Kraftnätspodden

Och dela upp utmaningen i mindre delar, så små att man inte kan låta bli att göra dem, det är ett enkelt men mycket värdefullt tips från Annika och Yvonne i det nya avsnittet av Kraftnätspodden. Nu är nya rutiner igång som sparar nästan 200 arbetstimmar varje år, mycket tid för en mindre enhet. Tid som istället kan läggas på annat utvecklingsarbete och i förlängningen ett ännu mer effektivt Svenska Kraftnät.

Ediel är en standard och en informationsportal i den svenska energibranschen och som de aktörer som tecknar avtal med Svenska kraftnät lovar att följa och använda. Här hanteras all information som exempelvis rapportering av mätvärden. Värden som låg till grund för den avgift alla användare med och betalar för drift och utveckling av systemet.

Och just på det området fanns en möjlighet till en efterlängtad effektivisering. Resultatet är en lösning som spar cirka tre arbetsveckor och mycket frustration på en enhet, för den andra avdelningen är arbetsuppgifterna samma som tidigare, kanske försumbart mer administration. Men tillsammans har de fått en större förståelse för helheten och tycker att det varit väldigt roligt att kunna bidra till en bättre lösning för verksamheten.

Deltagare

Yvonne Hellström, kraftsystemspecialist

Annika Persson, redovisningsekonom

Peter Wigert, finansdirektör och programledare

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frekvensen i det svenska växelströmsnätet ligger på 50 Hertz. Där måste det alltid ligga. Till hjälp för att hålla balansen finns ett nätverk av reserver som kan kopplas på och av till stamnätet när de behövs. Dessa kallar vi för stödtjänster, de är en viktig del av ett fungerande elsystem.

Nätfrekvensen avgörs av balansen mellan elproduktion och förbrukning. Och uppgiften att kontrollera den vilar på oss, på Svenska kraftnät, som hela tiden håller koll på att systemet är i balans. En stödtjänst kan vara allt från större vattenkraft, till små batterier i villor eller fastigheter. I det här avsnittet ska vi prata om arbetet som gjorts för att få in fler leverantörer av stödtjänster på balansmarknaden, och hur det påverkar Svenska kraftnäts effektivitet.

Enhet Balansmarknad, där Anna Jäderström och Jenny Lagerkvist arbetar, har en stor uppgift att även hitta balansen mellan våra krav på leverantörer och driftsäkerheten, utan att tumma på kvalitet och säkerhet. ”Man måste förstå båda sidor. Om vi ställer superhöga krav ur ett kraftsystemperspektiv men som ingen resurs som kan möta, då är det ingen idé”, förklarar Jenny.

Fler har börjat intressera sig för och förstå balansmarknaden. För att bli leverantör av stödtjänster ställer vi ett antal krav om hur mycket, hur snabbt och hur länge våra leverantörer kan leverera el till nätet. Och i takt med att behoven av el ökar så behöver vi fler leverantörer. Anna och Jenny tror att marknadens aktörer kommer vilja vara med och lösa utmaningen med de snabbt växande elbehoven, på lite olika men på bästa sätt. ”Det finns fortfarande outnyttjad flexibilitet i systemet”, säger Anna. 

Deltagare:

Anna Jäderström, enhetschef, Balansmarknad

Jenny Lagerkvist, kraftsystemspecialist, Balansmarknad

Peter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom en ny digital lösning har vi kraftigt minskat antalet samtal till driftcentralen, när tekniker anmäler ankomst till underhållsarbete. Detta ger tid vi nu kan använda till annat.

Underhållsarbete måste hela tiden utföras för att stamnätet ska fungera – varje dag och året om. Detta innebär också hundratals samtal dagligen till driftcentralen för att anmäla ankomst och lämning, så att driftcentralen ska veta på vilka anläggningar det befinner sig personal. Det handlar om 76 000 samtal på ett år. Webblösningen har lett till 20 000 färre samtal och gjort att driftcentralen nu kan använda tusen timmar om året till annat. Alla samtal kan dock inte tas bort. När det gäller elektriskt arbete måste man fortfarande prata med en eldriftsledare.

Deltagare i podden:

Joacim Lindbäck – it-projektledare

Andreas Wikander – it-projektledare

Ann-Margreth Jönsson – kravanalytiker inom programmet Digitalisering på nät

Peter Wigert, finansdirektör (poddens programledare)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns alltid många berörda som har frågor, och som har åsikter om hur, när och var ledningar och stationer ska anläggas. Därför är det viktigt att upprätthålla förtroendet för Svenska Kraftnät och att bygga en förståelse för vad som behöver göras. I det här avsnittet av Kraftnätspodden får vi lyssna till Ida Wallentin, projektledare för Aurora line och Tobias Östberg, pressekreterare. Hur de tillsammans i projektet använder och utvecklar kommunikationen som ett viktigt verktyg. De arbetar framför allt i lokalmedier, genom att mer konkret och med aktuella händelser berätta vad som händer. Men tillsammans i projektet har man också identifiera flera viktiga målgrupper och planerat nya sätt och aktiviteter för att nå dem.

För att kunna bygga ut stamnätet är det viktigt för oss att ha en positiv process med alla tänkbara berörda parter. Det kan röra sig om markägare, allmänhet, lokalt näringsliv och beslutsfattare som alla kan ha åsikter om projekten och var ledningarna ska dras. Med hjälp av proaktiv och planerad kommunikation, fler dialoger och att synas i lokalmedierna kan vi öka förståelsen för vårt uppdrag. Och varför vi gör det vi gör.

Deltagare:

Ida Wallentin, projektledare Aurora line

Tobias Östberg, pressekreterare

Peter Wigert, finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska kraftnät har en ny strategi där ett utav våra prioriterade områden är ett elnät i takt med samhällets behov. I det arbetet spelar digitaliseringen en mycket viktig roll, både när det gäller att korta ledtiderna för nya elnät och för att öka kapaciteten i det befintliga nätet.

I sommar tas de första spadtagen för en helt ny digital station, den kommer sätta en ny standard för hur våra stationer i transmissionsnätet ska byggas och fungera. Vi effektiviserar både övervakningsmöjligheter och byggtid då allt fler delar kan tillverkas och testas i förväg. Sådana här tekniska projekt är en del av digitaliseringsarbetet på division Nät och på Svenska Kraftnät.

Men framförallt handlar kanske digitalisering om hur vi förbättrar våra arbetssätt. Hur kan vi dra nytta av den information som redan finns, data som produceras var dag och de signaler som systemen ger. Underlag för att kunna ta välgrundade beslut i realtid kanske till och med i förtid.

Deltagare:

Bodil Nilsson, programledare

Per Hägglund, strategisk verksamhetsarkitekt

Peter Wigert, finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att korta ledtiderna är ett ämne som varit med i Kraftnätspodden många gånger i det här avsnittet följer vi upp hur arbetet går med två gäster som varit med tidigare, produktledarna Anna Knapp och Julio Bascur. Har allt gått enligt plan, vad har förändrats, när är arbetet med att korta ledtider klart och vilka är de viktigaste lärdomarna? 

Vi är på god väg att bygga ut stamnätet för att möta den ökande efterfrågan på el. Och en helt central roll i det här arbetet är att korta ledtiderna på de ledningar och stationer i transmissionsnätet som behöver byggas framöver. År 2021 var den beräknade tiden för att få en kraftledning på plats 14,5 år. Nu är motsvarande siffra 8,5 år. Det är en minskning med 40 procent. För stationer har vi än så länge nått en minskning på ungefär 20 %, från drygt 90 månader till 75 månader. 

Samtidigt gäller det också att ha ett bredare perspektiv, förstå hur omställningen och vår effektivisering påverkar våra underleverantörer. Så att inte resultatet blir att problemen kvarstår någon annanstans i processen. Anna berättar att stationer arbetar med standardiseringar och mer detaljerade underlag i sina upphandlingar. Att våga ta lite mer medveten risk men med bibehållen kvalitet.

Och dessutom har planen med att minska antalet överlämningar och att arbeta med fasta tighta team kapat ledtider En gemensam reflektion som Anna och Julio vill dela med sig av är att ”Projektformen är en bra samarbetsform för att få framdrift, vi sitter ihop, allting påverkar! Skapa team och samhörighet.”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Charlotta Ahlfors och Aron Johanson arbetar med förkvalificering av stödtjänstleverantörer, lyssna på deras avsnitt i Kraftnätspodden när de berättar varför behovet av fler och olika leverantörer ökar. Och hur de har de effektiviserat sin egen process för att klara det kraftigt ökande antalet ansökningar. Med mer sol- och vindenergi i elnätet ökar Svenska kraftnäts behov av att köpa effekt för att balansera frekvensen i nätet, som alltid ska vara 50 Hz. I det arbetet har vi hjälp av stödtjänstleverantörer som kan reservera eller leverera effekt beroende på den insats situationen kräver. Aron gör en målande liknelse om utmaningen med att balansera nätet på 50 Hz är som att gå på lina. Att linan är 50 Hz och att lindansaren hela tiden måste balansera sin framfart beroende på flera olika förutsättningar, sina egna rörelser, vad som händer runt dig och med själva linan.

På enheten Kravvalidering kvalificeras alla leverantörer som ansöker om att erbjuda sin tjänster för frekvenshållning. Enheten kontrollerar att de är tillräckligt robusta och kan hålla vad de lovar? Charlotta och Aron berättar att antalet ansökningar har ökat kraftigt och på kort tid, 2018 fick vi 7 ansökningar och 2023 hade ansökningarna ökat till drygt 600 stycken. Och det kom indikationer på att en enskild leverantör förberedde sig att skicka in cirka 2000 ansökningar. Det är stora skillnader i tid och möjlighet till effektivisering om du har moment som du ska göra 10 gånger, flera hundra gånger eller tusentals gånger.

Deltagare:

Charlotta Ahlfors, systemanalytiker

Aron Johanson, systemanalytiker

Peter Wigert, finansdirektör

Elektra, Borr

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska kraftnät växer kraftigt, det omfattar både antalet anställda och antalet kontor. Det är förutsättningarna som påverkar arbetet var dag för Christoffer Denkert och för Mats Wieweg. De arbetar med och ansvarar för områden som snabbt och i stor omfattning påverkats av det nya normala, att kunna arbeta flexibelt med de verktyg du har, från den plats och i den arbetsmiljö som passar ditt uppdrag bäst.

I ett tätt samarbete utvecklar de vår digitala och fysiska arbetsplats. Målbilden som de delar är att vi har arbetsplatser och verktyg som gör det enkelt att förflytta sig mellan olika arbetsmiljöer och samarbetsformer, både på våra kontor och när vi arbetar på distans. Det händer väldigt mycket och väldigt snabbt på det här området beskriver Mats. Ett exempel på det är arbetet med Teams light som precis lanserats i verksamheten. Och Christoffer berättar att vi har tagit fram ett eget inrednings- och designkoncept för att kunna erbjuda en genomtänkt och trevlig arbetsmiljö.

Kontoret kommer att ha kvar sin roll som arbetsplats och fysiskt nav för medarbetarna. Men det framträder också nya förväntningar på kontoret som mötesplats med miljöer som inspirerar och där medarbetarna trivs och träffas, utrustat med verktyg som stöder olika typer av samarbeten både interna och externa. Så arbetet fortsätter med att skapa effektiva och trivsamma arbetsmiljöer. Och genom att nyttja våra kontor, verktyg och system på bästa sätt samlar vi erfarenheter och förutsättningar för det fortsatta arbetet med Framtidens kontor.

Deltagare:

Christoffer Denkert, Avdelningschef Fastighet

Mats Wieweg, Enhetschef Digital arbetsplats

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att effektivisera verksamheten måste vi se till att vi fattar rätt beslut och att vi kan automatisera där det är möjligt. På Svenska kraftnät har vi två system för att samla och analysera data, det är Soda Batch och Soda Stream. I det här avsnittet av Kraftnätspodden pratar Peter Wigert med Mira Gavelin och Robert Anderson om våra system och om hur vi arbetar med data.

Allt rör sig så fort det blir allt viktigare att ha data lättillgänglig och visualiserad, på så sätt kan vi spara tid och bli mer pricksäkra. Det viktigt att dela data för att öka vår förmåga att gå från reaktion till proaktiv förmåga. Vi arbetar med att öka vår proaktiva förmåga varje dag, till exempel har vi idag 70 st automatiserade rapporter som uppdateras och ger aktuell värdefull information varje dag. 

Power BI är ett datorprogram och analysverktyg från Microsoft.

Deltagare:

Mira Gavelin Produktägare

Robert Andersson, Förvaltningsledare

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en fråga som Lena Maripuu ställde sig när hon upptäckte att en internationella flygstandard som ligger till grund för en uppdatering av en föreskrift. Den har tolkats olika av Trafikverket i Sverige jämfört med hur den tolkats och omsatts i regler i våra grannländer.

Lena är projektledare med uppdraget att identifiera vilka stolpar och ledningsspann som blir berörda av den uppdaterade EU-föreskriften, det gäller de stolpar och ledningar som överskrider en höjd på 45 meter. I det arbetet tog hon hjälp av våra GIS-samordnare i verksamheten, Anna Hall är GIS-samordnare och också med i det här avsnittet. Förutom att det var nya regler om vilken höjd markeringarna ska sitta på innebar uppdateringen även att flygmarkeringshinder som idag har ett avstånd på 100 meter skulle placeras mycket tätare.  

Efter dialog om den nya riktlinjen med TSO:erna i våra grannländer, identifierades andra tolkningar, alternativa lösningar och även en test av ny teknik. Diskussionen med Trafikverket i Sverige har fortsatt och de har accepterat den nya höjden för markeringskrav om 60 meter, vilken gör stor skillnad för Svenska kraftnät i både tid och resurser. I stället för nästan 700 stolpar handlar det nu om cirka 100 st. Det innebär mer tid för fortsatt fokus på utbyggnaden av stamnätet för att möta kraven på ökad elektrifiering.

Deltagare:

Lena Maripuu, Projektledare

Maria Hall, GIS-samordnare

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förbrukningen av el prognostiseras fördubblas till år 2045. Ingen kan sitta och vänta på någon annan – det växande behovet av el är en utmaning vi måste lösa tillsammans, säger Katarina Larsson. I dagens avsnitt i Kraftnätspodden lyssnar vi till det spännande arbetet som Katarina Larsson och Per Enarsson utvecklar och driver genom den nya enheten Samhällsplanering. De berättar att i dag har vi etablerat kontakt med alla regioner, vi ska vara proaktiva, lyssna och vara lyhörda i det arbetet som vi har tillsammans.

Enheten Samhällsplanering med våra Samhälls- och kommunkontakter är ett nytt sätt att strukturera och proaktivt arbeta med den så viktiga dialogen.

·      Dialogen om hur vi tillsammans med andra myndigheter tar bort hinder för att snabba upp processen.

·      Dialogen med branschen om hur vi enas kring behov och målbild. Samarbetar för att utveckla förutsättningarna i den gemensamma processen.

·      Den regionala dialogen med berörda aktörer och intressenter för respektive område. Här utvecklas även tidiga dialoger som sker före samråd.

Vi har gått från att upplevas som en tyst myndighet till att ”synas överallt”, en effekt av att 7000 km ledning ska byggas på 20 år.

Deltagare:

Katarina Larsson, Chefsstrateg samhällspolitiska kontakter

Per Enarsson, Enhetschef Samhällsplanering

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det dags för en ny strategi, vad var viktigt, vad har varit svårt och vilka effekter ska strategin leda till. ”Vi har stött och blött det här tillsammans, vi har inte jobbat med våra olika delar, utan med helheten, säger Peter. Att ta fram den nya strategin har varit utmanande men också väldigt roligt.

Strategin är ny utifrån att det var dags att uppdatera den nuvarande som sträcker sig till 2024, men mycket av innehållet känner vi igen sen tidigare. De klimat- och energipolitiska målen styr verksamheten på övergripande nivå och är fortfarande våra verksamhetsmål. Skillnaderna beskriver Lotta och Peter som att den nya strategin är enklare och tydligare med färre mål, samt har ett perspektiv med större hänsyn taget till omvärlden och på längre sikt än tidigare.

Det ska vara lätt att förstå vart vi är på väg och varför, både för oss medarbetare men också för alla våra externa intressenter. Vår nya strategi hoppas jag ska vara mer närvarande i verksamheten och en beskrivning som även våra externa intressenter vill och ska kunna ta del av, säger Lotta.

Deltagare:

Lotta Medelius-Bredhe, Generaldirektör

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får vi lyssna till hur arbetet med att ta fram vår nya strategi har fungerat, lite bakom kulisserna. Avsnittet gästas av Catarina Bredbo och Camilla Rubinstein som har haft uppdraget att ta fram den nya strategin tillsammans med ledningsgruppen.

Varför tar vi fram en ny strategi? Det var dags, är det enkla svaret, strategin uppdateras med en intervall av fem år. Dessutom så fanns det delar som behövde förbättras. Den nya strategin skulle vara tydligare, enklare att förstå, ha ett långsiktigt perspektiv och ta en tydligare ansatts utifrån vår omvärldsanalys.

Vår nya strategi har en tydligare gemensam riktning och de övergripande tre målen är de energipolitiska målen, som vi känner igen sedan tidigare. Det nya är våra fem förflyttningsområden. Inget område kan ägas eller lösas av en division utan här krävs helhetsperspektiv och samarbete för att lösa uppgiften. "Förmågan att jobba tillsammans på nya sätt och över gränserna för att lösa vårt uppdrag är det som kommer vara avgörande för om vi lyckas, säger Catarina".

Deltagare:

Catarina Bredbo, Enhetschef styrning och uppföljning

Camilla Rubinstein, Programledare, Strategi och omvärld

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av Kraftnätspodden har vi besök av Andreas Hydén och Mats Gunnarsson de delar med sig av erfarenheterna från ett framgångsrikt pilotprojekt. Hur vi med hjälpa av AMS, arbete med spänning, kan undvika avbrott och därmed spara samhället miljontals kronor och värdefull tid för oss när vi ska underhålla våra ledningar. En utmaning i projektet har varit att det finns en utbredd uppfattning om att arbete med spänning är farligt. Medan Andreas som själv har arbetat som AMS-montör säger att ”Jag har aldrig känt mig så harmonisk som när jag arbetade med AMS”. Han förklarar att det beror på att förutsättningarna blir så olika, vid arbete med AMS behöver du inte känna pressen av att allt måste gå snabbt för att avbrottstiden ska bli så kort som möjligt. Fokus kan istället ligga på att allt går rätt till, vara lugn och noga med säkerhet och att resultatet bli bra.

I projektet har man dessutom kombinerat arbete med spänning (AMS) och en helikopter, ett unikt arbetssätt som redan hunnit vara på cirka 1000 platser i nätet och gjort flera olika typer av ingrepp. Uppföljningen visar att projektet sparat samhället 700 avbrottstimmar!

Deltagare

Andreas Hydén, underhållsingenjör

Mats Gunnarsson, produktledare

Peter Wigert, finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårt arbete med rekrytering och vårt arbetsgivarvarumärke tagit stora kliv framåt. Sofia Enoksson och Andreas Lepa pratar med Peter Wigert om hur roller och arbetssätt har utvecklats på avdelningen. Det krävs många olika insatser för att kunna växa i den takt som vårt uppdrag kräver. Andreas beskriver ett utvecklingsarbete som behöver vara både direkt operativt och långsiktigt. Det innebär att vi, här och nu, genomför fler aktiviteter, kampanjer och rekryteringsmässor än tidigare. Och samtidigt planeras och pågår ett mer strategiskt långsiktigt arbetet som handlar om att bygga kännedom och attraktionskraft hos helt nya målgrupper.

Statiken över de senaste årens rekryteringar visar tydligt att de ansträngningar som gjorts har ökat effektiviteten både för hur vi arbetar internt med rekrytering och när det gäller att nå fram till de kompetenser vi söker. I en situation där vi konkurrerar med flera branscher om samma kompetenser och resurser gäller att våga testa nya idéer och lösningar, samtidigt som vi utvecklar vårt arbetssätt och vårt erbjudande. ”Det är en ynnest att få vara med på den här tillväxtresan, säger Sofia.”

Deltagare:

Sofia Enoksson, Rekryterare

Andras Lepa, Employer branding specialist

Peter Wigert, Finansdirektör  

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt finns där! Så beskriver Carola Östling och Kanita Hedman systemstödet, InGrid. Vi ser helheten och kan följa hur våra insatser och aktiviteter hänger ihop med verksamhetens mål och våra gemensamma övergripande mål. Carola och Kanita är verksamhetscontrollers, de arbetar med planering och uppföljning av verksamhetens icke finansiella mål. Väldigt enkelt beskriver Kanita det så här; ”det är vi verksamhetskontrollers sköter texten och våra controller kollegor på avdelningen som sköter siffrorna”. Ansvarsområden där behov och arbetssätt förändrats i takt med att verksamheten växer och förväntningarna på hur vi löser vårt uppdrag utvecklas snabbt.

I det här avsnittet kan du lyssna på när de berättar om sitt arbete för att nå målet om att alla ska använda InGrid för att planera sin verksamhet och enklare både kunna följa upp och ta ut de rapporter som behövs. Förbättringarna i InGrid och processen för verksamhetsplanering och uppföljning har gjort det enklare att följa den röda tråden från vår strategi och övergripande långsiktiga mål ut till verksamhetens olika delmål.

Deltagare:

Carola Östling, Verksamhetscontroller

Kanita Hedman, Verksamhetscontroller

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När skavet blir synligt och formulerat är det enklare att arbeta med. Och att därefter tillsammans komma fram till nya gemensamma lösningar är en väldigt häftig upplevelse, säger Tina Johansson och Erik Lötmyr. De berättar om deras arbete med att effektivisera tiden det tar att teckna säkerhetsskyddsavtal - utan att tumma på säkerheten. Halverade ledtider tycker vi är bra och tydligt budskap, och vi vill hjälpa till och bidra så mycket vi kan.

Avdelningens ledtider i processen har halverats, tiden för att teckna ett säkerhetsskyddavtal har gått från ett snitt på 45 dagar till ett snitt på ungefär 20 dagar. Men snabbhet är inte allt, säkerheten kommer fortfarande först. Det faktiska resultatet är att vi på Svenska kraftnät kan bemanna våra viktiga projekt med rätt kompetenser, snabbare än tidigare och med ett korrekt säkerhetsskyddsavtal.

Deltagare:

Tina Johansson, enhetschef Säkerhet och beredskap

Erik Lötmyr, säkerhetshandläggare

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet handlar om att testa idéer och testa igen, att lära sig av de misstag vi gör och samtidigt ha kul längs vägen. Pontus Wallin och Jakob Huss beskriver den kultur de strävar efter på enheten Data Analytics, en kultur som präglas av kreativitet, nyfikenhet och ansvar.

Pontus avslöjar att han är en gammal punktrummis som tycker det är roligt att utmana. Det är nödvändigt att fortsätta utmana, säger Pontus, vi utmanar organisationen att arbeta på nya sätt för att det verkligen behövs. Vi behöver båda delarna på Svenska kraftnät både en stark förvaltningskultur men också en stark utvecklingskultur.

Det är viktigt att förstå hur teknik och IT fungerar. Men det är inte ”tekniken” i sig som utvecklar oss, utvecklingen sker när nya arbetssätt och verktyg används och skapar värde i verksamheten. I deras egen utvecklingsresa betonar de värdet av att våga göra fel, under ordnade former, bedöm alltid riskerna och våga testa. Jakob påpekar att det kan också vara en risk för verksamheten att inte våga testa.

De avslutar avsnittet med att både utmana kollegorna och erbjuda sitt stöd, vilka idéer kan ni testa att ”deploya på en dag” på din enhet?

Deltagare:

Pontus Wallin, Enhetschef

Jakob Huss, Data scientist

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elektrifieringen har skapat en ansträngd leverantörsmarknad som förändras snabbt. Branschen konkurrerar med varandra om både kompetenser och resurser på en global marknad. Det betyder att vi måste förändra och utmana våra befintliga arbetssätt, våga pröva nytt, snabbare och våga ta kontrollerade risker. Det nära samarbetet och dialogen kommer vara allt viktigare i den tuffa konkurrensen om resurserna. Idag är det leverantörerna som väljer vilka affärer som bäst passar deras verksamhet utifrån kapacitet och över tid. Vi behöver se över våra arbetssätt och arbeta närmare våra leverantörer med större paketeringar och över längre tid.

Deltagare

Karin Edin, Inköpschef

Per Ekström, Programledare

Anders Sköld, Programledare

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi befinner oss i en stor energiomställning där allt större del av elproduktionen är väderberoende, det byggs fler länkar mellan länder och vi arbetar med kortare tidsupplösning än tidigare. Det är förändringar som gör att elnätet kommer att bli svängigare och flödena kommer att vända oftare jämfört med idag. De uppskattade förutsättningarna för nästa dag blir allt svårare att beräkna.

Genom en ny gemensam nordisk beräkningsmodell får vi en mer detaljerad karta över hela elnätet, det innebär att marknaden kan nyttja alla de ledningar som finns tillgängliga och maximera nyttan varje enskild timma. Vi har samma nät som tidigare men vi kan med hjälp av den här metoden koordinera och överföra mer el i det befintliga nätet. Genom att öka överföringsförmågan ökar också mängden el som kan tilldelas för handel på elmarknaden. Ökad överföring och ökad handel medför större samhällsnytta.

Deltagare:

Stefan Svensson, Elmarknad

Erik Lindholm, Driftanalys

Jakob Sahlin, Driftanalys

Peter Wigert, Finansdirektör

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.