När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen.
Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar.
”I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen”, säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum.
En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala.
Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett ”enkelt språk”.
Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln ”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning.
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.