Besatt av utseende

Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.

Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana.

– Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen".

Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD).

– Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi.

Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken ”Inne i spegelsalen”, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).