström, utbildare Malmö stad, Karin Aggestam, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, Hernan Feler, fotbollskommentator, Kevin Ary Levin, sociolog , Jasmin Khwaiter, lärarstudent, Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love Lyssarides
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Israels militära svar på Hamas attack föder ilska på Västbanken. Målet är att radera terrorgruppen men kan effekten bli den motsatta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Splittringen mellan palestinska grupperingar har länge stått i vägen för en fredsprocess med Israel. Men kriget som startade med Hamas attack mot israeliska civila har också enat palestinierna.
I skuggan av den israeliska markoffensiven i Gazaremsan ökar våldet på Västbanken, med godtyckliga arresteringar och dödande även där. Och Hamas verkar nu ha fått ett uppsving hos palestinier på Västbanken.
Medan Fatah är den politiska rörelse som länge haft starkast stöd på Västbanken har Hamas styrt Gazaremsan. Under perioder har splittringen varit så påtaglig att man kunnat prata om att bröder lyft vapen mot bröder.
Men nu verkar något ha hänt. Konflikt träffar Wajiha Ajaj på Västbanken som förlorat sin dotter, och vi hör unga palestinska män som menar att allt fler nu förlorat tron på den palestinska myndigheten och istället vänder sig till Hamas.
Skiftet syns också bland etablerade politiker. Fatah-veteranen Qadura Fares, tycker att det är dags för Fatah och Hamas att närma sig varandra. Frågan är då vilken som blir den gemensamma vägen framåt, förhandling eller väpnad kamp?
Medverkande: Qadura Fares, Fatah-veteran, Dalal Iriqat, palestinsk expert på diplomati och förhandling vid arabamerikanska universitetet i Ramallah, Ismael Hussam, ung palestinier i Jenins flyktingläger, Wajiha Ajaj, mamma till en 37-årig palestinier som dödades av bosättare efter Hamasattacken, Bilal Daer Shalaldeh, 28-årig palestinier från Hebron, Hugh Lovatt, European Council on Foregin relations mfl.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Alice Froussard, Johan-Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Lotten Collin
Tekniker: Fabian Begnert
Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.
Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.
Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike
Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.
Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.
Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg
Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige.
Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.
Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.
-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.
Hon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.
Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.
Juana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?
I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent: Simon Moser
[email protected]
Reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Ivan Garcia
[email protected]
Tekniker: Jakob Lalér
Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.
Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer. En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. Lubna El Shanti träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.
David Rasmusson ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.
Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.
Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. Edgar Mannheimer pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.
Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar Maria Persson Löfgren.
Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.
Medverkande: Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oksana, invånare i byn Robotyne, Mykola Bielieskov , militärexpert vid organisationen ”Come back alive” i Kiev, Varan, minröjare, Charles Kupchan, professor i internationella relationer vid Georgetown University, John Tefft, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, Aleksandr Golts, rysk journalist och analytiker.
Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Tusentals civila rapporteras döda samtidigt som striderna i Gaza blir alltmer intensiva. Israels mål är att utradera Hamas och man hävdar att bombningarna är proportionerliga. Men runtom i världen höjs nu röster om att det som pågår riskerar att, och till och med utgör flera brott mot internationella lagar och regelverk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Shareef Abu Watfa, boende i Gaza, Agnés Callamard, generalsekreterare Amnesty International, Mark Klamberg, professor i folkrätt, Mikael Fakhri, professor i juridik och FN:s särskilde rapportör för frågor som rör rätten till mat, Nobuo Hayashi, utredare av krigsbrott och brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien, Sami Abu Salem, Sveriges Radios medarbetare i Gaza, Donia Ashour, boende i Gaza, Mahmoud al Shaer, boende i Gaza, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Rami Khoury, journalist och analytiker, Michael Robbins, chef Arab Barometer.
Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]
Reportrar: Fernando Arias, David Rasmusson
Tekniker: Elin Hagman
Producent: Simon Moser
[email protected]
Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.
En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.
-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten.
Vi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?
Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.
Ett land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.
Medverkande: Statens utredare, jurist Agneta Bäcklund. På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef Fredrik Thunberg och Sami Tesfay chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar Jonathan Eliasson som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör Lotta Sylwander på FN:s barnfond Unicef.
Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]
Producent: Simon Moser
[email protected]
Tekniker: Fabian Begnert
Reportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.
Efter Israels hårda svar på Hamas terrorattack breder ilskan ut sig i Mellanöstern och analytiker varnar för risken att fler dras in i konflikten nu och att den geopolitiska kartan ritas om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Hashem Safieddine, Hizbollah-ledare i Libanon, Qassem Kassir, politisk skribent i Libanon som står Hizbollah nära, Ali Redaa, Hizbollah-anhängare i Libanon som stridit i Irak och Syrien, Lina Khatib, chef för SOAS Mellanösternprogram kopplat till University of London,
Nour el Hoda Zaki, journalist i Egypten, Khaled Mansour, egyptisk analytiker och skribent, Tamer (heter egentligen nåt annat), egyptisk intellektuell och lärare i arabiska, Yousef Ziberman, talesperson för det Israeliska utrikesdepartement, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Edgar Mannheimer, Lina Malers, Anja Sahlberg
Tekniker: Tim Kellerman
Producent: Simon Moser
[email protected]
Efter det värsta terrorattentatet i Israels historia vänder Konflikt blicken mot de som utförde de blodiga attackerna: terrorgruppen Hamas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Susanne Tzoref, svenskt vittne till terrorattacken på kibbutzen Magen, Jeroen Gunning, professor och specialiserad på mellanösternpolitik och konfliktvetenskap på Kings College i London, Basem Naim, terrororganisationen Hamas internationella talesperson, Hadi Abdelhadi, forskare i freds- och konfliktstudier från Gaza, bosatt i Sverige, Qais Qadri, palestinsk journalist i Sverige, Dr. Nader Hashemi, vid Georgetown University forskar på frågor som rör demokrati och politik i den muslimska världen, Hugh Lovett, vid the European Council on Foreign Relations mfl
Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]
Reportrar: Fernando Arias, Simon Moser och Revend Shexo
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Det dödliga våldet i Sverige eskalerar. Nu drabbas även anhöriga till gängkriminella. Konflikt träffar mammor som förlorat sina barn till gängvåldet och som nu själva blivit måltavlor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Kadalina, som egentligen heter nåt annat, vars son skjutits ihjäl. Hon bor nu på skyddad adress. Hansi Stafbom, chef för SSK Säkerhetsakademin, ett privat företag som erbjuder skydd åt dem som lever under hot. Tülün Tas, mamma till en ihjälskjuten son som gör egna efterforskningar i fallet - trots de risker det medför. Carolina Sinisalo, invald i kommunfullmäktige i Stockholms stad för Socialdemokraterna, vars båda söner skjutits, en av dem dog. Jale Poljarevius, regional underrättelsechef för polisregion mitt.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent: Simon Moser
[email protected]
Reporter: Anja Sahlberg och Edgar Mannheimer
Tekniker: Maria Stillberg
Research: Ulrika Bergqvist
En lag om naturrestaurering blottar en ny spricka i europeisk politik. Kommer bönderna avgöra nästa EU-val?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Manuel Gaviria, från det högerradikala partiet Vox i Spanien, Felipe Fuentelsaz, Världsnaturfonden i Spanien, Pekka Pesonen, generalsekreterare Copa-Cogeca, Thin Lei Win, journalist vid Lighthouse Report, Alin Mituta, europaparlamentariker från Rumänien, Rebecca Steinbusch-Lacroix, mjölkbonde Sint Geertruid, Nederländerna, Geertjan Kloosterboer, mjölkbonde i Deventer, Nederländerna, Caroline van der Plas, partiledare Bondemedborgarrörelsen (BBB), Manfred Weber, europaparlamentariker och tysk ordförande för den konservativa gruppen EPP, Heléne Fritzon (S), svensk europaparlamentariker, Johan Nissinen (SD), svensk europaparlamentariker, Jessica Polfjärd (M), svensk europaparlamentariker, Pär Holmgren (MP), svensk europaparlamentariker, Christophe Clergeau, fransk europaparlamentariker, Jutta Paulus, tysk europaparlamentariker mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Mikael Sjödell
Tekniker: Jakob Lalér
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
En alltmer infekterad strid mellan Europas bönder och innehållet i EU:s gröna giv har blossat upp. Bönder över hela Europa har börjat protestera mot EU:s arbete för att nå klimatmålen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt om i Europa har arga lantbrukare det senaste året kört sina traktorer till parlament och regeringsbyggnader för att protestera mot EU:s gröna giv. EU direktivet har skapat en infekterad konflikt mellan Europas bönder och politikerna i Bryssel. En strid som för vissa handlar om liv och död. I två avsnitt skildrar Konflikt kampen mellan EU:s önskan om att rädda klimatet och bönderna som upplever att de hamnar i kläm.
Medverkande: Camilla Hansson lantbrukare utanför Genarp i Skåne som upplever att bönderna nu pekas ut som klimatbovar, Markus Hoffman, hållbarhetschef på Lantbrukarnas riksförbund LRF, Morgan Large, journalist klimataktivist och agronom i Bretagne som hotats när hon granskat Bretagnes jordbruksindustri, Nicolas Legendre, journalist och författare som skrivit om vad han kallar ett ”agroindustriellt komplex” i Bretagne, André Sergent, ordföranden för ”Chambre d’Agriculture de Bretagne”, som kallar klimataktivisternas metoder terrorism, Tommy Engborg, naturbetesbonde i utanför Nynäshamn mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Simon Moser:
[email protected]
Reporter: Anja Sahlberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.
Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?
I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.
Fernando Arias besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.
David Rasmusson besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.
Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln.
Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.
Medverkar gör bland andra: Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, Laurent Laniel, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Ruggero Scaturro, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Teun Voeten, Socialantropolog, Stephan Vanfraechem, vd Alfaport – Voka, Kristian Vanderwaeren, generaldirektör belgiska tullverket.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: David Rasmusson
[email protected]
Tekniker: Fabian Begnert
Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.
Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.
4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.
Men det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.
Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.
Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.
Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]
Producent och reporter: Simon Moser
[email protected]
Tekniker: Tim Kellerman
Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.
Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.
Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.
Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.
Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.
I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
Efter flygkraschen och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins förmodade död vad händer nu med Rysslands stormaktsspel i Afrika?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt berättar historien om den ryska legoarmén Wagners aktiviteter på den afrikanska kontinenten och ställer frågor till insatta analytiker om vad som ska hända nu, efter att gruppens ledare Jevgenij Prigozjin förmodas ha dött i en flygkrasch.
Efter statskuppen i Niger: de ryska flaggorna breder ut sig i huvudstaden
Konflikt har ett exklusivt material från Niger där journalisten Amaury Houchard möter människor där för att bättre förstå skälen bakom kuppen. Varför viftar allt fler med ryska flaggor på Niameys gator idag?
Medverkande: Ladd Serwatt, Afrikaansvarig vid organisationen ACLED, Bisong Etahoben, grävjournalist i Kamerun, Carl Michael Gräns, svensk diplomat som nyligen skrivit en rapport om Wagner i Afrika för FOI, Ilja Rozjdestvenskij, rysk undersökande journalist vid grävnätverket Center Dossier, Seidik Abba, journalist och forskare, som leder en nystartad tankesmedja om utvecklingen i Västafrika och nyligen har skrivit en bok med titeln “Sahel vårt Afghanistan frågetecken”, Andreas Holmgren, anställd inom FN-missionen MINUSMAs civila del, medborgare i Niger efter statskuppen 26 juli 2023 mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Johanna Melén, Ulrika Bergqvist och Amaury Hauchard
Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip Kotsambouikidis
Tekniker: Jacob Gustavsson
En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.
De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.
Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.
Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.
Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.
Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin
Motoffensiven har inletts. Kan Putins styrkor drivas ut, eller är det här Ukrainas sista chans att vinna kriget?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till ett Ukraina där förhoppningarna på motoffensiven är skyhöga. Många ser det här som den bästa möjligheten att slå in en kil i det ryska försvaret och vissa tror till och med att det här är början till slutet för ockupationen.
Samtidigt är förhållandena vid fronten annorlunda än vid den göra motoffensiven i höstas. Ukrainska styrkor är bättre utrustade, men många erfarna soldater har dödats i strider och de ryska försvarslinjerna är starkare.
Motoffensiven är också ett sätt för Ukraina att visa upp för omvärlden att den moderna militära utrustningen gör skillnad. För om deras allierade inte ser framgångar så finns det en oro för att Ukraina kan tvingas till fredsförhandlingar, förhandlingar som kan sluta med en känsla av svek.
Men det är inte bara för Ukraina som det nu står mycket på spel. En lyckad ukrainsk motoffensiv skulle kunna bidra till fler sprickor i Kremls maktapparat och fortsatta slitningar mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozijn och militärledningen.
Men även om ukrainska styrkor skulle lyckas återerövra stora landområden, vad finns egentligen kvar för människorna som bodde där? I många fall nästan ingenting.
Medverkande: Sir Lawrence Freedman, brittisk försvarsforskare, David Gendelman, israelisk försvarsexpert, Gordon “Skip” Davis Jr, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor Kings collage, Pavel Filatjev, rysk avhoppare och författare, Aleksej Muchin, politisk analytiker, Sergey Sukhankin, analytiker Jamestown Foundation, Hanna Plischynska, lantbrukare
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti och Anja Sahlberg
Tekniker: Jacob Gustavsson och Maria Stillberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.
Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.
– Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.
2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.
– Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation.
Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.
– Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.
Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.
Medverkande: Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, Gisle Natvik, norsk nationalekonom, Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare, Erik Lindqvist, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, Laurent Bach, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, Agneta Trygg, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", Darien Shanske, professor på UC Davis School of Law, Bob Lord, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", Annsofie Thuresson, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), Ingvar Willexberg (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Lotten Collin och David Rasmusson
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Höjningen av Norges förmögenhetsskatt har skapat en exodus av superrika norrmän. Konflikt reser till Schweiz och träffar de norska "skatteflyktingarna".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Norges regering höjde förmögenhetsskatten i fjol började många miljonärer och miljardärer, rika företagare och sportstjärnor, lämna landet. Totalt har 60 miljardärer och mångmiljonärer flyttat till Schweiz, där skatten är mycket lägre. Som företagaren och mångmiljardären Jens Rugseth, som betecknar sig som "skatteflykting".
– Jag tycker det är riktigt att kalla oss det vi är. Och vi har flyttat, eller flytt, för att vi har ett skattesystem som gör det omöjligt att bo i Norge om du vill ha kvar din verksamhet. Och jag flyttade väldigt fort. Och flyktingar flyttar ju ofta i all hast. Så för mig är skatteflykting rätt begrepp.
– Vi måste ha den typen av beskattning för att de allra rikaste i Norge. Det är viktigt ekonomiskt men det är nästan ännu viktigare för att alla ska se att alla bidrar och att de som har starkast ställning bidrar mest, säger Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet. Norge har haft en förmögenhetsskatt länge, men regeringen har höjt den från 0,85 till runt 1%.
Medverkande: Leila Feratovic, journalist på den norska finanstidningen Dagens Näringsliv, Nicolay Vold, skattejurist på den norska advokatbyrån Wiersholm, Beate Normann, Norgeklubbens ordförande i Schweiz, Jens Rugseth, norsk företagare och mångmiljardär som flyttat till Lucerne, Thord Ueland Kolstad, norsk företagare och miljardär som flyttat till Lucerne, Annette Alstadssäter, professor på den norska handelshögskolan, Tim Hvarfvenius, fiskhandlare från Göteborg som säljer färsk fisk och skaldjur i Schweiz, Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet samt andra röster från Oslo.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]
Tekniker: Jakob Lalér
Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reporter: Filip Kotsambouikidis
Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.
Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Edgar Mannheimer
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.
EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.
Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.
Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.
Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d’Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.
Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Jacob Gustavsson
Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl
Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.
I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.
Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand
Tekniker: Maria Stillberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.
Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.
Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.
Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson.
Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.
– Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.
Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.
Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet
Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg
En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.
De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.
Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.
Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.
Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.
Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin
Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.
– Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.
Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?
Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK – Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat
Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak
Tekniker: Tim Kellerman
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.
Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.
Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.
Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.
Men mjuka metoder kan också slå fel – vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?
Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.
Medverkande: Henok Alem, boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, Carin Götblad, polismästare NoA, 22-årige Munir, Maj Petterson, kunskapsområdeschef på Fryshuset, Carles Feixa professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, Cesar Andrade, gängmedlem i Latin King, Lluis Paradell, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Tilda Johansson
Tekniker: Jacob Gustavsson
Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.
Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.
I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?
Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie In’t Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson
Tekniker: Tim Kellerman
Producent: Anja Sahlberg
El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.
Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.
El Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.
Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.
Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.
Medverkande: Christian Guevara, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, Anders Lövgren, Roland Jangestig, Eva Berglund och Ewa- Britt Gabrielsen, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Adam Mattinen, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, Louise Meijer, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, Ardalan Shekarabi, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, Martin Lardén, forskare Kriminalvården, Mattias Larsson, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, Mario Mejia, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, Oscar Martínez, författare och journalist på tidningen El Faro.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Tilda Johnsson
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Med olika lagar försöker den ryska regimen komma åt och tysta regimkritiker och krigsmotståndare utomlands också här i Sverige. Hur långt är Ryssland berett att gå för att främja sina intressen här?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marina, Erik och Gregory, från Ryska antikrigskommittén som i december stämplades som "icke önskvärd", Pavel Chuprunov, politisk flykting i Sverige och en av ledarna för Vesna, en ungdomsrörelse som i december stämplades som "extremistisk", Anastasia Shechvenko, den första aktivisten som stämplades och dömdes enligt lagen om oönskade organisationer, Galina Arapova, rysk jurist, Roman Anin, rysk grävjournalist, chefredaktör för IStories, Charlotte von Essen, chef Säpo, Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo, Keir Giles, Rysslandsexpert på den brittiska tankesmedjan Chatham House mfl
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reporter: Tilda Johnsson
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.
Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?
Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.
Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.
Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.
Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.
Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.
Men den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.
Medverkande: Richard Stevens, dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, Randall Balmer, religionsprofessor på Dartmouth College, Brandon Wolf, presstalesperson på organisationen Equality Florida, Jean-Yves Camus, expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, Ellen Berglund och Siri Berglund, musikelever på Bollnäs folkhögskola, Ulrika Weglin, sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, Linda Elgestad, moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Roberth Krantz, socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Annika Röstberg Hagelin, chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, Jan Lahenkorva, socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, Kristina Simas, kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, Patrik Stenvard, moderat och ordförande i regionstyrelsen, Peter Åkerström, kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, Roger Hedlund, distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitet
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda Johnsson
Tekniker: Tim Kellerman
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.
Men de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.
Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?
Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Caroline Salzinger och Tilda Johansson
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl
I krigsbrottsutredarnas spår
Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?
Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.
Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål
Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.
"Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet.
Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.
Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen.
"Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.
Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.
Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.
Medverkande:
Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.
Reporter: Paloma Vangpreecha
Tekniker Fabian Begnert
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent Ulrika Bergqvist
[email protected]
Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl
Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.
Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.
Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.
Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Johanna Melén
Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.
I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.
Gott nytt år!
Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin
Programledare: Robin Olin
[email protected]
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.
Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.
Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.
En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar
Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.
Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi
Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.
Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp
"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.
Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort
Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.
I Peking vågar få prata om protesterna
När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse.
Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon Leplâtre
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.
Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.
Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavičius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?
Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson
Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling
Tolk: Naufal Alizade
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid?
David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.
Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.
Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.
Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo
I världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.
Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Anja Sahlberg
Tekniker: Hanna Melander, Lisa Abrahamsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den globala upprustningen
Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.
Vapenförsäljningen blomstrar
Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.
Svenska vapen i Ukraina
I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.
Sverige på väg in i Nato – hur blir det då med vapenexporten?
Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.
Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mfl
Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström
Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratin
På söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare.
Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagar
Sedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.
Skövlingen av Amazonas
Rondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart – det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går.
Reporter och producent: Lotten Collin
[email protected]
Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemet
Robin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet.
Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.
På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.
Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.
I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran.
Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera.
– Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då.
Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi.
I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld.
Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mfl
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Nishtman Irandoust
Tekniker: Maria Stillberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.
Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.
Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.
Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.
Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin
Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda Eriksson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland.
Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.
Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.
Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.
Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.
I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.
Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mfl
Sverigedemokraternas manliga väljare
Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället.
"Könsklyftan"på högerkanten
Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.
Le Pens strategi att locka kvinnor
När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.
Meloni väntas vinna i Italien
Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor – samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera?
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Marie Nilsson-Boij
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina. Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin?
Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.
David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv.
Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?
Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .
Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare. Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.
Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan. Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?
Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande
I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna?
Colombia försöker visa vägen
I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.
USA får ny klimatlag efter 34 år
Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Reporter: Robin Olin
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.
Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden. Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.
Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept.
I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.
Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus
Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets?
Det turkiska perspektivet
Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.
Turkiets kräver utlämningar
I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat
– Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".
Kritik från socialdemokrat
Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet – att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.
– Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.
UD förstår oron
Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad:
– Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reporter: Firas Jonblat
Research: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril Eski
Tekniker: Martin Seipel
Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?
Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.
Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.
Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.
Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.
Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis och barägare David Ye i Taipei.
Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan? Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Chi Hui Lin
Tekniker: Monica Bergmark
Producent: David Rasmusson
[email protected]
När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.
Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?
Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.
Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?
Programledare: David Rasmusson
[email protected]
Reporter: Samuel Larsson
[email protected]
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Simon Moser
[email protected]
Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.
Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?
Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?
I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.
Programledare: Robin Ohlin
Producent: Simon Moser
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.
En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org
Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö
Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi
Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.
Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.
Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola
Tekniker: Joachim Persson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Jakob Lalér
Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna
Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?
Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet
Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner?
Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen
Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.
Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005
Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.
Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp
Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.
Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mfl
Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.
EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.
Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.
En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.
En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.
Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?
Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva
Tekniker: Brady Juvier
Producent: David Rasmusson
[email protected]
I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågor
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]
Reportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril Eski
Tekniker: Lisa Abrahamsson och Martin Seipel
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström
Tekniker: Elin Hagman
Producent: David Rasmusson
[email protected]
I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]
Reporter: Caroline Salzinger och Simon Moser
Tekniker: Stina Fagerberg och Alma Segeholm
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Karl Björnsson, Tim Kellerman
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Paloma Vangreecha
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Simon Moser, Firas Jonblat
Tekniker: Brady Juvier
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Om konspirationsteorin "det stora utbytet", som föddes i Frankrike, inspirerade högerextrema terrorister i världen och nu håller på att normaliseras på hemmaplan med presidentkandidaten Éric Zemmour.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jean-Yves Camus, statsvetare med fokus på högerextrema rörelser och partier som leder l'observatoire des radicalités politiques vid Fondation Jean Jaurès i Paris, Sylvain Marcelli och Emmanuel Tafarelli, Zemmouranhängare, Patrick Mueller, Zemmouranhängare, Anthony och Julien, Zemmouranhängare, generation Z, Morgan Finnsiö, stiftelsen Expo, Andreas Önnefors, idéhistoriker, Serpil Temiz Unvar, mamma till Ferhat som dödades i ett terrordåd i tyska Hanau, Abel Mestre, politikreporter på tidningen Le Monde, specialiserad på bla högerextrema partier i Frankrike
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Paloma Vangpreecha
Tekniker: Ludvig Widman
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jan Eliasson, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Jude Blanchette, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, Tong Zhao, tankesmedjan Carnegie i Peking, Alexander Gabuev, tankesmedjan Carnegie i Moskva, Arun Mohan företagare Delhi, Shyam Saran, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, Jitendra Nath Misra professor vid Jindal School of International Affairs, Thitinan Pongsudhirak, docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, Kantathi Suphamongkhon, Thailands tidigare utrikesminister, William Gumede, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
I skuggan av Rysslands krig i Ukraina dras tumskruvarna åt på hemmaplan. Protester slås ner. Människor flyr. Samtidigt sipprar missnöje ut från eliten med band till Putin. Går det att skönja sprickor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Pavel Chupronov, rysk oppositionspolitiker och aktivist som sökt asyl i Sverige, människor som demonstrerat mot Putin och kriget i Ryssland, boende i den ryska staden Novozybkov, Michael Rochlitz, Rysslandskännare och professor i ekonomi vid universitetet i Bremen, Roman Anin, ledande rysk grävjournalist, Daria Rudneva, rysk matematiker som protesterar mot kriget i Stockholm
Programledare:
Firas Jonblat
[email protected]
Reportrar: Robin Olin, Johanna Melén och Stephanie Zakrisson
Tolk: Alona Krantz Fors
Tekniker: Elin Hagman och Victor Ubeira
Producent:
Anja Sahlberg
[email protected]
Putins signaler om att han är beredd att använda kärnvapen har fått en gammal fruktan att återuppstå. Hur allvarligt ska vi ta hoten från Ryssland och är världen på väg mot en ny kärnvapenålder?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Toshiyuki Mimaki, Hiroshimaöverlevare, Pavel Podvig, forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning, Pavel Felgenhauer, militäranalytiker och kolumnist på tidningen Novaya Gazeta, Henrik Nerlund, arkitekturhistoriker, Vendela Englund Burnett, ordförande för Läkare mot kärnvapen, Inna Sovsun, parlamentsledamot Ukraina, Mariana Budjeryn, forskare vid Harvard-universitetet, Hans Kristensen, direktör vid Federation of American Scientists, Setsuko Thurlow, organisationen ICAN.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg, Maria Ridderstedt, Firas Jonblat
Tekniker: Tobias Carlsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Ukrainas väg västerut har varit krokig, men ändå tydlig. Krossar Putin nu det ukrainska folkets drömmar om Väst, eller blir den ryska invasionen det som gör att de faktiskt förverkligas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, Yuri Drapchuk, ukrainsk musiker, Agata Szymanska, handläggare på programmet för jämställdhet, Folke Bernadotteakademin Khrystyna Brodych, Kievbo , samt flera flyende ukrainare och polska frivilliga.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Firas Jonblat
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Försvarsalliansen har ifrågasatts, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Nato-länderna stått skuldra vid skuldra. Men finns spänningarna och orosmolnen kvar under den nu enade ytan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Adam Sonnich Meinertz, Afghanistanveteran, Leonard Schuette, doktorand Maastrichts universitet, Jean-Marie Bockel, f.d. vice försvarsminister Frankrike, Pierre Morcos, fransk nato-expert, Agoston Mraz, tankesmedjan Nezopont, Tamás Csiki Varga, ungersk försvarsforskare, Gunilla Herolf säkerhetsanalytiker, Wess Mitchell f.d. biträdande utrikesminister USA
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg
Andreas Liljeheden
Filip Kotsambouikidis
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Konflikt följer proteströrelsen mot vaccintvång som lyckats lamslå städer, få antietablissemangspolitikers stöd och blivit grogrund för radikalisering och våld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Thomas Hofer, österrikisk politisk rådgivare vid EAPC, Michael Schneidlitz, generalsekreterare för det österrikiska högerpopulistiska partiet FPÖ, Olivier Costa, fransk statsvetare vid Sciences Po i Paris, Alexandre Holroyd, fransk parlamentariker för partiet La République en Marche, Hannah Pollack Sarnecki som forskar om politiskt motiverad extremism på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Sebastian Hellmeier på Social Science Center i Berlin mfl
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]
Reportrar: Caroline Salzinger, Paloma Vangpreecha, Francois-Xavier Le Grand
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Konflikt – podden där världspolitik möter svensk vardag.
Norden skulle bli världens mest integrerade region. Men när covid-19 kom höll inte samarbetet för trycket. Blir allt som vanligt när coronapandemin är över, eller håller Norden på att glida isär?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Malin Biller, serietecknare, Anders Ljunggren, ordförande Stockholmsavdelningen av föreningen Norden, Linus Eriksson, vd Öresundsbron, Ole Jörgen Lind, butikschef på Maximat på Nordby, Kent Hansson, kommunalråd i Strömstad (S), Johan Strang, Nordenforskare Helsingfors universitet, Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Josef Reinhold
Producent: David Rasmusson
[email protected]
I det spända säkerhetsläge som uppstått mellan Ryssland och väst blickar Konflikt tillbaka på Vladimir Putins 20 år vid makten för att bättre förstå vad som driver honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, boende i Brjanskregionen i Ryssland och Mariupol Ukraina, Pavel Chupronov, demokratiaktivist, Aleksej Knedlyakovsky och Lusine Djanyan, konstnärer och medlemmar i Pussy Riot
Programledare: Firas Jonblat
[email protected]
Reportrar: Johanna Melén och Paloma Vangpreecha
Tekniker: Christer Tjernell och Stina Fagerberg
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om OS i Peking som kantats av politiska kontroverser och krav om bojkott. Kinas makt i sportens värld är stark, kan en försvunnen tennisspelare och frispråkiga basketspelare ändra på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Mattias Björnstedt, ordförande Svenska Tibetkommittén, Dhondup Wangchen, dokumentärfilmare, Peter Reinebo, verksamhetschef SOK, Yaqiu Wang, Human rights watch, Sofia Arvidsson, f.d. tennisspelare, Mark Dreyer, sportjournalist, Yao Ming, f.d. basketspelare.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Reporter: Cecilia Khavar
[email protected]
Reporter: Björn Djurberg
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Legosoldater från den ökända ryska Wagnergruppen har anlänt till Mali, där svenska soldater finns på plats sedan många år. Hur ska Sverige agera nu? Stanna eller lämna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Yvan Guichaoua, Sahelexpert, Etienne Du Peyroux, general i Barkhanestyrkan, Fabrice och Francois, soldater i Barkhanestyrkan, boende i Timbuktu och Bamako, Jelena Aparac, FN-rapportör om legosoldater, Ruslan Leviev, från det ryska grävnätverket Conflict Intelligence Team, Irina Filatova, professor vid Higher School of Economics i Moskva, Hans Wallmark (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Joar Forsell (L) mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Maria Georgieva, Manon Laplace, Carol Valade, Mats Eriksson
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Bittra interna strider och usla opinionssiffror skakar Dansk Folkeparti, Sverigedemokraternas systerparti och förebild. Partiet som i decennier format dansk politik kämpar nu för sin överlevnad. Men har de egentligen segrat sig till döds?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Erik Holstein, politisk analytiker, Altinget, Søren Espersen, politiker, Dansk Folkeparti, Aalaa Aldyab, student, Jens Asmundsen, korvförsäljare, Thies Mathiasen, politiker, Dansk Folkeparti, Torbjørn Fristed, före detta politiker, Dansk Folkeparti, Mattias Karlsson, internationell sekreterare, Sverigedemokraterna.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Paloma Vangpreecha
[email protected]
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning. Programmet sändes första gången 28 augusti 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anna Wennerstrand, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, Marcus Murray, grundare Truesec, Staffan Truvé, teknikchef och grundare av Recorded Future, Dmitry Smilyanets, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, Eduard Rubin, ukrainsk IT-analytiker, Denys Smyrnov och Anatolij Kotjetov, på Sigma Software i Ukraina, David Lindahl, IT-säkerhetsexpert på FOI.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reporter: Fredrik Wadström
Tekniker: Susanne Martinsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Det här programmet sändes första gången 13 november 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: ”Anders”, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i Marseille
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Konflikt blickar tillbaka på ett år då rykten och misstankar florerat om att Sars-cov 2 kom från ett labb i Wuhan, då politiker åter seriöst började diskutera UFO:n och när frågetecknen hopat sig kring Havannasyndromet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Gardar Hansen
Cecilia Uddén och Revend Shexo åker på en unik resa och möter några av de sista IS-svenskarna som är kvar i Syrien och summerar de juridiska, politiska och moraliska dilemman som de gett upphov till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Abdulkarim Omar, utrikesminister i det kurdiska självstyret, "Lösgodis", IS-kvinna i Roj-lägret, "Marwa", IS-kvinna i Roj-lägret, Patricio Galvez, morfar som räddade sina 7 föräldralösa barn från Al-Hol, Ammar, kille i rehabiliteringscentret Houri, "Bassam", pojke i rehabiliteringscentret Houri, Suli, pojke i rehab-centret Houri, Khadija, föreståndare för rehab-centret Houri, "Ahmed", IS-fånge från Sverige, "Nadim", IS-fånge från Sverige
Programledare/producenter: Cecilia Uddén och Revend Shexo
Med hjälp av: Anja Sahlberg och Robin Olin
Tekniker: Elin Hagman
Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Paloma Vangreecha
Producent: David Rasmusson
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Jakob Lalér
Bakom debatten om förlossningskrisen finns många kvinnor som tvingas leva begränsade liv på grund av att deras underliv trasats sönder. Och hjälp har varit svår att få. Varför är det så?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Soledad Alarcón, barnmorska, Camilla och Nilo som fick svåra skador i underlivet i samband med förlossning, Eva Uustal, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping, Anna Larsson, svensk kvinna i Bryssel, Anna Roy, fransk barnmorska
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Paloma Vangpreecha, Andreas Liljeheden, Anja Sahlberg
Tekniker: Elin Hagman
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Vi på Konflikt vill tipsa om två avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om hur Saddam Hussein styrde Irak med järnhand. Hör om krigen, gasattackerna, livet i gyllene palats och om Saddams brutala slut.
Podden för dig som vill veta allt om Mellanöstern. I P1:s Mellanösternpodd intervjuar Johar Bendjelloul Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot.
Efter att flera amerikanska agenter och diplomater på uppdrag utomlands fått oförklarliga symptom uppges många vara livrädda. Det talas om "attacker" och politikerna pekar mot Ryssland. Men tänk om allting bara är hjärnspöken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Adam Entous, journalist på tidskriften Newyorker, James Giordano, professor i neurologi på Georgetown-universitetet i Washington, Jack Matlock, tidigare ambassadör i Moskva, James Lin, forskare vid universitetet i Illinois, Catherine Warner, diplomat på det amerikanska konsulatet i Guangzhou i Kina, Douglas Wise, CIA-veteran, Suzanne O'Sullivan, läkare vid det ledande brittiska neurologisjukhuset National Hospital for Neurology and Neurosurgery i London, Robert Bartholomew, medicinsk sociolog på Auckland-Universitetet och en av de mer citerade forskarna kring "mass psychogenic illness", som också skrivit en bok om Havannasyndromet, Mitchell Valdes-Sosa, kubansk doktor i neurologi, Andrej Soldatov, en av Rysslands främsta experter på rysk underrättelsetjänst
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reportrar: Lotten Collin och Johanna Melén
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: ”Anders”, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i Marseille
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk. (Återutsändning från den 18 september)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.
Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin
Kommer Kina rädda världen eller elda upp den med kol? Xi Jinping lovar att sluta bygga kolkraftverk utomlands men öppnar nya kolgruvor på hemmaplan. Vi besöker kolrushen i Inre Mongliet och gör nedslag i Bosnien och Zimbabwe för att förstå ifall resten av världen kan påverka Kinas klimatpolitik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lastbilschaufförerna Zang, Han och Song, Ordos, kolspeditören Jing Hui, Ordos, Li Danqing, Greenpeace, Peking, Denis Zisko, Tuzlas center för ekologi och energi i Tuzla, Melania Chiponda, klimataktivist och doktor i utvecklingsstudier i Harare, Lauri Myllyvirta, Center for Energy and Clean Air i Helsingfors, Howey Ou, kinesisk klimataktivist i London.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsamboukidis och Hanna Sahlberg
Tekniker: Brady Juvier
Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.
Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin
[email protected] [email protected]
Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada
Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson
Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ondrej Kolar, borgmästare i Prags sjätte distrikt, Ondrej Havránek, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbětice 2014, Vojtech Bohac, tjeckisk journalist, Vit Vojta, tjeckisk sinolog, Martin Hala, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag, Zuzana Majerova Zahradnikova, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra, Ivan Bartos, partiledare för tjeckiska Piratpartiet
Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin
[email protected] [email protected]
Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist
Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell
Fredsaktivister och miljökämpar utmanar nu storbolagen på deras egen spelplan. Men går det att förändra världen genom att köpa aktier? Hör riskkapitalisterna, pensionärskrigaren - och finansmannen som bytte sida. Del 2 i vår serie om slaget om kapitalismen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Elisabeth Dahlerus Dahlin, pensionär och miljöaktivist, Agnes Hellström, ordförande i organisationen Svenska Freds, Christer Gardell, riskkapitalist och grundare av aktivistfonden Cevian Capital, Sophie Nachemsson-Ekwall, civilekonom och forskare på Handelshögskolan, Marco Taricco, grundare av aktivistfonden Bluebell Capital, Jacob König, projektledare på Fair Finance Guide.
Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin
Tekniker: Sandra Pettersson
Konflikt gör en resa från Afghanistan, där hungersnöd och rädsla nu breder ut sig, längs en flyktväg mot EU där gräns efter gräns är stängd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Haji Nader och Mahnaz, invånare i Mazar-e-Sharif, Ahmed, Kabulbo som flytt till Tadzjikistan, Kalina Czwarnog från den polska hjälporganisationen Fundacja Ocalenie, Bogdana Bogdan, invånare i polska gränsbyn Krynki, Ruben Andersson, professor i socialantropologi på universitetet i Oxford, Juma Lomani, hazaraktivist i Stockholm, Brian Castner, krigsbrottsutredare på Amnesty International mfl
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reportrar: Nanna Muus Steffensen, Johanna Melén, Lubna-El-Shanti, Naila Saleem
Tekniker: Mariette Parling
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.
Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin
Om frihet och flykt, förlorade år på Guantánamo och ett USA i förfall. Konflikt möter människor vars liv präglats av 20 års krig mot terrorismen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Adil Hakim, oskyldigt anklagad som fängslades 4,5 år i Guantánamofängelset, Kavser, Adels syster, Sabin Willet, Adels advokat, Tomas Lindstrand, åklagare, Elliot Abrams, neokonservativ politiker var en högt uppsatt tjänsteman på det nationella säkerhetsrådet under president Bush, George Packer, amerikansk journalist och författarem, "Ahmed", fd lokalanställd vid svenska ambassaden i Kabul
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Det är folkfest på börsen. Men kan David vinna mot Goliat på en finansmarknad många upplever som orättvis? Hör röster från London, Biskopsgården, Stureplan och New York om aktieaktivism och krav på ekonomisk revolution.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cassius Cuvée, hiphopartist i Oakland, Khadija Mustafa, student och aktieägare i Uppsala, Elisabeth Bergqvist, spelutvecklare i Stockholm, Mikael, student och aktieägare i Göteborg, Inge Heydorn, förvaltare av hedgefonden Thyra Hedge, Antoine Argouges, grundare till nätbörsmäklaren Tulipshare i London, Irene Finel-Honigman, professor på Columbia University i New York.
Reporter: Anja Sahlberg
Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin
Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anna Wennerstrand, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, Marcus Murray, grundare Truesec, Staffan Truvé, teknikchef och grundare av Recorded Future, Dmitry Smilyanets, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, Eduard Rubin, ukrainsk IT-analytiker, Denys Smyrnov och Anatolij Kotjetov, på Sigma Software i Ukraina, David Lindahl, IT-säkerhetsexpert på FOI.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reporter: Fredrik Wadström
Tekniker: Susanne Martinsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon.
Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Tekniker: Ben Mc Hugh
Kinas kommunistparti firar sin växande makt och 100-åriga historia. Följ med på en resa för att förstå partiets hemligheter. Varför är historien så viktig och vad lockar de unga till skaran av utvalda?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jia Bo, talesperson vid kinesiska kommunistpartiets kaderakademi i Yan’an i den västra Shaanxi-provinsen, professor Feng Jianmei, professor Wang Dongcang, Zhang Yu, generalsekreterare i den oberoende internationella kinesiska PEN-klubben, Richard McGregor, forskare vid tankesmedjan Lowy Institute, och författare till boken The Party – Partiet.
Reportar: Björn Djurberg, Kina-korrespondent och Hanna Sahlberg, Kina-kommentator.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producenter: Ulrika Bergqvist, Robin Olin och Katja Magnusson
[email protected]
Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson.
Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård. (Återutsändning av avsnitt från mars 2021).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Meverkande: Per Ekholm, polis, Martin Lazar, polis, Eldra Jackson, före detta medlem i gänget the Bloods, Adam Baird, expert på gängkriminalitet, Torbjörn Forkby, forskare Linnéuniversitetet, "Jakob" tidigare medlem i MC-gäng, Monica Wingstrand, Kriminalvården, Gabriel Tshidimu, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare
Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman
Programledare/reporter: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Joel Löf
Starka krafter hotar nu drömmen om ett fritt, globalt internet. Stater, från Kina till USA, vill hävda sin makt. Kommer de lyckas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Emily Taylor, internetexpert vid den brittiska tankesmedjan Chatham house, Patrik Fältström, internet-pionjär, Netnod, Ann-Marie Eklund Löwinder säkerhetschef på svenska internetstiftelsen och ”nyckelbärare”, Milton Mueller, professor vid Georgia Institute of Technology , Irina Borogan och Andrei Soldatov, författare till boken “The red webb”, internetaktivister i staden Tver i Ryssland.
Programledare: Robin Olin
Producent: Ulrika Bergqvist och Katja Magnusson
Reportrar: Ekots teknikreporter Sven Carlsson, Kina-kommentator Hanna Sahlberg, Maria Georgieva i Moskva.
Tekniker: Elin Hagman.
Vad hände egentligen på säkerhetslaboratoriet i Wuhan? Det som på ytan ser ut som ett stormaktsspel döljer en djupare konflikt som delar forskarvärlden: Frågan om vad man ska få göra med ett virus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Richard Ebright, molekylärbiolog och professor vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, Per Wikström och Johanna Thelaus, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI:s säkerhetslaboratorium i Umeå, Branka Horvat, mikrobiolog och immunolog vid det franska forskningsinstitutet INSERM i Lyon och Kanta Subbarao, chef på WHO:s influensa-center i Melbourne.
Programledare: Ivar Ekman [email protected]
Producent: Lotten Collin [email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg och Björn Djurberg
Tekniker: Sandra Pettersson
Amerikanska stridspiloter vittnar att de sett okända flygande föremål och snart lämnas en UFO-rapport till kongressen. Hör nyckelpersonerna bakom UFO-observationerna och om en möjlig svensk UFO-gåta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Alex Dietrich, stridspilot, Luis Elizondo, underrättelseofficer, Mick West, "debunker", Keith Kloor, lärare i journalistik på New York University, Tor Järvid, Yvonne Järvid, Susanna Järvid, Niklas Järvid vid Backsjön i Arvika, Stellan Jansson, tidigare stabschef vid Fo 52 i Kristinehamn, Clas Svahn, UFO-kännare och journalist på DN, Kristofer Hallgren, UFO-handläggare FOI, Åsa Strandberg, arkivarie FOI
Reporter: Roger Wilson
Tekniker: Andreas Ericsson, Susanne Martinsson, Terese Johansson, Sandra Pettersson
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Om kvävda debatter, "anti-vit rasism" och mordhot i Frankrike när akademiker och studentförbund beskylls för undfallenhet mot islamister i polariseringens tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Mélanie Luce, ordförande i det franska studentförbundet UNEF, Klaus Kinzler, tysklärare vid Institutet för Politiska Studier i Grenoble, Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Franck Gaudichaud, forskare vid Jean Jaurès-universitetet i Toulouse, Kamal Chibli, socialistpolitiker i Toulouse, Jean-Yves Camus, expert på högerextremism i Europa, Nicolas Lebourg, expert på den franska ultrahögern
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Marie Nilsson Boij och Johan Tollgerdt
Tekniker: Stina Fagerberg och Ludvig Larsson
Om det etniska våldet mellan judar och araber som blossat upp och spritt sig inne i Israel. Håller bubblan av samexistens på att spricka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Yoav Zehavi, nyhetsreporter på Israels Public Service TV, Dahlia Scheindlin, analytiker på den amerikanska tankesmedjan Century Foundation, Boaz Haetzni, bosättare och talesperson för Samarian Regional Council, Adel Budeiri, Samira Dajani och Muna al-Kurd, boende i området Sheikh Jarrah, Abdalla Abu Ghanim, boende i Ramle, Evan Fallenberg, författare som startade boutiquehotellet "Arabesque" i Acca, Jacob Tokhy, invånare som startat medborgargarde i Jaffa mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman, Nicolas Rouger och Abed Yosef Obadiya
Tekniker: Jari Hänninen och Sandra Pettersson
Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Alice Jonsson och Michelle Carlsson, gymnsister i Linköping, Feride Acar, professor emeritus Middle East Technical university, Johanna Nelles, Council of Europe, Hasan Deniz, Acev, Hasan Aydogdu, pappa, Beril Eski, frilansjournalist, Semra, Istanbul, Hilal Kaplan, kolumnist Daily Sabah, Karolina Pawlowska Ordo Iuris Polen, Helena, som utsatts för misshandel, Rosita Grönfors, Rom- och resande kvinnojour Täby, Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun, Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola
Reportrar: Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Om USA:s nya plan, under ledning av president Biden, att återuppliva den demokratiska kraften i världen för att möta det ökande auktoritära inflytandet. Kan det lyckas? Eller är demokratiernas tid förbi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ann Linde, Sveriges utrikesminister, Pamela Tremont, Chargé d'Affaires på amerikanska ambassaden i Stockholm, Kevin Rudd, tidigare statsminister i Australien, i dag chef för The Asia Society Policy Institute, Anders Fogh Rasmussen, tidigare statsminister i Danmark, tidigare generalsekreterare Nato, grundare av Alliance for Democracy foundation, Hal Brands, undervisar i internationella relationer vid John Hopkins-universitetet, med speciellt fokus på amerikansk utrikespolitik, Nathan Law, demokratiaktivist från Hongkong, Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och chef för forskningsinstitutet V-dem, Tánvi Mádan, expert på Indiens relationer till USA och Kina mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Roger Wilson och Sónal Matharu
Tekniker: Jacob Lalér
Om bojkotten mot H&M i Kina efter beslutet att sluta använda bomull från Xinjiang. Hör om företagens dilemma, misstänkt tvångsarbete och bomullens väg från fältet till affären.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ma Xing, Ge, ”Jackson”, Deng, vid H&M butik i Peking, Jörg Wüttke, ordförande för EU:s handelskammare i Peking, bönder i Xinjiang, Elisabet Lim, Fairtrade och tidigare inköpare, Tom, kund, Patricia Jurewicz Responsible Sourcing Network, Hua Chunying, talesperson på kinesiska UD, Ryan Fedasiuk, forskare på Georgetown-universitetet i USA
Reportrar:Björn Djurberg och Hanna Sahlberg
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
En del är födda här, andra kom till Sverige som små barn. De har gått i svensk skola, talar språket, sjunger i kör eller är K-pop-fans. Men de är alla papperslösa och kämpar mot utvisningsbeslut, precis som amerikanska "dreamers", som gruppen kallas i USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Björn Berselius, domare i Migrationsöverdomstolen, Louise Dane, doktor i offentlig rätt med inriktning på barnrätt och migrationsrätt, "Igor", "Ella", Hadicha och "Amina", papperslösa barn
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om militären i Myanmar som är beredd att gå över lik för att behålla sin makt och sina pengar. Hör ett vittnesmål från en kapten som hoppat av eftersom han inte ville skjuta mot sitt eget folk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, Tun Myat Aung, tidigare kapten i Myanmars armé, anonym programmerare som gjort app om militärens företag i Myanmar, Tom Andrews, FN:s särskilda sändebud Myanmar, Greh Moo, på Karen Organisation of America, Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide, Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på 7:e Ap-fonden, Katarina Hammar, chef inom ansvarfulla investeringar på Nordea,"Hla" i Myanmar, Hsa Moo, aktivist Karen-delstaten, Aung Myo Min, människorättsaktivist
Reportrar: Axel Kronholm och Robin Olin
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Om beslaget av 14 ton captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande. (återutsänt från februari)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Kim Janda, professor i kemi, Vera Mironova, Harvarduniversitetet, Christoph Reuter, journalist Der Spiegel, Radwan Mourtada, TV-kanalen Al-Jadeed, Joseph Moussallem, överste ISF Libanon, Laurent Laniel, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, Domenico Napolitano, överste i Guardia di Finanza, Alexander Söderholm, London School of Economics, Caroline Rose, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon
Reportrar: Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Vem lyssnar på barnen när skolor stängs och det varnas för en förlorad generation? Hör barn världen över som vill göra sina röster hörda och lyssna på Greta Thunberg om hur barn kan sätta agendan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Coronakrisen har satt fingret på en grundläggande demokratisk princip, att de som påverkas av beslut också ska få vara med och bestämma.
Medverkande: Joseph, åtta år, Libanon, Charlotte Petri Gornitzka, assisterande generalsekreterare Unicef, Chari Impano, femton år i Malawi, Hazel Hassoun, elva år, Libanon, Oliver Holmberg elva år, Sverige, Greta Thunberg, Anton Föuli, Melina Jöback, Noemi Preizler, Emma Briggs, Fridays for future, Jonathan Josefsson, forskare Linköpings universitet, Pat Keefer rösträttsaktivist USA, Ixchel Arista, propagerar för att sextonåringar ska få rösta i USA.
Reportrar: Caroline Kernen, Lotten Collin och Katja Magnusson
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Robin Olin
[email protected]
En svensk-iranier trodde han skulle på dejt men hamnade i armarna på en iransk spion. En tjetjensk bloggare i Gävle vaknar av ett hammarslag i huvudet. Auktoritära regimers gränslösa förtryck ökar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Nate Schenkkan, forskningschef på Freedom House, Klas Friberg, chef Säkerhetspolisen, Tumsu Abdurakhmanov, tjetjensk regimkritiker, Ted Hui, fd parlamentariker, nu politisk flykting från Hongkong, Jens Sjölund, advokat, Arvin Khoshnood, svensk-iranier, Anders Storgaard, dansk student.
Tekniker: Ludvig Larsson
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Konflikt följer demonstranterna mot covid-restriktioner. Hör hur svenskar ingår i internationella nätverk, där vaccinmotstånd och 5G-skepsis blandas med konspirationsteorier och högerextrema grupper.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Maneka Helleberg, Frihet Sverige och World Freedom Alliance, Jonathan Leman, stiftelsen Expo, Dolores Cahill och Mads Palsvig World Freedom Alliance, Jakob Guhl, ISD, Sebastian Koos, universitetet i Konstanz, Daniel Koehler, GIRDS, Ahn-Za Hagström, Säkerhetspolisen, demonstranter och “Johanna”, anhörig.
Reportrar: Marcus Admund Funck, Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Anja Sahlberg
Producent: Katja Magnusson
Programledare: Robin Olin
Konflikt
[email protected]
Om hur ett år av pandemi stärkt kommunistpartiet och gjort att Kinas roll i världen blivit ännu större. Hör om pandemimuseet i Wuhan, ansiktsigenkänning i Belgrad, och om internetmogulen som försvann.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad betyder ett stärkt, självsäkert Kina – för världen, och för situationen inne i Kina?
Medverkande: Anna Hallberg, Sveriges handelsminister, Reinhard Butikofer, tysk EU-parlamentariker som leder Parlamentets Kina-delegation, Francois Godement, fransk Kinaexpert på Institut Montaigne, Malin Oud, Kinaexpert på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, Mirko Mrkic, jurist i Serbien, Andrej Petrovski, Danilo Krivokapic, aktivister icke statliga organisationen Share i Belgrad, med flera.
Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsambouikidis, Hanna Sahlberg och Andreas Liljeheden.
Tekniker: Ove Smedberg
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Meverkande: Per Ekholm, polis, Martin Lazar, polis, Eldra Jackson, före detta medlem i gänget the Bloods, Adam Baird, expert på gängkriminalitet, Torbjörn Forkby, forskare Linnéuniversitetet, “Jakob” tidigare medlem i MC-gäng, Monica Wingstrand, Kriminalvården, Gabriel Tshidimu, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare
Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman
Programledare/reporter: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Joel Löf
Om makt och pengar bakom den globala vaccinkampen och varför även vinnarna riskerar att förlora när mutationerna sprider sig över världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Hannah Kuchler, journalist som bevakar läkemedelsindustrin för Financial Times, Noubar Afeyan, styrelseordförande och en av grundarna av Moderna, Andrew Lo, professor i finansiell ekonomi på MIT, Andrea Taylor, forskare vid Duke global health institute, Susanna Zeko, generalsekreterare för Internationella handelskammaren ICC i Stockholm, Sevcan Yesiltas, assisterande professor vid Koc universitet i Istanbul, Pedro Villardi, aktivist som doktorerat på patenträttigheter, José Gomes Temporão, fd hälsominister i Brasilien, Thomas Cueni, ordförande läkemedelsbolagens internationella samarbetsorganisation IFPMA, Mustaqeem de Gama, Sydafrikas chefsförhandlare i WTO, Zakaria Gansané, epidemiolog i Burkina Faso, Charlotta Zacharias, vaccinläkare mfl
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Lotten Collin
[email protected]
Reportrar: Ulrika Bergqvist och Anja Sahlberg
Tekniker: Fabian Begnert
Om beslaget av 14 ton Captagon i Italien. Knarket kom från Syrien, men vem låg bakom och vart skulle det? Hör om krigsherrarna som göds av droghandel, maffians inblandning och IS-krigarnas knarkande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Kim Janda, professor i kemi, Vera Mironova, Harvarduniversitetet, Christoph Reuter, journalist der Spiegel, Radwan Mourtada, TV-kanalen al-Jadeed, Joseph Moussallem, överste ISF Libanon, Laurent Laniel, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA, Domenico Napolitano, överste i Guardia di Finanza, Alexander Söderholm, London School of Economics, Caroline Rose, Newlines institue, röster från Ain el-Helweh i Libanon
Reportrar: Ivar Ekman, Daisy Mohr, Tony Hassoun
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Om en ny våldsvåg i Afghanistan som framför allt drabbar landets journalister, i skuggan av fredsförhandlingar som kan avgöra landets framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Nanna Muus Steffensen, korrespondent för danska Weekendavisen och Danmarks radio, Mujtaba Mahammadi, bror till den mördade journalisten Elias Daie, Latif Mahmoud, talesperson för president Ashraf Ghani, Torkel Stiernlöf, Sveriges ambassadör i Kabul, Mohammed Naim Wardak, talibanernas talesperson på plats i Doha, Najwa Alimi, afghansk journalist och mottagare av Per Anger-priset mfl
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Reporter: Massood Qiam
Tekniker: Sandra Pettersson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges
Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan Task force Takuba.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Frédéric Barbry, talesperson på franska försvarsmakten, Hamadoune Dicko, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, Jonathan Pedneault, Human Rights Watch, Andreas Holmgren, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, malisk lärare som flytt undan terroristernas hot och våld, Jean-Marie Bockel, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, Thierry Vircoulon på det franska utrikespolitiska institutet, Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, Björn Söder, Sverigedemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna
Tekniker: Elvira Björnfot och Elin Hagman
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om massprotesterna i arabvärlden, och om de tio år som gått. Våra korrespondenter Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström återvänder till personer de följt genom en förlorad arabisk vår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Zeinab i Tunisien, Lina Wardani, journalist Egypten, Ahdaf Soueif brittisk-egyptisk författare, Hossam Bahgat, människorättsaktivist, Zaki Boutros, silversmed Kairo, Yassin al-Haj Saleh, dissident Syrien, “Lara”, aktivist i Syrien, Mahmoud Basha, syrisk aktivist och Carl Bildt, Sveriges tidigare utrikesminister.
Programledare/producenter: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström
Med hjälp av Katja Magnusson och Ivar Ekman.
Tekniker: Johanna Carell, Lotta Linde-Rahr och Stina Fagerberg.
Konflikt
[email protected]
Om Qanon, kristna nationalister och milisgrupper som kopplas till attacken på den amerikanska kongressen. Och om de sociala plattformar de söker sig till nu. Kommer vi ser mer radikalisering och våld nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, "Mike Rains", moderator gruppen Qanon casualties på Reddit, William Cook, Trumpvänlig pastor, Katherine Stewart, expert på religiös nationalism och författare till boken "Power Worshippers", "Malcolm Solo", medlem i Proud Boys, Lawrence Rosenthal, grundare av the center for rightwing studies på Berkeleys universitet, Barbara Arnwine, medborgarrättsadvokat, Jared Holt, på forskningscentret DFRLab, Sebastian Bay, expert desinformation på FOI, Joanna Mendelson - ADL Center on Extremism mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman och Cecilia Khavar
Tekniker: Stina Fagerberg
Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest.
Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman.
[email protected]
Ljudtekniker: Andreas Ericsson
En resa bland Donald Trumps vänner och fiender. Hör brodern till den amerikanska legosoldaten som försökte invadera Venezuela, om press mot Iran, svärdsdans i Saudiarabien, nöjda bosättare och besvikna palestinier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Kim Ghattas, journalist och författare, Oded Revivi, borgmästare i bosättningen Efrat, Hanan Ashrawi, palestinsk veteranpolitiker, Kholoud Abu Salim, palestinier, Daniel Estrin, journalist NPR, Mansour i Iran, Sadeqh Zibakalam, professor i statsvetenskap Iran, Foad Azadi, statsvetare Iran, Cynthia Arnson, chef för Latinamerikaprogrammet Wilson Center, Mark Denman, bror till amerikansk legosoldat, JJ Rendón, politisk strateg för Latinamerika
Reportrar: Cecilia Uddén, Abed Yousef Obadya
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Andreas Ericsson
Om Etiopien, vars premiärminster Abiy Ahmed hälsades som en fredsfurste och förnyare, men som nu anklagas för att ha tagit landet till randen av sammanbrottets avgrund. Hur kunde det ändras så fort?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Awol Allo, jurist och Etiopienexpert vid Keele-universitetet i Storbritannien, Torbjörn Pettersson, tidigare svensk ambassadör i Etiopien, Abebesh Mattsson, svenska som blev fast i kriget i Tigray, Mussie Ephrem, juridisk och politisk rådgivare till bland annat Somalilands regering, mfl.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Samuel Larsson, Richard Myrenberg
Tekniker: Ove Smedberg
Om supermakten Kinas syn på integration och assimilering. Efter nedslagna upplopp i Tibet och interneringsläger i Xinjiang riktas nu kommunistpartiets hårda assimileringspolitik mot Inre Mongoliet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Narsuu, kinesisk mongol i Sverige, "Anujin", mongol bosatt i en kinesisk storstad, James Leibold, professor La Trove-universitetet i Melbourne, Australien.
Programledare och producent: Ivar Ekman
[email protected]
Reportrar: Hanna Sahlberg och Björn Djurberg
Tekniker: Joel Löf
I Wien och London har dömda terrorister begått nya terrordåd trots att de gått igenom avradikaliseringsprogram. Hur gör man för att få en terrorist att byta bana?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Daniel Koehler, avradikaliseringsexpert, Rashad Ali, Institute for strategic Dialogue, Christopher Dean, psykolog som byggt upp avradikaliseringsprogram, Ian Acheson fd fängelseguvernör, Fatima, mamma till terrordömd, Ouisa Kies, sociolog, Elvar Jonsson, behandlare och Anders Forsgren, expert inom Kriminalvården, Moussa Al-Hassan Diaw, Derad, Ilham Ahmed och Abdulkarim Omar, kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, svensk kvinna i läger för IS-anhängare
Programledare: Robin Olin
Producent: Katja Magnusson
Reportrar: Cecilia Uddén, Anja Sahlberg, Katharina Kropshofer
Om hur pandemin blivit ett bakslag för kvinnor i världen. Skolstängningar, lockdowns och den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnor. Samtidigt ökar våldet i hemmen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anu Madgavkar, indisk forskare med fokus på ojämlikhet på arbetsmarknaden, knuten till konsult- och analysföretaget McKinsey, Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, Åsa Regnér, assisterande generalsekreterare för FN och vice chef för UN Women, Katherine Soto, grundare av organisationen Mujeres Desaparicidas i Peru, Lena Johansson, förskollärare i Rinkeby, Bridgett Stehag, kvinnojouren Agera i Solna, Åsa Witkowski, Nationellt centrum för kvinnofrid, Abibatu Ngegba, student och medarbetare på organisationen Plan i Sierra Leone mfl
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Naila Saleem, Katja Magnusson och Anja Sahlberg
Tekniker: Stina Fagerberg
Om Frankrike fem år efter terrorattackerna 2015, och om en höst som sätter Republiken på prov - igen. Hur klarar Macron balansgången mellan terrorbekämpning och ett blandat samhälle?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sophie Parmentier, kriminalreporter på franska public service-radion France Inter, Nicolas Cadènes, rapportör på det franska laïcitetsobservatioriet, Mehdi Bigaderne, boende i Clichy-Sous-Bois, Lydia Guirous, författare till boken #Je suis Marianne, Enes Bayrakli, på den Erdoganvänliga tankesmedjan SETA
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Marie Nilsson-Boij, Johan-Mathias Sommarström och Tarik Hafid
Tekniker: Joel Löf
Om ett val som skulle hela - men som verkar splittra landet ännu mer. Följ med på en resa genom valveckan, bland rädda republikaner, rädda demokrater och ett sviktande hopp om en bättre framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Susan Schindel, Patricia och Alex, Trumpanhängare i Ohio, James Bishop i staden Bethel, Alicia Gee, lärare som gjort en stöddemonstration för Black lives matter, Jamal Mair, valarbetare Columbus, Barbara Arnwine, jurist och ordförande för organisation Transformative Justice Coalition, Kiara Yakita, aktivist för svartas rättigheter, Corbyn Cramer, präst, Paul Gronke professor vid Reed College i Portland.
Reporter: Robin Olin
[email protected]
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Tekniker: Fabian Begnert, Marie Persson
Om det djupt kluvna USA som nu går till val. Om vita amerikaner som ser sig som landets grundare, och de övriga som försöker få plats. Följ med på hela resan, en återutsändning från juni.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett drygt halvår sen åkte Konflikts Ivar Ekman och Robin Olin på en road trip genom USA, på jakt efter svaret på en till synes enkel fråga: vem är amerikan?
Men frågan handlade inte bara om människorna de mötte hade ett amerikanskt pass. De ville undersöka vad som krävs för att de som bor i USA ska känna sig som fullvärdiga medborgare, med rätt att forma landets framtid.
Det är en fråga om politik och identitet – och det är en fråga som på många sätt djupt präglar de politiska slitningar landet nu går igenom. Den tog dem till små samhällen i Appalacherna, till stora städer vid kusterna, och till frågor om ras och identitet, med rötter långt bak i landets historia - ända till USA:s grundande.
De två program som blev resultatet sändes i juni i år; här kommer båda programmen som en helhet – dubbelt så lång som en vanlig Konflikt-podd – som en fond till det dramatiska valet den 3 november.
Producenter och programledare:
Ivar Ekman
[email protected]
Robin Olin
[email protected]
Tekniker:
Elin Hagman
Joel Löf
Om USA som går till val, bland fuskstämplade poströster och väpnade grupper som hotar med våld. Kommer man ens klara av att regelrätt, demokratiskt och fredligt välja en president den 3 november?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Hans von Spakovsky, på den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, Lorraine Minnite, statsvetare vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Logan Churchwell, kommunikatör på the Public Interest Legal Foundation, Barbara Arnwine, på demokratiska Transformative Justice Coalition, Lawrence Douglas, juridikprofessor på Amherst College i Massachusetts, Jason Wilson, journalist bla för The Guardian i Portland, Jeremy Lee Quinn, frilansjournalist i Los Angeles, Mike Giglio, journalist på bla The Atlantic, Robert Malley, ordförande International Crisis Group.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producenter: Ivar Ekman och Katja Magnusson
[email protected]
k[email protected]
Reportrar: Ginna Lindberg och Anja Sahlberg
Tekniker: Stina Fagerberg
Konflikt försöker tränga igenom skuggorna till den ljusskygga verksamhet som innefattar legosoldater och privata militära företag, som dyker upp i allt fler konfliktområden nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Thomas Roth, militärhistorisk expert på Armémuseum i Stockholm, Sergey Sukhankin forskare och expert på ryska privata militära företag, bland annat Wagnergruppen, Denis Korotkov, grävjournalist på den ryska oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta, "Julijana", änka till stupad Wagnersoldat, Karine Ghazaryan, journalist på grävnätverket Bellingcat, "Mohammed", syrisk researcher och journalist, Jalel Harchaoui, Libyenexpert, Roland Strandberg, fd svensk kontraktör, Marcus Mohlin, expert på privata militära företag vid Försvarsmakten, Sean McFate, fd amerikansk legosoldat som idag undervisar vid Georgetown University.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Maria Georgieva, Tomas Thorén och Paloma Vangpreecha
Inläsning: Jotiar Murad
Tekniker: Joel Löf
Om den mörka konspirationsteorin Qanon där president Donald Trump ses som en frälsare. En konspiration som kan få betydelse för presidentvalet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, Catie Stewart, kampanjchef, Kent Werne, författare, Michael Walter, anhängare till Qanon, Gabriel Wernstedt, Säkerhetspolisen, Alex Kaplan, Media Matters, Joe Uscinski, University of Miami, Scott Taylor, statsvetare.
Tack till Frank Radosevich
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Katja Magnusson
[email protected]
Reportrar: Robin Olin, Cecilia Khavar, Daniela Marquardt, Anja Sahlberg
Tekniker: Joel Löf
Om hur jakten på ett vaccin mot pandemin blivit en geopolitisk kapplöpning. Finns det risk att människor hamnar i kläm när nationens stolthet står på spel?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Länder i hela världen testar nu olika typer av vaccin som ska stoppa virusets framfart. I potten ligger förutom människors liv, också politiska och ekonomiska vinster. Men kommer alla att ta ett vaccin när det väl finns? Och hur frivillig ska den där vaccineringen bli? Kanske finns svaret redan nu – när lärare och sjukvårdspersonal känner sig tvingade att delta som volontärer i vaccinförsöken – för att få behålla sina jobb.
Medverkande: Tatiana Stanovaja, rysk statsvetare vid analysfirman R-Politik, Eduard Matsoiasjvilii, matematiklärare i Moskva, Elvira Kalabuhova, kemilärare i Moskva, Leonid Perlov, rysk geografilärare och verksam på ett av de större fackförbunden för lärare, Maria Baronova, journalist på den statliga nyhetskanalen Russia Today, Anders Björkman, professor vid Karolinska Institutet, Eric Olander, grundare av The China Africa Project, Lina Benabdallah, statsvetare vid Wake Forest University, Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, Barbara Loe Fisher, grundare av National Vaccine Information Centre i USA, som är motståndare till obligatorisk vaccinering, Matthew Motta, statsvetare vid Oklahoma State University, Rachit Malik, it-tekniker och volontär i Indiens tester av vaccin
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportrar: Maria Georgieva, Björn Djurberg, Anja Sahlberg, Arnab Dutta
Tekniker: Ove Smedberg
Efter den enorma explosionen i Libanons hamn: möt människorna som kräver svar, som kliver in i statens ställe och som skissar på en ny politisk framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Imad Salamey, professor i statsvetenskap vid det libanesiska amerikanska universitetet i Beirut, Paula Yacoubian, journalist och fd parlamentsledamot, Halime Kaakor, en av proteströrelsens frontfigurer, Tarek Sharif, ingenjör, Maher Berjawi, arbetar på ett fraktbolag i hamnen i Beirut, Ahmad, hezbollahtrogen taxichafför, Layal Bou Moussa, journalist på tv-kanalen al-Jadeed, Nabil Bou Monsef, vice chefredaktör al-Nahar, Shekri Habib och René Golam, boende i det drabbade området Gemmayze, Farah Merhi, revisor, Sandy Elias, inredningsarkitekt, Charbel Monzer, elektroingenjör
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Firas Jonblat, Samar Hadrous, Katja Magnusson
Tekniker: Sandra Pettersson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Om skjutningar, klaner och tuffare tag. Något är fel när tonårsflickor begraver en vän som dött av ett skott. Men hur går man hårt åt de kriminella utan att skapa mer frustration och våld?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jakten på kriminella är en delikat balansgång för polisen – och samhället i stort. Vi besöker en nyöppnad polisstation i Rinkeby där de brottas med ungas misstroende mot polisen. I New York har poliserna tvingats ta ett steg tillbaka. Och vad betyder etiketter som klan för möjligheten att bygga tilltro – vi tittar närmare på hur man resonerat i länder som gått före oss – som Tyskland och Nederländerna.
Medverkande: Cazandra Jonsson Soinonnen, Lilly Lazlo, Valentina Toikkanen Reyez, Jainaba Sanneh, vänner till mördade 12-åringen Adriana. Soren Pape Poulsen, partiledare för Konservative Folkeparti, Kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, Therese Rosengren, tf lokalpolischef i Rinkeby, Maria Sundström, tf biträdande lokalpolischef, idrottsledaren Abdisalam Hussein, Aweis Abdulkadir, avhoppare som nu jobbar med ungdomar i Rinkeby, boende i Järvaområdet. Joe Giacalone, tidigare polis i New York som undervisar vid John Jay college. Christian Klos, ansvarig för säkerhetsfrågor vid det tyska inrikesdepartementet, Rita Haverkamp, professor i brottsprevention vid universitetet i Tübingen, Martijn Schippers som jobbar mot gängkriminalitet i Amsterdam, Hammed Khamis, dokumentärfilmare som föreläser om klankultur och ungdomskriminalitet.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Katja Magnusson, Christy Chamy, Anja Sahlberg.
Tekniker: Johanna Carell
Drömmen om ett "blått hemland" har fått politiskt genomslag i Turkiet. Hör amiralen som beskrivs som hjärnan bakom doktrinen som lett till militär eskalering i Medelhavet och ordkrig inom Nato.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jenny White, Turkietkännare vid Stockholms universitet, James Ker-Lindsey, expert på säkerhetspolitik i Sydosteuropa vid London School of Economics, Cem Gurdeniz, generalen som tog fram doktrinen "Blå hemland", Miltiadis Varvitsiotis, Greklands biträdande utrikesminister, Yves Boyer, fransk professor emeritus och expert på Nato och säkerhetspolitik, Cengiz Candar, journalist och Turkietkännare, Sinan Ulgen, före detta turkisk diplomat, Salpy Eskedjian, fredsaktivist på Cypern m. fl.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Katja Magnusson, Johan-Mathias Sommarström, Filip Kotsambouikidis
Tekniker: Mikael Derestam och Elin Hagman
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Ekonomiska intressen krockar med urfolks rättigheter i jakten på vindkraft, järn och odlingar. I Australien sprängs en helig plats och en ny dom ger en sambeby rätt att bestämma över jakten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vem har rätt till marken?
Medverkande: Tina Manne, ordförande för AAA, Australian Archaeological Association, Kado Muir, antropolog, aktivist i frågor som rör aboriginernas markrättigheter, Marie Hagsgård, jurist i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, Tomas Hedqvist, jägare, Birgitta Isaksson jägareförbundet i Norrbotten, Göran Färm styrelseordförande Kallak-projektet Beowolfe Mining, Sigrid Sagka Stångberg, Vapstens sameförening, Birgitta Andersson, ledamot i Sametinget, från Tärnaby.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent och reporter: Katja Magnusson och Ulrika Bergqvist
[email protected], [email protected]
Om människorna som trotsar rädslan och bryter med sina tidigare liv för att utmana "Europas siste diktator". Men vad krävs för verklig förändring och frihet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Pavel Latusjka, fd kulturminister och diplomat numera medlem i samordningsrådet, Vadim Mojeiko, analytiker vid det belarusiska institutet för strategiska studier, Mark Galeotti, statsvetare, författare och expert på säkerhetsfrågor i Ryssland och grannländerna, Anna Ohanyan, akademiker med inriktning på den postsovjetiska världen vid Stonehill College i USA, Sergej Kozlovitj, fd nyhetsankare i Belarus stats-tv, Andrej Sudas, fd fabriksarbetare, Evgenij Osinskij, fd polis, Indre Bulavaite-Andrejeve mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reportrar: Maria Georgieva, Jesper Lindau, Johanna Melén
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Hur långt in i framtiden sträcker sig en historisk skuld? Kraven på ersättning får ny kraft i Black Lives Matters spår. Ska de som byggt upp sin rikedom på slaveri betala tillbaka? Hur och till vem?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Antoinette Harrell, släktforskare från Louisiana, Deadria Farmer Paellman, amerikansk jurist och målsägande i ett uppmärksammat rättsfall i USA, Göran Collste, etikprofessor vid Linköpings universitet, Fredrik Thomasson, historiker Uppsala universitet, Kitimbwa Sabuni, ordförande Afrosvenskarnas Riksorganisation, Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Daron Acemoglu, professor i nationalekonomi vid MIT i Boston och författare till boken ”Why nations fail”.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Sandra Pettersson
Om växande klyftor, konkurser och bubblande ilska. Konflikt gör en resa i den verklighet som Coronaviruset lämnat efter sig, till Stockholmsförorten Skärholmen och mer välbärgade Lidingö.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Slår krisen ojämlikt? Och vad riskerar att bli konsekvenserna?
Medverkande: Finansminister Magdalena Andersson, professor Walter Scheidel, Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen, Cecilia Hermansson, nationalekonom, Ulrika Modéer, vice generalsekreterare UNDP, Hikmah Ali och Amira Ibrahim i Skärholmen och Patrik Gadelius, Jonas Melchersson och Tomas Nagel i Lidingö.
Programledare och producenter:
Anja Sahlberg
[email protected]
Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Joel Löf
Om kampen att få vara fullvärdig amerikan. I denna avslutande del av Konflikts road trip kör vi till Charlottesville, och möter slaveri, statyer och den hårda kampen om USA framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
USA är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i detta andra och avslutande avsnitt är vi i Charlottesville - där idén om allas lika värde möter en brutal verklighet av månghundraårigt förtryck - och i Queens, där nya amerikaner kämpar för att ta plats på lika villkor.
Programledare och producenter:
Ivar Ekman
[email protected]
Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Om vem som egentligen får vara fullvärdig medborgare i detta stora, djupt kluvna land. Konflikt ger sig ut på road trip, och i denna första del av två kör vi mot hjärtat av det vita USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt som det amerikanska presidentvalet närmar sig, slits USA av flera kriser – coronaviruset, som drabbat landet hårt, och nu stora protester mot polisvåld. Det är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i första avsnittet kör vi upp i Appalacherna, där vita amerikaner känner en blandning av stolthet, bitterhet – och, med Donald Trump i Vita Huset – revanschlusta.
Programledare och producenter:
Ivar Ekman
[email protected]
Robin Olin
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Om de som passar på när alla fokuserar på viruset. Knarkkarteller delar ut matpaket, Brasiliens miljöminister lämnar fältet fritt för skövling av Amazonas, och terrorgruppen IS ser pandemin som ett gyllene tillfälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Luis Najera, reporter för nättidningen Rio Doce i Mexiko, Pepe Gutierrez som leder ett kollektiv för anhöriga till försvunna personer i delstaten Guanajuato i centrala Mexiko, Mina Al-Lami, jihadistexpert, Sami Mahdi al-Safah affärsman i Irak, Saed Ishab Ahmed, lantbrukare Irak, Shiyar Ali, representant för den kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, Vera Mironova som forskar om IS vid Harvarduniversitetet, Helinton Gavão, urfolksledare i brasilianska Amazonas och Almir Surui, urfolksledare i Rondonia, Mette Wilkie, chef för skogsfrågor vid FN:s mat och jordbruksorgan, FAO, Paul Tamwenya, naturguide i Uganda, Nyrola Elimä.
Programledare: Katja Magnusson
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Lotten Collin och Hanna Sahlberg.
Tekniker: Joel Löf
Ljud av skogen i Uganda har spelats in av Magnus Wadstein.
När trycket på intensivvården ökar i pandemins spår, när Covid 19 tar sig in på äldreboenden och när nedstängningar riskerar att leda till massarbetslöshet - vad är en äldre människas liv värt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marco Vergano, anestesiolog och ordförande i de italienska intensivvårdsläkarnas etikkommitté, Peter Singer, filosof och professor i praktisk etik vid Princeton universitet, Thomas Lindén, avdelningschef Socialstyrelsen, Joan Costa-Font, professor hälsoekonomi vid London School of Economics, Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reporter: Ivar Ekman
Tekniker: Sandra Pettersson
Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller?
Medverkande: Ida Bolander, läkarsekreterare i Molkolm, Nicklas Lundblad ansvarig för Googles framtidsstudier, David Bergman, doktorand vid Försvarshögskolan, Sebastian Hielm, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, Maria Höyssä, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, Kristina Persson, tidigare Framtidsminister, Katarina Engberg, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, Matt Ridley, vetenskapsskribent, Jasmine Gardner, postdoktor Uppsala universitet, Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportrar: Nathalie Rothschild och Lubna El-Shanti
Tekniker: Marie Persson
Om handel med fladdermöss, grisfarmar och skövlade skogar. Har människan gått för långt i sin vilja att tämja och nyttja djur och natur? Är coronaviruset signalen på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, Peter Daszak, orförande EcoHealth Alliance, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, Lukas Sterner, på NOA:s en speciella grupp för artkskyddsbrott, Diogo Veríssimo, forskare vid Oxfords universitet, Mama Mouamfoum, miljöaktivist i Kamerun, Sven-Erik Johansson, grisuppfödare Nibble gård
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reporter: Ulrika Bergqvist
Tekniker: Elin Hagman
Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna.
Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias.
Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.
Pandemin har satt ljuset på svåra förhållanden för världens arbetsmigranter, nu förlorar många jobbet och kan inte längre hjälpa familjerna därhemma. Samtidigt har asylrätten tillfälligt satts på paus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportage från Ulvagubben, en av Mellansveriges största jordgubbsodlare och om migrantplockarnas villkor i Huelva i Spanien. Hör också om utebliven lön och coronasmitta från en indisk migrantarbetare i den lilla gulfstaten Bahrein och de "eviga migranterna" Amir, MJ och Sharam, en gång i Sverige, deporterade till Afghanistan och nu fast i Turkiet och på Samos.
Medverkande: Ryszard Cholewinski, senior migrationsexpert på Internationella arbetsorganisationen, ILO, Marie McAuliffe, på FN:s migrationsorganisation IOM, Ylva Johansson, Europakommissionär med ansvar för migration och gränser m.fl.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Ivar Ekman, Ulrika Bergqvist
Tekniker: Stina Fagerberg
Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Arnon Afek, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, Simplicio Araujo, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, Jorge Kalil, vaccinforskare i São Paulo, Xiaoxing Xi, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, Frank H. Wu, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, Yanzhong Huang, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, Seth Berkley, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, Sophia Hober, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar:
Lotten Collin och Robin Olin
Tekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.
Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mfl
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman
Tekniker: Sandra Pettersson
Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Marie Nilsson-Boij
[email protected]
Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset.
Medverkande: Lars-Åke Severin, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, Joerg Wuttke, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, Lucrezia Pogetti, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren David Bonsall Oxfords universitet, Combus van Staden, analytiker på South African Institute of International Affairs, Dan Larhammar, farmakolog vid Uppsala universitet, Dan Wang, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin.
Tekniker: Stina Fagerberg, Josef Reinhold
Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum.
Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez
Tekniker: Marie Persson och Brady Juvier
Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. ”Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern”, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari.
Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney, Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom, Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg
Tekniker: Sandra Pettersson
Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?
Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan?
Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar.
Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkare
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg
Tekniker: Stina Fagerberg
Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen?
Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU.
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reporter: Margareta Svensson
Tekniker: Maria Stillberg
Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet.
Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist.
Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus?
I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land.
I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus.
Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter
Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då?
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Sandra Pettersson
Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol.
Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred.
I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet.
Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt.
Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi.
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson
Tekniker: Elin Hagman
Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten.
I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten.
Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU.
Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Reporter: Andreas Liljeheden
Tekniker: Brady Juvier
Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter.
– Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder.
Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika.
– Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen.
Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna?
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen.
Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar.
Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen?
På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige.
I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017.
Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.
Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Marie Persson
Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani – generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 – som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet.
Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad.
I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde.
I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen.
I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Robin Olin
Producenter: Anja Sahlberg och Johanna Melén
Reportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa Boglind
Tekniker: Elvira Björnfot
Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades,
attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster
och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats.
Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhot
som drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige.
De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna
är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet.
Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror,
där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn.
Programledare: Ivar Ekman
Producent: Marie Nilsson Boij
Tekniker: Marie Persson
Om hur drogerna göder det blodiga gängkriget och hur vi vänder utvecklingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den unga kvinnan i Stockholm som sköts ihjäl i sitt hem,
den kvinnliga läkaren från Malmö som dödades med sin bebis i famnen,
politiska krismöten och polisens otaliga presskonferenser. Det samhällsproblem som dominerat 2019 är gängskjutningarna, som
även drabbat utomstående i en utsträckning vi inte tidigare sett.
Den orsak som pekas ut som en av de viktigaste när man ska försöka förstå våldet är droghandeln. Konflikt har under året borrat djupare i den. Vi har träffat de som köper och säljer, de som håller i vapnen och de som drabbats av våldet, och så de som hittat en väg ut ur kriminaliteten
I det här specialprogrammet har vi sammanfattat de viktigaste aspekterna ur avsnitten om gängkrigen och drogerna.
Programledare: Robin Olin
Producent: Marie Nilsson Boij
Tekniker: Marie Persson
Om murar som faller och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen?
Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa.
Vi hör rocksångaren Dan Bittman från Rumänien, den ungerska artisten Friderika Bayer och så Muhamed Fazlagic, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden Sarajevo för att få åka till Irland och tävla med sin sång.
Några människor i den rumänska staden Cluj-Napoca tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien
Statsvetarna Ivan Krastev och Florian Bieber hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren.
Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu.
Programledare: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sverigesradio.se
Producent: Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se
Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti
Tekniker: Stina Fagerberg
Om hur etablerade sanningar om krigsförbrytelser och folkmord utmanas och relativiseras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Massakern på runt 8 000 bosniska muslimer – pojkar och män – i Srebrenica år 1995 var ett folkmord. Trots att det befästs i Haagtribunalen är slaget om historieskrivningen inte över än, något som blev tydligt när en demonstration hölls i veckan mot att författaren Peter Handke tilldelats årets Nobelpris i litteratur.
Handke anklagas för att ha relativiserat och förminskat serbiska krigsförbrytelser på Balkan, bland annat folkmordet i Srebrenica. Själv säger han att han blivit feltolkad och inte alls förnekar historien.
Att den etablerade sanningen om folkmord och krigsförbrytelser utmanas och att det råder oenighet kring vilka ord som ska användas för att beskriva sådana händelser är fenomen som dyker upp på flera håll.
Veckans Konflikt fokuserar på två aktuella fall, Rwanda och Spanien. Två länder som hanterat sin blodiga historia på helt olika sätt men där nu, årtionden senare, alternativa historieskrivningar drabbar samman. Varför sker det och vad betyder det för de som sett sina nära och kära dö?
Programledare: Robin Olin
Producent: Nathalie Rothschild
Reporter: Anna Maria Höglund
Tekniker: Stina Fagerberg och Brady Juvier
Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget – och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen.
Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras.
Medverkande i programmet: Exilsyrierna Hussam al-Homsi och Noor, Lina Khatib, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, Larisa Sereda och Natalja Kutsar vars bror Artjom Kutsar dog i Syrien, Denis Korotkov, undersökande rysk journalist, Michail Krutichin, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker, Igor Matvejev, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, Anas Kelzie, syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt Aydin Selcen, turkisk diplomat.
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén
Tekniker: Stina Fagerberg
Om ungdomsrörelser som präglas av oro, som inte sällan lägger skulden på de äldre och som samlas kring slagordet OK boomer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När miljöpartisten Chlöe Swarbrick nyligen talade i Nya Zeelands parlament anklagade hon tidigare generationers politiska ledare för att ha mörkat klimatkrisen. Hon avfärdade en annan parlamentsledamot med orden ”OK boomer” – ett uttryck som blivit populärt bland unga i sociala medier på sistone och som hänvisar till babyboomers, efterkrigsgenerationen.
Veckans Konflikt handlar om hur spänningar mellan generationer präglar några av de mest aktuella politiska frågorna just nu – från den globala klimatfrågan till Brexit i Storbritannien och demokratiupproret i Hongkong.
Enligt vissa forskare saknar dagens unga den framtidstro som funnits bland tidigare generationer. Vad beror det på? Och vad gör det med ett samhälle när unga präglas av pessimism och när generationer ställs mot varandra?
Programledare: Robin Olin
Producent: Nathalie Rothschild
Reporter: Björn Djurberg
Tekniker: Marie Persson
Om skogens roll för att hindra en hotande klimatkris och om skogen som en näring som omsätter miljarder. Går det att alls kombinera jakten på vinst med skogens klimatnytta eller måste vi välja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När världens länder snart samlas till klimattoppmöte i Madrid sätter man stort hopp till jordens skogar. Träden suger upp en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år och spelar därför en viktig roll för att hålla den globala uppvärmningen nere.
Men samtidigt som skogen ska bidra till att stävja klimatkrisen bär den också på stora ekonomiska intressen. Det är kring den intressekonflikten veckans Konflikt kretsar och vi gör nedslag på tre platser där frågan, på olika sätt, har ställts på sin spets. Vi besöker sojaodlingarna i Brasilien där jordbrukarna andas nytt hopp efter valet av Jair Bolsonaro som president. Vi möter änkan efter Liviu Pop, den rumänske skogvaktaren vars död åter satt fokus på den omfattande illegala avverkningen i landet. Och vi avslutar i våra egna svenska skogar där skogsnäringen hävdar att klimatnyttan går hand i hand med vinstintresset.
Från Brasilien hör vi Alessandro Bahia och Henrique Silva från den statliga miljömyndigheten Ibama, sojaproducenten Gilberto Goellner, kongressledamoten Nelson Barbudo samt Fernando Cadore, vice ordförande för sojaböndernas intresseorganisation Aprosoja.
I Rumänien möter vi Horea Petreus som forskar om biologisk mångfald och som arbetar för att bevara Rumäniens vildmark och djurliv, Ana Maria Pop, änka efter skogvaktaren Liviu Pop och Mihai Lesan, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas lokalavdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien.
Från Sverige medverkar Rolf Björheden, vid forskningsinstitutet Skogforsk, Otto Bruun, bioekonom vid Svenska Naturskyddsföreningen och Sten B Nilsson, skogsprofessor som bland annat suttit med i flera utredningar om skogens framtid.
Programledare: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Reporter i Brasilien: Lotten Collin
Tekniker: Stina Fagerberg
Om utmaningarna som länder i den rikare delen av världen ställs inför när befolkningar blir allt äldre och födelsetalen dalar. Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven i länder som Japan, Italien och Sverige ökar har tillgången till arbetskraft stagnerat och frågan som börjar bli akut på alltfler platser är hur vi ska ta hand om de gamla.
Konflikts resa genom äldrevårdens utmaningar börjar i Japan, fortsätter via Sverige och Rumänien och landar till sist i Italien. På vägen möter vi robotar, beslutsfattare, sköterskor, svenskar i nittioårsåldern, och migrerande vårdarbetare.
Vi hör hur robotar ställs mot invandrare, om språkförbistringar, kulturkrockar och interkulturella möten, om vårdpersonalens arbetsförhållanden och om migrerande vårdarbetare som tar hand om andra utomlands medan de egna barnen växer upp utan sina mammor.
Programledare: Ivar Ekman
Producent: Nathalie Rothschild
Reportrar: Johan Bergendorff, Alice Petrén, Johanna Melén
Tekniker: André Stärnman
Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen?
Hör om exemplet Järva – där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden – för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet ”Sluta skjut”, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glen Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Tekniker: Marie Persson
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av.
Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar.
Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet.
Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament.
En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en ”nära-Arktisstat”. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför.
Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i.
Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna.
Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis.
På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel.
Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse.
Detta är en repris av ett program som sändes 7 september 2019.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord:
”Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen – och bakom allt står Juden.”
Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga.
I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna.
Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut?
Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken.
I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare.
Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude.
I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet.
George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla.
- Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski.
I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna.
- Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför?
För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar.
Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en ”profil” inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar.
Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem.
Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie.
Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan.
Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Knappt hade komikern och tv-stjärnan Volodymyr Zelenskyj hunnit installera sig som president förrän USA:s ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst.
Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina.
När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad Kiev är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj.
Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva.
Så var är Ukraina på väg – och varför det stora intresset från omvärldens sida?
Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, Stephen Sestanovich, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina.
Och från universitetet i Birmingham säger professor Kataryna Wolczuk att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till USA men också till enskilda medlemsländer som Tyskland och Frankrike.
Och vilken är egentligen Rysslands och president Vladimir Putins plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern Viktor Medvedtjuk, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av Krim.
På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn Ihor Solovej och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid.
På Självständighetstorget i Kiev minns Ljudmyla Rozum den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet.
Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti Folkets tjänare i det ukrainska parlamentet, Radan. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande Bogdan Jaremenko som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin.
Helt fel, säger landets tidigare infrastrukturminister Volodymyr Omelyan och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar.
Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från Luhansk som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i byn Zaitseve nära fronten som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga.
Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn.
De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran?
Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran – den handlar om försäljningen av en njure.
Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig – i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag.
Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare?
Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier – i Syrien. Om inte det går hotar han med att ”öppna portarna” och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa.
Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar.
Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda.
Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet – och hindra en ny migrationsvåg till Europa.
Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för.
Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar – bara någon annanstans.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd.
I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen.
Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir.
Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom.
Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett.
I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar.
Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin.
Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt.
Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt.
Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek.
Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar.
Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv.
"La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister.
Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt.
- Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han.
I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan."
Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han.
I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.
Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska – ett hot som inte stoppar vid Breivik.
De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp?
För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta – och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien.
Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget – att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex.
När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna.
Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han.
Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken ”Hatet” sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig – underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av.
Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar.
Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet.
Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament.
En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en ”nära-Arktisstat”. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför.
Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i.
Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna.
Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis.
På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel.
Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen. Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn.
”Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist.
Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst.
24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet – som också speglas i det större, politiska sammanhanget.
Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: ”Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer.” Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen.
För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden.
Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det?
Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom.
Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken ”Ingenting är sant och allting är möjligt – det nya Rysslands surrealistiska själ” och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva – och därmed enklare att styra över.
Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga Wikipedia som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta.
Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände Fredrik Wadström har träffat Grigorij Tolkatjov som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Johanna Melén
[email protected]
Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill.
Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen.
Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen.
De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten.
Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga.
Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige.
Samtidigt ökar nu kokainet.
Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare.
Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren.
I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar.
Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet.
I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda.
En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen.
På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain.
Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta.
Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Sally Henriksson
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg
Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker?
Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händer i en människa när hon förlorar det en familj byggt upp i generationer? En skog där dina händer och farfars händer planterat skog som inte längre finns.
Konflikts Johanna Melén besöker skogsägarna Anders och Ingrid Jonsson i Laforsen vars viloplats gick upp i rök under några sommarveckor. Campingägaren Marco Hassholdt kämpar för att få turisterna att stanna trots att stubbarna nu står där svedda i den tidigare så lockande grönskan. Och medan Kårbölebon Per Persson filosoferar över bränderna som en väckarklocka för klimatet, är andra mer tveksamma till vad som verkligen behöver göras åt saken.
I Queensland i nordöstra Australien är klimatförändringarna inte en fråga utan ett faktum. På 8 år har antalet mjölkbönder som lagt ner sina lantbruk minskat från 1100 till 370. Mjölkbonden Luke Stoke är en av de som fortfarande kämpar medan många andra har gett upp. Flera har blivit av med sitt vatten och har tvingats slakta sin boskap.
Gert och Brita Petersson i Mästocka i Halland har haft mjölkkor nästan hela sitt vuxna liv. Men något har hänt med vädret, det är inte lika förutsägbart längre. I regeringens senaste klimatanpassningsstrategi nämns Skåne som ett av de områden där marktorkan kan drabba hårt i framtiden. Utanför Hörby på den skånska slätten kämpar Jill och Heidi Svensson på Jima Lantbruk dagligen med konsekvenserna av fjolårets torka. Fodret till korna tog slut i april. Dom tvingas skörda oftare och det kostar – i diesel. Så hur ska man då prioritera klimatfrågorna, köra traktor och ha mat till djuren eller minska koldioxidutsläppen för att hejda klimatförändringarna som kanske kommer att ge mer torka?
Flera av de val som hållits i världen i år har beskrivits som klimatval. Valet i Danmark, EU-parlamentsvalet till viss del, och valet i Australien där fjolårets sommar slog rekord. Men hur röstar då en befolkning i ett land där klimatförändringarna blivit uppenbara och kostsamma? David Schlosberg, professor i miljöpolitik vid Sydney universitetet är en aning förvånad, kanske till och med chockad, över det australiensiska valresultatet.
I Grekland som också snart går till val nu, förlorade omkring 100 människor livet när en brand hastigt svepte in över samhället Mati ifjol sommar. Johanna Melén träffade Christophoros Kokkalis som lyckades rädda sin lilla dotter och sin fru medan andra brändes ihjäl. Han funderar över vad det klimatförändringarna betyder för oss alla, för framtiden, barnen och politiken.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker – hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har.
Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium – vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet – polarisering – är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt – och där polariseringen märkts tydligt.
Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid – en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige.
Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker – den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar – mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert.
Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män – jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne.
Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick – nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk.
Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment – det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras? Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer – och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar.
Programledare och producent: Ivar Ekman
[email protected]
Tekniker: Sandra Pettersson
Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring.
Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka.
I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den.
Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda.
Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne.
Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället.
Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.
Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra.
Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Sally Henriksson
[email protected]
Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf
Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz.
Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad.
Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon.
Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström.
Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige?
Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts.
Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg.
Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen.
Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn.
Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu.
I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras.
I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden.
Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.
Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem.
Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av.
En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige.
Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.
På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror.
I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper.
Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.
Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor.
Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Sally Henriksson
[email protected]
Tekniker: Maria Stillberg
Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel.
Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan – i Lissabonfördraget.
Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”
Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån?
Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche – i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat.
Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar – hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar – på svenska.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte.
Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv.
I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig.
En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen.
Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där.
I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd.
Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll.
Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S).
Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol.
Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen.
Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet.
På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Sally Henriksson
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter:
”Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra”, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore.
Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot ”Moder Indien” blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land.
Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen – men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman.
Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed.
Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.
Programledare: Sharon Jåma
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris?
Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess vd Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att USA inte blir lika stark i konkurrensen mot Kina?
Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamna efter i utvecklingen av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?
Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, Digitalreporter Sveriges Radio, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte.
Programmet sändes första gången i december 2018.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Simon Moser
Tekniker: Elvira Björnfot
Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza – i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands.
Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas.
Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.
Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma - från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt.
Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom
Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet?
USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. ”Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande”, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien.
Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul.
Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till ”islamsk lag” och ”kulturella traditioner” när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp.
Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet – Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna.
Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att ”I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt”.
I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Massood Qiam
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem.
Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost.
Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det.
Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder.
Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder.
Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario.
Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från.
USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York.
Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr.
Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer.
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Sally Henriksson
[email protected]
Tekniker: Elin Hagman
För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren.
Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel.
Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag.
Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv – som innehåller både fängelsestraff – och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes.
I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu.
Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han.
Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen – i sin egen familj.
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade.
Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sędziński berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Paweł Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken fö