Konsthistoriepodden

Vårt nyaste poddavsnitt handlar om den svenske konstnären Julius Kronberg, som bara 26 år ung fick sitt stora genombrott i Sverige med ”Jaktnymf och fauner”, ett verk som fick August Strindberg att skriva: ”Fall ned och tillbed måleriets triumfator.” 

Verket vi valde heter ”Drömmen”, målades 1883 och är en del av John Johnsons samling på Bohusläns museum i Uddevalla. Vi berättar i podden om Kronbergs teknik och vilket samband som finns mellan denna målning och verket ”Inslumrad” eller ”Insomnad”, som finns i Stockholms universitets konstsamling. 

Vi berättar om Kronbergs resor och inspiration och varför Nyrokokon blev populär på 1800-talet, men också var och när motivet i ”Drömmen” målades. Vi pratar om hur det kom sig att bandet ABBA fotograferades i Julius Kronbergs ateljé på omslaget av skivan ”The Visitors”. Och inte minst berättar vi hur det kunde vara möjligt att en framgångsrik konstnär som Julius Kronberg hamnade på en undanskymd plats i det svenska 1800-talets konsthistoria och vad Richard Berghs ord ”Förbannelse över K!” har att göra med detta… 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi åkte till Konstmuseet i Skövde för att träffa den amerikanska, judiska, feministiska konstnären Linda Stein. Hon donerade nästan 120 av sina verk till Konstmuseet i Skövde som visas där i utställningen ”Androgynous Protection: A Linda Stein Retrospective”. Efter vi hade lyssnat på Linda Steins föredrag, intervjuade vi konstchefen Thomas Oldrell om donationen och sedan pratade vi med Linda Stein om hennes favoritverk i utställningen, den amerikanska feministiska konsten,  LHBTQ-aktivismen och de återkommande materialen och motiven i hennes verk. 

Bilderna finns som vanligt på instagram: Konsthistoriepodden.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt av ”Samtal pågår” ute! Den 23 augusti 2022 klistrade två aktivister av gruppen ”Die letzte Generation” fast varsin hand på ”Sixtinska Madonnans” ramverk, för att uppmärksamma att de kan vara den sista generationen som kan påverka och avstanna de av människoorsakade klimatförstörelserna. Målningen förblev oskadd. 

Flera av konstverken som vi behandlat i tidigare poddar har utsatts av sådans aktioner och vi är, som många gånger lite oeniga, vad vi tänker och tycker om allt. Men vi pratar också om vilka konsekvenser denna typ av aktivism kan ha för våra framtida museibesök och möjligheter att få se konstverk som Jan Vermeers ”Flicka med pärlörhänge” på nära håll.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tar oss tillbaka till 1500-talet och till en av de stora namn från den italienska renässansen: Rafaels ”Sixtinska Madonna” från 1512/13 som finns på Gemäldegalerie Alte Meister i Dresden, Tyskland. 

Men stäng inte av för att det är ett kristet motiv, för vi pratar om så mycket annat! Till exempel berättar vi hur Rafael komponerade tavlan så att den direkt interagerade med kyrkorummet i San Sisto i Piacenza, som den målades för. Vi pratar om hur tavlan 1754 togs från högaltaret i kyrkan och skickades över de snöklädda Alperna till Dresden, hur tavlan hittades efter andra världskriget av soldater Röda armén i en gammal järnvägstunnel och togs till Pusjkinmuseet. Men inte minst berättar vi hur de två änglarna i nedre kanten kom att bli världskända som ett självständigt motiv, som många nuförtiden inte ens vet att de bara är en detalj i en altartavla med Maria och Jesus som huvudmotiv. Och varför målade Rafael Jungfru Maria och Jesusbarnet med så ängsliga blickar? 

Vill du få svar på alla dessa frågor? Lyssna på vårt nya avsnitt!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi djupdyker i den finländske konstnären Albert Edelfelts målning ”På havet” från 1883! I podden pratar vi om hur konstverket berör oss som betraktare och hur Edelfelts komposition av verket bidrar till att förstärka motivets känsla. Han får oss att känna med de nyländska fiskarna som har förlikat sig med sin hårda vardag som innebar fisketurer i varje väderlek.

Vi pratar också om verkets väg till Parissalongen 1884, från staffliet på familjen Edelfelts sommarnöje i Haiko vid Finska viken till förstasidan på tidningen ”Le Monde Illustré” i Paris. Vi följer Edelfelts många brev till modern Alexandra (!) och visar hur även en skicklig målare som Edelfelt kunde vackla mellan självtvivel och övertygelsen att han nog målat en av salongens bästa tavlor. 

Vi berättar även hur verket såldes till göteborgsmecenaterna Pontus och Göthilda Fürstenberg på vernissagedagen och hur målmedvetet och strategiskt Edelfelt förvaltade sin karriär. Han förstod verkligen vikten av det sociala spelet kring karriären och marknadsföringen och inget lämnades till slumpen på hans väg till toppen. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt poddavsnitt! Vi ska fördjupa oss i Dayanita Singhs konstnärskap och främst hennes verk ”Mona in the Archive” från 2022. Singh är Hasselbladspristagare för år 2022 och den första pristagaren som härstammar från Indien. 

I vårt poddavsnitt berättar vi om Dayanita Singhs intresse för arkiv, både som motiv och som presentationsform. Likaså berättar vi mer om Singhs kreativa koncept, när hon skapar böcker och västar som hon ser som utställningar eller museer. 

Inte minst berättar vi om hennes vänskap med eunucken Mona Ahmed, som har figurerat i många av hennes fotografier, även efter hennes bortgång. Vi berättar mer om Dayanita Singhs första möte med Mona Ahmed, om hennes livsöde och inspiration för flera generationer av trans- och queerpersoner i Indien och om eunuckernas speciella ställning i det indiska samhället. Och vad är det för röda tygbylten som Dayanita Singh fotograferade i serien ”Time Measures” från 2016 och hur liknar hon dem vid människoporträtt? Allt detta och mycket mer får du höra i det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden! 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur har konstnärsrollen formats och förmedlats i den västerländska konsthistorien? Konsthistoriepoddens Alexandra Fried och Alexandra Herlitz samtalar och berättar utifrån höstens aktuella utställningar.

Den frågan finns som en trasslig, intressant röd tråd mellan höstens två aktuella utställningar på Nationalmuseum. Den ena utställningen visar delar ur Giorgio Vasaris mytomspunna samling av mästarteckningar från renässansens Italien och den andra Christer Strömholms legendariska porträtt av svenska och internationella konstnärer och kulturpersonligheter ifrån efterkrigstidens Paris.

Under kvällens livepodd tar Alexandra Fried och Alexandra Herlitz tag i frågan om konstnärsrollen genom att samtala och berätta om ett urval verk från utställningarna. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ska starta hösten med en resa tillbaka till barocken och en av dess främsta målare: Artemisia Gentileschi, som många av er önskade sig! Målningen ”Judith halshugger Holofernes av Artemisia Gentileschi”, som vi ska prata om i det nya poddavsnittet, målades mellan 1614 och 1621 och finns idag på Uffizierna i Florens.

Vi berättar mer om det bibliska motivet och dess betydelse och undersöker hur Gentileschis målning betonar kvinnornas fysiska kraftakt och visar de som starka i sitt samarbete. Hon går därmed ifrån traditionella framställningar som fokuserar på Judits skönhet eller hennes känslor.

Det fysiskt våldsamma motiv har ofta tolkats utifrån Gentileschis biografi och den våldtäkten hon blev utsatt för 1611, när hon bara var 18 år gammal. Man har klassat verket som ”en målad hämnd”. Därför går vi tillbaka till rättegångens handlingar, som också ger en tydlig bild av hur offren behandlades i sådana processer som inte bara vara utelämnande och generande, utan som även innefattade tortyr av offret med exempelvis tumskruv, som i Artemisia Gentileschis fall.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår! Idag regnar det i Göteborg och vi har spelat in ett kort samtal. Lite om vad vi såg i somras, lite om vad som händer till hösten! Och så avslöjar vi datumet för höstens första poddsläpp!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen dags för ett nytt konstverk! I sista poddavsnittet inför sommaren har vi valt ett verk som får oss att tänka på varma sommarkvällar i goda vänners lag. Vi har valt den nederländske konstnären Vincent van Goghs verk “Trottoarkaféet” som van Gogh målade 1888 i den provencalska staden Arles och som idag finns på Kröller-Müller Museum i den holländska byn Otterlo. 

Vi kommer att prata om Van Goghs stjärnskådande som en del av hans religiositet och berätta om en nyare tolkning av verket “Trottoarkaféet” som ser målningen som en uppdaterad version av det traditionella kristna nattvardsmotivet.

Van Goghs 16 månader i Arles blev särskilt produktiva med 187 målningar och ungefär lika många teckningar. Det är målningarna från Arles kom att kallas för van Goghs mogna stil, alltså hans målarstil med starka färger och uttrycksfulla linjer och penselföring som han kom att bibehålla till sin död och som vi nuförtiden uppfattar som typisk för van Gogh. Men tiden i Arles blev också påfrestande för Van Gogh och vi ska därför även berätta om händelserna som ofta har lyfts ur van Goghs biografi, nämligen Paul Gauguins besök hos van Gogh i det gula huset i Arles och sammanbrottet som drabbade van Gogh under denna tid. 

Slutligen ska vi fokusera på “Van Gogh-myten” som skapades under det tidiga 1900-talet och som gjorde van Gogh till en symbolfigur för det lidande, missförstådda geniet. Vi berättar om Vincent van Goghs relation till sin yngre bror Theo, vars önskan det var att lyfta fram Vincents konstnärskap, men som dog bara ett halvt år efter sin bror. Därför ska vi kika närmare på Theos fru Jo van Gogh-Bonger och hennes roll i Vincent van Goghs världsberömmelse…

Eftersom vi inte hade ett givet uttal av van Goghs efternamn (som ni hör i det korta introt!) bestämde vi oss för något nytt och uttalar namnet som det uttalas på nederländska. För varför ska vi uttala Gauguin på franska och inte van Gogh på nederländska. Ett litet experiment!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu ligger vår livepodd på Hasselblad center om Duane Michals konstnärsporträtt ute bland våra poddavsnitt. Vi tar oss med hjälp av porträtten genom den amerikanska konsthistorien under 1900-talet och undersöker hur Michals visualiserade olika konstnärskap. Följ med från Dada via surrealismen och den abstrakta expressionismen till popkonsten.

Vi pratar om Michals porträtt av Marcel Duchamp, René Magritte, Louise Nevelson, Willem de Kooning, Jasper Johns, Andy Warhol och David Hockney.

Följ med till Duane Michals New York! 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna månad har vi valt ett verk utifrån läget i världen, där många av oss betungas av bilderna som möter oss överallt i bildflödet runtomkring oss och som visar krigets fasor med förstörda städer och människor som har skadats, dödats eller lever under obegripliga omständigheter. Under en sådan tid, som präglades av krigets efterdyningar och socialt misär, skapade den amerikanska actionpaintern Jackson Pollock 1950 sitt abstrakta konstverk ”Höstrytm (Nummer 30)”, på engelska ”Autumn rhythm (Number 30)”, som nuförtiden finns på The Metropolitan Museum of Art i New York. Bildens metaforiska hösttitel tillkom dock senare. Pollock kallade sitt verk enbart för ”Nummer 30”. 

I månadens poddavsnitt ska vi utforska den amerikanska abstrakta expressionismens framväxt och följer Jacksons Pollocks väg från landsbygden i Wyoming till berömmelsen i New York City. Vi pratar om betydelsen av hans äktenskap med konstnären Lee Krasner och stödet av mecenaten Peggy Guggenheim för Pollocks konstnärskap. Och inte minst ska vi berätta om de oortodoxa metoderna med vilka Jackson Pollock skapade sina stora dukar i den lilla ladan som var hans ateljé, innan han omkom bara 44 år ung i en bilolycka. 

Följ med oss in i abstraktionen som kan upplevas som vilsam för oss, när vi kan förlora oss i de rytmiska linjerna efter Pollocks rörelser, som saknar början och slut och kan leda oss in på andra tankar.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag var vi på vernissagen för utställningen ”Barbro Östlihn. New York imprint” och passade på att spela in ett kort samtal. Vi pratar om både konsten, New York och det fina invigningstalet som Östlihns kompis filmproducenten Anna-Lena Wibom höll i. Hennes berättelse om väninnan berörde oss mycket, då hon berättade om den utsatta situationen som Östlihn levde och arbetade i, där hon av ekonomiska skäl var tvungen att lämna över vårdnaden för sina barn till exmaken, och bl a påbörjade målningar för sin nya partner konstnären Öyvind Fahlström. 

Tack för en underbar utställning @goteborgskonstmuseum och gästcuratorn Annika Öhrner! 

Vi gick också en sväng genom Hasselblad center och tittade på Duane Michals fotografiska porträtt av många konstnärer från popkonstnären Andy Warhol till den belgiske surrealisten René Magritte. 

Ibland hade vi inte tekniken och de bärbara mikrofonerna helt på vår sida, men vi hoppas att det inte ska störa er så mycket.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår! Idag ska vi prata mera allmänt om 1800-talets konstnärskolonier på landsbygden, och inte minst den internationella konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, som Konsthistoriepoddens egen Alexandra Herlitz har forskat om och disputerat på 2013. 

I den lilla byn Grez-sur-Loing samlades främst på 1870- och 80-talen många skandinaviska konstnärer, men likaså många engelskspråkiga från England, Skottland, Irland, USA och Kanada, som bodde och målade sida vid sida. Du kanske har sett utställningen ”Grez-sur-Loing. Konst och relationer” på Prins Eugens Waldemarsudde i 2019? Denna utställning tog sin utgångspunkt i Alexandras avhandling. I dagens samtal berättar hon mer om sin forskning! 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Februari känns som årets längsta månad och även om det är soligt just idag, brukar vi så här års bli ganska trötta på vinter, kyla och den gråa tristessen som Göteborg bjuder på. Vi som bor vid västkusten längtar till sommaren och till att ta färjan över Kattegatt till Fredrikshavn och konstens sommarparadis i Skagen. Och dit vill vi ta er idag!

Det finns få konstnärer som vi har fått så många önskemål om som den danska målaren Anna Ancher (1859-1935). Därför har vi valt att fokusera på en målning av henne idag, och inte vilken målning som helst, utan ett av hennes färgstarka verk som verkligen fångar solskenet. För solsken och färg, det tycker vi, är det som behövs just nu, en sån här kall dag i februari. 

Verket vi har valt heter “Solskin i den blå stue”, eller “Solsken i det blå rummet” på svenska. Det målades 1891 och befinner sig nuförtiden på Skagens museum i Nordjylland. I denna målning ser man Anna Anchers signum att  komponera färgernas samspel med ljus och solsken som faller över människor och ting. I detta fall lägger sig solens ljus över hennes dotter Helga Ancher, som sitter i det blå rummet på Brøndums hotell, familjens hotell, där Anna Ancher även föddes. Som titeln anger är solskenet målningens protagonist och Anna Ancher väcker med sitt färgsinne och skickliga penselarbete den enkla blåmålade väggen i bakgrunden till liv. 

I podden pratar vi också om Skagen, “där Nordsjöns vågor slår över din ena fot och Kattegatts vågor över den andra”, som H.C. Andersen skrev. Vi berättar mer om varför konstnärer i slutet på 1800-talet sökte sig till små byar och målade i konstnärskolonier, vad de sökte efter och vad de fann, och om de typiska platsmyterna som etablerades i nästan varje koloniort. 

Självklart pratar vi även mer om Anna Ancher och hennes framgångar, men även hur hennes verk blev känt för en bredare publik först på 1960-talet, när Michael och Anna Anchers hus på Markvej 2 öppnades som museum. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nytt år och en alldeles ny säsong! I den tredje säsongens första avsnitt ska vi ägna oss åt en konstnär som många av er har önskat länge att vi ska prata om. Vi ska prata om den mexikanska konstnären Frida Kahlo och hennes verk ”Las dos Fridas”, på svenska ”De två Fridorna” från 1939. 

Det gåtfulla verket har, precis som Kahlos andra verk, länge tolkats utifrån hennes biografi och de tragiska aspekterna som har skrivits fram om hennes livsöde. Verket har därför länge tolkats att ge uttryck för Kahlos känslor om skilsmässan från målaren Diego Rivera samma år som målningen blev till. 

1999 lade den amerikanska konstvetaren Margaret A Lindauer fram en annan tolkning, i vilken hon skrev fram Kahlos konst som ett uttryck för det mexikanska nationsbygget i revolutionens kölvatten, samtidigt som hon tolkade de två kvinnliga representationerna som ett feministiskt statement om det mexikanska samhället i en tid av rösträttskamp.

I podden berättar vi mer om de gängse tolkningarna och ringar in tiden och händelserna i Frida Kahlos liv kring verkets tillkomst 1939. Vi ska dessutom prata om Frida Kahlos persona och hennes uppseendeväckande klädstil i färgglada Tehuana-kläder och den symboliska Rebozo-sjalen, som vi nuförtiden kan uppfatta som väldigt moderna, men som i själva verket innebar en medveten återgång till traditionella kläder från Mexiko och Guatemala. 

Vi tecknar dessutom vägen som Frida Kahlos karriär har tagit, även efter hennes död 1954. Från att vara ”den exotiska blomman i den stora mästaren Diego Riveras knapphål” leder denna väg till fenomenet ”Fridamania”, som är en beteckning för det enorma intresset i Frida Kahlos person och konst som sägs ha uppstått i samband med en utställning på Whitechapel Gallery i London 1982. 

Sedan det tidiga 1980-talet har Frida Kahlo uppnått kultstatus och varit föremål för otaliga publikationer, tv-dokumentärer, spelfilmer och en pjäs och hennes egensinniga stil har varit en inspirationskälla för modeskapare.

Bildmaterialet finns som alltid i våra konton på sociala medier.

Instagram: @konsthistoriepodden

Facebook: Konsthistoriepodden

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Vem skulle ha trott att vi skulle få sitta nästan helt själva i Sixtinska kapellet i Vatikanen? Vi tog tillfället i akt att spela in ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där och då. Ibland talar vi lite långsamt för att vi ansträngde oss att tala tyst och inte störa någon. Och för att det fantastiska rummet med Michelangelos målningar tog andan ur oss. Vi var också ensamma i Rafaels stanzer, som är fyra rum målade av Rafael i påvens tidigare bostad. Varmt välkomna att lyssna! 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Idag ösregnar det i Rom och vi sitter på Svenska Institutet och arbetar. Vi har tagit en liten paus och spelat in ett ”Samtal pågar” om hur viktigt det är att se konsten på plats.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buon giorno! Det är så lyxigt att få se konst på plats igen! Imorse spelade vi in ett avsnitt av ”Samtal pågår” på takterrassen på Uffizierna. Vi berättar lite om hur det är att resa och hur museibesöken går till ”i dessa tider”, samt vad man kan tänka på, när man besöker de stora kulturinstitutionerna i Europa, som Louvren, Prado och Uffizierna. Sei il benvenuto ad ascoltare!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En solig novemberdag och äntligen dags för ett nytt poddavsnitt! Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. 

Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. 

Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. 

Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i hans ateljé som han strulade med. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi stannar kvar i Madrid och tar oss från Pradomuseet till Museo Reina Sofía. Här får man beskåda Pablo Picassos enorma målning “Guernica” från 1937, som har blivit en av de starkaste skildringar av krigets fasansfulla våld och förödelse och som fortfarande är en laddad antikrigstavla. 

Redan 1936 hade Picasso fått uppdraget av den nyvalda republikanska regeringen att måla ett verk till den spanska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris och han hade redan en bildidé med titeln “Målare och modell”. Men efter att han läst i franska tidningen om den fruktansvärda bombningen mot den baskiska staden Guernica, förkastade han sin ursprungliga idé och började att arbeta med det nya motivet för målningen.

Det spanska inbördeskriget hade härjat sedan 1936, när fascisterna med general Francisco Franco i spetsen genomförde en statskupp mot regeringen. Den 26 april 1937 vid halvfemtiden bombades staden Guernica av den tyska Kondorlegionen, som agerade som stöd för Franco och fascisterna. Uppdraget var kallblodigt. Guernica var inget militärt mål, utan man attackerade med mening den civila befolkningen. Det var marknadsdag i Guernica och 10 000 människor från regionen ska ha uppehållit sig i staden. För tyskarna var det en övning av en ny bombningstaktik som skulle skrämma motståndarna. Attacken varade i över tre timmar och de 24 flygplanen som dundrade in över den baskiska staden kastade nästan 22 000 kilo bomber över staden, som av den tyska befälhavaren uppgavs vara jämnad med marken efter bombningen. Staden sägs ha brunnit i 3 dagar och det är inte känt hur många människoliv denna terrorakt skördade. Det har uppskattats allt från några hundra till tusentals dödsoffer.

Inom mindre än en månad arbetade Picasso fram den enorma duken på 3,49 x 7, 76 m som skapade stort uppseende på världsutställningen, där den visades tillsammans med dokumenterande fotografier från det spanska inbördeskriget.

Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden om Pablo Picassos “Guernica”!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt ska vi prata om den spanske barockkonstnären Diego Velázquez och hans mest berömda målning "Las Meninas" från 1656, som finns på Pradomuseet i Madrid.

Som betraktare bjuds vi in till den märkliga scenen som utspelar sig i en av salarna på det kungliga slottet Alcázar utanför Madrid. Den lilla Infantinnan Margarita Teresa av Spanien lyser upp den mörka tavlan i sin vita sidenklänning med det glänsande, ljusblonda håret. Hon är omgiven av en liten samling av tjänstefolk vid hovet, bl.a. de två hovdamerna som har gett målningen sin titel "Las meninas", två hovdvärgar och en stor spansk mastiff. Konstnären bakom målningen syns tydligt i verket, ståendes vid staffliet med penseln och paletten i handen, medan det spanska kungaparet reflekteras suddigt i den lilla spegeln i bakgrunden. Många blickar möter oss som betraktare, som om vi vore med i bildrummet.

Målningen visar en scen som kan upplevas som rättfram och vardaglig och som visar en otvungenhet bortom höviska konventioner som vi vanligtvis inte får se i målningar från kungahov. Dessutom i dimensioner som fram tills dess enbart hade varit förbehållit åt porträtt eller historiemåleri. Något liknande hade man aldrig sett. Samtidigt finns det en mera komplex nivå i målningen, som även nuförtiden ställer forskare inför olösta gåtor.

Varför målade Velázquez detta motiv? Hur kan denna målning kopplas till Velázquez upptagning i en ärbar riddarorden? Varför kan denna målning betecknas som en "metabild"? Och vad vet vi om den målningens kungliga huvudperson och hennes tragiska livsöde? Dessa frågor och mycket mer behandlar vi i senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är svårt att göra långväga resor i år, men som sista avsnitt innan sommaruppehållet vill vi ta er till plats, ett kulturområde och en tid som ligger väldigt långt från vår egen. 

På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. 

I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. 

Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. 

Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för ett nytt avsnitt av Konsthistoriepoddens "Samtal pågår"! Ett år har gått sedan det första avsnittet publicerades och vi ger en inblick "behind the scenes". Vilka är våra favoritavsnitt? Vilka avsnitt tycker vi är underskattade? Vad överraskade oss under det gångna året? Och var i Göteborg ligger "Basquiat-trappan"? Lyssna på vårt senaste samtal och få svar på dessa frågor och mycket mer!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar.

I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där vi pratar om Andy Warhols ”Marilyn Monroe”. Vi diskuterar popkonstens och motivets aktualitet och bjuder på våra egna intryck av Warhol och Monroe som 80-tals-barn och 90-tals-tonåringar.

Vill du höra oss prata om tyska ”regnfilmer”, Madonnas 80-tals- och Anna Nicole Smiths 90-tals stil, Dianes tonårsrum i den brittiska filmsuccén ”Trainspotting” och den udda bilden av Andy Warhol som 90-talets biofilmer bjöd på, bör du lyssna på vårt samtal.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Gee whiz yes!!!” Nu är det nya poddavsnittet ute! I detta poddavsnitt ska vi tala om verken som vi behandlade i vår livepodd: Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. 

Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. 

Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare. 

Bildmaterialet finns som alltid på vårt instagramkonto @konsthistoriepodden

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Internationella kvinnodagen och äntligen släpper vi ett nytt avsnitt! Ett avsnitt som handlar om konsthistoriens mest kända bild av en kvinna. Det handlar om inget mindre verk än ”Porträtt av Lisa Gherardini,  Francesco del Giocondos maka” (ca 1503-1519) av Leonardo da Vinci, som är mycket mera välkänt under namnet ”Mona Lisa”. 

Det är mytomspunnet verk som det är både lätt och svårt att prata om: lätt för att alla känner nog till bilden, och svårt för att det finns så otroligt mycket forskning som går åt så väldigt många olika håll dessutom. Men vi vill ta oss an utmaningen och berätta om världens mest kända konstverk. Bland annat ska vi ställa frågor som hur det kommer sig att detta konstverk blev så otroligt berömt världen över och vad det är med verket som har fängslat, tjusat och provocerat människor under alla tider. 

Lyssna när vi följer verket och dess sagolika historia från 1500-talet fram till nu!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”. Vi pratar först om våra personliga ingångar till Chicagos verk ”The Dinner Party” samt den feministiska konsten i Sverige.

Idag intervjuade vi dessutom Prof. Gail Levin i New York, Alexandra Frieds lärare i konstvetenskap, som skrev den berömda biografin ”Becoming Judy Chicago” (2007). Gail Levin berättade mer för oss om hur den judiska högtidsmåltiden ”Seder” är relaterad till ”The Dinner Party”.  Gail Levin såg som ung curator Chicagos ikoniska verk när det visades för första gången i San Francisco och kan berätta om hur kontroversiellt ”The Dinner Party” mottogs av konstvärlden då det begav sig. Dessutom fick vi veta mer om Judy Chicagos status nuförtiden och hur hon har påverkat dagens politiska konstnärer, inte enbart feministiska konstnärer. Gail Levin konstaterar slutligen att Judy Chicago förtjänar all credit hon har fått genom åren och berättar att Chicago fortfarande ”kämpar den goda kampen”. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för ett nytt avsnitt av Konsthistoriepodden! Efter två avsnitt om det sena 1800-talet ska vi nu tala om ett konstverk från 1970-talet: Judy Chicagos feministiska monumentalverk ”The Dinner Party” som skapades mellan 1974 och 1979. I denna installation har Chicago hyllat hela 1038 kvinnor och på så sätt skapat en symbolisk historia av kvinnan i vår civilisation. 39 av dessa kvinnor är bjudna till bords och har fått varsitt individuella bordskuvert som anspelar till deras liv, personlighet eller konst. Det sista bordskuvertet i verkets kronologi är tillägnad konstnären Georgia O’Keefe och då denna slutpunkt även var Chicagos utgångspunkt för verket, ska vi zooma in på detta konstnärskap också. 

I vårt poddavsnitt ska vi prata om konsthantverkets viktiga betydelse i detta feministiska nyckelverk och vi ska prata om verkets motiv och strategier som är återkommande i feministiska konstverk: varför avbildar så många feministiska verk det kvinnliga könet? Och varför använder sig många feministiska konstverk av konsthantverkstekniker och -material?

”The Dinner Party” har från början visats i en resande utställning, men efter att ha varit nerpackat i ett antal år fick det 2007 en permanent plats på Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art på Brooklyn Museum i New York. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag pratar vi lite varför och hur vi valde "Brita med julljus" till senaste poddavsnittet. Vi passar också på att diskutera huruvida Carl Larsson är uttjatad eller inte...

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem känner inte till Carl Larssons akvarell “Brita med julljus” eller “Brita som Idun”, som den också kallas, från 1900? På det ena eller andra sättet känner nog de flesta till motivet, men vad vet vi om målningen, dess tillkomst och dess framgångshistoria egentligen? Hur kom det sig att konstnärens lilla dotter Brita blev alla vårs julflicka som pryder allt som hör julen till, från julklappspapper till julserviser? Ja, hur kom det sig överhuvudtaget att Carl Larsson kom att förknippas i så hög grad med den svenska julens bildkultur? 

Målningen “Brita med julljus” kan berätta för oss om den tilltagande kommersialiseringen av julen vid förra sekelskiftet, och den kan också tala om för oss om konstnärers nya möjligheter att sprida sina alster både över nationsgränserna och till samhällets alla klasser. Den kan förtälja hur arbetarklassen började pryda sina hem med prisvärda reproduktioner av bilder som de tyckte om. Och den är också ett exempel för hur verken av en berömd och folkkär konstnär inom loppet av inte ens ett århundrade kunde bli närmast uttjatade på grund av de massproducerade reproduktionerna som översvämmade marknaden, när bildrättigheterna släpptes fria 1969, 50 år efter Carl Larssons död. Inte minst ska vi berätta lite mer om Brita själv, som ju har förblivit ganska anonym för oss, trots att hennes glada och vänliga barnansikte är så väldigt välkänt. 

Lyssna på Konsthistoriepoddens decemberavsnitt för att höra berättelserna om en av de mest kända julbilderna!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Konsthistoriepodden vill vi gärna berätta om historierna runtomkring konstverken, som är baserade på källor och konstvetenskaplig analys och forskning. Men vi har också fått önskemål om vad vi tycker om verken. Därför introducerar vi nu vår serie ”Samtal pågår”: mellan poddavsnitten släpper vi korta samtal där vi pratar om mera subjektiva ämnen.

När vi gjorde poddavsnittet om Anders Zorns ”Omnibus” lade vi t ex märke till att vi inte alls var eniga om vilken version av verket vi upplevde som ”bättre”. Lyssna på ”Samtal pågår: Omnibus” och hör vad vi tycker om de två versionerna av verket.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra säsongens första avsnitt handlar om en konstnär som är på allas läppar i detta jubileumsår, då det är 100 år sedan han gick ur tiden. Vi pratar om Anders Zorn och hans konstverk “Omnibus I” som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Zorn är en oerhört spännande konstnär, när man intresserar sig för konstnärligt entreprenörskap i det tidiga industrisamhället: han föddes som oäkting till en ensam mamma i Dalarna och dog som en av Sveriges rikaste män. Däremellan ligger en karriär som utmärker sig genom kloka beslut i entreprenörsanda och ett sätt att lyhört anpassa sig till olika marknader.

Motivet med passagerare på omnibussen i Paris målades i två versioner och har även spridits i form av grafiska blad. Den första versionen finns nuförtiden på Nationalmuseum i Stockholm. Den andra versionen visades 1893 på världsutställningen i Chicago och såldes där till den amerikanska konstsamlaren Isabella Stewart Gardner från Boston, där den fortfarande finns på hennes museum.  Detta konstverk är ett av de verk som blev Zorns biljett till en framgångsrik karriär på andra sidan Atlanten. 

Följ med oss till 1800-talets Paris och hör mer om Zorns målning från Montmartre och hur han etablerade sin karriär i USA i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.

Detta avsnitt presenteras i samverkan med Göteborgs universitet och Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Då var det dags för Konsthistoriepoddens sista avsnitt och det känns lite vemodigt! Denna vecka ska vi tacka er som har lyssnat och följt podden genom att prata om en konstnär som en av er lyssnare har önskat: vi ska berätta om Sigrid Hjerténs verk ”Ateljéinteriör” från 1916, som finns på Moderna Museet i Stockholm. I denna målning har Hjertén på raffinerat sätt gestaltat vad det på 1910-talet innebar att förena rollen som kvinnlig konstnär i den manliga avantgarden med moderskap. Hur kan vi avläsa denna konflikt i målningen och hur har den tolkats? Och på vilka sätt är Sigrid Hjertén ett typiskt exempel för en kvinna i ett konstnärsäktenskap? Vi ska också berätta mer om Hjerténs biografi och hennes sorgliga livsöde fram till den misslyckade lobotomin som tog hennes liv 1948. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka ska vi prata om Sir Joshua Reynolds målning ”Tysoe Saul Hancock och hans fru Philadelphia (född Austen) med deras dotter Elizabeth och den indiska jungfrun Clarinda” som målades mellan 1765-67. När vi först såg målningen på Gemäldegalerie i Berlin hösten 2017 hade tavlan ett helt annat namn: ”George Clive och hans familj med en indisk jungfru”. Det fanns dock ett par forskare som, precis som vi, fängslades av målningen och inte minst av den vackra indiska kvinnan i målningen. Varför hade Joshua Reynolds placerat henne i verkets centrum och målat henne så väldigt omsorgsfullt? Vem var hon? Lyssna på veckans avsnitt och följ med på de brittiska forskarnas detektivarbete som tar oss med det brittiska Ostindiska Kompaniet till 1700-talets Indien och till den berömda författaren Jane Austens familjehistoria. Vilka berättelser och öden döljer sig bakom detta porträtt?

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka ska vi gå tillbaka till 1400-talet och prata om Leonardo Da Vincis verk ”Nattvarden” från 1495-98, ett av världens mest kända målningar. Detta verk har ni antagligen sett tidigare, men har ni verkligen sett alla detaljer? Vad serverar Leonardo sina lärjungar på det som ska föreställa Jesu sista måltid? Vilken numerisk symbolik finns i verket och hur stor roll spelade symmetrin för Leonardo? Varför finns ett litet hål i Jesus tinning? Hur kom det sig att verket förföll i princip direkt efter det hade målats och att det kom att pryda Napoleons truppers häststall ett tag? Dessa frågor och många till ska vi ge svar på i veckans avsnitt.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi prata om den amerikanske konstnären Jean-Michel Basquiat och hans konstverk ”Irony of Negro Policeman” från 1981, vilket avspeglar rasismen, diskrimineringen och ojämlikheten, som då som nu tillhör vardagen för afroamerikaner i metropolen New York. Basquiats verk baserade sig på egna erfarenheter och upplevelser, men ofta även på vad han läste i böcker. Hur kan vi förstå kombinationen av bild och text i detta verk? Hur kom det sig att Basquiat blev en del av New Yorks jetset och hängde med konstnärer som Andy Warhol och popstjärnor som Madonna? Hur uppstod hypen kring Basquiat, både på 80-talet och i vår egen tid? Och hur blev han en av de få afroamerikanska konstnärerna som har fått en plats i den etablerade konsthistorieskrivningen? Veckans avsnitt är ett konsthistoriskt bidrag till människorättsrörelsen Black lives matter, som har engagerat så många människor i år.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny Nyström är nuförtiden mest känd som illustratör av julmotiv och hennes små tomtar var stilbildande för den svenska julindustrins bildvärld. Men hon var en akademiskt utbildad målare och en lovande talang, när hon som första kvinnliga konstnär 1881 vann  Konstakademiens medalj för sin historiemålning ”Gustav Vasa som barn inför Kung Hans”, som vi ska prata om idag. 

Hur skapade Jenny Nyström sina bildberättelser, som var avsedda att kunna tolkas av en publik från alla ålders- och samhällsklasser? Varför känner vi oss partiska i mötet mellan den nioåriga Gustav Vasa och den danska kungen? Varifrån fick Jenny Nyström sin inspiration till denna scen? Och hur kom det sig att hon övergav stafflimåleriet för tomte-illustrationerna? Bakom denna målning döljer sig många spännande historier om både motivet och konstnären. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka tar vi oss till New York på 1940-talet, när vi ska prata om Edward Hopper och hans mest välkända målning ”Nighthawks” från 1942. Vad inspirerade Hopper när han målade detta verk? Vad betyder ”Nighthawks”, som inte helt korrekt översattes till ”Nattugglor”, och varför heter målningen så? Och hur kom Edward Hopper med sin säregna stil att påverka filmskapare i Hollywood och deras filmfotografi? Vi ska också närma oss verket genom att lyfta samtidskontexten och konstnärens biografi, som inte är så välkända för oss i Europa. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt går vi långt tillbaka i tiden och berättar om Jan van Eycks målning ”Rolins Madonna” från ca 1430-34. Vad är det för märkligt möte mellan Nicolas Rolin och Jungfru Maria med Jesusbarnet? Hur hamnade konstverket på Louvren och när började man utomlands få ett större intresse för den flamländska konsten från 1400-talet? Hur kunde van Eyck måla så noggrant? Vi ska också prata om målningens alla stora och små symboler som verket kryllar av, men som kan vara svåra för oss att avläsa och tolka nuförtiden.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den tyske konstnären Gerhard Richter rankas år efter år som en av de dyraste levande konstnärerna i världen. I veckans avsnitt ska vi tala om hans målning ”Tante Marianne” från 1965. Vem är flickan med det försynta leende och den lilla bebisen som visas på målningen?  Vilket fruktansvärt familjeöde döljer sig bakom den till synes harmlösa bilden? Och hur blev Gerhard Richter med sina symboliska och träffsäkra ”fotobilder” en av Tysklands viktigaste konstnärer? Det finns inte så mycket skrivet om Richter på svenska, så passa på att lyssna på detta avsnitt om du vill veta mer om honom och hans verk. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Nordisk sommarkväll” av Richard Bergh (1899-1900) är ett av de mest välkända svenska konstverken i världen. Men vad vet vi egentligen om tavlan? Vilka är de som är avbildade och varför fick kvinnan på målningen fly landet efter hon hade stått modell för tavlan? Och hur svenska är nationalromantikens skymningsmålningar egentligen? Lyssna på det här avsnittet och få svar på alla frågor...

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem är den mystiska och mytomspunna flickan som är avbildad i Jan Vermeers målning ”Flicka med pärlörhänge” från ca 1665? När blev målningen först omnämnd och vad hette den innan den så sent som på 1990-talet fick sitt nuvarande namn? Varför känner vi oss tilltalade av motivet? I dagens podd berättar vi de vedertagna historierna bakom ”Flicka med pärlörhänge”, men också om de nyaste forskningsresultaten som de tekniska undersökningarna i det holländska projektet ”The Girl in the Spotlight” har givit oss på sistone.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje konstverk bär på mängder av intressanta historier: Konstverk kan ha spännande tillkomstprocesser, en fängslande ägarhistoria eller så kan det finnas otroliga berättelser om hur publiken tog emot ett verk, när det visades för första gången. Men alltid är det förstas just det avbildade som bjuder oss på många fascinerande berättelser och tankar. Varje vecka släpper vi ett avsnitt om ett konstverk. Det blir gott och blandat från olika tider och platser, för det enda urvalskriteriet är att vi båda måste tycka om verket. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.