AI – från diagnos till terapi

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.

– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

– Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”

Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. 

– Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 

Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. 

Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.

– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. 

Gäster i studion:

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. 
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. 

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam