Så överlever du skiftarbetet

Larmrapporterna om hälsoriskerna med skiftarbete slås ofta upp stort. Man lever kortare, får försämrat minne, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och så vidare. Samtidigt är det många yrkeskategorier som måste jobba på udda tider och de är ofta väl informerade om riskerna. Dagens program handlar om hur man tacklar att ständigt byta dygnsrytm och om man verkligen behöver vara så oroad över sitt skiftarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Man är ständigt jetlaggad, tung i huvudet och har huvudvärk, säger sjuksköterskan Camilla Garpemark om att byta från natt- till dagrytm.

Hon är 34 år och har jobbat skift i vården i tio år. Omställningen är svår och det är ett ständigt pussel för att lyckas sova på dagarna efter nattjobbet, men det finns också fördelar menar hon.

- Många som jobbar skift är nöjda med det, de får andra vinster som långa ledigheter, högre lön och mer dagsljus, berättar Johanna Garefelt, Stressforskningsinstitutet som studerat gruvarbetare i Kiruna.

Det finns också mycket man kan göra för att mildra jetlagkänslan och hälsoeffekterna. Att rotera skiften medsols och inte lägga morgonskiften för tidigt kan underlätta. Det pågår också försök med rött ljus för att göra omställningen av den biologiska klockan lättare. Dagsljus hjälper den som jobbar skift att ställa om till dag snabbare.

Medverkar i programmet gör också sömnforskarna John Axelsson och Torbjörn Åkerstedt, Maria Lennenäs Wiklund professor i hälsovetenskap och limousinföraren Mikael Pålsson.