Kreditvärden är en podcast om företagsobligationer. Vad är det för något? Kan man egentligen investera i dem? Frågorna är många, vi försöker svara på de flesta. Vi som svarar och djupdyker i kreditvärlden heter Louis Landeman och Gabriel Bergin.
The podcast Kreditvärden is created by Kreditvärden. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Det talas ofta om bostadsbrist i Sverige. Men vilka är det som saknar bostad egentligen? Att efterfrågan på vissa bostäder är stor råder ingen tvekan om men det finns också en stor grupp som helt saknar en lämplig bostad, men ofta inte syns i den formella statistiken över hemlöshet i Sverige. För att reda ut begreppen gästas vi av Karolina Skog, finansieringsstrateg vid Sveriges Stadsmissioner. Karolina har även skrivit en av få statliga utredningar de senaste åren som lämnat förslag på en moderniserad social bostadspolitik. En ordentlig genomgång av svensk social bostadspolitik och tänkbara lösningar på den dolda hemlösheten får vi i detta avsnitt, med avstamp i Karolinas kunskap och Danske Banks rapporter som jämför de nordiska bostadsmarknaderna.
Hur är egentligen ett företag som gör företagandet bra? Vad skiljer företag som är bra på det och de som inte lyckas? Det är ett par av de frågor som vi får svar på i detta poddavsnitt med Torbjörn Arenbo, expert på kapitalallokering, finansieringsstrategier och värdeskapande samt författare. Nyligen har Torbjörn gett ut en bok om just hur företag ska allokera sitt kapital för att skapa största möjliga värde. Vi går in på allt från inkomstkvalitet, likviditetskrav och hållbara konkurrensfördelar till vilken typ av M&A och förvärvsstrategier bolag överhuvudtaget borde ägna sig åt. Torbjörn menar bland annat att bolagsledningar borde tänka mer som investerare och vad det innebär får vi också svar på i avsnittet.
Miljonprogrammets bostäder uppnår i många fall snart pensionsålder och behöver uppdateras för att stå sig. Men svenska hyresbostäder är ofta byggda både före och efter miljonprogrammet och samtliga fastigheter påverkas av omfattande renoveringskrav från EU. Sveriges 322 allmännyttiga bostadsbolag äger ungefär hälften av alla Sveriges hyresrätter och är påtagligt påverkade av både renoveringsbehov och EU-krav på energieffektivisering. Knappt 500 000 bostäder bara i allmännyttan står inför “omfattande åtgärder” under kommande 25 år. I detta avsnitt gästas vi därför av Björn Berggren, energiexpert vid Sveriges Allmännytta tillika adjungerad lektor vid Lunds Tekniska Högskola. Björn beskriver beståndet i bolagen, hur renoveringsbehoven ser ut och särskilt hur energieffektiviseringen ska gå till och vad den kommer kosta.
Sommarintervjun med Stefan Ingves fortsätter och vi rör oss från historisk krishantering till frågor kring penningpolitiken under Ingves långa tid som riksbankschef och andra mer aktuella ämnen. Inflationsmålet, samspelet med finanspolitiken och ett ekonomiskt läge med högre räntor. Vi passar också på att höra vad Ingves önskar för strukturella reformer i Sverige och hur han ser på euron. Inte minst funderar vi på vad vi kan lära av krigsekonomin i Ukraina, där Ingves är rådgivare till den Ukrainska centralbanken.
Årets sommarlyssning med Kreditvärden är ett dubbelavsnitt med ingen mindre än Stefan Ingves. Ett långt och mycket intressant samtal som spände över kriser både förr och nu med kanske den svensk som varit med och hanterat fler på nära håll än någon annan. I denna första del går vi från 90-talskrisen då Ingves var i centrum men bakom kulisserna, via kriserna i Latinamerika och 90-talskrisen till pandemin då han höll i rodret inte bara i Sverige utan i högsta grad internationellt. Ingves berättar om hur kriser vi har gått igenom har påverkat senare politik och krishantering.
Med jobbet som riksbankschef i backspegeln berättar Stefan Ingves även frispråkigt om tiden som kapten för penningpolitiken och om penningpolitikens roll. Ännu mer om det, samt andra aktuella frågor som euron, kriget i Ukraina, med mera, återfinns i nästa avsnitt, som publiceras nästa vecka.
Under pandemin kom våra arbetsplatser i fokus, med ökat hemarbete och kontor som stod gapande tomma. Trots att pandemin nu är över sedan länge verkar de nya vanorna hålla i sig. I USA har vakansgraden för kontor stigit kraftigt och är nu uppe på närmare 20% – en skrämmande hög siffra. Kan detsamma hända i Sverige? Som gäst i det här avsnittet har vi Christina Bodin Danielsson, arkitekt och docent i arkitektur på KTH och Chalmers. På uppdrag av fastighetsbolaget Areim har Christina ansvarat för en omfattande undersökning av kontorsarbetet i svenska storföretag efter pandemin. Resultatet visar att hälften av företagen inte når upp till sina egna interna riktlinjer om 40 procents närvaro. Vad ska vi egentligen med kontoret till och riskerar vi att tappa i produktivitet och kreativitet med den låga närvaron? Vad är framgångsknepet för de företag som lyckas att få sina medarbetare att komma in till jobbet? Och vad är egentligen kontorets roll i den framtida stadsplaneringen?
Fed avvaktar, ECB kramar hanen och Riksbanken har redan påbörjat färden neråt. Men trots fortsatt stor osäkerhet geopolitisk osäkerhet, en segdragen inflationsutveckling i USA och finanspolitiska utmaningar når risksentimentet nya toppnivåer. För några månader sedan spådde Roger Josefsson, head of research på Nordkinn, att 2024 skulle bli ett “sinnessjukt spännande år”. Nu tar vi en halvårsincheckning och konstaterar att det är spännande nog, men frågan är vad vi har att vänta framöver. Roger beskriver marknads- och makroutvecklingen på sistone och vi resonerar om vart USA:s inflation kan tänkas röra sig framöver, hur expansiv finanspolitiken kan bli och spaningar i övrigt inför det kommande andra halvåret av detta sinnessjukt spännande år.
Hur används skattepengarna i Sverige och var kommer de från egentligen? I det här avsnittet pratar vi om detta med Johanna Jeansson, kanslichef och grundare av Kunskapsverket. I två nyligen publicerade rapporter går Kunskapsverket igenom det offentliga Sveriges intäkter och utgifter. Grundligt, men överskådligt och pedagogiskt, har de sammanställt alla skattepengar som kommer in till kommuner, regioner och staten. Sedan har de också kartlagt och kategoriserat vilka offentliga verksamheter som kostar mest och hur detta har förändrats över tid. Många spännande insikter finns såväl i rapporterna som i denna diskussion med Johanna där vi går igenom de gemensamma resurser som kommer från oss alla.
Debatten går varm om den svenska skulden och om det är dags för svenska staten att låna till vissa utgifter. Detta avsnitt av gästas av en av Sveriges mest namnkunniga nationalekonomer, Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN. Vi får en ordentlig genomgång av svenska statsskuldens utveckling sedan 90-talet och hur vi gick från ett av västvärldens mest skuldsatta länder till ett av de med absolut starkast offentliga finanser. Lars, som är ständigt aktiv i debatten, ger sin syn på vilka alternativ Sverige nu står inför. Finns det en investeringsskuld och hur mycket har vi råd att öka den offentliga skuldsättningen för att göra något åt den och hur borde i så fall politiken begränsas för att inte åter hamna i situationen på 90-talet? Finns det till och med en gratislunch på bordet?
Som vana lyssnare av Kreditvärden nog redan vet kommer snart ännu mer välfärd behöva produceras med mindre resurser. Kanske behövs ett paradigmskifte i finansieringen av delar av det offentliga åtagandet, utöver produktivitetsökningar och effektivisering, för att klara detta. I det här avsnittet möter vi Jenny Carenco, partner på Utfallsfonden, och Karolina Skog, finansieringsstrateg vid Sveriges Stadsmissioner, och diskuterar så kallad utfallslänkad finansiering. Tänk om resurstilldelningen fokuserade på att lösa ett specifikt mål, till exempel minskad hemlöshet, istället för att fokusera på aktiviteter som ska genomföras. Utfallsfonden är pionjärer för detta i Sverige och samarbetar bland annat med stadsmissionerna. Vi går in på hur detta kan funka i praktiken, varför det inte sjösatts tidigare och på en del andra strukturella utmaningar i svensk offentlig verksamhet samt bostadsmarknaden.
I år spår Boverket att 17 500 nya bostäder påbörjas, att jämföra med 56 700 under 2022 och det bedömda årliga behovet om 67 000 nya bostäder fram till 2030. Det är alltså en kris i bostadsbyggandet och det syns också på konjunkturstatistiken där byggsektorn är en av de främsta bidragen till den negativa tillväxten. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, ger sin syn på hur utdragen byggdippen blir. Lennart pratar om sju svåra år, men vad skulle krävas för att det ska vända snabbare? Det efterfrågas politiska lösningar, men varför ska just byggsektorn få särskilt stöd? Dessutom avhandlas ett helt gäng relaterade frågor – konsekvenserna av nyindustrialiseringen i norra Sverige, kriminaliteten i byggsektorn, med mera.
I förra avsnittet konstaterade vi 2024 kan bli ett sinnessjukt spännande år. Året har på hemmaplan börjat med en omfattande diskussion om beredskap och risken för krig. Är det något som verkligen ligger i farans riktning och vad innebär det för oss i Sverige? Det finns också många andra icke-finansiella risker som finns mer eller mindre långt bort, men vilka är de och vilka är det viktigast att hålla koll på? I detta avsnitt gästas vi av Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan, som konstaterar att det finns många trender i världen som pekar på en mer turbulent och svår framtid. Vi benar ut dem med hjälp av Tomas och delvis även med utgångspunkt i World Economic Forums senaste Global Risks Report.
Med 2023 snart i backspegeln kan vi konstatera att det sannerligen var inflationsbekämpningens år. Centralbanker har i tandem höjt styrräntor och rullat tillbaka tidigare okonventionella åtgärder för att stoppa bredare prisökningar. Den stora frågan har varit om de kommer lyckas utan att slunga världens ekonomier in i alltför djup lågkonjunktur. Här på slutet verkar dock marknaderna mycket tydligt bestämt sig för att mjuklandningen är här och att 2024 blir ett år med fallande räntor.
Med oss i detta avsnitt har vi Roger Josefsson, head of research på Nordkinn Asset Management, som hjälper oss att analysera året som varit och blicka in i nästa. Är inflationen verkligen över? Vad händer med finanspolitiken efter valet i USA och när inflationsspöket dragit sig tillbaka? Har COP28 pekat ut riktningen för klimatarbetet eller istället skapat osäkerhet om vägen framåt? Frågorna är många och svaren desto fler i årets sista poddavsnitt!
Finns det någon infrastruktur som är viktigare än kreditmarknaden? Möjligen skulle det kunna vara det som är en förutsättning för livet självt – vatten. I det här avsnittet ger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, en överblick på svensk vatten- och avloppsinfrastruktur. Men vi djupdyker också i vattensektorns enorma investeringsbehov (560 miljarder kronor!) under kommande år, hur investeringarna kan finansieras och hur investeringstakten hittills har klarat av de stora behoven. För kommunsektorn är detta alltså en mycket stor del av det lånebehov som man står inför. Vi hinner också med några andra utmaningar inom vattensektorn som EU-lagstiftning och klimatförändringarnas effekter.
På finansmarknaden ökas ambitionerna för att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle och arbetet börjar breddas från klimatomställningen till andra aspekter av miljömässig hållbarhet. I det här avsnittet gästas vi av Mårten Karlsson, expert på biologisk mångfald, som förklarar vad just begreppet biologisk mångfald egentligen innebär. Mångfalden av arter och livsformer, som är själva grunden till ett fungerande system som vi människor också är beroende av på många sätt. Mårten berättar om hur biologisk mångfald säkras och hur det påverkar annat i naturen. Men klarar vi att ställa om till ett utsläppsfritt samhälle och samtidigt värna biologisk mångfald? Framför allt, vad är marknadens och finansbranschens roll i dessa omställningsprocesser? Kort sagt, i detta avsnitt blir det tipping points, TNFD, CSRD, miljöbalk, dasgupta review och både bin och humlor.
Det är mycket i nyhetsflödet om välfärdens kostnadsutmaningar. Det talas om skattehöjningar, underskott och nedskäringar. Men hur hänger det ihop med kommunsektorns finansiella ställning överlag? Är det så illa som det låter och vad ligger bakom de dramatiska rubrikerna? Vi får besök av Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, som berättar om vad som har hänt, hur kommuner och regioner försöker lösa situationen och vad regeringen gör åt saken. Vi har även en lite mer långsiktig diskussion om kommunernas ansvar för exempelvis den industriella omställningen i norr och vilka demografiska utmaningar kommuner och regioner står inför.
Vi lever i en säkerhetspolitiskt mycket svårare tid än på länge. Även generellt spelar geopolitiken, alltså relationen mellan länder med utgångspunkt i geografi, en större roll på flera fronter – exempelvis utvecklingen av global handel och flöden på finansmarknaden. I det här avsnittet besöks vi av Henrik Carlsen vid SEI och Mistra Geopolitics för att lära oss mer om geopolitik och särskilt interaktionen med klimat- och miljöförändringar. Hur påverkar klimatförändringarna geopolitikens förutsättningar och tvärtom? Vad blir Sveriges roll i allt detta? Särskilt spännande blir det när Henrik beskriver sin syn på Rysslands strategiska mål med den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Har centralbankerna lyckats med sin kamp mot inflationen och kan vi därmed skönja en ljusning framöver, med lägre räntor och en kort och mild lågkonjunktur? Eller står vi inför en ytterligare omgång med stramare penningpolitik och tuffa tider för både hushåll och företag? Åter befinner vi oss vid oss alltså vid ett vägskäl.
Men hur mycket av den senaste tidens makroekonomiska utveckling är egentligen konjunktursvängningar och hur mycket är effekter av en strukturell förändring i ekonomin till följd av såväl pandemin som klimatpolitik? Hur påverkas egentligen räntorna av att centralbankerna skalar ner sina balansräkningar – en åtstramning som inte pratas lika mycket om som de stigande styrräntorna. Och är svenska kronan undervärderad? Allt detta och lite till pratar vi i om i detta avsnitt med Roger Josefsson, head of research på Nordkinn.
Enligt undersökningar är Sverige ett av de länder i världen med minst korruption. Men stämmer det verkligen? Den svenska självbilden kan behöva uppdateras, menar Louise Brown, director för Anti-Bribery and Corruption på FCG. Kan det vara så att korruptionen ser ut på ett annat sätt än tidigare? Louise ger sin bild av läget i olika delar av det svenska samhället – offentlig sektor, olika branscher och finanssektorn – och av vilka som skor sig på den korruption som faktiskt finns. Vilken bransch är egentligen mest drabbad? Vi diskuterar också hur korruptionen stoppas och förhindras – behövs det nya lagar eller är det annat som behöver göras och vems ansvar är det?
Som vi tidigare har konstaterat innebär det nya, högre, ränteläget utmaningar för flera branscher. I USA har ett par banker redan fallerat efter akut likviditetskris. Byggkonjunkturen viker snabbt och kraftigt. Fastighetsägare får svårt med lönsamheten när räntetäckningsgraden pressas. Ett fastighetsbolag som har varit mycket i fokus under lång tid men nu med blixtfokus är Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB). I det här avsnittet reder vi ut vad som har hänt över tid och senaste veckan, samt vad det finns för scenarier framåt. Vi diskuterar bland annat obligationsdokumentation och kovenanter, ratinginstitutetens agerande och statens roll. När marknaden viker är det som alltid i detaljerna, exempelvis obligationsvillkoren, som mycket avgörs. En bild av vad som kan vara worst case scenario skissas också upp. Förutom Louis och Gabriel deltar här även Marcus Gustavsson, senior kreditanalytiker på Danske Bank.
För ett år sedan satt Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke, i vår studio och varnade för att byggandet skulle tvärbromsa. Då spådde han en paus i bostadsbyggandet på ett till två år. Nu tror han på sju svåra år för svenska bostadsutvecklingsbranschen. Hur kommer detta sig? Hur ser det ut för hyresrätter respektive bostadsrätter? Vad kan ändra på den här dystra prognosen och vad kan och bör politiken göra för att stoppa krisen? Allt detta i ett späckat avsnitt.
Anpassningen av samhället för att stoppa klimatförändringarna kräver stora förändringar av såväl elnät och energiproduktion som avfallshantering och materialval vid varutillverkning. Enligt Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska Verken, är den viktigaste transformationen inte den vi kanske spontant tänker på. I detta avsnitt diskuteras allt från förutsättningarna för snabb utbyggnad av förnybar elproduktion till incitamenten för hanteringen av plastavfall.
Vilken typ av kris har vi sett de senaste veckorna när banker har fallit de senaste veckorna? Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm och Anders Kvist, senior rådgivare Finansinspektionen, gästar podden för att ge sin syn på amerikanska och schweiziska myndigheters krishantering de senaste veckorna. De båda beskriver också vilka trender och obalanser som orsakat bankoron och konstaterar likt förra året att en så snabb omställning av penningpolitiken innebär oanade konsekvenser. Framför allt pressas de också på svar om hur det ser på svenska marknaden och om någon svensk bank står inför samma öde som i USA eller Schweiz.
Inte sedan finanskrisen 2008 har det funnits en sådan utbredd oro för banksektorn. Två amerikanska banker har tagits över av myndigheterna och en tredje faller handlöst på börsen, medan en av Schweiz mest anrika institutioner, Credit Suisse, har efter påtryckningar från myndigheter köpts av sin största konkurrent UBS. Vad är det egentligen som har hänt och vad händer härnäst?
I det här avsnittet går vi igenom de senaste veckornas många turer och försöker även förklara bakgrunden till det som nu händer. Varför föll just Silicon Valley Bank och Credit Suisse? Har myndigheter reagerat som förväntat? Och vad händer nu med marknaden för så kallat “extrakapital” – AT1-obligationer?
Anställda på fallerade Signature Bank sjunger musikal om banksektorns framtid
Några hålltider: 02:30 Silicon Valley Bank och bakgrund 12:54 Signature Bank 28:15 Credit Suisse och reaktionen på AT1-marknaden
Vad är en social investering? Kan investeringar som leder till förbättringar av samhälleliga och sociala faktorer också vara finansiellt lönsamma? Vi söker svar på dessa frågor genom att prata med Einar Janson, vd för fastighetsutvecklaren Titania, som har byggt bostadsrätter och hyresrätter på Albyberget i Botkyrka. Ett område där det tidigare ansetts saknas betalningsvilja för nyproducerade bostäder fick 741 nya lägenheter och förnyad infrastruktur. Är detta lösningen på problemen i vissa av landets utanförskapsområden och vad finns att lära för framtida projekt? Einar ger oss sin syn på både detta och det aktuella marknadsläget för bostadsmarknaden.
Bildkälla: Titania AB
Musik i avsnittet: Blue Mitchell – Granite and concrete Lou Rawls and the Philadelphia International All Stars – Let’s clean up the ghetto
Obligationsmarknaden har alltid varit intimt förknippad med stora investeringar i infrastruktur. Konstruktionen av svenska järnvägens stambanor på 1800-talet hade inte blivit av utan obligationsfinansiering. Under det senaste decenniet har en debatt om en liknande investering pågått i svensk politik. Det handlar om att. bygga om och bygga till det svenska stambanenätet med kapacitet för höghastighetståg. Den så kallade Sverigeförhandlingen la 2017 fram en finansieringsmodell för att detta skulle bli av men vad har egentligen hänt sedan dess och vad betyder den nya regeringens beslut i december för höghastighetstågens framtid i Sverige? För att lotsa oss i denna snåriga (och spåriga) materia gästas Kreditvärden av Simon Haikola, lektor och docent i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Det råder ingen tvekan om att vi har ett nytt marknadsläge på fastighetsmarknaden. De räntekänsliga fastighetsbolagen tog mycket stryk på börsen under 2022 och påverkas i hög grad av även inflationens direkta och indirekta effekter. I det här avsnittet siar Sven-Olof Johansson, vd på Fastpartner, om konjunkturens och räntans utveckling under året som kommer. Kan Riksbanken påverka utvecklingen eller är det centralbanken i USA som bestämmer och framför allt hur påverkas fastighetsbranschen framöver? Det talas om tvärstopp i byggandet, men ser det likadant ut i hela branschen och vilka kan bli vinnare respektive förlorare i den här miljön? Spricker molnen upp eller har vi ännu inte sett det värsta ovädret?
Fastighetsbranschen är räntekänslig och det har märkts det senaste året i både deras agerande och på deras värderingar. Men hur ser läget egentligen ut och vad kan vi vänta oss under 2023? Finansinspektionens seniora rådgivare Anders Kvist besöker podden för att diskutera detta viktiga och spännande ämne!
Finansinspektionen släppte nyss sin rapport över Sveriges finansiella stabilitet och fastighetssektorn är en viktig del av detta. Hur ska bolagen klara kommande låneförfall och hur stora är riskerna egentligen under kommande år? En del fastighetsbolag har börjat köpa tillbaka sina egna skulder, varför gör de det? Avslutningsvis ger Anders sin bild av vad som kommer vara de viktigaste signalerna att spana efter när det kommer till fastighetsbolagens ekonomiska hållbarhet.
Vi närmar oss slutet på ett kalenderår, men frågan är om vi nått slutet på den stigande inflationen? Den och många andra frågor är det många som ställer sig. Vi bad alla våra lyssnare ge oss alla sina frågor och i det här poddavsnittet försöker vi svara på dem alla!
Många frågor just nu handlar såklart om hur det ska bli med inflation och konjunktur nästa år. Därför bjöd vi in Roger Josefsson, chefsekonom på Nordkinn, för att ge oss sin bild av nuläget och spana in i framtiden med oss. Hur räntekänslig är den svenska ekonomin? När är centralbankerna nöjda? Kommer inflationen verkligen falla nästa år? Hur djup blir lågkonjunkturen som följer? Med mera!
Vi fortsätter att gräva djupare i el- och den bredare energimarknaden. I förra avsnittet fokuserade vi på de nordiska energiproducenterna och den lokala marknadsdynamiken. Nu gästas vi av Jonas Bergqvist, fokusområdesledare Framtidens Energisystem vid RISE, för att förstå kopplingen mellan elmarknaderna och den globala energimarknaden, klimatförändringarnas effekter och den politik som förs för att nå Parisavtalet. Vilka energislag är troliga ersättningar för de som orsakar fossila utsläpp? Hur stora investeringar krävs för att klara omställningen och vem kommer/bör stå för dem? Inte minst berättar också Jonas hur man kan bli en vinnare i omställningen som måste ske.
En av årets stora valfrågor var elpriserna och framtiden för energimarknaden. Men det dominerar också politik och ekonomi både på global nivå och i Europa. Trots detta är det inte så många som vet vad som avgör elprisernas utveckling och hur den komplexa energimarknaden fungerar. För att reda ut detta och förklara vilka åtgärder som kan sänka priserna på kort och lång sikt har podden denna gång besök av Jakob Magnussen, chef för kreditanalysen i Danske Bank och mångårig energimarknadsexpert.
I avsnittet förklaras bakomliggande faktorer till det höga elpriset, en översikt av energimarknaden i norden, hur priset sätts i norden och hur det hänger ihop med resten av Europa (inkl det som händer nu Tyskland och Frankrike) och inte minst utsikterna framåt och de olika förslag som lämnats för att få ner priserna runtom på kontinenten, exempelvis av den nya svenska regeringen.
Musik i avsnittet: Stevie Wonder – Blowin’ in the wind
De senaste månaderna har nyhetsrubrikerna varit många om ökande konsumentpriser och de officiella inflationssiffrorna är fortsatt på historiskt höga nivåer. Hur beter sig svenska konsumenter i detta läge och hur påverkas alla handlare? I det här avsnittet berättar Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, om läget för hela branschen och dess segment med detaljhandel, partihandel och e-handel. Konsumentpriserna har ökat, men hur är det med handlarnas inköpspriser – finns några marginaler kvar för bolagen? Vad händer med e-handel nu när pandemin är över? Hur klarar butikerna stigande elpriser och svagare konjunktur? Och hur påverkar en svagare konjunktur för handlarna fastighetsägarna?
Valdagen närmar sig med stormsteg och man undrar ju då vad Sveriges företagarkollektiv önskar sig av valrörelsen och en framtida regering. Vad prioriterar företagarna och och organisationen Företagarna, som här i podden representeras av vd Günther Mårder. Samtidigt har vi precis kommit ur en kris och befinner oss i en ny värld av kostnadskris och stigande inflation – hur klarar sig svenska företag i den miljön?
Efter drygt två mycket speciella år för alla kommuner och regioner i Sverige, som har ansvar för mycket av de välfärdsverksamheter som vi alla tar del av, men som också är en viktig del av den svenska obligationsmarknaden där de finansierar sina investeringar. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, berättar om läget inför valet och kommande år. Hur slår inflationen för offentlig sektor och hur står sig kommunernas ekonomi när partiernas vallöften ska omsättas i handling?
Det har varit en händelserik vår i världen och därmed även på kapitalmarknaden. Inflationen har rusat, centralbanker har svarat med räntehöjningar, konjunkturen ser osäker ut och flera chocker påverkar ekonomins funktionssätt. Men hur ser läget ut på den svenska kreditmarknaden egentligen? Kan bolagen låna pengar i denna miljö? Hur klarar fastighetsbolagen, som dominerar svensk obligationsmarknad, det nya ekonomiska läget? Är det till och med frossa på vissa delar av obligationsmarknaden?
I detta avsnitt diskuterar Louis och Gabriel läget inför sommaren och spanar vilka effekter det kan få på kreditmarknaden i Sverige. Dessutom rapporterar Gabriel direkt från almedalsveckan i Visby om vilka teman som har dominerat och hur politiken detta valår ser på det ekonomiska läget.
Vi har nyligen berört både pris- och kostnadsökningar som syns i många branscher och de stigande räntor som är att vänta när centralbankerna lämnar ett decennium av expansiv penningpolitik. Inte minst byggsektorn påverkas av både priset på insatsvaror och priset på kapital. Därför har vi till detta avsnitt bjudit in en favoritgäst i podden – Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke – som får berätta om läget i byggkonjunkturen.
Vi kommer snabbt över på läget i bostadspolitiken och spanar med Lennarts hjälp om det finns några förslag som kan råda bot på både en eventuell byggrecession och strukturella bristen på överkomliga bostäder.
Hur kunde vi hamna här? Riksbanken bestämde sig i förra veckan för att höja räntan. Trots att det bara två månader tidigare enligt de själva var helt uteslutet eftersom inflationen enbart bestod av “snabba prisökningar på el och drivmedel”.
I detta poddavsnitt besöks vi av Roger Josefsson, head of research på Nordkinn, för att reda ut vad det är för inflation i Sverige och globalt. Hur påverkas marknaden och ekonomin av den högre inflationen och vad kan vi förvänta oss framåt av såväl inflation som penningpolitik? Är det till och med så att vi har en “dubbelsmocka” att vänta om några månader….
I dessa oroliga tider finns det ingen annan poddgäst som passar bättre för att förklara samtiden och ge en prognos om framtiden än Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan. Tomas, som vanligtvis brukar måla upp den breda bilden av globala risker för oss som lyssnar, djupdyker nu i Rysslands invasion av Ukraina och beskriver varför det som hände egentligen inte var så oväntat. Vi går igenom det aktuella läget och vilka scenarier som finns för krigets fortsättning och slut. Inte minst får vi en förutsägelse om när Putin kan lämna som Rysslands president och hur det blir med Sveriges och Finlands NATO-medlemskap i ljuset av den nya säkerhetspolitiska ordningen.
Redan innan det fruktansvärda kriget i Ukraina bröt ut var det många som talade om att en brytpunkt var nära för den globala finansmarknaden. Efter ett drygt decennium av extremt expansiv penningpolitik och mer än 30 år av nästan konstant fallande räntor har det senaste året handlat om den stigande inflationen och behovet av att vända centralbankernas kurs. Har vi nått “the end of easy money” och vad innebär det för den finansiella stabiliteten?
I detta poddavsnitt har vi två celebra gäster – Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör, och Anders Kvist, senior rådgivare Finansinspektionen – som tillsammans vet det mest som är värt att veta om finansmarknadens stabilitet och hur vi ska se på läget framöver.
Världens centralbanker har sedan finanskrisen köpt stora mängder obligationer och andra värdepapper för att nå sina penningpolitiska mål. Under pandemin accelererade köpen till hisnande nivåer, även i Sverige. Att penningpolitiken fått effekt på konjunkturen är de flesta eniga om, men vilka andra effekter har dessa verktyg, till exempel på fördelningen av inkomster och kapital i samhället? Vi har bjudit in professor Daniel Waldenström, som nyligen skrev om detta i en debattartikel, för att beskriva hur effekterna ser ut.
Daniel är också en av världens framstående forskare i historisk fördelning av inkomst och förmögenhet och inleder med att ge oss och alla lyssnare en genomgång av hur jämlikhetstalen utvecklats i Sverige under de senaste decennierna.
Bildkälla: wikimedia
Musik i avsnittet: Peps Persson – Falsk matematik Peps Persson – Hög standard
Som trogna lyssnare vet är hållbarhet och fastighetsbranschen återkommande teman i denna podd. Denna gång sammanfogas dessa åter när fusket i byggbranschen avhandlas. Hur utbrett är det och hur går det till? För att reda i detta får Kreditvärden besök av Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke och ansvarig utgivare för bostadspolitik.se.
Weiss berättar i detta avsnitt om hur de har detaljgranskat underleverantörers lönerullor och skattebetalningar och jämfört med bland annat antal arbetade timmar. Det kan både röra sig om rent brottsligt beteende och det som bara är i gränslandet till regelvidrigt. Men även om det är helt lagligt är frågan om det är förenligt med ökade krav på social hållbarhet. Såklart får vi också internationella jämförelser och spaningar om framtiden för denna typ av ageranden inom byggbranschen.
Det finns ett stort intresse av att bidra till en hållbar utveckling genom investeringar som görs. Det är inte minst stora kapitalägare som pensionsbolag men också privatpersoner som vill skapa mervärden utöver den finansiella avkastningen. Samtidigt finns stora investeringsbehov inom inte minst offentlig sektor. Kan dessa två trender mötas och bidra till fler sociala investeringar? Två personer som kan hjälpa oss att förstå detta bättre är Björn Bergstrand, hållbarhetschef Kommuninvest och Anna Freiholtz, hållbarhetschef Uppsalahem.
Bildrättigheter: Uppsalahem
Tidigare i år etablerade Kommuninvest sitt första ramverk för sociala obligationer, som syftar till att skapa en direkt länk mellan framtida sociala obligationer utgivna av Kommuninvest och en ny låneprodukt för utpräglat sociala investeringar i kommun- och regionregi. Under titeln ”Lån för Social Hållbarhet” kan numera sådana lån beviljas till alla Kommuninvests 293 medlemmar, och inom tre breda kategorier: boende och boendemiljöer; trygghet, säkerhet och tillgänglighet samt hälsa, idrott, utbildning och kultur. Om detta och framtiden för sociala lån och obligationer får vi höra mer i detta avsnitt!
Få enskilda bolags öde har rönt så många rubriker senaste halvåret som kinesiska Evergrande. Bolaget har ställt in betalningar till sina långivare och många ställer sig frågan när och om kinesiska staten ska kliva in. Men vad ligger egentligen bakom inte bara Evergrandes bekymmer utan det sjunkande förtroende för hela kinesiska byggsektorn? Vi har bjudit in Karl Hallding, forskningsledare på SEI, och Roger Josefsson, hållbarhetschef Danske Bank, för att gräva lite djupare i utvecklingen för Kinas tillväxt.
Kinas ledning vill styra mot mer hållbar tillväxt. Men vad betyder hållbar för Xi Jinping och klarar de kinesiska institutionerna av omställningen? Kan Kinas och andra länders löften inför COP26 ge svar på dessa frågor?
Sju år har passerat sedan första avsnittet av denna podcast. De första 10 avsnitten utgick ifrån boken vi släppte samtidigt. Nu har tiden blivit mogen för en ny upplaga av detta enda referensverk på svenska om marknaden för företagsobligationer. Såklart får du höra först här i Kreditvärden om den nya bokens innehåll och bakgrund.
I det här avsnittet berättar vi alltså vad som hänt på marknaden under dessa sju år och lite om huvuddragen i de trender som uppstått. Vi får hjälp av David Andrén, kreditanalytiker på Danske Bank, som tillsammans med Christopher Hellesnes, chef kreditanalysen på Carnegie, varit medförfattare till den andra upplagan. David ger oss bland annat snabbversionen av de dramatiska bolagsrekonstruktioner som vi såg under 2020 i pandemins spår – SAS, Norwegian och Retail n Brands till exempel.
Kreditvärden har fortsatt besök av journalisten och författaren Jens B Nordström som nyss skrivit en bok om ”det stora pensionsrånet – miljardsvindeln i Falcon Funds”. I det här andra och avslutande avsnittet får vi höra den spännande upplösningen om hur det gick till när Sveriges största ekobrott avslöjades.
Efter en lönsam skördetid vid Medelhavet får de svenska myndigheterna till sist ett genombrott i sina ansträngningar. De maltesiska fonderna tvingas hissa vit flagg och kan efter många turer till slut stängas ner. Men vart tog de investerade pensionspengarna egentligen vägen? Avslutningsvis resonerar vi kring hur misslyckandet med Falcon Funds påverkat förtroendet både för det svenska pensionssystemet och för svenska myndigheter i stort.
Kreditvärden har för avsikt att göra flera djupdykningar i pensionssystemet. Det berör oss alla och påverkar på flera olika sätt hela finansmarknadens funktionssätt. Men som trogna lyssnare vet har podden en fäbless för krisande bolag och skumraskaffärer. Därför inleds höstterminen med sagan om Falcon Funds med hjälp av journalisten och författaren Jens B Nordström, som nyss skrivit en bok om “det stora pensionsrånet – miljardsvindeln i Falcon Funds”.
I detta första avsnittet av två om Falcon Funds berättar Jens också om svenska pensionssystemets historia och ger en kontext till tiden då Falcon Funds uppstår och skakar om hela premiepensionsmarknaden och de myndigheter som är satta att skydda våra pensionspengar.
Det är kanske en något missvisande titel, för detta avsnitt pekar också på vikten och värdet av samarbete. Men Niklas Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Osby kommun, berättar varför Osby bestämt sig för att inte sälja sina fastigheter och snarare investera cirka 800 miljoner kronor i kommunägda fastigheter kommande decennier. Och varför en stor del av dessa investeringar kommer innebära besparingar för kommunen på sikt.
I tidigare avsnitt av Kreditvärden har vi diskuterat kommuners investeringsbehov och ökande skuldsättning, samt fastighetsbolags ökande ägarandel av svenska så kallade samhällsfastigheter. Här får vi perspektivet av en enskild kommuns syn på dessa trender och resultatet av en analys av möjliga energieffektiviseringar i Osby kommuns egen fastighetsportfölj.
Detta är också sista avsnittet innan sommaruppehåll! Vi önskar alla lyssnare en härlig sommar.
I mars i år presenterades betänkandet “En andra chans – en ny lag om företagsrekonstruktion” av utredaren Ylva Norling Jönsson. Sällan tar regeringen ställning till lagförslag med större bäring på kreditmarknaden än detta. Därför har vi bjudit in Ylva Norling Jönsson, numera hovrättspresident vid hovrätten över Skåne och Blekinge, till Kreditvärden för att berätta och förklara vad utredningen föreslår och varför det är detta som föreslås.
Grunden för utredningen är EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv som nu ska implementeras i svensk lag. Men i detta avsnitt börjar vi som vanligt från början och reder ut vad som är skillnaden på konkurs och rekonstruktion, vad de nya förslagen har för möjliga konsekvenser för företag som hamnar i ekonomiskt trångmål och hur de påverkar investerare i skuld eller aktier i dessa bolag.
En komplett genomgång av tidigare Kreditvärden-avsnitt på temat krisande företag och rekonstruktioner finns här.
Den senaste tiden har svensk industri åter dominerat affärspressen sedan såväl svensk stålproduktion påbörjat en omställning till fossilfri produktion som kräver stora investeringar. Varför sker den här omställningen just nu och går den verkligen att genomföra? Eva Blixt, forskningschef och rådgivare i miljöfrågor på svenska stålbranschens organisation Jernkontoret, är med i podden för att förklara och förkunna vad som är på väg att ske.
SSAB tillsammans med Vattenfall och LKAB har sedan ett antal år påbörjat ett projekt för fossilfri stålproduktion som nu är igång med pilotproduktion. LKAB har annonserat en enormt investeringsprogram för framtida fossilfri järnmalmsproduktion och en startup, H2 Green Steel, säger sig också kunna etablera en fossilfri stålproduktion på kort tid. Vi frågar oss också hur svenska investerare ska kunna bidra till denna kapitalkrävande omställning och vilka regler och lagar lokalt och på EU-nivå som kan sätta käppar i hjulen.
De senaste veckorna har inflationsskräcken vaknat från en flera år lång slummer. Främst till följd av befarade konsekvenser av enorma stimulanspaket samtidigt som den reala ekonomin återhämtar sig snabbare än förväntat. Men finns det andra drivkrafter i skymundan som kan leda till högre produktionskostnader och priser framöver? Den gröna omställningen väntas skapa nya arbetstillfällen och tillväxt – kan den också leda till kraftigt ökade priser?
För att diskutera detta har vi bjudit in Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank i Sverige. Är det politikens prissättning av utsläpp som leder till högre priser eller är själva omställningen i sig (alltför) kostsam? Hur ska marknaden hantera ett helt nytt makroscenario? Allt detta och mer i detta avsnitt!
Dags att prata kommun-ekonomi igen i Kreditvärden! Pandemin har påverkat de svenska kommunerna på ett dramatiskt sätt. De omedelbara kostnaderna har mildrats av statliga extra-bidrag men hur ser det egentligen ut på lite längre sikt? Vi gör ett återbesök hos kommunchef Claes Hultgren i Filipstad för att reda ut vad som hänt under det senaste året.
Under Claes kunniga ledning hinner vi även diskutera andra spännande ämnen som integration, statens ansvar för flyktingmottagandet och kommunernas förmåga att investera i vår framtida välfärd. Ges verkligen de rätta förutsättningarna och varför ska man folkomrösta i Filipstad? Lyssna på det nya avsnittet med Kreditvärden så får du svaren!
I detta avsnitt av Kreditvärden sätter vi tvärfokus på två av våra stora intressen – fastigheter och hållbarhetsarbete. Anna Denell är hållbarhetschef på Vasakronan och har stenkoll på fastighetsbranschens risker – såväl E, som S och G. I och med att Vasakronan var det första bolaget i världen som gjorde en grön obligation har Anna också en unik förståelse för hur det praktiska omställningsarbetet hänger ihop med kapitalmarknadens önskemål och drivkrafter.
I avsnittet får vi bland annat höra om vad som fastighetsbranschen fått lite om bakfoten, vilken som är bubblaren bland hållbarhetsriskerna att hålla koll på och inte minst vad Anna anser om EU:s förslag på taxonomi för hållbara investeringar. Dessutom passar vi på att prata lite om hur pandemin påverkar fastighetsbranschen och inte minst marknaden för kontor.
Häromdagen tog remisstiden slut för EU:s nya taxonomi för hållbara investeringar. Vi tog avstamp i detta och bjöd tillbaka Helena Lindahl från SPP/Storebrand för att tillsammans med Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank Sverige, prata om just hållbara investeringar. Varför, hur då och hur påverkar EU:s nya lagstiftning?
Som vanligt i Kreditvärden börjar vi från början och Helena Lindahl med sina många år i kreditmarknaden och med fokus på hållbart investerande får vi hela historien. Vi får också bland annat svar på varför investeringsstrategier med hållbarhet i fokus passar särskilt bra för kreditinvesterare .
Mars 2020 var en omskakande månad för oss alla. Pandemin slog till hårt och plötsligt. Inte minst finansiella marknader skakades om rejält och kreditmarknaden var inget undantag. Men hur såg egentligen rörelserna ut på marknaden de där dagarna och veckorna? Var det total frossa på kreditmarknaden och varför stängde ett antal fonder för uttag?
För att svara på dessa frågor har vi ett av den svenska kreditmarknadens mest erfarna förvaltarteam med oss. Helena Lindahl och Gustaf Linnell på SPP/Storebrand reder ut begreppen och vårens händelser. Vi hinner också med en tillbakablick på hur marknaden utvecklats de senaste 20 åren och vad de tror ligger framför oss.
Vid sidan av president Trumps inställning till munskydd, antalet personer som trots allt går på restaurang och den milda hösten är börsens enormt starka utveckling sedan coronakrisens inledning en av de absolut största snackisarna. Men hur kommer det sig att aktier kan vara värderade på samma nivå som innan pandemin slog till? Kan det fortsätta?
För att svara på dessa och andra frågor har Kreditvärden bjudit in aktiestrateg Mattias Sundling, som redogör för sin syn på det hela. Spoiler: Mattias tycker att börsen har helt rätt. Lyssna på detta avsnitt så får ni höra varför och vad han tror kommer hända härnäst.
Detta är den andra spännande delen av historien om när Saab nådde vägs ände och Sveriges största konkurs var ett faktum.
Ekonomijournalist Jens B Nordström tillika författare av boken Saabs sista strid – den osannolika historien om Sveriges största konkurs gästar podden och beskriver i detta andra avsnitt hur slutet närmar sig. Vi börjar där förra avsnittet slutade – med Tomas Ledin och glada miner när Saabs anställda firar ett år i “frihet”, ett år sedan Muller tog över ratten och satte foten på gasen.
För knappt 9 år sedan blev en av Sveriges genom historien största konkurserna ett faktum. Den ikoniska biltillverkaren Saab hade efter två dramatiska år till slut nått vägs ände.
Vi befinner oss mitt i avslöjandet av en av de största bolagsskandalerna i modern tid. Tidigare i denna podcast har vi berättat om bland annat Enron (#69 och #70) och Worldcom (#87). Under det senaste året och framför allt den senaste månaderna har rubrikerna varit många om det tyska börsbolaget Wirecard.
Vad som länge hyllades som en av Europas få enhörningar – teknikbolag som uppnått riktigt höga värderingar – har i granskningar som letts av Financial Times visat sig troligtvis vara ett korthus. I detta avsnitt berättar vi historien om Wirecard från början till läget just nu. Hur kunde det gå så fel och vad var det alla missade?
Norwegian Air, Retail N Brands, Resia, O’Learys, BRA med flera. Det är många företag som sedan coronakrisens utbrott figurerat i rubriker tillsammans med ordet “rekonstruktion”. Det här med företag i kris är ett återkommande ämne i vår podd, vilket inte minst kan ses i denna sammanställning.
Vad passar då bättre än att uppdatera oss lite på nuläget för marknaden för att hjälpa företag i kris. Kristoffer Ståhlbröst, partner på EY, ger oss en ögonblicksbild och förklarar även hur en rekonstruktion går till, vilka intressen som vägs mot varandra och vem som oftast går vinnande ur en tuff förhandling.
Tomas Ries, docent och lektor i strategi och försvarspolitik på Försvarshögskolan, återvänder till podden för att diskutera de beslut som hittills tagits av politiker och andra beslutsfattare för att bekämpa pandemin.
Tomas belyser vad som verkar vara en låg dödlighet i Covid-19 och ifrågasätter utifrån det de kraftfulla åtgärder som vidtagits runt om i världen. Hur ska man väga riskerna kopplade till pandemin mot riskerna som kan följa av en sådan omfattande nedstängning av samhället och ekonomin. Har vi lärt oss av med att fatta beslut under stor osäkerhet? Och inte minst, hur bör vi förbereda oss inför och reagera vid framtida pandemier?
Roger Josefsson är tillbaka och vi uppdaterar oss på vad som hänt i Coronas spår de senaste två veckorna. Vi följer bland annat upp världsrekord i finanspolitiska stimulanser och vilka typer av stimulanser som fortfarande uteblir i Europa. Vad ger räntemarknaden för signaler om kommande lågkonjunktur eller potentialen för eskalerande inflation? Hur har kreditmarknaden påverkats och vad signalerar värderingarna på börsen för framtiden? Vi ger inga placeringsråd i denna podcast, men vi dristar oss ändå till att resonera om det går att pricka botten i dessa tider.
Med hjälp av Roger Josefsson, en kär gammal gäst i denna podcast, börjar vi reda ut hur den medicinska krisen orsakad av Coronaviruset påverkar världsekonomin och vilka åtgärder stater och centralbanker svarat upp med initialt. Dessutom om påverkan på kreditmarknaden, både i världen och lokalt i Sverige. Kan företag fortfarande låna pengar. Vi börjar och skrapa lite på frågan om vilket stöd till näringslivet från det offentliga som egentligen är berättigat och hur det bör tidssättas beroende på krisens förlopp. Många frågor och några försök till svar. Ett nedslag i krisen som briserar.
Kärt återbesök i podden av en klassisk gäst. Tomas Ries, docent och lektor i strategi och försvarspolitik på Försvarshögskolan.
Hur utvecklas spridningen av ett virus till en pandemi och hur redo är världens länder för detta. Tomas RIes som är expert på risker har länge påtalat just pandemi som en global risk som är svår att kontrollera. Vi pratar Corona. Dessutom diskuterar vi de globala ekonomiska konfliktlinjerna och riskerna förknippade med dessa. Lite extra fokus på Ryssland också och vad vi kan vänta oss framöver därifrån.
Kommuntemat fortsätter i ett avsnitt till när vi pratar med Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.
Annika ger en ögonblicksbild av läget i den svenska kommunsektorn, hur tufft är läget och hur påverkas den offentliga sektorn av de demografiska utmaningar som vi fick höra om från Maria Pleiborn i avsnitt #108. Vi reder också ut vad som är vad med det ekonomiska läget och hur kommande ökade kostnader ska mötas om inte pengarna från staten räcker.
Del två med Kreditvärden i Filipstad där vi är på besök hos kommunchef Claes Hultgren.
Vi ser vidare på kommunens ekonomiska situation och vad som kan hända under kommande år. Vi får även ytterligare insikter kring några aktuella ämnen som arbetsmarknadsintegration och social dumpning. Trots alla utmaningar avslutar Claes med att leverera en positiv och inspirerande framtidsvision – potentialen finns där om bara de rätta förutsättningarna ges. Missa inte den spännande upplösningen av Kreditvärden i Filipstad!
För första gången någonsin ger sig Kreditvärden ut från poddstudion på en undersökande resa i Sverige. På denna premiärtur åker vi till Filipstad i Värmland där vi besöker kommunchef Claes Hultgren.
Med Claes som ciceron från vi en spännande inblick i alla de utmaningar som svenska kommuner idag har att hantera, från migration till arbetslöshet, skolor och äldrevård – kärnan i svensk välfärd. Vi får även en snabbkurs i hur en kommuns ekonomi och det statliga utjämningssystemet fungerar. Har staten tagit sitt ansvar och kommer de ekonomiska ramverken klara av att hantera det ökande kostnadstrycket framöver? Missa inte detta rykande aktuella avsnitt, del ett av två med Kreditvärden i Filipstad!
Enligt vissa är demografin långt viktigare för såväl konjunktur som räntemarknad. I de senaste årens bostadsdebatter har ökat byggande varit det allt överskuggande målet. Men för vem byggs det egentligen och hur kan demografiska prognoser hjälpa till att bygga “rätt”?
I detta poddavsnitt har vi bjudit in Maria Pleiborn, demograf och seniorkonsult på WSP. Maria jobbar med analyser av bostadsmarknadens funktion och inte minst bostadsbehovet, baserat på befolkningsunderlaget. Maria menar att bostadsbyggandet tar alldeles för lite hänsyn till demografin. I det här avsnittet djupdyker vi i Marias befolkningsprognos, men pratar även flyttkedjor, bostadspolitik, bryter ned urbaniseringstrenden med mera!
Såhär i adventstider går många och funderar på om de varit snälla under året så att tomten kommer på julafton. Finansinspektionen levererade redan för ett par veckor sedan årets paket till fastighetsbranschen. I samband med finansiella stabilitetsrapporten annonserades ett tillägg till kapitalkravet för banker vid utlåning till kommersiella fastighetsbolag. Kreditvärden tänkte direkt; vad kan vara ett mer passande adventstema i denna podcast?
Från Finansinspektionen gästas vi av Anders Kvist, rådgivare till myndighetens generaldirektör och med tidigare erfarenhet från både bank och fastigheter. Varför ägnar sig Finansinspektionen just nu åt fastighetsbranschen? Vad är det för risker som man skönjer på horisonten och varför är det just bankerna som påverkas?
Om detta och mycket annat hinner vi prata om innan det är dags för att tacka för detta år av poddande. Mycket nöje!
En av Sveriges mest kända fastighetsekonomer är på besök i detta avsnitt. Hans Lind, senast professor vid KTH, har i en rykande färsk bok gett perspektiv på synen på fastighetsvärdering genom historien. Hur mycket har egentligen hänt sedan 60-talet? Inte ett avsnitt om fastighetsvärderingar utan Bo Nordlund, som såklart också är på plats.
Vi passar också på att prata läget på bostadsmarknaden – byggande och priser – men pratar framför allt om fallgroparna med dagens fastighetsvärdering och berör många spännande (nya) vinklar på detta favoritämne. Finns det ett objektivt rätt värde på en fastighet? Vems värde är det som spelar roll och kan nuvarande system spä på toppar och dalar på fastighetsmarknaden? Med mycket annat!
Äntligen dags för ordentligt makromys med Roger Josefsson, chefsekonom Macrobond! Om ni vill veta varför Draghi ser så nöjd ut efter sitt sista möte med ECB:s råd, lyssna på detta avsnitt!
Inledningsvis en genomgång av (nästan) allt som hänt sedan vi pratade sist. Den amerikanska penningpolitiken har svängt 180 grader och vad kan egentligen Fed göra nu? Kommer vi någonsin få se negativ styrränta i USA? Vad spelar handelskriget för roll egentligen?
Än mer intressant närmare hemmaplan när vi går igenom läget för Europa. Hur tufft är det i Europa och har det tyska loket verkligen stannat? Mario Draghi har haft sitt sista penningpolitiska möte i ECB och enligt Roger tyder besluten på att Draghi till slut tröttnat på europeiska politikers inaktivitet och avslutar med potentiellt revolutionära beslut. Och mycket mer i ett avsnitt där den ständige pessimisten visar sig från sin kanske mest positiva sida.
Bolag i kris är ett ämne som tillhör Kreditvärdens kärnverksamhet. Vi har tidigare tagit upp exempel på när några av världens största bolag försätts i rekonstruktion (#3 om General Motors, #87 om WorldCom, #69 och #70 on Enron) och även (#23 och #24 som djupdyker i rekonstruktionsjuridiken).
Nu tar vi oss an ett nytt aktuellt exempel! I början av sommaren ansökte Teknikmagasinet om rekonstruktion för andra gången på lika många år. Med hjälp av Teknikmagasinets förra VD, Catherine Sahlgren, nu VD på Werksta, gör vi som vanligt – vi börjar från början. Vi reder ut Teknikmagasinets affärsmodell, bakgrunden till den första rekonstruktionen och vad som hände de senaste två åren. På vägen får vi många insikter i både detaljhandelsbranschen och hur det är att ha private equity som ägare.
Sommaravsnitt! Hängmattan kräver substans och det är precis vad vi erbjuder. Detta avsnitt erbjuder förutom klassiska Kreditvärden-ämnen som hållbarhet, obligationer och investeringstrender även en grundkurs i EU-politik och förhandlingsspelet bakom kulisserna.
Podden får besök av Åsa Knudsen-Sterte, kansliråd och hållbarhetssamordnare på Finansdepartementet, som för Sveriges räkning leder förhandlingarna med andra EU-länder om lagstiftning för hållbara finansmarknader. Åsa förklarar allt kring de stora förändringar som väntar för alla som arbetar med investeringar och hur EU vill trycka på för en mer hållbart inriktad finansmarknad. Hon skiner också ljus över EU-politikens processer.
Vi på Kreditvärden önskar alla en fortsatt givande och skön sommar så återkommer vi med många fler spännande poddavsnitt under hösten! Alla inspel på frågeställningar eller gäster vi bör ha med är välkomna till [email protected].
Cirkulär ekonomi. Vi förstår om det inte säger dig som lyssnar på den här podden så mycket. Därför har vi bjudit in Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska Verken. Klas vet allt om cirkulär ekonomi i egenskap av delegat i Delegationen för cirkulär ekonomi. Säger det dig fortfarande rätt lite? Tänk dig att material som produceras i huvudsak kan bestå av återvunnet material eller att material som produceras har ett slutmål när det inte kan återvinnas fler gånger – att vi från början vet om det ska bli bränsle till ett kraftvärmeverk till exempel. Orimligt spännande samtal!
Klas ger oss mängder av exempel på cirkulär ekonomi i praktiken och hur hållbara strukturer för det ska formas. Men vi får också både höra mer specifikt om fjärrvärme- och energisektorn och om olika aspekter på vägen till ett mer klimatsmart och hållbart samhälle. Och allt detta medan vi satsar på lite mer karneval och lite mindre tagelskjorta.
Berättelsen om Sven-Olof Johanssons entreprenörskap fortsätter och vi tar oss till nutiden via bland annat en tillbakablick på vår senaste stora finanskris. Sven-Olof jämför sina erfarenheter från den globala kreditkraschen och fastighetskrisen på 90-talet.
Under samtalet hinner vi få höra hur man tar sig från rekonstruktion och veckovisa besök hos Kronofogden till ett stort, stabilt och växande bolag. Inte minst diskuterar vi även marknaden av idag, marknadsvärderingar, kommersiella fastigheter eller bostäder samt hållbarhetsaspekter i dagens fastighetsförvaltning.
Till slut kom den stora dagen. Efter mer än fem år av poddavsnitt om allt från gröna obligationer och grekisk skuldkris till neuroekonomi och rysk geopolitik har vi nått det magiska antalet 100. Det finns en person som sammanflätar flera av våra olika ämnen, inte minst våra favoriter – finansiella kriser och fastigheter.
Sven-Olof Johansson är en av Sveriges mest egensinniga och kompetenta entreprenörer. Efter ett antal år med en aktivistfond, innan de kallades för det, landade Sven-Olof på fastighetsmarknaden, där han idag styr över sitt FastPartner.
I detta avsnitt börjar vi från början för att förstå hur man blir en framgångsrik entreprenör, lyssnar på Sven-Olofs erfarenheter om 90-talskrisen och hur det gjorde honom till den han är idag.
Äntligen är hon tillbaka! Josefina Syssner vid Centrum för kommunstrategiska studier gästar podden och vägleder oss i en djupdykning av kommunsektorns villkor och framtid.
Kan den svenska välfärdsmodellen behållas trots krympande kommuner och förändrade tillväxtförutsättningar? Hur är det att vara en kommun som krymper – vem ska ta de tuffa prioriteringsbesluten och var måste kommunen minska på verksamheten? Men kanske behöver det inte vara så illa – optimisten Louis ser ljusare tider för civilsamhället!
Lyssna för bövelen klart på avsnittet – det avslutas med tävling!
Trots en föränderlig och orolig omvärld är vissa saker konstanta och det är vi glada för. En sådan är att Tomas Ries i början av året kommer till Kreditvärden för att prata om globala risker och geopolitik.
Tomas Ries, universitetslektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, ger sin uppdaterade syn på svenska samhällets sårbarhet. Vad händer om vi står utan elektricitet i några dagar? Dessutom en bild av Kina som global aktör och hur denna alltjämt växande stormakt ser på sina egna medborgare, bland annat. Avslutningsvis om klimathotet.
Ett kärt återseende i flera avseenden, hoppas vi. Efter en tids paus av anledningar som framkommer i början av detta avsnitt återkommer vi med en kär gammal gäst för att prata om det som vi alla håller kär: “risks to the outlook”.
Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond och tidigare Danske Bank, ger Louis och Gabriel svar på tal vad gäller utsikterna för bland annat USA, Italien och Brexi… jag menar Storbritannien. Dessutom en liten avstickare till ett tysktalande envist land mitt i Europa. Som vanligt med Roger tangerar vi våra destinationer med inte bara nationalekonomiska glasögon utan också med politiskt filter.
En av poddens favoritgäster återvänder för att ge oss och er lyssnare en lägesbild i svenska kommuner och landsting. Efter de senaste årens högkonjunktur står kommunerna finansiellt starkare än på länge, men flera utmaningar kvarstår. Vad är det för investeringar svenska lokala samhällen står inför och hur ska de finansieras? Vad finns det för likheter och skillnader mellan små och stora kommuner? Mattias Bokenblom från Kommuninvest reder ut allt för oss!
Musik i avsnittet: Osten af Mozzarella – Farväl Örebro
De senaste veckorna har skogsbränderna i Kalifornien troligtvis inte undgått någon. I somras sattes Sveriges krisberedskap på prov av skogsbränder även här. I detta avsnitt kommer Pär Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar, och ger sin syn på kopplingen mellan dessa två fenomen i vårt närminne och de globala klimatförändringarna.
Försäkringsbranschen måste redan idag ta hänsyn till klimatets framtid på ett sätt som andra sektorer kan skjuta på framtiden. Hur ska sannolikheten för fler och mer omfattande naturkatastrofer värderas och hur påverkar det prissättningen av (åter)försäkringar. Dessutom ger Pär sin syn på vad som krävs för att möta eller minska människans klimatpåverkan.
Vi följer upp djupdykningen i fastighetssektorn med en riktigt grundlig genomgång av en mycket uppmärksammad bransch – bostadsutvecklarna.
Det senaste årets mest omskrivna svenska sektor sedan priserna på bostadsrätter började falla. Dessa bolags framtid är i flera fall osäker, men vi börjar som vanligt från början och tar hjälp av Peter Malmqvist och Bo Nordlund för att förstå hur ett så projektorienterat bolag redovisar intäkter och kostnader. Kan man lita på rapporterat resultat? Vad händer egentligen med redovisningen när kunden är en bostadsrättsförening?
Dessutom! En ordentligt genomgång av IFRS 16 – Leasing som kommer vid årsskiftet. Vad har det för effekt egentligen och gör det något en del bolag får nästa dubbelt så hög skuldsättning?
Vad är verkligt värde? Det är en fråga vi ställt oss tidigare i denna podcast i inte mindre än ett av våra mest populära avsnitt. Då med Bo Nordlund som gäst och guide i redovisningens snåriga värld.
Nu återvänder Bo tillsammans med Peter Malmqvist för att ta oss ytterligare en bit på vägen för att förstå vad de här värdena vi finner på fastighetsbolagens balansräkningar egentligen innebär.
– Kan man lita på marknadsvärden? – Kanske än viktigare – hur mycket kostar det egentligen att hålla igång en fastighetsportfölj? – Dessutom ett dubbelt försvarstal för avskrivningar.
Inom svensk offentlig sektor är det inte främst staten som står inför stora investeringar och strukturella utmaningar kommande år. Många av landets kommuner, och även landsting, däremot har en stor utmaning i en ogynnsam demografisk utveckling. Hur ska svenska kommuner ha råd med en växande andel unga och äldre? Är det lika tufft överallt och hur kommer man att klara en svagare konjunktur när den kommer? Dessutom en uppdatering om nya kostnadsutjämningssystemet. Allt detta med SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog som gästar Kreditvärden och ger sin bild av hur landets kommuner och landsting ska ta sig an framtidens utmaningar och dessutom få ihop fungerande majoriteter efter årets val.
För oss på kreditmarknaden är fastighetssektorn ständigt aktuell. Men hur ser man från ägarsidan på läget just nu? Är det guld och gröna skogar fortfarande eller finns det några moln på horisonten? Vi har bjudit in Danske Banks aktieanalytiker på fastighetssektorn, Henrik Dahlgren, som har stenkoll på både aktuella värderingar i olika segment och de senaste ryktena på marknaden. Vi diskuterar plan annat hur framtiden ser ut för kontor, logistik och handel. Vad som händer med fastighetsvärden när räntan stiger, med avstamp i de senaste årens utveckling i USA. Inte minst tar vi oss an hur fastighetsbolagens balansräkningar förändrats med preferensaktier, hybridobligationer och annat.
Efter mer än 85 avsnitt återvänder vi nu till en av pudelns (kreditmarknadens) kärnor. Ratinginstitut har stor makt över enskilda bolag, banker och stater som finansierar sig med obligationer. Men hur fungerar egentligen ett kreditbetyg – en rating – i praktiken? Vad är det tänkt att illustrera och vad är en rating inte? Vi får besök i detta avsnitt av Andreas Kindahl, chef för S&P Global Ratings i Norden, och Gustav Liedgren, VD för nystartade Nordic Credit Ratings. Dessa två ratingrävar berättar om vad som är kreditbetygens roll historiskt och framåt.
Som crescendo på Kreditvärden-säsongen bjuder vi här på ett riktigt pangavsnitt med allt från 90-talskris och penningmarknadsanekdoter, via Lehman och globala finanskrisen, till en diskussion om dagens risker. Berit Behring, VD Danske Bank Sverige med tidigare lång erfarenhet av ränte- och kreditmarknaden, och Anders Kvist, CFO på Kungsleden och tidigare inom både penningmarknad och kapitalförvaltning, bjuder på sina erfarenheter av finansiella kriser och tiden däremellan. Berit och Anders ger också reflektioner från sina respektive perspektiv på dagens kredit- och finansmarknad. Vilka risker finns idag för banker och företag som är beroende av finansiering?
Vi avslutar berättelsen om WorldCom i detta avsnitt med att starta på toppen, strax efter IT-yrans crescendo. Framgångssagan WorldCom med sina oberäkneliga förvärv i bagaget och svindlande tillväxt har sina sprickor i fasaden. Dessa upptäcks dock först inifrån – hör Louis berätta om hur internrevisionen blev hjälte för dagen (nåja, först långt senare egentligen) och avslöjade redovisningsbedrägeriet. Sist i avsnittet – hela unika låten av Landeman & Svensson, samt tankeväckande lärdomar av WorldCom-historien.
Äntligen! Efter avsnitten om Enron har många av våra lyssnare längtat efter fler makalösa bolags uppgång och fall. Enron var den dittills störst konkursen men bara månader senare trumfades de av ett annat bolag – WorldCom. Vi får följa med Bernie Ebbers på hans resa från motellägare till en av senaste decenniernas största bolagsbyggare. Hur blir man ett av världens högst värderade bolag med 600 000 dollar i startkapital? Louis, gammal telekomräv, ger bakgrunden och berättar exakt hur det gick till.
Vi fortsätter vår exposé över redovisningens fallgropar. Peter Malmqvist, ordförande för Sveriges Finansanalytikers förening, ger oss sin syn på en av de senaste årens mest uppmärksammade konkurser – HQ Bank. Rättegångarna därefter har tagit mycket uppmärksamhet men Peter guidar oss genom den redovsningsskandal som ligger bakom HQ:s fall. Därefter fortsätter Peter med ett antal av hans viktigaste fallgropar att undvika vid bolagsanalys.
Jämt och ständigt önskar alla ni lyssnare fler avsnitt om krisande bolag. Tyvärr finns det ett antal att avhandla, så i detta avsnitt har vi bjudit in legendaren inom finansanalys, Peter Malmqvist, för att diskutera och minnas ett par exempel på bolag som fallit på, bland annat, sitt trixande med redovisningen. Fermenta var en av de första förvärvsraketerna i modern tid, som föll lika snabbt som de blev börsens darling. Prosolvia gav upphov till det största skadeståndet i Sverige. Vi lär oss om båda historiernas likheter och särarter och hur man kan se upp för nya korthus – helt enkelt när det är för bra för att vara sant.
I det andra avsnittet av vår exposé över svensk bostadspolitik över tid är vi framme vid våra egna dagar. Via allmännyttan tar vi oss an hyresmarknadens förutsättningar. Går det att bygga “billiga hyresrätter”? Vår gäst, Lennart Weiss på Veidekke, ser många brister i dagens svenska bostadspolitiska ramverk. Han ger oss dock goda exempel från våra nordiska grannländer, samt sin egen syn på vad som krävs för att göra någon verklig förändring av svensk bostadsmarknad. Weiss får också ge sin syn på byggmarknaden i Sverige framöver inklusive synen på vad som förorsakade höstens bostadsprisfall.
Vi har lovat att prata mer om bostadsmarknaden. Med hjälp av en mycket kunnig gäst med många synpunkter om Sveriges bostadspolitik genom tiderna gör vi en exposé med början för mer än hundra år sedan. Från Folkhemmet med stort F till 90-talets krasch lär vi oss om hur svensk bostadspolitik har utvecklats. Samtidigt kopplas oundvikligen allt till dagens situation, för vad som vi har byggt genom vår historia är mer beständigt än våra byggnader? Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, skräder inte orden när han berättar vad som ligger bakom den bostadsmarknad vi känner idag.
På kreditmarknaden har det snabbast växande segmentet de senaste åren varit gröna obligationer. Sveriges största fastighetsbolag Vasakronan var först i världen med att ge ut en grön företagsobligation. Vi har bjudit in finanschef Thomas Nystedt och hållbarhetschef Anna Denell på Vasakronan för höra vad de har lärt sig sedan starten 2013 och hur de ser på marknaden för gröna obligationer idag. Utan hållbarhet i verksamheten inget underlag för grön finansiering så vi går också igenom Vasakronans och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete och vad som finns kvar att göra.
Det är den tiden på året igen. Den existentiella ångesten kryper sig på och vi tar traditionsenligt hjälp av Tomas Ries på Försvarshögskolan för att reda ut den övergripande riskbilden. Med avstamp i World Economic Forums årliga riskrapport rör vi oss mellan Trump, Putin, klimatförändringarna och global ojämlikhet för att ta reda på vart vi är på väg och vad som kan få oss ur kurs. Går det ens att räkna längre på de risker vi står inför?
Vad är egentligen pengar? Frågan aktualiseras både i och med vårt alltmer kontantlösa samhälle, men också de i nyheterna figurerande kryptovalutorna. Riksbanken inledde för ett par år sedan ett projekt kring “e-kronan”. Ska Riksbanken skapa en kryptovaluta eller är det något mindre omvälvande som ligger i korten? Vi pratar med Riksbankens projektledare för e-kronan, Eva Julin, och får en genomgång av tankarna kring kronans och e-kronans framtid.
Vi står inför ett rekordstort utbud av bostäder, särskilt i Stockholmsregionen. Men hur ser utbudet egentligen ut om man tittar närmare? Vad byggs och än viktigare – vem byggs det för? Inte minst, finns det en efterfrågan för det som byggs och vem har råd med nyproduktionen? Mona Kjellberg, analytiker på Juni Strategi, ger sin bild av Stockholms bostadsmarknad och titeln på hennes studie, “Marknadsmättnad”, kan nog ge en fingervisning om vad vi får höra bevis för i det här poddavsnittet.
Nytt år och nya gäster i Kreditvärden. Men som vanligt inleder vi året med något relaterat till geopolitik. Ryssland förekommer i mångas dagliga nyhetsflöde till följd av landets utrikespolitik, men hur starkt är Ryssland ur ett ekonomiskt perspektiv? Vi pratar med docent Martin Kragh, expert på både rysk ekonomi och utrikespolitik, om den senaste tidens ekonomiska utveckling i oljeberoende Ryssland. Hur går det för ryska industrin och hur hänger den ihop med statsbudgeten, hur mår den ryska konsumenten och vad har omvärldens sanktioner egentligen för effekt på Rysslands välmående och agerande? Martin ger också sin syn på vad vi kan vänta oss av björnens rike under 2018.
Ännu ett år går mot sitt slut, vilket ger oss anledning att återse en före detta kollega. Roger Josefsson får komma till podden och klä skott för de förutsägelser han gjorde för precis ett år sedan och det visar sig (i hans egna ord) att även en blind höna kan pricka rätt. Vi går kort igenom vad som har hänt i den globala ekonomin under året och vad vi kan vänta oss av 2018. Vi hinner beröra allt från Fed, globalt inflationstryck, Kina, ECB, Sverige och såklart, bostadspriserna.
Med det önskar vi på Kreditvärden God Jul och Gott Nytt År!
Mellan 70-talet och nu har hälften av Sveriges kommuner krympt, främst på grund av urbaniseringen. Samtidigt har, som vi tidigare diskuterat i denna podd, svenska kommuner och landsting stora investeringsbehov. Hur kan en kommun som krymper samtidigt hantera sitt välfärdsuppdrag, sina kommande investeringar och en minskande befolkning? Sveriges troligtvis främsta expert på just krympande kommuner, Josefina Syssner, vid Linköpings Universitet, tar oss med till Sveriges flora av samhällen och förklarar vad som driver befolkningstrenden och hur kommunerna möter utvecklingen.
En för tillfället mycket noga studerad statistik är nybyggnationstakten av bostäder i Sverige och i olika delar av landet. Men det är inte helt lätt att hänga med i etiketterna – planerade, påbörjade och färdigställda, både prognoser och faktiska hus som reser sig upp i våra städer. I detta poddavsnitt låter vi Maria Pleiborn, seniorkonsult på WSP och expert på svenskt bostadsbyggande, reda ut begreppen kring statistiken och hur man ska tänka kring balansen mellan utbud och efterfrågan av bostäder. Bygger vi för mycket egentligen? Vi hinner också avhandla ett antal delar av bostadspolitiken, inklusive hyresregleringen, och inspireras av våra nordiska grannländer.
Dags för en uppdatering av makroläget. Hur väl passar inte det nu när den svenska bostadsmarknaden efter många års uppgång verkar svalna något?
Michael Grahn är Danske Banks nya svenska chefsekonom och gästar oss i Kreditvärden för att dels ge en uppdatering av inflationsläget i Sverige och Riksbankens svar på det, kommentera ECB:s senaste (brist på) åtgärder och inte minst diskutera effekterna av att bostadspriserna i Sverige slutat stiga. Är det slut på svenska hushålls feel good-känsla?
Vi fortsätter vår djupdykning i resultat- och balansräkningar – hur de kan anpassas till bolagens fördel och hur en investerare kan skapa sig fördelar genom att läsa dem rätt. Till vår hjälp har vi Kreditvärden-veteranen Bo Nordlund, samt analytikerlegenden Peter Malmqvist.
Denna gång rör vi oss mot rörelsedrivande bolag och Peter får bland annat problematisera “engångsposter”. Vad säger de om ett bolag och ska man räkna med dem eller inte? Dessutom, en djupdykning i goodwill och filosofiska resonemang om intäktsredovisning. Med mera!
“Hur du blir din egen finansiella detektiv i den snåriga redovisningsdjungeln”. En djupdykning i resultat- och balansräkningar – hur de kan anpassas till bolagens fördel och hur en investerare kan skapa sig fördelar genom att läsa dem rätt. Till vår hjälp har vi Kreditvärden-veteranen Bo Nordlund, samt analytikerlegenden Peter Malmqvist.
Vi börjar med ett helt avsnitt med fokus fastighetsbolag där Bo får resonera kring värderingen av fastighetsbolagens kåkar och vad ett “riktigt” kassaflöde kan vara, medan Peter får önska fritt om hur dessa bolag borde ändra sin redovisningspraxis. Av naturliga skäl pratar vi mycket om skillnaden mellan underhållskostnader och långsiktiga investeringar, bland annat.
Sverigeförhandlingen närmar sig sin slutstation. Efter flera år av intensiva diskussioner mellan svenska kommuner och svenska staten, representerad av HG Wessberg. I detta poddavsnitt vänder och vrider vi på debatten om höghastighetstågen. Borde Sverige bygga en ny stambana för höghastighetståg och i så fall hur ska den byggas? Inte minst, hur finansieras en sådan enorm investering? Självaste HG Wessberg gästar Kreditvärden och ger sin syn på det hela och avslöjar också sin kommande slutrekommendation till regeringen.
Vi avslutar vår djupdykning i fallet Enron med det bokstavliga fallet. Bolaget är börsens darling men snart ställs fler och fler kritiska frågor. Till slut rämnar korthuset, ansvariga fälls i domstol och världens då största företagskonkurs är ett faktum. I det här avsnittet grottar vi ner oss i detaljerna och förutsättningarna för att en sån här skandal ska uppstå.
I den här podden är vi ohälsosamt intresserade av risker. Inte minst risker som kan få ett bolag på fall. En av de mest uppmärksammade konkurserna i närtid är Enron-skandalen. Ett av börsens högst värderade bolag mitt under 90-talsyran faller snabbt och hårt när det framkommer att man fuskat med redovisningen. Men vi börjar från början i detta epos om två avsnitt. Hela Enrons uppgång hinner vi berätta om i detta avsnitt, med massor av typiska tidsmarkörer.
I årets sommaravsnitt av Kreditvärden pratar vi om vädret. Men den framtida väderprognos vi får av Pär Holmgren, hela Sveriges meteorolog, tar diskussionen till såväl ödesfrågor som klimatförändringarna, som praktiskt hållbarhetsarbete i finansbranschen. Pär, som nu arbetar på Länsförsäkringar, förklarar bland annat hur meteorologer arbetar och hur deras prognoser liknar och skiljer sig från ekonomernas dito. Framförallt ger han oss sin syn på klimatförändringarna, vad som görs för att stoppa dem och vad vi kan göra för att motverka de värsta konsekvenserna om vi inte lyckas.
Finansiella kriser är ett kärt ämne i Kreditvärden. Tidigare har vi avhandlat den senaste krisen 2008, samt Kreugerkraschen i början av förra seklet och järnvägsobligationerna på 1800-talet. Men för svenska kreditmarknadsnördar är det ju 90-talskrisen som är den som på riktigt ger gåshud. I detta avsnitt gör vi vårt första försök att ta en titt på svenska fastighetsbubblan och den efterföljande bankkrisen i början av 90-talet tillsammans med ingen mindre än dåvarande finansmarknadsminister Bo Lundgren. Vi får hela upprinnelsen och krishanteringen och gör även en hel del kopplingar till dagens situation och den senaste krisen. Slutligen blickar vi såklart framåt – har vi lärt oss något av krishanteringen för 25 år sedan?
Hur skapar men en hållbar investeringsportfölj i praktiken? Marknaden för gröna obligationer växer fortsatt i accelererande takt och investerare kräver ytterligare insyn i sina portföljinnehav och deras hållbarhetsarbete. Men det är både svårt att mäta klimatinverkan och vissa menar att det påverkar avkastningen negativt. Ulf Erlandsson på AP4 (men kommer gå till Granit Fonder i höst) har bevis på att så inte är fallet. Vi grottar ner oss i Ulfs metoder för att påvisa överavkastning samtidigt som hållbarhetsprofilen på investeringarna ökar. Dessutom nördar vi ner oss lite extra i krediternas då och nu – finns CDS:er kvar och hur dopad är egentligen kreditmarknaden?
Bild: Petty Officer 3rd Class Patrick Kelley / Flickr
Vi tar vid där vi lämnade den saga som är den isländska krisen förra gången. Lehman har precis fallit och nu riktas blickarna mot de allt mer expansiva isländska bankerna – går det att hejda en kollaps och vilken ska falla först? Även i detta avsnitt använder vi oss av Sverrir Thór, ekonomijournalist på Island under åren 2004-2008, som guide på färden från bubbla till kollaps. Vi hinner också ta tempen på Island av idag och blicka framåt en smula.
“Maybe I should have.” I backspegeln är det lätt att se vad man skulle gjort annorlunda. Det gäller inte minst tiden före finanskrisen, då det togs beslut över hela världen som idag ångras av många. Förutom amerikanska husmarknaden och komplexa kreditderivat var Island ett hett ämne när krisen briserade på hösten 2008. Men hur kunde Island hamna i fokus under en global kreditkris? Hur gick det till när Islands finansiella sektor svällde till enorma proportioner på bara några år? Kreditvärden har bjudit in Sverrir Thór, ekonomijournalist på Island under åren 2004-2008 men numera bosatt i Stockholm, för att prata om allt detta.
Sedan de stora marknadsrörelserna omedelbart efter herr Trumps valvinst har både räntor och börser rört sig i huvudsak i sidled. Vad väntar marknaden på egentligen? Vi resonerar med chefekonom Roger Josefsson om utsikterna för räntemarknaden, vad driver amerikanska centralbanken Feds resonemang, vad som nyligen drev up Europeiska korta räntor och inte minst vad vi kan vänta oss av den innevarande svenska avtalsrörelsen. Dessutom tar vi ett steg tillbaka och lär oss om avant-garde inom akademisk makroekonomi där vissa hävdar att Riksbanken borde höja, snarare än sänka, räntan för att få upp inflationen.
Med mindre än en månad till första omgången av det franska presidentvalet tar vi tempen på den politiska risken i ett av Europas största och mäktigaste länder. Till vår hjälp har vi både Danske Banks chefekonom Roger Josefsson och räntestrateg Carl Milton, uppväxt i Paris förorter. Valutgången är oviss och parlamentsvalet hägrar i juni med ytterligare osäkerhet, men hur hamnade vi egentligen i det här opinionsläget och blir det Frexit till slut? Vi passar på att stämma av läget i fransk ekonomi och Roger lägger fram sitt politiska program för en fransk reformagenda.
Kina är en gåta för många av oss, trots att det är världens folkrikaste land med allt större inflytande på inte bara världspolitiken utan också finansiella marknader. Kinaanalytiker Kristina Sandklef, med mångårig erfarenhet av arbete i och med Kina, hjälper oss lyfta lite lätt på skynket. Vi tar avstamp i hur snabbt utvecklingen nu går i detta land av femårsplaner och hinner prata om den utbredda korruptionen och förhållandet mellan lokal och nationell nivå. Vi brottas med omställningen från exportberoende produktionsekonomi till inhemskt orienterad konsumtionsekonomi och skrapar på ytan av finansiella risker och skuggbanksektorn. Såklart hinner vi komma in på spökstäderna också. Många myter om denna urgamla civilisation slår Kristina hål på i ett extraordinärt späckat avsnitt.
Kreditvärden har som ambition att, åtminstone i egenskap de ämnen vi tar upp, ta oss ut i Sverige. Första anhalt är Kiruna, som genomgår en oöverträffad omvandling. Hela stadskärnan ska flyttas tre kilometer för att inte rasa samman när LKAB gräver järnmalm en kilometer under staden. Hur går en sån stadsflytt till och vilka hinder har man hittills stött på? Hur får man byggbolag att vilja investera i “nya Kiruna”? Det finns ingen som kan svara på våra frågor bättre än Göran Cars, professor i stadsbyggnad på KTH och ansvarig stadsplanerare vid Kiruna kommun.
Vi vill också passa på att be om önskemål på ämnen och platser runt om i landet som är obelysta eller spännande, som vi borde ta upp i Kreditvärden. Maila oss på [email protected] eller skriv till oss på Twitter!
Vi inleder 2017 med att prata om det som nyligen seglat upp som ett hot mot stabiliteten för vår politiska och diplomatiska stabilitet i världen. Den som i början av förra året pekade ut cyberkrigföring som en av de stora riskerna på kort sikt får nu komma och prata bland annat om just det. Tomas Ries – framtidsspanare och lektor vid Försvarshögskolan – kommer tillbaks till Kreditvärden ett år senare och diskuterar informationskrig, geopolitiska intressesfärer, Trump och andra risker med oss i detta så spännande avsnitt.
Kreditåret 2016 går mot sitt slut och vi gör vårt försök att gnugga spåkulan inför 2017. Till vår hjälp har vi en obotlig pessimist (chefekonom Roger Josefsson) och en våghalsig optimist (aktiestrateg Mattias Sundling). Hur långvarig blir effekten av Trumps stimulanser, var landar egentlingen långa räntor om ett år och vilket land ger anledning till störst oro? Alla dessa frågor och mycket mer får vi (olika) svar på i årets sista avsnitt av Kreditvärden!
Gott nytt år önskar vi och ser fram emot att få fortsätta vår marknadsresa tillsammans med alla er lyssnare under 2017!
Populismen sveper som en våg över (väst)världen, men inte ser det precis likadant ut överallt? Vi tar med oss chefekonom Roger Josefsson på en resa till Medelhavsländerna för att ta pulsen på politiken och de ekonomiska utsikterna i bland annat Italien, som står inför en spännande folkomröstning om bara en vecka. Vi avslutar med att ta atlantångaren för att höra vad Roger tror och tycker om USA med Trump vid rodret – är ränteuppgången berättigad?
Ett av våra favoritämnen i vår podcast är förutsättningarna på Sveriges kommuner och landsting och i detta avsnitt får vi besök av ingen mindre än Annika Wallenskog, chefsekonom på just Sveriges Kommuner och Landsting. Vi diskuterar kommande demografiska utmaningar och vad de innebär för kommunernas ekonomi, utjämningssystemet och behovet av en ny kommunreform. Såklart får Annika också kommentera Trumps historiska seger i amerikanska presidentvalet – ur ett svenskt kommunperspektiv – endast i Kreditvärden!
Vi fortsätter prata med professor Sören Holmberg om val och demokrati, men i detta avsnitt tar vi en djupdykning i svensk opinion. Var går traditionellt skiljelinjerna mellan svenska väljare? Bryr sig någon egentligen om regeringsfrågan? Holmberg förklarar Sverigedemokraternas framgång och svarar på frågan om de har peakat. Dessutom: tävling för alla lyssnare!
Trump eller Clinton? Alliansen eller de rödgröna eller något annat? Vi är många som följer opinionsundersökningar och följer politiken i Sverige och i vår omvärld. Det stundar dessutom ett antal val och folkomröstningar i Europa som troligtvis får stora konsekvenser för finansiella marknader. Därför har Kreditvärden bjudit in Sveriges valforskningsnestor – Sören Holmberg, professor vid Göteborgs Universitet och SOM-institutet – för att lära oss om den representativa demokratins historia och diskutera dess status idag. Är demokratin hotad och vad är fördelarna med ett väl fungerande, demokratiskt samhälle? Dessutom hinner vi, ett par dagar innan Sören åker till USA för att bevaka valet mellan Hillary och Donald, diskutera amerikanska val och det stundande i synnerhet.
På en konferens för svenska fastighetsbolag för ett par veckor sedan kunggjordes fortsatt förväntan om värdeökningar och rekordlåg finansieringskostnad. Fastighetsbolagen utgör en stor del av företagsobligationsmarknaden, så av detta skäl och med anledning av den för närvarande heta fastighetsmarknaden passar vi på att prata lite kapitalstruktur (åh, vad ni lyssnare har längtat!) med fokus på fastighetssektorn. Sagax har annonserat ett nytt aktieslag som ska ersätta bolagets preferensaktier. Varför gör man såhär? Och hur ser det ut med alla andra preffar? Dessutom en summering av Q2-rapporterna i sektorn och en översikt av hur kapitalstrukturen ser ut i olika typer av fastighetsbolagen – det är inte som man tror!
Kreditmarknaden är ju vårt största intresse, såklart, men på obligationsmarknaden är det bara stora företagen som kan finansiera sig. Hur ser finansieringssituationen ut runt om i Sverige, utanför storstäderna, och hur gör de riktigt små företagen för att hitta lånat och eget kapital? Vad kan bli bättre? Företagarnas VD Günther Mårder besöker oss för att prata om just detta. Dessutom hinner vi med en diskussion om förutsättningarna för svenskt företagande och dynamiken på svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Günther redogör också för hans syn på hur vi får ytterligare (ny)företagande med hög innovationstakt, som bland annat kräver att vi som land kan locka till oss spetskompetens.
Kreditvärden rivstartar hösten med ett järntungt första avsnitt i ordets alla bemärkelser! Ett måste för alla som är intresserade av Sveriges, och vår gemensamma, framtid. Dagens avsnitt handlar om ett av våra största infrastrukturprojekt någonsin: den nya planerade banan för höghastighetståg. Kreditvärden samtalar om detta med regeringens förhandlare i den så kallade Sverigeförhandlingen: HG Wessberg. Förutom förhandlingstaktik och en del om Wessbergs bakgrund, som är minst lika spännande som själva höghastighetsprojektet, diskuterar vi också om vi har byggt upp en infrastrukturskuld i Sverige de senaste 50 åren. Vi vrider och vänder på argumenten för och emot en ny höghastighetsbana. En del motståndare hänvisar till “samhällsekonomiska analyser”, men vad är sådana och vilka antaganden görs egentligen i dessa modeller? Dessutom, hur kan detta jätteprojekt komma att finansieras? Wessberg själv har tidigare till exempel hänvisat till en försäljning av Telia. Allt detta och mer därtill – tid för avgång för höstens Kreditvärden!
Som en mjukstart inför höstterminens poddande bjuder vi här på en inspelning från Almedalsveckan. Förutom vår diskussion om negativa räntor och pensionsbolagen (se här) anordnade vi och banken ett seminarium om den danska arbetsmarknadsmodellen (Flexicurity). Finns det något att lära i den för svenska beslutsfattare givet de utmaningar som vi står inför med demografiska förändringar och stort flyktigtmottagande? Vi pratar med chefekonom Roger Josefsson och även med danske professorn Niels Westergård-Nielsen om Flexicurity och skillnader och likheter mellan svensk och dansk arbetsmarknadspolitik. Dessutom: Bröderna Olsen!
Under årets upplaga av Politikerveckan i Almedalen anordnade vi ett par seminarier (mer om dem på Danske Banks hemsida), varav det ena handlade om liv- och pensionsbolagens framtid i en miljö med varaktigt negativa räntor. Våra pensionsbolag är under stor press, men detsamma gäller i andra länder med lika låga räntor. Men hur illa är det egentligen och vad kan vi göra för att rädda framtida pensionsutbetalningar? Vi summerar seminariet tillsammans med Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank, och pratar i några poddunika intervjuer med AMF:s VD Johan Sidenmark, Johan Florén på AP7 och Frida Korneliusson på SLL.
Ett ovanligt avsnitt av Kreditvärden. Vi pratar P/E-tal, multiplar och vinsttillväxt. Danske Banks aktiestrateg Mattias Sundling har gjort det mest oväntade och satt undervikt på sitt eget tillgångsslag. Vi har bjudit in Mattias för att höra mer om vad som ligger bakom och vad vi kan vänta oss framöver. Mattias kan inte hålla sig för att prata om ett potentiellt “Japanscenario”, men även utan den typen av ultrapessimism är det svårt enligt Mattias att tro på starkare börs framöver. Vi får även med en kort summering på vad som hänt på den svenska kreditmarknaden hittills i år.
Vad har påfågelstjärtar med jaktresorna i SCA-toppen att göra? Hur ska man förstå girigt beteende, när de som redan har mycket på olaglig eller moraliskt tveksam väg tillskansar sig mer. Med andra ord; vad i människans eller samhällets natur skapar dessa drivkrafter? Tobias Hammar, som skrivit boken Girighet med sju olika vetenskapliga perspektiv på just girighet besöker Kreditvärden i detta avsnitt för berätta för oss hur det ligger till. Vi tar även upp några exempel på girighetsdrivna skandaler vi har stött på de senaste åren och försöker utröna hur de kan förstås med hjälp av Tobias vetenskapliga förklaringsmodeller.
Med precis en månad kvar till dagen D, eller dagen B för Brexit-Omröstningen. De senaste månaderna har Brexit varit ett konstant samtalsämne på finansiella marknader. Kommer verkligen brittiska befolkningen rösta ja till ett utträde ur EU? Vad säger valutamarknaden om risken för Brexit och vad kan vi vänta oss för marknadsreaktioner efter omröstningen? Vi börjar från början och reder ut varför folkomröstningen alls blivit aktuell. I detta avsnitt har vi med oss både Stefan Mellin, FX-strateg på Danske Bank, samt Roger Josefsson, vår chefekonom.
Fonder står för en stor och växande andel av investeringarna i företagsobligationer och är såklart redan ett av de vanligaste sättet för de flesta att få exponering mot utvecklingen på finansiella marknader. Vi har bjudit in Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, för att prata om fondmarknaden och hur Morningstar gör för att betygsätta fondutbudet. Aktiv förvaltning är en het potatis som Jonas får ge sitt lite mer luttrade perspektiv på. Vi hinner även beröra en helt färsk funktion hos Morningstar – att se varje fonds innehav ur ett hållbarhetsperspektiv.
Fastighetsbranschen är en stor del av den svenska kapitalmarknaden och viktig för svensk ekonomi. Bolånen har varit i fokus, men vi tar ett nytt grepp om de kommersiella fastighetsbolagen som är den enskilt största branschen på kreditmarknaden. Bo Nordlund, redovisningsspecialist på bland annat KTH, har starka åsikter om fastighetsbolagens värderingsprinciper och därmed även värderingen av deras aktier. Vi diskuterar hur fastighetsbolagens redovisning har förändrats över tid och hur riskbilden ser ut idag. Jonas Andersson, aktieanalytiker på Danske Bank med ansvar för fastighetsbolagen, bemöter en del av Bos åsikter och ger sin syn på fastighetsbolagens utveckling och dagens riskpremie – är den tillräcklig?
I detta avsnitts titel har vi kanske en av de mer obskyra referenserna hittills i Kreditvärdens historia. Men det handlar om hållbarhet och framför allt ur ett investeringsperspektiv. Vad innebär det att vara en ansvarstagande investerare? Ska man avstå från att köpa aktier och bolag från vissa branscher eller är det bättre att vara en aktiv ägare och försöka påverka bolag i en positiv riktning?
Karin Reuterskiöld, senior banker, och Lars Mac Key, sustainable products, båda från olika delar av Danske Bank hjälper oss att navigera hållbarhetsperspektivets alla förkortningar och avväganden.
Snart har vi slut på metaforer för ECB:s olika åtgärdspaket, men (Super) Mario Draghi utökade i alla fall sin “bazooka” i torsdags på ECB:s senaste penningpolitiska möte. Räntan sänktes, ett ytterligare paket för att ge bankerna billig finansiering och utökning av tillgångsköp till företagsobligationer. Vad går allt detta ut på och hur ska det funka? Kreditvärden försöker reda ut begreppen och förklara de ämnade effekterna på den så kallade “reala ekonomin”. Roger Josefsson, chefsekonom Danske Bank, gästar oss med sitt perspektiv. Det blir även en hemlig gäst!
Som kreditanalytiker pratar vi ofta om existerande och potentiella risker, men när vi tittar på våra årsredovisningar och marknadssvängningar missar vi eventuellt många samhälleliga skeenden utanför finansmarknaden. I detta avsnitt har vi bjudit in Tomas Ries från Försvarshögskolan för att diskutera globala trender och deras säkerhetspolitiska och ekonomiska konsekvenser. Vi får veta vilka som är de stora riskerna idag och framöver, samt hur man gör för att identifiera kommande utmaningar. Varning: Tomas målar, som han själv säger, fan på väggen och det är därmed svårt att lämna detta avsnitt med överdrivet positiva utsikter.
Banker har fått ta en hel del stryk på både kredit- och aktiemarknaden senaste veckorna. Kreditvärden försöker reda ut de drivkrafter som ligger bakom. Samtidigt infördes vid årsskiftet ett helt nytt ramverk på EU-nivå för de länder som är med i den nya bankunionen – vad innebär det och vad har det med marknadsturbulensen att göra? Inte minst gör vi en kort djupdykning i de så kallade CoCos som särskilt varit i skottgluggen när marknaden gett sig på bankerna. Vi förklarar vad en CoCo är och ger en uppdatering på vilken avkastning de kan ge för den som vågar sig på den risk de faktiskt för med sig.
Som ekonomichef i en svensk kommun har det senaste året varit mer händelserikt än på länge. På kort sikt visar sig svenska konsumenter och skattebetalare stå starka tack vare bland annat fallade råvarupruser. Samtidigt kommer rekordstora flyktingströmmar till Sverige, vilket innebär en del utmaningar och stora förändringar, inte minst på kommunal nivå. För ungefär ett år sedan träffade vi Mattias Bokenblom, forskningschef på Kommuninvest, och lärde oss om kommunsektorns finansiering och utmaningar. I detta avsnitt kommer Mattias tillbaka för att ge oss sitt perspektiv på det som hänt under hösten och vad det kan betyda för svenska kommuner och landsting, samt hur skuldsituationen ser ut framöver.
Kreditvärden är tillbaka och det med råge! Vi släppte nyss Danske Banks stora kreditmarknadsrapport (Navigating the stormy waters: hold on to your hat) med utsikter för den svenska marknaden det kommande året. Vi går snabbt igenom huvudpunkterna (inklusive vilken sektor som är mest spännande just nu) för att sedan med hjälp av Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank, göra en skiss över de förutsättningar vi just nu förhåller oss till. Det vill säga; råvarumarknader i fritt fall, Kina som försöker hitta en ny balans i den makroekonomiska tillvaron och den svenska tigerekonomin. Vi spanar också friskt framåt och försöker få grepp om vad 2016 har att erbjuda.
Vi inleder årets nyårskrönika med återblick i närtid. Varför är det så turbulent på den amerikanska high yield-marknaden och hur påverkar det oss i Sverige? Sen går vi igenom några saker som har präglat det senaste året ur ett kreditperspektiv och tittar lite extra på den sektor som har gått allra sämst. Dessutom klämmer vi in ett litet quiz med en intet ont anande Gabriel. Till sist såklart några spaningar – fem teman inför 2016 – och några personliga medskick innan vi önskar alla lyssnare gott nytt år.
Vår årskrönika inför 2015 inleddes med en anspelning på de många geopolitiska risker som hopade sig. Vi fick rätt i att de skulle prägla detta år men först nu återkommer vi till dem i podden. Johannes Malminen, säkerhetspolitisk chef på FOI, besöker oss och berättar om säkerhetspolitisk analys och hur han ser på världsläget idag. Vi får höra om hur “just in time” påverkar säkerhetspolitiken, varför Kina vill ändra spelreglerna och varför ekonomisk och politisk rationalitet inte alltid är detsamma för olika stater och hur det påverkar oss som svenskar och investerare.
Riksbanken utökar sina köp av statsobligationer, medan även kreditmarknaden brottas med effekterna av negativa räntor. Våra kollegor Emil Hjalmarsson och Marcus Söderberg, kreditexpert respektive ränteexpert, hjälper oss reda ut hur Riksbankens så kallade kvantitativa lättnader fungerar och hur de påverkar räntemarknaden. Dessutom hinner vi beröra ECB, marknadens likviditet, bankernas riskvilja och FRN:er (vad är det? lyssna och lär!).
I kölvattnet av en stor företagskris i fordonssektorn bjuder Kreditvärden in hjärnforskaren Katarina Gospic till ett samtal om företagskultur och hur människor fungerar. Hur bra är vi egentligen på att fatta (rationella) beslut? Vi pratar om människans inneboende kortsiktighet och sätt att tänka mer långsiktigt i sitt beslutsfattande. Hur anpassar vi det moderna ledarskapet till människans natur för att få till en välfungerande företagskultur? Vi får till och med lite tips på vad man ska hålla utkik efter när man analyserar företag för att undvika de med kass kultur. Det är dessutom första gången vi pratar i podden om bullar på Mount Everest.
I början av året flaggade vi upp för geopolitiska risker som något att hålla ögonen på under året. Krisen i Ukraina har istället hamnat i skymundan men nyligen röstade det Ukrainska parlamentet för en skuldnedskrivning, så vi tar pulsen på landet som hamnat i kläm. Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och chef för Centrum för rysslandsstudier, pratar med oss om Ukraina och hur man skapar goda institutioner. Georgien får vara det goda exemplet, medan utsikterna för Grekland ser mörka ut.
… blir det som bryter kamelens rygg? Roger Josefsson, chefekonom Danske Bank, kommer på återbesök till podden och vi får bland annat veta varför man faktiskt bör vara orolig för Kina, medan Louis reder ut hur svenska bolags direkta och indirekta exponering mot Kina (och andra tillväxtmarknader) ser ut. Sen tar vi hjälp av Keynes och Hayeks musikaliska alter-egon för att få rätsida på den stabiliseringspolitiska debatten av idag. Roger belyser också Feds dilemma inför nästa veckas räntebeslut som präglas av stor osäkerhet för både marknaden och Fed-guvernörerna. Dessutom senaste nytt från Grekland och Roger gör avbön.
Vi tar vid där vi lämnade er sist. Ivar Kreuger är på toppen av sin karriär och börjar bli en dominerande figur på europeisk och amerikansk finansmarknad. Men allt är inte guld som glimmar och strax efter den stora kraschen i USA 1929 syns mörka moln även på Kreugers himmel. Vi vet ju alla hur det slutade, men hur såg de sista åren ut och vad hände med Kreugerimperiet efter hans död?
Inget sommaruppehåll för Kreditvärden! Vi ägnar augusti åt att blicka tillbaka och tar oss i två avsnitt an en av de mest mytomspunna av historiens svenska entreprenörer och finansiärer, Ivar Kreuger. I den första delen tar vi en titt på Kreugers bakgrund och resa från tändsticksfabriken till statsfinansiering på kontinenten.
Nu har alltså det grekiska folket röstat nej till, ja vadå? Grekland är närmare en grexit än någonsin och med anledning av detta möts Kreditvärden och Danske Banks chefekonom Roger Josefsson för att reda ut vad omröstningen betyder, vad som har lett Grekland och Europa hit och vad som händer om det faktiskt blir en grexit, både på kort och lång sikt.
Det här är inget vanligt avsnitt, utan en inspelning av Danske Banks seminarium om Alternativ företagsfinansiering från 30/6 2015 i Almedalen. Mycket nöje!
Hur ska expansiva företag hitta finansiering när de behöver investera för framtiden? Tillgången på krediter är många företags ständiga huvudbry. På senare år har det vid sidan av traditionell bankfinansiering växt fram nya finansieringsformer som till exempel företagsobligationer.
I panelen:
Elisabeth Thand Ringqvist, Ordförande, Sv Riskkapitalföreningen
Caroline af Ugglas, vVD & Ansvarig samhällspolitisk verksamhet Svenskt Näringsliv
Rikard Josefson, VD, Länsförsäkringar Bank
Hans Rydstad, Regeringens utredare företagsfinansiering
Ann Krumlinde, VD, Danske Bank Sverige
Louis Landeman, Chef Kreditanalys, Danske Bank Markets (och Kreditvärden!)
Katrine Marçal, Moderator
Finansmarknaden glöder av fastighetsbranschens finansieringsaktivitet. Förutom extra mycket nyutgivna obligationer emitteras också preferensaktier till höger och vänster. Vi tar hjälp av våra två bästa experter på fastighetsbolagen; Jonas Andersson, aktieanalytiker, och Emil Hjalmarsson, kreditanalytiker. Tillsammans med dessa två klipska herrar navigerar vi fastighetsbranschens nuläge och grottar särskilt ner oss i preferensaktierna. Vi får veta allt om hur preferensaktier fungerar, vad man bör tänka på som investerare och hur värderingarna ser ut för tillfället.
Att inflationen är väldigt låg har ju både vi och andra konstaterat tidigare. Men låt oss djupdyka några ytterligare meter i inflationsbegreppet och bakgrunden till det nuvarande läget. Den ständigt bistående chefekonomen Roger Josefsson hjälper oss att få rätsida på KPI, inflationsmål, Great Moderation och vinstandelar. Vi knyter ihop det mycket aktuella med både den långa och den korta historiken.
Vi fortsätter djupdykningen i kommunernas förutsättningar och framtida utmaningar. Mattias Bokenblom, Kreditvärdens nya husexpert på kommunsektorn, återkommer för att hjälpa oss med ett helhetsgrepp om vilka investeringar som krävs i svenska kommuner och landsting, vilka som är de största kommande utmaningarna och hur detta hänger ihop med finansieringsbehovet.
Dags för ett ämne som vi på Kreditvärden-redaktionen har längtat efter att ta upp. Kommuner och landsting utgör en viktig och växande andel av kreditmarknaden och här undersöker vi närmare hur detta går till. Vi pratar med Kommuninvests forskningsansvarige omvärldsanalytiker Mattias Bokenblom. Dels får vi vet hur den icke-statliga offentliga sektorns finansiering utvecklats under senare tid, men framför allt reder vi ut om en kan gå i konkurs. Hur förklarar Kommuninvest svenska kommuners styrka för internationella investerare? Allt detta i ett späckat avsnitt med mycket matnyttigt!
Vi fortsätter prata om rekonstruktioner och fick med oss Johan Häger, advokat på Roschier, i ett till avsnitt. Denna gång grottar vi ner oss i själva rekonstruktionsprocessen från början till slut och tittar mer praktiskt på hur det faktiskt kan gå till när ett företag i kris försöker vända på skutan tillsammans med långivare och ägare. Vem sätter igång processen, hur fungerar den och hur ser förhandlingarna egentligen ut? Vi får flera spännande exempel på vägen och får bland annat veta varför Dannemora gick i konkurs.
Äntligen får vi verkligen grotta ner oss i det orimligt spännande ämne som är företagsrekonstruktioner. En kreditinvesterare med exponering mot högavkastande obligationer (high yield) kommer över tid att råka på bolag som får problem med sina betalningsåtaganden. I en rekonstruktion kan bolaget få nytt liv efter förhandlingar med ägare och långivare. Tillsammans med advokat Johan Häger från Roschier reder vi ut hela processen och tar reda på exakt hur de hårdnackade förhandlingarna går till.
En timme efter inspelningen av detta avsnitt på onsdagen beslutade alltså Riksbanken att sänka räntan ytterligare och utöka köp av statsobligationer. Den redan negativa räntan och dess eventuella effekter på realekonomi och företagens verklighet berördes i detta ensemble-avsnitt med chefekonom Roger Josefsson och kreditanalytiker-kollega Emil Hjalmarsson. Vad har hänt på sistone och de senaste åren med företagens försäljning, investeringar och vinster? Börjar det äntligen bli dags för företagen att börja investera – med andra ord, är det nu återhämtningen kommer? Detta och mycket mer (inklusive Greklandsuppdatering och en Fight Club-referens) i detta fullspäckade avsnitt!
Efter några dagars tekniska problem är Kreditvärden äntligen tillbaka! Hela vårt arkiv finns såklart tillgängligt igen men vi levererar också ett nytt avsnitt. Ett favorittema för oss kreditnördar är ju företag som inte klarar sig hela vägen och försätts i rekonstruktion eller till och med i konkurs. Detta avsnitt handlar om en ett av höstens största fall, i dubbel bemärkelse. Brittiska återförsäljaren av mobiltelefoner och abonnemang, Phones4u, drabbades av sin egen affärsmodell och gick plötsligt i konkurs. Vi berättar historien och får även höra från bolagets grundare.
Grekland är åter på tapeten. Vi har egentligen alla sett det komma de senaste månaderna, men nu är det alltså skarpt läge i förhandlingarna mellan nya grekiska Syriza-ledda regeringen och internationella långivare med Tyskland i spetsen. Vi reder ut: var står vi just nu? När tar pengarna slut och vad är det som står på spel?
Vi gav en introduktion till krisen i Grekland i ett tidigare avsnitt.
I årets första avsnitt av Kreditvärden lämnar vi för ett ögonblick kreditmarknaden och därmed tryggheten (i dubbel bemärkelse) för att ta en titt på läget på aktiemarknaden. I förra avsnittet spådde vi om utsikterna för krediter och räntor under 2015 och det är väl inte mer än rätt att vi tar en titt även på börsen. Till vår hjälp har vi tagit Mattias Sundling, aktiestrateg med lång erfarenhet och dessutom vår kollega.
18: Kreditmarknaden 2015 – Jakten på den försvunna avkastningen
Med endast några skälvande timmar kvar till julstöket briserar levererar Kreditvärden en årets sista avsnitt om vad vi kan vänta oss av kreditmarknaden under nästa år. Vi inleder med en liten summering av året som gått och går sen raskt över till vilka teman vi tror kan bli viktiga under 2015. Dessutom, oljeprisfall och valutaturbulens: vilka bolag påverkas? Till sist önskar vi er ett gott nytt år!
Snart är året slut och vi fortsätter blicka framåt inför det stundande nyåret. Turen har kommit till valutamarknaden, som av olika anledningar för tillfället och kanske även under det kommande året kommer spela stor roll för avkastningen på kreditmarknaden. Vad händer med valutorna i tillväxtländer, inklusive den ryska rubeln? Är det euro eller dollar som gäller nästa år? Är svenska kronan över- eller undervärderad? Alla dessa frågor och mer svarar vi på med hjälp av vår expert Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank.
Det lackar mot 2015 och det är dags för Kreditvärden att försöka sätta ramarna för det kommande årets kreditmarknad. Vi börjar med makrobilden inklusive den, för Sverige, historiska låga styrräntan. Varför har vi 0% ränta och kommer den vara så här låg länge? Kan den bli lägre och vad betyder detta för kreditmarknaden? Detta och annat som vi just nu tänker på tar vi upp i detta avsnitt som gästas av chefekonom Roger Josefsson.
Finanskriser är ett kärt ämne i denna podcast. Denna gång tittar vi närmare på bankkriser specifikt och i mer av ett mikroperspektiv. Till vår hjälp tar vi Per Törnqvist, Nordens nestor på bankratings, som tidigare har satt de svenska bankernas kreditbetyg på Standard & Poor’s. Vi får även veta hur arbetet på ett ratinginstitut egentligen går till och var nästa finanskris hägrar.
I förra avsnittet diskuterade vi Japans besvärliga bestigning av sitt ständigt växande skuldberg. Men är det inte så att liknande kullar av olika form växer upp i resten av världen? Från framför allt euroområdets stora bekymmer med låg inflation och växande skulder, via Kina som potentiell krutdurk, till läget i Sverige med hushållens skuldsättning tar vi oss på en skuldfinansierad jorden runt-resa i detta avsnitt.
På allmän begäran tar vi oss an Japans mångåriga ekonomiska bekymmer. Vi tar hjälp av en gäst som ägnat mycket tid åt att förstå Japans långa väg mot en alltmer ohållbara ekonomisk situation. Nya premiärministern Abe har tillsammans med Japans centralbank sedan ett par år inlett ett ekonomisk-politiskt experiment – kommer det att lyckas?
Det är bråttom nu, säger vi och inleder ett lite annorlunda avsnitt av Kreditvärden. Klimathotet är på riktigt och det måste till åtgärder nu för att vända utvecklingen. Gröna obligationer är på kraftig tillväxt och är ett sätt att belysa klimatutmaningarna – vi reder ut begreppen kring detta nya tillgångsslag! Dessutom lyssnarfråga om karriärpotentialen på kreditmarknaden (hint: den är stor!).
Platon såg det skrivna ordet som bristfälligt för filosoferande och föredrog det talade. Vi tror ändå att när det kommer till kreditmarknaden finns det inte bara en plats för utan också ett behov av en bok som reder ut begreppen och förklarar både möjligheter och risker med företagsobligationer. I det här avsnittet av Kreditvärden berättar vi hur kom på att vi skulle skriva en bok och varför den är så aktuell just nu.
Mycket har sagts om den nu fyraåriga grekiska krisen, som av allt att döma är långtifrån över. Vi tar ett lite annorlunda perspektiv där vi reder ut vad som har hänt med den grekiska statsskulden och funderar över konsekvenserna för andra länder som hamnar i finansiella problem. Skuldnedskrivningar, hårda krav från internationella långivare som IMF och åtstramningspaket – det låter tufft, men kanske finns det ett ljus att skönja för den grekiska ekonomin?
Vi har tidigare berört krisande banker, men hur går det egentligen till när en bank hamnar i trubbel och vad har varit statens reaktion? I detta avsnitt får ni höra om tre olika bankkriser (Sverige, Irland och Cypern) som på vissa sätt liknar varandra, men där händelseförloppet till slut såg väldigt olika ut.
Wall Street på 80-talet har många en relation till, inte minst genom populärkulturen. Gordon Gekko i all ära, men i detta avsnitt pratar vi om Michael Milken, som fanns i verkligheten och satte fart på den amerikanska marknaden för högavkastande obligationer, men också begick grova brott.
Som utlovat ett avsnitt om obligationsvillkor och de rafflande konsekvenser som kan följa av olika typer av dokumentation. Det räcker inte med en bolagsanalys för att bli en bra kreditinvesterare. Specifika villkor spelar större roll än man tror – men varför är det så komplicerat? Och kan en legal klausul göra investeringen till en succé?
Vad har radio och internet gemensamt mer än att de är kommunikationsformer? De var båda centrum i spekulationsbubblor på finansiella marknader. Under slutet av 90-talet värderades bolag i internet- och telekomsektor till fantasisummor. Vi sätter bubblan i perspektiv och tittar på ett specifikt, svenskt, bolag från den tiden som också lånade på kreditmarknaden.
“Finanskrisen”, “Credit crunch” eller “the Great Recession” – kärt barn har många namn. Kärnan i 2000-talets kris hade faktiskt med kreditmarknaden att göra och i detta avsnitt reder vi ut hur allt hängde ihop. Inte minst försöker vi förstå ratinginstitutens roll i krisen.
AAA, BB+, Default. Ratinginstituten Standard & Poor’s, Moody’s och Fitch har med sina bokstavsbetyg stor makt på kreditmarknaden. Men vad är det egentligen de gör? Hur fungerar deras affärsmodell och ratingmodeller? Vi tittar på ratinginstituten genom historien och idag i detta avsnitt av Kreditvärden.
Att vara ett av världens största företag är ingen garanti för att inte gå i konkurs. I detta avsnitt får vi hela historien bakom ett exempel på detta, från uppgång till fall. General Motors var ett av affischnamnen för den amerikanska drömmen, men 2009 ansökte GM om konkursskydd. Hur kunde det gå så långt och hur gick det egentligen för de som hade investerat i GM-obligationer?
Efter att ha avklarat historiken i första avsnittet försöker vi få en känsla för hur kreditmarknaden ser ut idag. En större och mer tillgänglig marknad visar sig och vi räknar lite på vilken ränta som gäller i dagsläget för några olika företag. Begreppet kreditrisk uppenbarar sig.
Kreditvärden, en ny poddserie, tar dig på en resa genom marknaden för företagsobligationer. I det allra första avsnittet: Vad är en obligation? Är det här en ny marknad? Hur började allt och vad har egentligen diktaren Alf Henrikson med allt detta att göra?
Efter mer än 85 avsnitt återvänder vi nu till en av pudelns (kreditmarknadens) kärnor. Ratinginstitut har stor makt över enskilda bolag, banker och stater som finansierar sig med obligationer. Men hur fungerar egentligen ett kreditbetyg – en rating – i praktiken? Vad är det tänkt att illustrera och vad är en rating inte? Vi får besök i detta avsnitt av Andreas Kindahl, chef för S&P Global Ratings i Norden, och Gustav Liedgren, VD för nystartade Nordic Credit Ratings. Dessa två ratingrävar berättar om vad som är kreditbetygens roll historiskt och framåt.
Som crescendo på Kreditvärden-säsongen bjuder vi här på ett riktigt pangavsnitt med allt från 90-talskris och penningmarknadsanekdoter, via Lehman och globala finanskrisen, till en diskussion om dagens risker. Berit Behring, VD Danske Bank Sverige med tidigare lång erfarenhet av ränte- och kreditmarknaden, och Anders Kvist, CFO på Kungsleden och tidigare inom både penningmarknad och kapitalförvaltning, bjuder på sina erfarenheter av finansiella kriser och tiden däremellan. Berit och Anders ger också reflektioner från sina respektive perspektiv på dagens kredit- och finansmarknad. Vilka risker finns idag för banker och företag som är beroende av finansiering? 
Vi avslutar berättelsen om WorldCom i detta avsnitt med att starta på toppen, strax efter IT-yrans crescendo. Framgångssagan WorldCom med sina oberäkneliga förvärv i bagaget och svindlande tillväxt har sina sprickor i fasaden. Dessa upptäcks dock först inifrån – hör Louis berätta om hur internrevisionen blev hjälte för dagen (nåja, först långt senare egentligen) och avslöjade redovisningsbedrägeriet. Sist i avsnittet – hela unika låten av Landeman & Svensson, samt tankeväckande lärdomar av WorldCom-historien. 
Vi fortsätter vår exposé över redovisningens fallgropar. Peter Malmqvist, ordförande för Sveriges Finansanalytikers förening, ger oss sin syn på en av de senaste årens mest uppmärksammade konkurser – HQ Bank. Rättegångarna därefter har tagit mycket uppmärksamhet men Peter guidar oss genom den redovsningsskandal som ligger bakom HQ:s fall. Därefter fortsätter Peter med ett antal av hans viktigaste fallgropar att undvika vid bolagsanalys.
I det andra avsnittet av vår exposé över svensk bostadspolitik över tid är vi framme vid våra egna dagar. Via allmännyttan tar vi oss an hyresmarknadens förutsättningar. Går det att bygga “billiga hyresrätter”? Vår gäst, Lennart Weiss på Veidekke, ser många brister i dagens svenska bostadspolitiska ramverk. Han ger oss dock goda exempel från våra nordiska grannländer, samt sin egen syn på vad som krävs för att göra någon verklig förändring av svensk bostadsmarknad. Weiss får också ge sin syn på byggmarknaden i Sverige framöver inklusive synen på vad som förorsakade höstens bostadsprisfall..jpg)
Vi har lovat att prata mer om bostadsmarknaden. Med hjälp av en mycket kunnig gäst med många synpunkter om Sveriges bostadspolitik genom tiderna gör vi en exposé med början för mer än hundra år sedan. Från Folkhemmet med stort F till 90-talets krasch lär vi oss om hur svensk bostadspolitik har utvecklats. Samtidigt kopplas oundvikligen allt till dagens situation, för vad som vi har byggt genom vår historia är mer beständigt än våra byggnader? Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, skräder inte orden när han berättar vad som ligger bakom den bostadsmarknad vi känner idag.
På kreditmarknaden har det snabbast växande segmentet de senaste åren varit gröna obligationer. Sveriges största fastighetsbolag Vasakronan var först i världen med att ge ut en grön företagsobligation. Vi har bjudit in finanschef Thomas Nystedt och hållbarhetschef Anna Denell på Vasakronan för höra vad de har lärt sig sedan starten 2013 och hur de ser på marknaden för gröna obligationer idag. Utan hållbarhet i verksamheten inget underlag för grön finansiering så vi går också igenom Vasakronans och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete och vad som finns kvar att göra.
Det är den tiden på året igen. Den existentiella ångesten kryper sig på och vi tar traditionsenligt hjälp av Tomas Ries på Försvarshögskolan för att reda ut den övergripande riskbilden. Med avstamp i World Economic Forums årliga riskrapport rör vi oss mellan Trump, Putin, klimatförändringarna och global ojämlikhet för att ta reda på vart vi är på väg och vad som kan få oss ur kurs. Går det ens att räkna längre på de risker vi står inför?
Vad är egentligen pengar? Frågan aktualiseras både i och med vårt alltmer kontantlösa samhälle, men också de i nyheterna figurerande kryptovalutorna. Riksbanken inledde för ett par år sedan ett projekt kring “e-kronan”. Ska Riksbanken skapa en kryptovaluta eller är det något mindre omvälvande som ligger i korten? Vi pratar med Riksbankens projektledare för e-kronan, Eva Julin, och får en genomgång av tankarna kring kronans och e-kronans framtid.
Vi står inför ett rekordstort utbud av bostäder, särskilt i Stockholmsregionen. Men hur ser utbudet egentligen ut om man tittar närmare? Vad byggs och än viktigare – vem byggs det för? Inte minst, finns det en efterfrågan för det som byggs och vem har råd med nyproduktionen? Mona Kjellberg, analytiker på Juni Strategi, ger sin bild av Stockholms bostadsmarknad och titeln på hennes studie, “Marknadsmättnad”, kan nog ge en fingervisning om vad vi får höra bevis för i det här poddavsnittet.
Nytt år och nya gäster i Kreditvärden. Men som vanligt inleder vi året med något relaterat till geopolitik. Ryssland förekommer i mångas dagliga nyhetsflöde till följd av landets utrikespolitik, men hur starkt är Ryssland ur ett ekonomiskt perspektiv? Vi pratar med docent Martin Kragh, expert på både rysk ekonomi och utrikespolitik, om den senaste tidens ekonomiska utveckling i oljeberoende Ryssland. Hur går det för ryska industrin och hur hänger den ihop med statsbudgeten, hur mår den ryska konsumenten och vad har omvärldens sanktioner egentligen för effekt på Rysslands välmående och agerande? Martin ger också sin syn på vad vi kan vänta oss av björnens rike under 2018.
Ännu ett år går mot sitt slut, vilket ger oss anledning att återse en före detta kollega. Roger Josefsson får komma till podden och klä skott för de förutsägelser han gjorde för precis ett år sedan och det visar sig (i hans egna ord) att även en blind höna kan pricka rätt. Vi går kort igenom vad som har hänt i den globala ekonomin under året och vad vi kan vänta oss av 2018. Vi hinner beröra allt från Fed, globalt inflationstryck, Kina, ECB, Sverige och såklart, bostadspriserna.
En för tillfället mycket noga studerad statistik är nybyggnationstakten av bostäder i Sverige och i olika delar av landet. Men det är inte helt lätt att hänga med i etiketterna – planerade, påbörjade och färdigställda, både prognoser och faktiska hus som reser sig upp i våra städer. I detta poddavsnitt låter vi Maria Pleiborn, seniorkonsult på WSP och expert på svenskt bostadsbyggande, reda ut begreppen kring statistiken och hur man ska tänka kring balansen mellan utbud och efterfrågan av bostäder. Bygger vi för mycket egentligen? Vi hinner också avhandla ett antal delar av bostadspolitiken, inklusive hyresregleringen, och inspireras av våra nordiska grannländer.
Dags för en uppdatering av makroläget. Hur väl passar inte det nu när den svenska bostadsmarknaden efter många års uppgång verkar svalna något?
Vi fortsätter vår djupdykning i resultat- och balansräkningar – hur de kan anpassas till bolagens fördel och hur en investerare kan skapa sig fördelar genom att läsa dem rätt. Till vår hjälp har vi Kreditvärden-veteranen Bo Nordlund, samt analytikerlegenden Peter Malmqvist.
“Hur du blir din egen finansiella detektiv i den snåriga redovisningsdjungeln”. En djupdykning i resultat- och balansräkningar – hur de kan anpassas till bolagens fördel och hur en investerare kan skapa sig fördelar genom att läsa dem rätt. Till vår hjälp har vi Kreditvärden-veteranen Bo Nordlund, samt analytikerlegenden Peter Malmqvist. 
Sverigeförhandlingen närmar sig sin slutstation. Efter flera år av intensiva diskussioner mellan svenska kommuner och svenska staten, representerad av HG Wessberg. I detta poddavsnitt vänder och vrider vi på debatten om höghastighetstågen. Borde Sverige bygga en ny stambana för höghastighetståg och i så fall hur ska den byggas? Inte minst, hur finansieras en sådan enorm investering? Självaste HG Wessberg gästar Kreditvärden och ger sin syn på det hela och avslöjar också sin kommande slutrekommendation till regeringen.
Vi avslutar vår djupdykning i fallet Enron med det bokstavliga fallet. Bolaget är börsens darling men snart ställs fler och fler kritiska frågor. Till slut rämnar korthuset, ansvariga fälls i domstol och världens då största företagskonkurs är ett faktum. I det här avsnittet grottar vi ner oss i detaljerna och förutsättningarna för att en sån här skandal ska uppstå.
I den här podden är vi ohälsosamt intresserade av risker. Inte minst risker som kan få ett bolag på fall. En av de mest uppmärksammade konkurserna i närtid är Enron-skandalen. Ett av börsens högst värderade bolag mitt under 90-talsyran faller snabbt och hårt när det framkommer att man fuskat med redovisningen. Men vi börjar från början i detta epos om två avsnitt. Hela Enrons uppgång hinner vi berätta om i detta avsnitt, med massor av typiska tidsmarkörer.
I årets sommaravsnitt av Kreditvärden pratar vi om vädret. Men den framtida väderprognos vi får av Pär Holmgren, hela Sveriges meteorolog, tar diskussionen till såväl ödesfrågor som klimatförändringarna, som praktiskt hållbarhetsarbete i finansbranschen. Pär, som nu arbetar på Länsförsäkringar, förklarar bland annat hur meteorologer arbetar och hur deras prognoser liknar och skiljer sig från ekonomernas dito. Framförallt ger han oss sin syn på klimatförändringarna, vad som görs för att stoppa dem och vad vi kan göra för att motverka de värsta konsekvenserna om vi inte lyckas.
Finansiella kriser är ett kärt ämne i Kreditvärden. Tidigare har vi avhandlat den senaste krisen 2008, samt Kreugerkraschen i början av förra seklet och järnvägsobligationerna på 1800-talet. Men för svenska kreditmarknadsnördar är det ju 90-talskrisen som är den som på riktigt ger gåshud. I detta avsnitt gör vi vårt första försök att ta en titt på svenska fastighetsbubblan och den efterföljande bankkrisen i början av 90-talet tillsammans med ingen mindre än dåvarande finansmarknadsminister Bo Lundgren. Vi får hela upprinnelsen och krishanteringen och gör även en hel del kopplingar till dagens situation och den senaste krisen. Slutligen blickar vi såklart framåt – har vi lärt oss något av krishanteringen för 25 år sedan?
Hur skapar men en hållbar investeringsportfölj i praktiken? Marknaden för gröna obligationer växer fortsatt i accelererande takt och investerare kräver ytterligare insyn i sina portföljinnehav och deras hållbarhetsarbete. Men det är både svårt att mäta klimatinverkan och vissa menar att det påverkar avkastningen negativt. Ulf Erlandsson på AP4 (men kommer gå till Granit Fonder i höst) har bevis på att så inte är fallet. Vi grottar ner oss i Ulfs metoder för att påvisa överavkastning samtidigt som hållbarhetsprofilen på investeringarna ökar. Dessutom nördar vi ner oss lite extra i krediternas då och nu – finns CDS:er kvar och hur dopad är egentligen kreditmarknaden?
Vi tar vid där vi lämnade den saga som är den isländska krisen förra gången. Lehman har precis fallit och nu riktas blickarna mot de allt mer expansiva isländska bankerna – går det att hejda en kollaps och vilken ska falla först? Även i detta avsnitt använder vi oss av Sverrir Thór, ekonomijournalist på Island under åren 2004-2008, som guide på färden från bubbla till kollaps. Vi hinner också ta tempen på Island av idag och blicka framåt en smula.
“Maybe I should have.” I backspegeln är det lätt att se vad man skulle gjort annorlunda. Det gäller inte minst tiden före finanskrisen, då det togs beslut över hela världen som idag ångras av många. Förutom amerikanska husmarknaden och komplexa kreditderivat var Island ett hett ämne när krisen briserade på hösten 2008. Men hur kunde Island hamna i fokus under en global kreditkris? Hur gick det till när Islands finansiella sektor svällde till enorma proportioner på bara några år? Kreditvärden har bjudit in Sverrir Thór, ekonomijournalist på Island under åren 2004-2008 men numera bosatt i Stockholm, för att prata om allt detta.
Sedan de stora marknadsrörelserna omedelbart efter herr Trumps valvinst har både räntor och börser rört sig i huvudsak i sidled. Vad väntar marknaden på egentligen? Vi resonerar med chefekonom Roger Josefsson om utsikterna för räntemarknaden, vad driver amerikanska centralbanken Feds resonemang, vad som nyligen drev up Europeiska korta räntor och inte minst vad vi kan vänta oss av den innevarande svenska avtalsrörelsen. Dessutom tar vi ett steg tillbaka och lär oss om avant-garde inom akademisk makroekonomi där vissa hävdar att Riksbanken borde höja, snarare än sänka, räntan för att få upp inflationen.
Kina är en gåta för många av oss, trots att det är världens folkrikaste land med allt större inflytande på inte bara världspolitiken utan också finansiella marknader. Kinaanalytiker Kristina Sandklef, med mångårig erfarenhet av arbete i och med Kina, hjälper oss lyfta lite lätt på skynket. Vi tar avstamp i hur snabbt utvecklingen nu går i detta land av femårsplaner och hinner prata om den utbredda korruptionen och förhållandet mellan lokal och nationell nivå. Vi brottas med omställningen från exportberoende produktionsekonomi till inhemskt orienterad konsumtionsekonomi och skrapar på ytan av finansiella risker och skuggbanksektorn. Såklart hinner vi komma in på spökstäderna också. Många myter om denna urgamla civilisation slår Kristina hål på i ett extraordinärt späckat avsnitt.
Kreditvärden har som ambition att, åtminstone i egenskap de ämnen vi tar upp, ta oss ut i Sverige. Första anhalt är Kiruna, som genomgår en oöverträffad omvandling. Hela stadskärnan ska flyttas tre kilometer för att inte rasa samman när LKAB gräver järnmalm en kilometer under staden. Hur går en sån stadsflytt till och vilka hinder har man hittills stött på? Hur får man byggbolag att vilja investera i “nya Kiruna”? Det finns ingen som kan svara på våra frågor bättre än Göran Cars, professor i stadsbyggnad på KTH och ansvarig stadsplanerare vid Kiruna kommun.
Vi inleder 2017 med att prata om det som nyligen seglat upp som ett hot mot stabiliteten för vår politiska och diplomatiska stabilitet i världen. Den som i början av förra året pekade ut cyberkrigföring som en av de stora riskerna på kort sikt får nu komma och prata bland annat om just det. Tomas Ries – framtidsspanare och lektor vid Försvarshögskolan – kommer tillbaks till Kreditvärden ett år senare och diskuterar informationskrig, geopolitiska intressesfärer, Trump och andra risker med oss i detta så spännande avsnitt.
Kreditåret 2016 går mot sitt slut och vi gör vårt försök att gnugga spåkulan inför 2017. Till vår hjälp har vi en obotlig pessimist (chefekonom Roger Josefsson) och en våghalsig optimist (aktiestrateg Mattias Sundling). Hur långvarig blir effekten av Trumps stimulanser, var landar egentlingen långa räntor om ett år och vilket land ger anledning till störst oro? Alla dessa frågor och mycket mer får vi (olika) svar på i årets sista avsnitt av Kreditvärden!
Populismen sveper som en våg över (väst)världen, men inte ser det precis likadant ut överallt? Vi tar med oss chefekonom Roger Josefsson på en resa till Medelhavsländerna för att ta pulsen på politiken och de ekonomiska utsikterna i bland annat Italien, som står inför en spännande folkomröstning om bara en vecka. Vi avslutar med att ta atlantångaren för att höra vad Roger tror och tycker om USA med Trump vid rodret – är ränteuppgången berättigad?
Ett av våra favoritämnen i vår podcast är förutsättningarna på Sveriges kommuner och landsting och i detta avsnitt får vi besök av ingen mindre än Annika Wallenskog, chefsekonom på just Sveriges Kommuner och Landsting. Vi diskuterar kommande demografiska utmaningar och vad de innebär för kommunernas ekonomi, utjämningssystemet och behovet av en ny kommunreform. Såklart får Annika också kommentera Trumps historiska seger i amerikanska presidentvalet – ur ett svenskt kommunperspektiv – endast i Kreditvärden!
På en konferens för svenska fastighetsbolag för ett par veckor sedan kunggjordes fortsatt förväntan om värdeökningar och rekordlåg finansieringskostnad. Fastighetsbolagen utgör en stor del av företagsobligationsmarknaden, så av detta skäl och med anledning av den för närvarande heta fastighetsmarknaden passar vi på att prata lite kapitalstruktur (åh, vad ni lyssnare har längtat!) med fokus på fastighetssektorn. Sagax har annonserat ett nytt aktieslag som ska ersätta bolagets preferensaktier. Varför gör man såhär? Och hur ser det ut med alla andra preffar? Dessutom en summering av Q2-rapporterna i sektorn och en översikt av hur kapitalstrukturen ser ut i olika typer av fastighetsbolagen – det är inte som man tror! 
Kreditmarknaden är ju vårt största intresse, såklart, men på obligationsmarknaden är det bara stora företagen som kan finansiera sig. Hur ser finansieringssituationen ut runt om i Sverige, utanför storstäderna, och hur gör de riktigt små företagen för att hitta lånat och eget kapital? Vad kan bli bättre? Företagarnas VD Günther Mårder besöker oss för att prata om just detta. Dessutom hinner vi med en diskussion om förutsättningarna för svenskt företagande och dynamiken på svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Günther redogör också för hans syn på hur vi får ytterligare (ny)företagande med hög innovationstakt, som bland annat kräver att vi som land kan locka till oss spetskompetens.
Ett ovanligt avsnitt av Kreditvärden. Vi pratar P/E-tal, multiplar och vinsttillväxt. Danske Banks aktiestrateg Mattias Sundling har gjort det mest oväntade och satt undervikt på sitt eget tillgångsslag. Vi har bjudit in Mattias för att höra mer om vad som ligger bakom och vad vi kan vänta oss framöver. Mattias kan inte hålla sig för att prata om ett potentiellt “Japanscenario”, men även utan den typen av ultrapessimism är det svårt enligt Mattias att tro på starkare börs framöver. Vi får även med en kort summering på vad som hänt på den svenska kreditmarknaden hittills i år.
Vad har påfågelstjärtar med jaktresorna i SCA-toppen att göra? Hur ska man förstå girigt beteende, när de som redan har mycket på olaglig eller moraliskt tveksam väg tillskansar sig mer. Med andra ord; vad i människans eller samhällets natur skapar dessa drivkrafter? Tobias Hammar, som skrivit boken Girighet med sju olika vetenskapliga perspektiv på just girighet besöker Kreditvärden i detta avsnitt för berätta för oss hur det ligger till. Vi tar även upp några exempel på girighetsdrivna skandaler vi har stött på de senaste åren och försöker utröna hur de kan förstås med hjälp av Tobias vetenskapliga förklaringsmodeller.
Med precis en månad kvar till dagen D, eller dagen B för Brexit-Omröstningen. De senaste månaderna har Brexit varit ett konstant samtalsämne på finansiella marknader. Kommer verkligen brittiska befolkningen rösta ja till ett utträde ur EU? Vad säger valutamarknaden om risken för Brexit och vad kan vi vänta oss för marknadsreaktioner efter omröstningen? Vi börjar från början och reder ut varför folkomröstningen alls blivit aktuell. I detta avsnitt har vi med oss både Stefan Mellin, FX-strateg på Danske Bank, samt Roger Josefsson, vår chefekonom.
Fonder står för en stor och växande andel av investeringarna i företagsobligationer och är såklart redan ett av de vanligaste sättet för de flesta att få exponering mot utvecklingen på finansiella marknader. Vi har bjudit in Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, för att prata om fondmarknaden och hur Morningstar gör för att betygsätta fondutbudet. Aktiv förvaltning är en het potatis som Jonas får ge sitt lite mer luttrade perspektiv på. Vi hinner även beröra en helt färsk funktion hos Morningstar – att se varje fonds innehav ur ett hållbarhetsperspektiv.
Foto: Castellum
I detta avsnitts titel har vi kanske en av de mer obskyra referenserna hittills i Kreditvärdens historia. Men det handlar om hållbarhet och framför allt ur ett investeringsperspektiv. Vad innebär det att vara en ansvarstagande investerare? Ska man avstå från att köpa aktier och bolag från vissa branscher eller är det bättre att vara en aktiv ägare och försöka påverka bolag i en positiv riktning?
Snart har vi slut på metaforer för ECB:s olika åtgärdspaket, men (Super) Mario Draghi utökade i alla fall sin “bazooka” i torsdags på ECB:s senaste penningpolitiska möte. Räntan sänktes, ett ytterligare paket för att ge bankerna billig finansiering och utökning av tillgångsköp till företagsobligationer. Vad går allt detta ut på och hur ska det funka? Kreditvärden försöker reda ut begreppen och förklara de ämnade effekterna på den så kallade “reala ekonomin”. Roger Josefsson, chefsekonom Danske Bank, gästar oss med sitt perspektiv. Det blir även en hemlig gäst!
Som kreditanalytiker pratar vi ofta om existerande och potentiella risker, men när vi tittar på våra årsredovisningar och marknadssvängningar missar vi eventuellt många samhälleliga skeenden utanför finansmarknaden. I detta avsnitt har vi bjudit in Tomas Ries från Försvarshögskolan för att diskutera globala trender och deras säkerhetspolitiska och ekonomiska konsekvenser. Vi får veta vilka som är de stora riskerna idag och framöver, samt hur man gör för att identifiera kommande utmaningar. Varning: Tomas målar, som han själv säger, fan på väggen och det är därmed svårt att lämna detta avsnitt med överdrivet positiva utsikter.
Banker har fått ta en hel del stryk på både kredit- och aktiemarknaden senaste veckorna. Kreditvärden försöker reda ut de drivkrafter som ligger bakom. Samtidigt infördes vid årsskiftet ett helt nytt ramverk på EU-nivå för de länder som är med i den nya bankunionen – vad innebär det och vad har det med marknadsturbulensen att göra? Inte minst gör vi en kort djupdykning i de så kallade CoCos som särskilt varit i skottgluggen när marknaden gett sig på bankerna. Vi förklarar vad en CoCo är och ger en uppdatering på vilken avkastning de kan ge för den som vågar sig på den risk de faktiskt för med sig.
Kreditvärden är tillbaka och det med råge! Vi släppte nyss Danske Banks stora kreditmarknadsrapport (Navigating the stormy waters: hold on to your hat) med utsikter för den svenska marknaden det kommande året. Vi går snabbt igenom huvudpunkterna (inklusive vilken sektor som är mest spännande just nu) för att sedan med hjälp av Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank, göra en skiss över de förutsättningar vi just nu förhåller oss till. Det vill säga; råvarumarknader i fritt fall, Kina som försöker hitta en ny balans i den makroekonomiska tillvaron och den svenska tigerekonomin. Vi spanar också friskt framåt och försöker få grepp om vad 2016 har att erbjuda. 
Vi inleder årets nyårskrönika med återblick i närtid. Varför är det så turbulent på den amerikanska high yield-marknaden och hur påverkar det oss i Sverige? Sen går vi igenom några saker som har präglat det senaste året ur ett kreditperspektiv och tittar lite extra på den sektor som har gått allra sämst. Dessutom klämmer vi in ett litet quiz med en intet ont anande Gabriel. Till sist såklart några spaningar – fem teman inför 2016 – och några personliga medskick innan vi önskar alla lyssnare gott nytt år. 
I kölvattnet av en stor företagskris i fordonssektorn bjuder Kreditvärden in hjärnforskaren Katarina Gospic till ett samtal om företagskultur och hur människor fungerar. Hur bra är vi egentligen på att fatta (rationella) beslut? Vi pratar om människans inneboende kortsiktighet och sätt att tänka mer långsiktigt i sitt beslutsfattande. Hur anpassar vi det moderna ledarskapet till människans natur för att få till en välfungerande företagskultur? Vi får till och med lite tips på vad man ska hålla utkik efter när man analyserar företag för att undvika de med kass kultur. Det är dessutom första gången vi pratar i podden om bullar på Mount Everest.
I början av året flaggade vi upp för geopolitiska risker som något att hålla ögonen på under året. Krisen i Ukraina har istället hamnat i skymundan men nyligen röstade det Ukrainska parlamentet för en skuldnedskrivning, så vi tar pulsen på landet som hamnat i kläm. Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och chef för Centrum för rysslandsstudier, pratar med oss om Ukraina och hur man skapar goda institutioner. Georgien får vara det goda exemplet, medan utsikterna för Grekland ser mörka ut.
Inget sommaruppehåll för Kreditvärden! Vi ägnar augusti åt att blicka tillbaka och tar oss i två avsnitt an en av de mest mytomspunna av historiens svenska entreprenörer och finansiärer, Ivar Kreuger. I den första delen tar vi en titt på Kreugers bakgrund och resa från tändsticksfabriken till statsfinansiering på kontinenten.
Nu har alltså det grekiska folket röstat nej till, ja vadå? Grekland är närmare en grexit än någonsin och med anledning av detta möts Kreditvärden och Danske Banks chefekonom Roger Josefsson för att reda ut vad omröstningen betyder, vad som har lett Grekland och Europa hit och vad som händer om det faktiskt blir en grexit, både på kort och lång sikt.
Finansmarknaden glöder av fastighetsbranschens finansieringsaktivitet. Förutom extra mycket nyutgivna obligationer emitteras också preferensaktier till höger och vänster. Vi tar hjälp av våra två bästa experter på fastighetsbolagen; Jonas Andersson, aktieanalytiker, och Emil Hjalmarsson, kreditanalytiker. Tillsammans med dessa två klipska herrar navigerar vi fastighetsbranschens nuläge och grottar särskilt ner oss i preferensaktierna. Vi får veta allt om hur preferensaktier fungerar, vad man bör tänka på som investerare och hur värderingarna ser ut för tillfället. 
Att inflationen är väldigt låg har ju både vi och andra konstaterat tidigare. Men låt oss djupdyka några ytterligare meter i inflationsbegreppet och bakgrunden till det nuvarande läget. Den ständigt bistående chefekonomen Roger Josefsson hjälper oss att få rätsida på KPI, inflationsmål, Great Moderation och vinstandelar. Vi knyter ihop det mycket aktuella med både den långa och den korta historiken. 
Vi fortsätter djupdykningen i kommunernas förutsättningar och framtida utmaningar. Mattias Bokenblom, Kreditvärdens nya husexpert på kommunsektorn, återkommer för att hjälpa oss med ett helhetsgrepp om vilka investeringar som krävs i svenska kommuner och landsting, vilka som är de största kommande utmaningarna och hur detta hänger ihop med finansieringsbehovet.
Äntligen får vi verkligen grotta ner oss i det orimligt spännande ämne som är företagsrekonstruktioner. En kreditinvesterare med exponering mot högavkastande obligationer (high yield) kommer över tid att råka på bolag som får problem med sina betalningsåtaganden. I en rekonstruktion kan bolaget få nytt liv efter förhandlingar med ägare och långivare. Tillsammans med advokat Johan Häger från Roschier reder vi ut hela processen och tar reda på exakt hur de hårdnackade förhandlingarna går till. 
En timme efter inspelningen av detta avsnitt på onsdagen beslutade alltså Riksbanken att sänka räntan ytterligare och utöka köp av statsobligationer. Den redan negativa räntan och dess eventuella effekter på realekonomi och företagens verklighet berördes i detta ensemble-avsnitt med chefekonom Roger Josefsson och kreditanalytiker-kollega Emil Hjalmarsson. Vad har hänt på sistone och de senaste åren med företagens försäljning, investeringar och vinster? Börjar det äntligen bli dags för företagen att börja investera – med andra ord, är det nu återhämtningen kommer? Detta och mycket mer (inklusive Greklandsuppdatering och en Fight Club-referens) i detta fullspäckade avsnitt!
Efter några dagars tekniska problem är Kreditvärden äntligen tillbaka! Hela vårt arkiv finns såklart tillgängligt igen men vi levererar också ett nytt avsnitt. Ett favorittema för oss kreditnördar är ju företag som inte klarar sig hela vägen och försätts i rekonstruktion eller till och med i konkurs. Detta avsnitt handlar om en ett av höstens största fall, i dubbel bemärkelse. Brittiska återförsäljaren av mobiltelefoner och abonnemang, Phones4u, drabbades av sin egen affärsmodell och gick plötsligt i konkurs. Vi berättar historien och får även höra från bolagets grundare.
Grekland är åter på tapeten. Vi har egentligen alla sett det komma de senaste månaderna, men nu är det alltså skarpt läge i förhandlingarna mellan nya grekiska Syriza-ledda regeringen och internationella långivare med Tyskland i spetsen. Vi reder ut: var står vi just nu? När tar pengarna slut och vad är det som står på spel?
… eller aktiemarknaden 2015! 
Mycket har sagts om den nu fyraåriga grekiska krisen, som av allt att döma är långtifrån över. Vi tar ett lite annorlunda perspektiv där vi reder ut vad som har hänt med den grekiska statsskulden och funderar över konsekvenserna för andra länder som hamnar i finansiella problem. Skuldnedskrivningar, hårda krav från internationella långivare som IMF och åtstramningspaket – det låter tufft, men kanske finns det ett ljus att skönja för den grekiska ekonomin?