Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Nina Glans
The podcast Medierna is created by Sveriges Radio. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?
Det finns en del journalistiska, orubbliga principer. Etiska regler som journalister håller så hårt i att knogarna vitnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.
Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?
Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked.
Hur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person?
I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm.
Reporter: Erik Petersson
Och så ska vi till USA för mitt i valkampanjen där vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.
Techprofilerna är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation.
Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner?
Reporter: Katarina Andersson
Rättelse: I programmet sa vi att USA är världens största demokrati, det stämmer inte. Även om hälsan på den indiska demokratin diskuterats flitigt de senaste åren så betraktas landet fortfarande som världens största demokrati.
Har du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här
Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen.
En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen?
Reporter: Erik Petersson
Gång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets.
Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Hormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det.
Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse?
Reporter: Martina Pierrou
I veckan publicerade Svenska Dagbladet en artikel om en studie som de senaste veckorna fått otroligt genomslag i internationella medier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på?
Reporter: Erik Petersson
Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam.
För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i viskleken?
Drönardrevet har i veckan gått - igen.
Reporter: Martina Pierrou
Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch.
Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.
Reporter: Martina Pierrou
Mer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på?
Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.
Reporter: Erik Petersson
Det är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar.
I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna.
Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring?
Reporter: Alexandra Sannemalm
För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott. I veckan stod det dock klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Flera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen.
Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik?
Reporter: Martina Pierrou
Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser.
Reporter: Erik Petersson
En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier?
Reporter: Martina Pierrou
Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många.
Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis.
Reporter: Erik Petersson
Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga.
Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare.
Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken?
“Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.
Reporter: Martina Pierrou
Hur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?
Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.
I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.
Reporter: Fanny Hedenmo
Golfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen?
Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps.
Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet.
Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.
Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Hollywoodfrun stämmer staten efter förtalsdomen mot Stoppa pressarna. Kommer Gunilla Persson förändra den svenska tryckfriheten i grunden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.
Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor.
Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Könskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen?
Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting.
Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord.
Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering.
Reporter: Freddi Ramel
Sommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på.
I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär.
Reporter: Robin Jonsson
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?
Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.
Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.
Allt mer branschprat om gamla e-tidningen
Senaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.
Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.
Nischmedier för branschfolk
Det har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.
Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss
Vi pratar med Expressen-reportern som var först med nyheten och med chefredaktören som måste hantera den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var i slutet av förra veckan som Expressen avslöjade att en reporter på Dagens Nyheter förekommer i en knarkutredning. Reportern ska ha fört över 150 000 kronor till en kvinna som i veckan dömdes till fem års fängelse för att ha agerat knarkkurir åt det kriminella gänget Foxtrot. Reportern har tagits ur tjänst, DN har startat en internutredning och polisen tittar nu närmare på överföringen inom ramen för en utredning om penningtvätt.
Reporter: Freddi Ramel
Mediers ping-pong-match i rapporteringen om USA:s presidentkandidater
De senaste veckorna har den politiska händelseutvecklingen i USA varit rafflande. Mordförsöket på Donald Trump följdes av Joe Bidens avhopp och svenska mediers bevakning av den amerikanska valupptakten har —begripligt nog— varit omfattande. Men sedan Bidens avhopp har också i stort sätt alla svenska medier mer eller mindre minutbevakat opinionsläget i USA. Enskilda opinionsmätningar har lett till stora rubriker med dramatiska formuleringar om pendlingar och svängningar. Men vad kan man egentligen säga utifrån enskilda undersökningar? och ska svenska medier minutbevaka den amerikanska väljaropinionen fram till valet i november?
Reporter: Erik Petersson
Sommarserien om nischade medier: Lokaltidningen i Malå
Vi skickat har skickat vår nisch-reporter Robin Jonsson norrut - till Lokaltidningen i Malå - som bevakar en av Sveriges allra minsta kommuner och således en av Sveriges mest nischade lokaltidningar.
Vi får bland annat träffa tidningens stadiga och trygga punkt - reportern Britta Stenberg.
Reporter: Robin Jonsson
Rättelse: Tidigare skrev vi här att Malå är Sveriges absolut minsta kommun, det stämmer inte. Malå var till befolkningsmängd 2023 Sveriges sjätte minsta kommun.
Fotojournalistiken fick störst genomslag efter mordförsöket på Donald Trump i slutet på förra veckan. Vad berättar egentligen bilden som omedelbart kallades historisk och ikonisk?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kommunikationprofessorn Erik Bucy analyserar bilden och drar slutsatsen att den visar någonting som inte går att köpas för pengar - äkthet.
Reporter: Fanny Hedenmo
Kritik i sociala medier mot försiktig Trump-rapportering
Redan några minuter efter mordförsöket var sociala medier fyllda med videoklipp. Det hörs ljud som låter som skott, man ser Trump ta sig för örat, lägga sig ner bakom podiet och ledas bort av Secret service.
För världens medier började nu en febril aktivitet för att verifiera omständigheterna kring den här enorma nyhetshändelsen. Vad var det som faktiskt hade hänt? Var det verkligen skott som hördes? Och om det var det - var verkligen Trump måltavlan?
Att inte okritiskt sprida vidare overifierade uppgifter är en journalistisk dygd, i synnerhet i akuta situationer. Men den här försiktigheten skulle komma att möta hård kritik i sociala medier.
Reporter: Freddi Ramel
Sommarserie om nischade tidningar: Den osannolika historien om Traktor Power
Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.
Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.
Reporter: Robin Jonsson
Förra veckan skrev flera av landets ledarsidor om problemet med antisemitism i svenska skolor. De byggde alla på samma anekdot - en incident som ska ha skett på en mellanstadieskola i Göteborg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men en efter en försvann ledartexterna och begravdes på de avpublicerade artiklarnas kyrkogård. Anekdoten de byggde på visade sig nämligen vara osann.
Vår reporter Fanny Hedenmo har gått till botten med vad som hände när ledarsidor lekte viskleken och okällkritiskt spred en grovt saltad historia.
Ibland blir en reklamkampanj tacksamt nyhetsstoff - ett bra uppslag för lättsamma reportage och klackiga studiosamtal - och samtidigt ett lyckat PR-maskineri för företag och organisationer.
Nyligen blev det jackpott för miljöorganisationen Greenpeace. Vi har i kikat närmare på en tävling som de arrangerade som fick stort mediegenomslag - och som slog sig rakt in i den så känsliga debatten om skogsnäringen.
Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt de smalaste tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Den här veckan blir det något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.
Bilder på rökmoln som stiger över grekiska byar och horder av människor som evakueras till fotbollsplaner har präglat högsommarveckorna de senaste åren - och nu är det dags igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om?
Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan.
Reporter: Fanny Hedenmo
Gigi D’agostinos megahit L’amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp.
Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration?
Reporter: Manuel Rauch
Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.
Reporter: Robin Jonsson
I veckan författade Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman ett offentligt avskedsbrev till sin numera forna uppdragsgivare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och med det avskedsbrevet riktade hon strålkastarljuset mot tidningens bevakning av amerikansk politik.
Har Svenska Dagbladets nya ledning fegat ur om vilka vinklar som får ta plats i USA-bevakningen? Och har svenska medier generellt en för ensidigt Trump-kritisk rapportering?
Reporter: Lasse Truedson
Förundersökningar kan bli sekretessbelagda tills dom har fallit
Ja, det föreslår utredare riksmarskalken Fredrik Wersäll i en utredning som han i veckan lämnade över till justitieminister Gunnar Strömmer. Så som det funkar idag blir ju förundersökningsprotokoll offentlig i samband med att åtal väcks. Och så som det hittills fungerat, ja det är något som flera åklagare den senaste tiden beklagat sig över. Under våren har det vid flertalet gånger gnisslats om hur rättsfall bevakas, att mediernas rapporteringsiver har gått för långt - och att den kan få katastrofala konsekvenser för rättssäkerheten.
Rikspolischef Petra Lundh ifrågasätter om förundersökningarna ska fortsätta att vara offentliga innan rättegången är avslutad, och nu ska frågan utredas.
Men det är en balans på en knivsudd - i ena vågskålen: mediernas möjlighet till bevakning, granskning och rapportering - och i den andra: att kunna genomföra rättegångar på rätt sätt.
Hur tungt väger transparens inför media och allmänhet när rättsprocesser ställs på ända?
Reporter: Martina Pierrou
Väderbonanza i medierna
Den här veckan, lagom till att industrisemestern inleds, så har sol, vind och vatten varit elementen för pushnotiser , löpsedlar och etta-rubriker. Ja de senaste dagarna har det skrivits spaltmetrar om vädret.
Det har såklart handlat mest om den rådande värmen som dragit in över stora delar av Sverige - att det är dags att passa på att bada, vilka jobb som är varmast, hur politikernas kroppsspråk förändras i hettan och hur farlig värmen kan bli.
Ja, vädret tycks vara ett outtömligt kärl för redaktioner att ösa ur. Frågan är om svenskarnas - och mediernas - intresse för vädret övergått till en besatthet?
Reporter: Alexandra Sannemalm.
I januari publicerade Aftonbladet ett reportage som fick riksdagspolitikerna att skruva på sig, rejält obekväma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var en granskning som visade att det finns spår av kokain på toaletter i 4 av 8 partikanslier i riksdagen. Ledarna från de partierna där kokain hittats - Liberalerna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - fick chans att reagera på det här här avslöjandet.
Och en av de - Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar - valde en mer konfrontativ ton när hon fick frågor om det här. Så vi bestämde oss för att ta Nooshi på orden och vända blicken, eller ska jag säga, knarkspårartrasan, mot journalisterna själva.
Reporter: Martina Pierrou och Freddi Ramel
I februari kunde P4 Värmlands lyssnare höra om ett nytt youtube-fenomen som gjort dundersuccé bland barn.
Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.
Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare veta, kan vara skadlig och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Och så det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage.
Frågan är bara: Vad hade P4 egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var egentligen den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa? Fanny Hedenmo har tittat närmare på ett reportage där i princip ingenting visade sig stämma.
Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radiolyssnarna till platsen där det händer.
Det kan såklart inte alltid vara såhär… Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion.
Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser.
För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet?
Reporter: Martina Pierrou
Eftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokus
Journalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002.
Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner.
Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det.
Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?
Reporter: Freddi Ramel
Dansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorer
I Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark.
Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister.
Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark. För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd.
I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible – Mads Brügger.
Reporter: Erik Petersson
Tipsa Medierna här
Mystiska avsändare och märkligt formulerade insändare från ovanliga mailadresser. En av Sveriges största tidningar publicerade ändå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen.
Det hela började med ett tips till redaktionen.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Slarvig rapportering om MFF:s lagkapten
I veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa, så saknades just den uppgiften.
Reporter: Erik Petersson
EU-bevakningen under lupp
Söndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring.
Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär?
Reporter: Freddi Ramel
Få är de kultursidor som den gångna veckan inte gett sig in i diskussionen om SVT:s flaggskeppsprogram i kategorin reality.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gift vid första ögonkastet har blivit en regelrätt lägerelds-tv, där främlingar paras ihop av experter och ska leva ihop som ett gift par i fyra veckor.
Men i veckans avsnitt är det ett par som plötsligt hoppar av. En gräns har passerats, får tittarna veta. Men frågan är vad det egentligen är som har hänt - och varför tittarna lämnas med så många frågetecken? Vilket ansvar har egentligen SVT att skydda sina deltagare från rykten och spekulationer?
Nytt mediestöd lämnar nischade riksmedier lottlösa
Resan som började i oktober 2021 när dåvarande kulturminister amanda lind gav i uppdrag att utreda en ny form för statligt stöd till medier, ja den resan har nu nått sin slutdestination på redaktioner runtom i landet.
Från utredaren Mats Svegfors utredning om ett nytt mediestöd för hela landet till att pengarna nu fördelats ut av en nämnd.
Nu när vi har facit så kan konstateras att det blev jackpott för lokalmedier och gratistidningar, medan dom nischade riksmedierna går en ekonomisk skral framtid till mötes om dom inte hittar nya finansieringsmodeller.
Men samtidigt som flera medier nu förlorar det ekonomiska stödet så finns det en stor slant kvar i potten. Hur kommer det sig? Har nämnden rentutav varit för hårda mot vissa och hållt orimligt hårt i plånboken?
Det eviga medieetiska dilemmat
När väljer medier att publicera namn och bild? Ja, den medieetiska frågan i centrum för så många diskussioner är för många lyssnare och läsare höjd i dunkel. Det verkar ibland som att utgivare går in i sina elfenbenstorn — efter ett tag släpper ut lite vit rök— och vips ett beslut om att antingen namnpublicera eller inte är fattat. Vad grunderna, principerna bakom besluten är kan ofta te sig, ja… rätt slumpmässiga. Men i veckan släppte institutet för mediestudier en rapport där man gått igenom nio olika nyhetshändelser och i fall för fall undersökt när vilka medier valde att publicera namn och bild, och i vilka fall de valt att avstå.
Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou
Branden på vattenparken Oceana i februari är den mest omskakande händelsen i Göteborg på länge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen.
Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand?
Förra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet.
Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken.
Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar?
Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas.
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
I veckan blev TV4:s uppmärksammade granskning om Sverigedemokraterna komplett när avsnitt två av Undercover i trollfabriken publicerades.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning.
Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt.
Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar.
Reporter: Freddi Ramel
I veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet.
Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar.
Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag - är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats?
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
Att göra en så kallad Wallraff är den kanske mest kontroversiella journalistiska metoderna av dem alla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den bör användas restriktivt. Insatsen är hög och vinsten måste trumfa det moraliska dilemmat att man för människor bakom ljuset.
Wallraff-metoden har hamnat i fokus i veckan efter att TV4:s Kalla Fakta släppt en granskning av Sverigedemokraternas påstådda trollfabrik. Än så länge är bara halva granskningen publicerad så vad avslöjandet egentligen visar är inte helt klart än - aallraff.
De flesta journalisterna vill ju komma åt dom där unika, svåråtkomliga historierna. Skuggberättelserna som tar tid att hitta och som kräver riktigt bra källor för att komma nära. Hur ska man då som journalist resonera om det dyker upp potentiellt viktiga uppgifter, men där vägen till dem går via ett sekretessförbehåll? Är det försvarbart att som journalist gå med på restriktioner dikterade av en myndighet?
I jobbet som Vita Huset-korrespondent ingår att ibland resa med President Biden på hans eget plan Air Force One - det mest övervakade och säkra flygplanet i världen.
Men nyligen slog den amerikanska militären larm. Prylar försvinner nämligen mystiskt från planet. De misstänkta är journalisterna ombord. Är det mänskligt och förlåtligt att sticka ner en souvenir från Air Force One i väskan innan man kliver av? Vad betyder det egentligen att journalisterna som är satta att granska presidenten stjäl från hans eget flygplan?
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.
Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras.
Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?
Reporter: Fanny Hedenmo och Martina Pierrou
Hur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.
Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats.
Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.
Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de?
Reporter: Josephine Schneider
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod.
Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget.
Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting.
Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service.
Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor.
Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan.
Ett tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk.
Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?
Reporter: Martina Pierrou
De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag.
Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga.
Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?
Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En dödsskjutning i en gångtunnel i Skärholmen har fyllt medierna sen en dryg vecka tillbaka. Det brutala mordet på den 39-åriga pappan Mikael som var på väg till badhuset med sin son har berört och upprört såväl allmänheten som politiker. Rapporteringen har varit därefter - intensiv och massiv. Men hur väl går polisens och journalisters jobb hand i hand? Vad händer egentligen när medier går ut med uppgifter som inte är bekräftade? Kan det rentutav skada polisutredningen?
Det känns ofta som att svenska mediehus trevar i blindo när de försöker locka till sig de svårflörtade, unga nyhetskonsumenterna. Generation Z har blivit en slags helig graal. Tiktok och Instagrams skräddarsydda och interaktiva flöden har de fått med modersmjölken, och fler och fler uppger att det är DÄR dom vill ta del av sina nyheter. Inte på nyhetssajterna. På SVT Play försöker man knäcka nöten genom ett betatest. Ett vertikalt videoflöde, där tittaren kan svepa sig förbi korta, kärnfulla videor om både nyheter, livsstil och trender.
I Norge har det under vintern rasat en debatt kring den storsatsande serien ”Ingen elsker Bamsegutt”.
NRK-serien skildrar en man med smeknamnet Bamsegutt som sitter fast på Filippinerna och inte har råd att återvända hem. Serien väckte under hösten stor uppståndelse i Norge och ledde till en pengainsamling till förmån för mannen, men bara fem dagar efter att den släppts så avpublicerade NRK serien. Det kom fram att mannen för 30 år sedan blev dömd för sexuella övergrepp mot barn, att redaktionen läst domarna men valt att utelämna dem.
Under vintern har en av de största medieskandalerna dom senaste tio åren rullats upp i Norge. I förra veckan presenterade NRK sin egen interna utredning om publiceringen och avpubliceringen.
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
- Nya roller i Mediesverige när Youtubekanal blev först med eftertraktad intervju. - Om det mest retliga man kan göra mot en journalist: ducka ansvarsintervju och gå till konkurrenten. - Får en SR-profil ta ställning i den heta potatisen den nya könslagen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De skulle vara de nya rockstjärnorna - politikreportrarna. Ändå var det de som var hänvisade till åhörarbänken när veckans stora politiknyhet briserade.
Den tidigare Kristdemokratiska EU-stjärnan Sara Skyttedal och entreprenören och socialdemokraten Jan Emanuel lanserade i veckan sitt nya politik-projekt Folklistan - och den hett eftertraktade första intervjun, ja den gick till youtube-profilen och samhällsdebattören Henrik Jönsson.
Är det en ny medieverklighet vi ser där traditionella medier får titta på när politiker väljer att parkera sig i youtubekanaler och poddstudios istället? Och är det en bekvämare och snällare väg för makthavare att gå?
Reporter: Martina Pierrou
Just nu pågår en het politisk debatt om den nya könstillhörighetslagen som väntas klubbas i riksdagen nästa vecka. Det är ett lagförslag som lett till både intern kris i Moderaterna och en mängd hetsiga debatter. Ja det här är helt enkelt den typen av fråga som public service, i sin strävan att vara opartiskt, bör vara extra noggrann kring. Men samtidigt som reportrar väger orden på guldvåg, så finns det en Sveriges Radio-profil som dragit stridslans i frågan och tagit politisk ställning.
Agnes Wold har skrivit debattartiklar i motstånd mot den nya lagen, medverkat som kritiker i nyhetsinslag och flitigt debatterat frågan på plattformen X, samtidigt är hon en av Sveriges radios mesta profiler i programmet som bär hennes eget namn Fråga Agnes Wold. Hur går det här egentligen ihop?
Reporter Erik Petersson
En listig taktik för att slippa de allra knivigaste frågorna i en ansvarsintervju är ju att servera en mediekonkurrent den exklusiva intervjun - istället för att prata med den journalist som granskat en.
Reporter Alexandra Sannemalm
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan kom nyheten att Israel röstat igenom en ny lag som tillfälligt kan begränsa utländska medier från att rapportera i landet - om de hotar landets säkerhet.
Det blev snabbt uppenbart var udden var riktad när premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut och skrev på X att “terrorkanalen Al Jazeera inte längre kommer att få sända från Israel.”
Men vilken roll har egentligen den Qatarägda mediejätten Al Jazeera spelat för bevakningen av kriget?
Reporter: Freddi Ramel
I slutet av februari skrev Aftonbladet en artikel om en ny stor studie om riskerna för biverkningar från olika covidvaccin. Redan då fick artikeln kritik för att i rubrik och ingress dra på allt för hårt och för att spela vaccinkritiska grupper i händerna.
Men flera veckor senare lever den här artikeln fortfarande i allra högsta grad på Aftonbladets sajt. Hur kommer det sig att Aftonbladet vinklade såhär och varför har just den här artikeln ett tillsynes evigt liv?
Reporter: Erik Peterson
Kan man lura slumpen? I en till synes växande journalistisk genre, låt oss kalla den, lottojournalistik, så kan man faktiskt få intrycket av att det med smart taktik och hemliga knep går att överlista den så lynniga slumpen.
I en rad artiklar i Aftonbladet guidas läsarna till vilka nummer man bör hålla sig borta ifrån, vilka som är smarta att välja och när chansen är som störst till vinst.
Men kan man verkligen lura slumpen? Går det att vara bra på lottospel? Följ med på en djupdykning i lottojournalistikens mystiska värld.
Reporter: Martina Pierrou
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här en repris från januari 2024
Historien om Baneheia är historien om ett fruktansvärt brott och ett av Norges värsta justitiemord.
Men det är också historien om hur norska medier gått i flock och vägrat att granska ett fall där bevisen om oskuld serverats dem gång på gång på gång.
23 år har gått sedan morden i Baneheia och i Norge frågar sig en nu samlad journalistkår hur grupptänkandets psykologi har kunnat gå så långt.
Ett specialprogram från Medierna i P1.
Reporter Johan Cedersjö.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TV4:s Kalla Fakta har granskat den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, och deras inblandning i affärer med en koppargruva i Kongo.
I programmet skildras allvarliga människorättsbrott, förgiftat dricksvatten och barnarbete.
Men har TV4 verkligen gett hela bilden och låtit alla sidors bästa argument få komma fram? Vad var det egentligen som hände när generaldirektören Anna-Karin Jatko tycks fly från Kalla Faktas ansvarsintervju?
Reporter: Freddi Ramel
Förra veckan kunde vi på Medierna avslöja att Expressens chefredaktör Klas Granström kan ha gjort sig skyldig till grovt förtal i och med en publicering om en rad klimataktivister som tidningen gjorde hösten 2022. Det har en jury som tar sig an tryck- och yttrandefrihetsfrågor i Stockholms tingsrätt kommit fram till.
Att en jury bedömer uppgifter i en grundlagsskyddad publicering som grovt förtal är i Sverige högst ovanligt. Hör de respektive sidornas argument och syn på publiceringen. Dom i målet väntas komma nästa vecka.
Reporter: Erik Peterson
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.
Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.
Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.
En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?
Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?
Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration.
Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts.
De senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen.
I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.
Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?
I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan.
För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant.
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Plagiatskandal skakar Skandinavien
I veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.
I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark.
Salta krogrecensioner som väcker känslor
Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras.
Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?
Pålagda ljud i P4
Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer.
Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden.
Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn.
Ett nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.
Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?
Det har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI.
Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.
Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.
Producent: Erik Peterson
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kritik mot Peter Mangs-serien
Kritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär.
Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år.
Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA.
Reporter: Erik Petersson
Alarmistisk rapportering om Golfströmskollaps
I söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.
Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader.
Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVT spred prorysk desinformation
Förra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.
För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.
Medier mörkar misstag
Likt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar?
Konspirationsbilder i SVT-runa
Sist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan.
Producent: Erik Petersson
Programledare: Martina Pierrou
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.
Reporter: Erik Petersson
Två snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga.
Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Lägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.
Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen.
Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer. Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.
Reporter: Martina Pierrou
Kokainjakt i riksdagskorridorerna, hur rent mjöl i påsen har journalisterna själva? Fel person i bildspel över döda legender på Idrottsgalan. Varför är Tutankhamon är en oslagbar klickmagnet?
Grafiska bilder på tågkrock innan dödsbesked, känsliga detaljer i reportage om köttjuv i Sydsvenskan och en solskenshistoria som slutade i total tragedi.
Nya era för mediebolagens strid mot techjättarna. Desinformation och fake news i spåren av kriget mellan Israel och Hamas. Ny myndighet ska samla alla mediefrågor.
Självrannsakan i norska medier efter enögd och totalt okritisk rapportering om ett 23 år långt justitiemord. Varför granskade ingen redaktion fallet trots att bevisen serverades dem gång på gång. Ett specialavsnitt från Medierna i P1.
Mediernas traditionsenliga årssamtal 2023. Vi diskuterar bevakningen av kriget mellan Hamas och Israel, kriget i Ukraina och hyllar och dissar några mediefenomen från året som gått.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäster i studion är Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet, Pia Bernhardson, utrikeschef SVT och Sanna Rayman, chefredaktör Altinget. Programledare är Johan Cedersjö.
Aftonbladet varningsflaggas av plattformen X efter granskning av Elon Musk-ägda Tesla. Guldkorn och analys av rättelser från året som gått. Gisslantagen polsk public service.
P4-granskning om hårdrocksfifflande kommunpolitikeri Sölvesborg förvirrar, Affliate-journalistiken utmanar gränsen mellan reklam och journalistik och så möter vi Charlie Hebdos chefredaktör.
Dagens Industris finansprofil hajpade bolag han själv äger aktier i. Nu tar tidningen fram en policy. Om filmen på den svenska bunkern som blev israelisk propaganda om Hamas terrortunnlar. Krispigt skidljud i SVT när världsstjärnor gör upp i spåren. Ett finskt avslöjande sänder chockvågor i stugorna.
Tidning hängde ut kommunal chef som önskade att få vara anonym. EU tar krafttag mot så kallad förtalsturism. Vad rapporterar internationella mediers korrespondenter om vårt avlånga land?
Sju veckor av högljudda protester mot bevakning av kriget i Gaza. Klarar medier att förbli neutrala i denna omöjliga och eviga konflikt? Vi avslöjar vem som ska få techbolagen att betala mediehusen när EU:s upphovsrättsdirektiv nu går från teori till praktik. En rejäl pudel från Svenska Dagbladets ledarsida och så om Sydsvenskans avpublicerade kontaktannons.
Dansk stjärnfotograf avslöjad med återkommande fabriceringar. Nu skakar prestigetidningen Politiken. Nytt mediestöd klubbades i riksdagen i veckan. Nu är det bråttom. Och så om SVT:s maffiga satsning Historien om Sverige. Hur väljer man egentligen när allt ska med?
Hanne Kjöllers ledartexter om samernas makt har väckt livlig debatt och anklagelser om faktafel. Unikt krav från åklagare har fått sveriges medier att sparka bakut. Varannan vuxen får ekonomisk hjälp av sina föräldrar påstod medier i veckan. Men vad finns egentligen kvar av nyheten när man tittar på undersökningen som ligger bakom?
Gängkriget har flyttat gränsen för när kriminella hängs ut i medier med namn och bild. Hör fyra reportage från året om det nya förhållningssättet till namnpubliceringar i svenska medier.
Varför är Sydsvenskan enda tidning som namnpublicerar den häktade toppmilitären? Och så åker vi över sundet till Danmark som likt Sverige debatterar koranbränningar. Nu ska en nya lag sätta stopp.
Källkritiskt haveri när världens alla medier gav Israel skulden för sjukhusattack i Gaza. Pressetisk problematik när gängkriminella Foxtrot livesände på Instagram. Tidningen Fokus terrorvinklade när Migrationsverket undervisade om informationssäkerhet.
Journalistikens svåra utmaning att skilja på sanning och lögn i skildringarna från kriget mellan Hamas och Israel. Kurdiska räven påstods vara gripen, men hur säkra var de uppgifterna? Och så strosar vi på Södermalm där det blott är 40 meter mellan varje journalists port.
+ Extremt offensiv namnpublicering av ung man i Expressen. Dagen efter sprängdes huset där han är skriven. + Rädda journalistiken! Nu höjs nya röster för att delvis slå samman public service-bolagen. + Nobelscoop dundrade in i på redaktionerna flera timmar innan det officiella tillkännagivandet, men varför valde vissa redaktioner att inte berätta namnen?
Hovrätten sätter punkt för utdraget förtalsmål mot journalisten och debattören Joakim Lamotte. Fyra män hängdes i Aftonbladet ut för mord efter fällande dom i tingsrätten. Nu är alla friade i hovrätten, men publiceringen består. I Alingsås är lärare kritiska mot hur tidningen avslöjat skolan säkerhetsarbete.
Siffertrixande och rävspel när regeringar presenterar statsbudget. Men har medier ett eget ansvar för soppan? Omstritt EU-förslag nu i skarpt läge. Är Chat control ett hot mot källskyddet? Och så om Arbetarbladet i Gävle som nu flyttar hem till läsarna i Sandviken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förtydligande: I reportaget om Arbetarbladets flytt från Gävle pratar medieanalytikern Anders Malmsten om tidningssituationen på Gotland som en modell där tidningar har olika ledarsidor men i övrigt är samma tidning. Han syftar då på sammanslagningen av Gotlänningen och Gotlands Folkblad som 1983 slogs ihop som Gotlands Tidningar.
Gottlands Allehanda och Gotlands Tidningar har idag gemensam webbplats men är separata papperstidningar.
Total avsaknad av källkritik när boråsmedier anklagade polisen Nadim Ghazale för fortkörning och givande av muta. Sparpaket från flera mediehus. Ska AI-bolag betala för redaktionellt material?
Transferjournalistiken väcker frågan om vem som egentligen styr vad som hamnar i tidningen. Viral video på kvinna som tar killars basketboll. Vilket ansvar har medierna när det digitala drevet går?
+ Svajiga studier och anekdoter i hälsojournalistiken. Ska dagstidningar verkligen utlova längre liv? + Nya utredningen som kan stoppa populära söktjänster. + Artificiell intelligens som är på allas läppar. Hur mycket är framtid och hur mycket är hajp?
Hur gör medierna för att inte bli en bricka i ett spel om uppmärksamhet i Koranbränningarna? Embargobråk mellan TV4 och DN. Swishlistan på allas läppar - varför kittlar medierna publikens nyfikenhet utan att berätta allt?
Daltar och gullar svenska journalister med damlandslaget i fotboll? Epokskifte i svensk Rysslandsbevakning när den sista fast boende korrespondenten lämnar landet. Hur mycket pengar det rimligt att svenska myndigheter lägger på egna poddproduktioner?
Journalister anklagas för att vara "klägg" efter Pridemingel hos statsministern. Två tunga väljarbarometrar publiceras nästan samtidigt, men spretar åt helt olika håll. Och så om det växande problemet med fejkannonser på högprofilerade nyhetssajter.
Ilskna politikreportrar efter statsministerns duckade intervjuförfrågningar, olika fokus på personerna bakom Koranbränningarna och så om muthärvan med Kalla Fakta-reportern Trond Sefastsson.
+ Rejäl straffskärpning mot läckande poliser oroar blir polisen ännu tystare nu? + Strid ström av sportnyheter från Saudiarabien hur ska media hantera sporttvätten? + Och så den fjärde delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer om skandalen där en tysk reporter vann priser för bluffreportage
+Från global storsatsning till enormt sparpaket en rejäl kris skakar Viaplay, vad betyder det för streamingmarknaden? + SVT älskar när kändisar leder deras program trots att det gång på gång krockar det med deras egna regler. Varför då? + Och så den tredje delen i vår sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om Kaj Linnas resningsansökan.
+ Finska medier var först med Nato-nyheten. Säger det något om svenska mediers bevakning? + Faktafel på faktafelen. Vad var det egentligen som hände när INGENTING stämde i Dagens Nyheters annonsbilaga? + Del två i vår sommarserie om när medierna blir aktörer. Idag om kidnappningen av journalisterna Niclas Hammarström och Magnus Falkehed.
+ Björn eller vildsvin? Haj eller U-båt? Varg eller hund? Vi går till botten med den journalistiska genren människa ser djur + Sociala medier-jätten Meta har öppnat på huven och offentliggjort sina omtalade algoritmer. Är det här det hemliga receptet? + Och så inleder vi Mediernas sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om UNA-bombarens ultimatum.
Förslaget till det nya mediestödet oroar nischade rikstidningar som riskerar att gå i graven utan stöd. Står vi inför en tidningsdöd? Medierna minut för minut-rapporterar om den försvunna ubåten vid Titanics vrak. Hur litet kan hoppet vara för att ändå generera stora rubriker? Rättsdatabaser under lupp när domar om tvångsvård inte längre får distribueras.
REPRIS: Det här programmet sändes första gången 22 april. Linda Staaf, tidigare underrättelsechef för polisens nationella operativa avdelning hamnade i vintras mitt i en medial storm. Nu berättar hon för första gången sedan beskedet om Mats Löfvings död om hur hon upplevde medierapporteringen. Hör även Michael Syrén, Expressens grävande reportern som gjorde de första uppmärksammade reportagen. Och så blickar vi västerut till Norge där man har fler verktyg i den medieetiska debatten.
För första gången sen 70-talet ska mediestödet reformeras. Hör kulturminister Parisa Liljestrand. Vad missar medierna i sin bevakning av skjutvapenvåldet när den mediala dramaturgin tenderar att följa samma loop varje gång ett nytt våldsdåd sker? ETC i hustvist, tidningen fick ett donerat, men nu känner sig styvbarnen till den avlidne berövade på sitt arv och tar strid mot tidningen.
+ Friad av IVO, men fälld av Dagens Nyheter. Varför namngav tidningen läkaren? + Dokumentärserie blev i veckan hastigt bortplockad från SVT. Vad var det som hände egentligen? + Boom för betalpoddar, men varför betalar folk för något som är gratis?
Lägg INTE ut! Ja, det tycks ha varit strategin när medierna bevakade flygplanet som var tvunget att vända. Om klimataktivisters strategi att storma tv-studios under pågående livesändning på bästa sändningstid. Intervjupodd som en modern annonsbilaga - men hur tydligt är det för lyssnarna att personen i intervjustolen har betalat sig till platsen?
Namnpublicerad chef i tidningen Norran. Ligger ett bötesbrott i allmänhetens intresse om det handlar om en rattfull räddningschef? Rusning på börsen efter att litet bolag låtsades att reklamannons i DN var en riktig artikel. Är det så att även kvällstidningarnas temperament förändras under dygnets mörkare timmar? Finns det en medial vargtimme?
+ Ta ett glas vin och lyssna på en ljudbok! Hör SVT-profilerna som bryter oberoendet och gör reklam. + Tunn research ledde till missvisande bevakning om mirakulöst bantningsmedel. + Bråk i Järva där anställda på medborgarkontoret tycker den lokala bevakningen gått för långt.
+ Självmordsskrildring klandras på ovanligt hög nivå av Medieombudsmannen + Håller eran av sociala medier som nyhetsplattform på att gå i graven? + Och så går vi till botten med varför medier är så besatta av experter.
+ En pausad granskning skakar om medie- och litteraturbranschen. Kan också en opublicerad granskning skapa publicitetsskada? + Och så om reportageserien som pekar ut Karlstads frimurare som hemlig maktelit.
I veckans program: SVT-bilder stoppas på grund av spionerilagen, intern kritik inför öppen ridå mot UG-program och PM Nilsson gör comeback i journalistiken
EXTRA LÅNG PODDVERSION AV MEDIERNA Linda Staaf, tidigare underrättelsechef för polisens nationella operativa avdelning, NOA, hamnade i vintras mitt i en medial storm. Nu berättar hon för första gången sedan beskedet om Mats Löfvings död om hur hon upplevde medierapporteringen. Hör även Michael Syrén, Expressens grävande reportern som gjorde de första uppmärksammade reportagen. Och så blickar vi västerut till grannlandet Norge där man har fler verktyg i den medieetiska debatten.
Varför fick P1 Morgon kalla fötter inför en inbokad intervju med journalisten Lina Makboul? Megapaket eller artiklar till styckpris, vad är den vinnande betalningsmodellen för mediehusen? Och så går vi till botten med fryspizzans påstådda starka ställning i norra Sverige.
Vi har besökt Danmark för att skildra hur en ombytlig dansk mediepolitik präglat public service-bolaget Danmarks Radios ställning och oberoende. Reporter: Martina Pierrou.
Knivigt läge för medierna när en riksdagsman både misstänks för brott och är brottsoffer i samma historia. Hur länge kan man egentligen tröska en granskning innan det blir orimligt? Medieombudsmannen spår en oroväckande trend. Och så har vi tagit fram rödpennan och satt medierna i skolbänken om när redaktionerna gör egna undersökningar.
Intervju i SVT:s talkshow Carina Bergfeldt kritiseras för att vara ensidig om det kontroversiella ämnet surrogatmödraskap. Efter domen mot staten fortsätter debatten. Borde JK avstå att överklaga? Snusintresse låg bakom nyhet om att Sverige snart är rökfritt.
En dom har skakat om Mediesverige och väcker frågan: Är journalistikens mest mytomspunna metod hotad? Bankkollaps i USA sprider skräckvågor över världen, men håller ekonomijournalister Twitter-fingrarna i styr när trollning blir till fakta? Bara ett fåtal fria medier finns kvar i Ryssland efter krigsutbrottet, vi har träffat grundaren och publishern till en av dem.
Anhöriga och utomstående är numera också offer i gängvåldet. Påverkar det mediernas beslut om namnpubliceringar? Svallande känslor på Sveriges största redaktion när Dagens Eko byter skepnad. Flera stora tidningar publicerade helsidesannons för blufföretag. Vem är ansvarig när tidningarnas läsare blir lurade?
Saknas motfrågorna när dokumentären Rörelsen skildrar svenska vaccinmotståndare? Kritik mot mediernas direktsändning av presskonferensen om Mats Löfving. Och så om journalistikens hänsyn till författare och artister bakom pseudonym. Hur kommer det sig att medierna börjat acceptera maskerna?
+Ett dödsbesked som ställer pressetik på sin spets. Hur tänker medierna nu närMats Löfving som granskats i medier har hittats död + Ger Ekot falska förhoppningar till Alzheimerssjuka om ny medicin? + Vart är vi på väg med nöjesjournalistiken som spelar teater för läsarna?
+ Högerextrema nattvandrade i Älgarås, men hur många hyllade egentligen initiativet? + Hala politiker eller felaktigt utpekade personer? En kommungranskning i Köping har lett till groll. + UFO-bevakningen har gjort en resa genom cyberspace från internets mörka bakgårdar till journalistikens finrum.
+ Legendarisk, men starkt ifrågasatt journalist publicerar sprängstoff om Nord Stream. Hur agerar svenska medier? + Ystads Allehanda skriver artikel om vad de kallar för "avancerade sextrender på utpekad högstadieskola. Gjorde Ystads Allehanda en hel hönsgård av en fjäder? + Hur tydliga är medier med vilken roll medverkande poliser faktiskt har?
+ Tidningen Smålänningen publicerade en text om en dömd pedofil. Men artikeln pekar även ut mannens mamma. + Sociala medier-konton blir nyhetsaktörer när våldsvågen i Sverige eskalerar. Vad händer när anonyma instagramprofiler blir publicister å lägger ut filmer på skjutningar? + Expressen vänder å går ut med namn och bild på gängledarna som påstås ligga bakom våldet.
PM Nilsson avgår efter lögnerna om illegalt ålfiske. Hör reportern i Blekinge som upptäckte fallet. Sajten Samnytt har lämnat det medieetiska systemet. Men handlar det om etik eller pengar? Och så går en epok i graven när talkshowen i P1 byter laguppställning.
Ska man tro kvällstidningarna är Rysslands president Vladimir Putin dödssjuk i allt från parkinson till cancer. Vad är riskerna med dessa spekulativa rubriker? Tidningen Realtid förlikas med svensk affärsman efter utdragen rättsprocess i London. Nu kritiseras tidningens ägare. SVT köper rättigheterna till OS, men inte vill berätta vad kalaset kostar oss.
Totalförvirrad rapporteringen i veckan om att alla människor går lika fort. SVT och SR ökar sin närvaro på TikTok samtidigt som säkerhetsbristerna i den kinesiska appen blir allt mer tydliga. Svenska Dagbladets ledarskribent gick till storms mot TT, men missade att artikeln var skriven av en kollega.
Vi har besökt Danmark för att skildra hur en ombytlig dansk mediepolitik präglat public service-bolaget Danmarks Radios ställning och oberoende. Reporter: Martina Pierrou.
Om valrörelsen och bevakningen av den. Om public service-bolagens framtid. Och så om mediemisstron; bubblar den än eller är krisen över? I studion Martin Borgs, biträdande partisekreterare för Moderaterna, Anna Gullberg, kulturredaktör Expressen och Anna Careborg, chefredaktör för Svenska dagbladet.
Det är juletider och till denna helg har Mediernas programledare plockat ihop tre riktigt fryntliga julreportage från Mediernas arkiv. Om den så kallade julsäcken på redaktionerna, om satiren som avslöjade Uppdrag Granskning och om julresan som ifrågasatte oberoendet hos Dagens Industris chefredaktör.
P4 Göteborg publicerade nyhetsinslag som gav sken av att Börje Salming fick aktiv dödshjälp. Två tidningar i sårigt bråk på minimal mediemarknad i Mariefred. Och så om Bonnier News fullständiga klädhaveri när medarbetarna skulle få en värmande gåva i det fria ordets namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När programmet sändes i Sveriges Radio P1 fick Per Maritz fel namn. Poddfilen är uppdaterad. Vi ber om ursäkt för det här.
När region Stockholm debatterade budget på 120 miljarder var få reportrar på plats. Har huvudstaden hamnat i medieskugga? Efter kritiken mot dokumentärfilmen Sabaya, vad ska SVT göra för att den dokumentära trovärdigheten inte ska ifrågasättas? Och så om AI:n som nu gör researchen för reportrarna.
Chokladmjölksdrickande velourpappor säljer mustiga pappakollon med hjälp av SVT:s pappaserie. Blundade SVT för det kommersiella intresset? Aftonbladets snuslarm fick politiker att rasa mot klåfingriga Bryssel. Men larmet dog lika fort som det kom. Tidningsutgivarna till attack mot SVT:s texttunga webb. Svår bevakning av protesterna i Iran.
Hur ska medier skriva om ätstörningar utan att spä på problematiken? Hård kritik mot intervju i Tidningen Vi. Ett felaktigt telegram från nyhetsbyrån AP höll på att utlösa storkrig i Europa. Nu sparkas reportern, men var det hans fel? Och så har TV4 och tidningen MåBra klandrats för ensidiga publiceringar om en realitydeltagares uppväxt.
Om ljuva drönarbilder och färgstarka landskollage. Hur ska SVT och TV4 undvika att bli del av Qatars VM-propaganda? Kulturminister Parisa Liljestrand i intervju om public service och mediestöd. Kritik mot P4 Västmanland för intim publicering om politiker utan makt.
Vidlyftiga vallöften punkterades när budgeten presenterades. Misslyckades journalisterna att granska rimligheten i valrörelsens alla utspel? Om grundlagsändringen som riskerar att kriminalisera journalistik. Riksdagen tar beslut kommande vecka. Och så om public service-bolagens roll inom totalförsvaret. Hur mycket övar bolagen på att fungera vid höjd beredskap?
Vården var enligt SVT:s vallokalsundersökning väljarnas viktigaste fråga. Men fick den tillräckligt utrymme i mediernas bevakning? "Manliga" frågor dominerade i medierna under valrörelsen. Glömde redaktionerna kvinnorna? Och så SVT:s Jan Helin om valrörelsens journalistik. Det är alla helgons dag och Medierna sänder repris med tre reportage från september.
Vi har träffat tre turkiska exiljournalister som idag förföljs i Sverige. Och så minns vi tillbaka vår rapportering om när tidningen de jobbade på Zaman stormades av polis 2016. Nya rön om hur medier bör rapportera om självmord. Är det dags att ta bladet från mun?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När en ny regering tillträder får de alltid frågor om eventuella skelett i garderoben. Vi har sett förbi fortkörningar, parkeringsböter och ett munbloss på en joint under ett utlandsbesök på 90-talet, och vänt frågan mot journalisterna själva. Är frågorna om lik i lasten fortfarande relevanta och vilka synder har de själva i sitt förflutna?
På Gotland monteras den sista tryckpressen ned, vilket gör att den som får sina nyheter i tryck nu kommer tvingas över till digitala alternativ. Vi har besökt Gotland och pratat med journalister, läsare och med mannen som nu monterar ned sin tredje tryckpress.
Namn och bild på en ung flicka som försvann. Men hon var ju samtidigt ett troligt brottsoffer. Gammal praxis ifrågasatt när VLT väljer att gå ut med uppgifter om avlidna innan anhöriga underrättats. Och så om Uppdrag Granskning som valt att bli part i spelet runt en uppmärksammad rättegång.
En av SVT:s mest profilerade grävreportrar, Fredrik Laurin, greps av polis inne på SVT. Vad var det egentligen som hände för tre veckor sen? Granskningsnämnden fäller SVT:s partiledardebatt för andra valet i rad. Ny bok från medieanalytikern Anders Malmsten beskriver hur lokalpressen skiftat ägare i rekordfart.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minderåriga tjejer i Brynäs hockeylag stängs av i två respektive fyra matcher efter att de ställt sig i motståndarklacken. Ett milt straff i jämförelse med tidningarnas som hängde ut dem med namn och bild. Om forskaren som blev medial världsstjärna efter gasläckan i Östersjön. Men först missade hela nyhetsbomben. Och så kritik mot det nya Mediestödet. Den nya kulturministern kommer ha att göra.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.
Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.
Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans program ägnas helt åt de stora mediernas förmåga att hantera årets viktigaste nyhetshändelse: valet. I flera månader har de förberett sig, men hur gick det egentligen?
Vi har pratat med de inblandade om vad de är nöjda med och vad de hade kunnat göra bättre. Hur träffsäker är Valun? Var tog sjukvårdsfrågan vägen? Kan man beräkna mandaten mer träffsäkert? Och hur ska man göra när det förväntade valresultatet plötsligt byter skepnad?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.
Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.
Veckans avsnitt
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med rättsdatabaserna kan vi hålla koll på våra grannar, vänner, chefer och anställda. Är de tidigare straffade, har de haft problem med försäkringskassan eller varit tvångsintagna? Sådan information kan vi hitta, bara några knapptryck bort. För journalisterna har databaserna varit användbara verktyg i arbetet, men en ny tolkning av lagen kan sätta stopp för det.
Kampen om det dyrbara medieutrymmet blir allt hårdare när valet närmar sig. Inom opinionsbildandet har tankesmedjorna spelat en viktig roll genom åren, som en länk mellan partier, lobbyister och näringsliv. De som kanske varit skickligast på att navigera i uppmärksamhetsdjungeln är den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, finansierad av stiftelsen Fritt näringsliv. Under sommaren har Timbro lyckats få in fyra skribenter på de Bonnierägda rikstidningarna. Vi har pratat med Amanda Sokolnicki, politisk redaktör på DN, om hur man håller smedjans tankegods från tidningens riktning.
Så har vi träffat Expressens Magda Gad som har rapporterat från några av världens dödligaste konflikter de senaste åren. Hon har varit i Kongo, Myanmar och Afghanistan och menar att vi behöver bli bättre på att ta in vad som händer runt om i världen, men känner samtidigt frustration över att krigets verklighet är svår att förmedla.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På kort tid har fyra journalister omhändertagits av polis när de försökt bevaka miljöaktivister. Förra helgen greps filmaren Markus Jordö när han var på plats vid en klimataktion i Stockholm för att filma material till en SVT-finansierad dokumentärfilm om dialogpolisens arbete. Några timmar senare fann han sig naken i en häktescell i Södertälje.
Inflation, höjda räntor och ett Sverige på väg in i lågkonjunktur. Men hur hanterar journalistiken rapporteringen om ekonomin? Medierna har pratat med några av landets ledande ekonomijournalister.
Ola Sigvardsson fick under sin tid som pressombudsman uppleva en förändring av det svenska journalistiska landskapet. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter som journalistikens vägvisare.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dolda kameror, fejkade affärsmän och ett avslöjande som fått hela valrörelsen att gunga. Medierna har träffat reportern bakom Kalla Faktas partibidrags-gräv.
Sveriges Radios romska redaktion har varit i fokus under de senaste veckorna. Efter det misstänkta mordet på en kvinna i Göteborg har SR-kanalens förmåga att bevaka den egna folkgruppen objektivt hamnat under lupp.
Och så till den ofta infekterade vargfrågan - hur objektiv och evidensbaserad har Dagens Nyheters rapportering om vargfrågan varit den senaste tiden, egentligen?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?
Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.
Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.
VECKANS PROGRAM
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan publicerade SVT ett inslag från staden den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. I inslaget visades tre personer som fick ryska pass, men tittarna fick inte veta hela bakgrunden. SVT har fått massiv kritik, men har också gått ut och beklagat hur man visade bilderna. Hör den ukrainskfödde ledarskribenten Alex Voronov och SVT:s utrikeschef Pia Bernhardsson.
Och så politik. Partiledarnas pressekreterare bär ett allt tyngre ansvar allt eftersom bevakningen ökar, men hur ser relationen mellan pressisarna och journalisterna egentligen ut? Och hur stort inflytande har dem?
Så fortsätter Mediernas sommarserie om rivaler. Innan vi kunde använda mobiltelefonerna för förströelse fanns det ett annat sätt att döda tid under morgnarnas tunnelbaneresor: gratistidningar. Metro och City minns många av oss, men det fanns faktiskt fler aktörer. Och deras arbete har fått svallvågor i dagens medieklimatet.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?
Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad?
Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radio och Dagens Nyheter har hamnat i luven på varandra rejält den senaste veckan. Hur är det egentligen med säkerhetsrutinerna på SR och vill Cilla Benkö verkligen anmäla DN till Säpo eller rör det sig om ett missförstånd?
En ung kvinna ångrar sin medverkan i en serie om prostitution och vill att delarna som hon är med i ska avpubliceras. Hur har principen om konsekvensneutralitet påverkats av digitaliseringen och det faktum att konsekvenserna av en publicering kan vara betydligt mer omfattande i dag.
Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar den här veckan strålkastarljuset mot Camilla “Bloggbevakning” Gervide och Isabella “Blondinbella” Löwengrip.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.
Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet.
Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sändande mediebolag storsatsar på damernas fotbolls-EM i sommar. Men hur ser det mediala intresset ut för damfotboll mellan de internationella mästerskapen?
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har stort fokus legat på vilken information som de ryska medborgarna får om kriget. Efter att det blivit svårare för ryska oberoende nyhetsredaktioner att utföra sitt arbete har både Dagens Nyheter och Sveriges Radio börjat publicera nyheter på ryska. Men varför valde man att göra det och hur många är det som egentligen nås av dessa nyheter?
Del 2 om rivaliteten mellan Aftonbladet och Expressen, som är en del av Mediernas sommarserie, riktar fokus på Metoo-hösten 2017.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Webbtv-kanalen Riks granskade brottsbelastningen i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU men researcharbetet lämnade mycket övrigt att önska. Vi har pratat med mannen som anklagades för flera brott han inte begått.
Vår eminente mediepolitik-korrespondent Lasse Truedson försöker reda ut vilka som kan bli vinnare respektive förlorare om det nya mediestödet som presenterades i veckan en dag blir verklighet.
Och så första delen av vår sommarserie om medierivaliteter. Den här veckan grottar reporter Therese Rosenvinge ner sig i den mest klassiska rivaliteten av alla, den mellan kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet.
Fyra månader har gått sedan Rysslands invasion av Ukraina och Medierna har bjudit in nyhets- och divisionscheferna från TV4 och SVT för att diskutera hur journalistiken har fungerat under kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När kriget bröt ut bjöd vi in SVT:s Anne Lagercrantz och TV4:s Frederick Malmberg för ett samtal om hur man hanterat invasionens inledande fas. Nu har det gått 4 månader, och rapporteringen från Ukraina har avtagit, samtidigt som kriget blivit vardag för miljoner ukrainare. Vi har bjudit in Lagercrantz och Malmberg igen, för att diskutera krigsjournalistik, censur och uthållighet i rapporteringen.
Dessutom några exempel från Medierna i P1:s bevakning av journalistiken om kriget i Ukraina från de senaste månaderna.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sajten Dumpen fungerar som ett eget rättssystem, med en ansvarig utgivare som hänger ut och bildpublicerar misstänkta pedofiler. I veckan har det varit stor uppståndelse kring sajten och upphovspersonerna.
Och så tar vi oss an Sveriges Radio och deras textpubliceringar. Public service kan behöva anpassa sig till kortare texter i framtiden och på Ekot har man redan börjat. Men inifrån höjs röster om att det kan påverka journalistikens innehåll.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två journalister avlägsnades från platsen av polis när de bevakade en klimataktion i Stockholm i förra veckan. Medierna har pratat med dem och med polisen för att ta reda på vad som egentligen hände.
100 dagar kvar till valet. Vad händer med bevakningen när det politiska spelet blir allt mer intensivt? Och varför är de tv-sända debatterna så svåra att hantera?
En familj drabbas av den yttersta tragedin och pekas därefter ut i media som misstänkta för att ha dödat sin egen dotter. Men hur agerar redaktionerna när historien plötsligt byter skepnad?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P4 Blekinges publicering om klädkraven på asylboendet fick stor uppmärksamhet i veckan. Men hur var det egentligen? Och så tar vi tempen på tidskrifterna. Hur klarar sig de som finns kvar på de allt mindre tidningshyllorna i butikerna? Europeiska Journalistfederationen berättar också om det dystra läget för journalistiken runt om i Europa.
Det är troligt att Svenska Dagbladet förlorar sitt presstöd. Medierna avslöjar medieutredningens kommande förslag. Sverige ska gå med i Nato. Har journalistiken varit för ensidigt positiv? 1967 fälldes en skönlitterär bok för förtal och det har aldrig hänt sedan dess. Medierna har träffat författaren.
Turkiska exil-journalister räds Sveriges agerande efter Erdogans hårda natokrav. Krimreportrar kritiska mot Kriminalvården. Har det blivit svårare att få intervjua interner? SVT svarar på kritiken om en allt för texttung nyhetssajt. Komiker lurade SVT i enkät på stan.
Sveriges Radio ser oavsiktliga misstag bakom felaktiga översättningar på Radio Sweden. Men hur kan skadade bli till dödade av misstag? Efter historiskt EU-beslut i Finland, blåser det upp till storm om SVT:s nyhetsarbete på webben. Tre år sedan Bonnier köpte Mittmedia. Hur har det egentligen gått?
Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken.
Demonstranter kunde dömas efter att pressfotograf i Malmö lämnade bilder till polisen. Nu ångrar sig Sydsvenskan. Pressetiskt klander mot Expressen, som publicerade blurrad mordfilm. Vad har egentligen Medieombudsmannen emot rörligt material? Anastasiia Palchyk flydde Ukraina och jobbar nu åt Göteborgs-posten.
Dagens ETC sparkade mångårig medarbetare efter kommentarer hon gjort i sociala medier. Nu slår Kajsa Ekis-Ekman tillbaka. Journalistiskt flockbeteende i rapporteringen från Ukraina. Hur påverkas trovärdigheten när samma offer hörs i olika medier? Statsministern ställde till det för SVT:s Gift vid första ögonkastet.
I sändningstillstånden som reglerar Sveriges Television och Sveriges Radio framgår att bolagen, vid högsta beredskap, ska utgöra "självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen." Vad betyder egentligen det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här programmet är en repris och sändes första gången 8 januari 2022.
Hovet dementerade nära förestående skilsmässa. Bakom kulisserna hade ryktet fått landets tyngsta nyhetsredaktioner att gå i spinn. Medier visar bilder på döda kroppar och massgravar i Ukraina. P4 Skaraborg rapporterade om homofobisk låt hade själva spelat den.
Vem är mannen som får vara sanningsvittne när nyhetsbyrån TT rapporterar om svenskar som strider i Ukraina? Exiljournalister hotas och attackeras i Sverige. Medier i händerna på varandra när obekräftade uppgifter sprids.
Arvika-bröderna fick unik upprättelse från staten. Men hos Sveriges Radio pekas de fortfarande ut som barnamördare. Fejkad faktagranskning ny rysk desinformationsstrategi. Och maoister på 70-talet gjorde raketkarriärer i den svenska medievärlden.
Ukrainsk krigspropaganda i medier trots att uppgifterna är svåra att verifiera. Otydligt hur svenska krigslagar påverkar medier. Genomlysning på Uppdrag Granskning efter dråp i tidigare granskat fall.
På resa mot kriget. Skyddsvästar och hjälmar till ukrainska journalister. Journalister som vill vara på plats och säkerhetsavdelningar som håller emot. Har mediehusens säkerhetsavdelningar fått för mycket att säga till om? Och hur får vi nu reda på vad som händer i Ryssland?
När världens medier lämnar Kiev stannar de lokala journalisterna kvar. Vi har pratat med The Kyiv Independent. Hårt tryck på tech-bolagen att välja sida i kriget. Aftonbladet tycker sig ha hittat ett vinnande format för liverapportering i text.
Följ med till Expressens redaktion under krigets första dygn. Om svårigheterna med massiv och plötslig direktrapportering. Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Anne Lagercrantz, chef för SVT-nyheter i studion.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Anne Lagercrantz, chef för SVT-nyheter om svårigheterna med massiv och plötslig direktrapportering.
Följ med till Expressens redaktion under krigets första dygn.
Flera ryska journalister fördömer det som nu händer. Hör journalisten Natasha Afanasjeva, på plats i Moskva.
Sveriges Radios Fredrik Wadström om ryska statskontrollerade mediers inhemska rapportering av kriget.
Plötsligt händer det! Aftonbladets utgivare Lena K Samuelsson svarar på frågor. Hur ser hon på Jan Guillous kritiserade kolumn om Doku? Trump utmanar med egna plattformar. Om en utdöende art; tidningstecknarna.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Expressen frågade om Annie Lööf är gravid. Detta efter "uppgifter, rykten och påståenden" i sociala medier.
En desinformationskampanj pågår mot Socialtjänsten. Vilka är aktörerna bakom?
Kritik mot hur Uppdrag Granskning valt att skildra familjer som lever med diagnosticerade barn.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medieetiken blev i veckan religiös morallära, när alla redaktioner spred uppgiften om biskopens otrohet.
Porträttera nazister genom att lyssna eller ifrågasätta. Ny dokumentär skapar debatt om journalistisk metod.
Och så om epost-loggar. En guldgruva för avslöjanden, men varför gallras dom bort?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi kan inte släppa förra veckans drönardrev. Vilket ansvar har medier nu att släcka den eld de var med att tutta på?
Sajten Småspararguiden stäms i principiellt spännande fall. Sysslar de med marknadsföring eller publicistisk?
Om Nordkorea-journalistik. Varför får man ljuga hej vilt om diktatorns leverne?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drönare här och drönare där; drönare över hela landet. Nu reagerar Försvarsmakten på febrig alarmism i svenska mediers nyhetsrapportering.
Vi har besökt Varberg där ett regelrätt gratistidningskrig har brutit ut. Hur långt är Stampen villiga att gå för att förstöra för sin konkurrent?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så förbereder sig svenska redaktioner för ett enormt svårbevakat OS i Peking.
Cilla Benkö om Sveriges Radios oberoende i händelse av krig.
Gastkramande spiondrama i Danmark. Landets journalister kallas till förhör.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag ser vi Sveriges Television och Sveriges Radio som oberoende och självständiga aktörer. Armlängds avstånd till staten. Men i sändningstillstånden som reglerar bolagen finns formuleringar som, om kriget kommer, öppnar för att kasta omkull det.
Ingen vill ju att det ska hända, men om det händer: vilken beredskap finns och hur utrett är det egentligen vilken roll SR och SVT ska ha?
Hela programmet om vilken roll SVT och SR kommer att spela i händelse av att Sverige hamnar i krig.
Reporter: Johan Cedersjö.
Jenny Strindlöv, reporter på Kvällsposten, Fredrick Malmberg, chef för TV4-nyheterna och Sofie Löwenmark, reporter på Doku sammanfattar medieåret 2021. Programledare: Johan Cedersjö.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om journalister som blir aktivister på sociala medier och om bevakningen av gängvåldet och dess konsekvenser. Vilket var årets utgivarhaveri och vilken journalistik vill panelen se under valåret 2022?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vida vinklar och udda krokar i redaktionernas julsäckar. Vi avslöjar och lär dig alla knep.
Överdrivet och onyanserat i medial visklek om Qatar.
Hur påverkar nationsgränser bevakningen av samiska frågor? Tvisten mellan Saarivuoma och norska staten reser frågan.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Extremt närgånget i Aftonbladet när barn som utsattes för mordförsök av sin pappa ska prisas för sin insats.
Vi har träffat socialchefen fick bära hundhuvudet i den massiva rapporteringen om chefer som gick före i vaccinkön.
Och så om kulturjournalisterna som blivit varse den dokumentära dramaturgin. Nu ångrar Expressens kulturskribent sin medverkan i Viaplay-serien.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sanningen bakom bråket om Min Sanning. Vad menade egentligen SVT med den omtalade frågan som klipptes bort?
Om spelet bakom publiceringen av bilden på civilminister Ida Karkiainen.
Efter hårdragen vinkel om vårdnadsärende – nu pudlar Kvällsposten och drar ner på rewrites.
Veckans program
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oro, alarmism och skrämsel-rubriker när medier rider på ny corona-mutation.
Medierna stämmer träff med och grillar nya kulturministern, Jeanette Gustafsdotter.
Om yrkesetikens något bortglömda nämnd. Vem ska egentligen granska journalisters agerande i tjänsten?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fel och förutfattat i mediers rapportering om fallet Rittenhouse. Bör även svenska medier rannsaka sin bevakning?
Exotiskt Norrland när DN valde bilder från Hemavan.
Medier lobbar för undantag när EU ska reglera techjättar. Snart avgörs frågan i Europaparlamentet.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En man erkände för en reporter på Arbetarbladet att han orsakat en storbrand. Trots källskyddet valde tidningen att gått till polisen.
Vi besöker Expressens redaktion och får en inblick i nyhetsarbetet efter mordet och mordförsöket på två barn i Hässelby.
Hård kritik mot amerikanska medier när central del i bevakningen av Donald Trumps kopplingar till Ryssland faller isär.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lyxhotell, gåvor och propaganda. Svenska journalister har under hösten åkt på bjudresor till diktaturens Azerbajdzjan.
"Khaled" vill lämna kriminaliteten och medverkande i serien Anders och våldet. Lovades anonymitet av Tv4 men kändes igen.
Journalisten, visselblåsaren och spionskandalen. Hur mår övervakningen av övervakarna?
Om oberoende och opartiskhet. Hur mycket kan en journalist tycka och ta ställning? Hör journalisterna Carina Bergfeldt och Kenan Habul i reportage från tidigare i år. Och så en utblick mot Storbritannien och BBC där helt andra regler gäller.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Om SVT:s inköp av den crowdfundade filmen De rättslösa och besluten om innehållet som SVT tog innan visning.
• Yazidiska kvinnor medverkande mot sin vilja i svensk dokumentär? Internationell kritik väcker frågan, men filmteamet slår tillbaka.
• Blekinge läns tidning drog stort på mätning som visade medvind för politiska Samstyret i Sölvesborg. Men mätningen var beställd av Sverigedemokraterna själva.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Hör Alexandra Pascalidou om kritiken mot reportaget om tvångsomhändertaget barn i Expressen: "Är inte här för att behaga".
• Mediala Squid Game-varningar på vag grund. Hur mycket substans finns egentligen i artiklarna som slår larm om skolgårdslekar?
• NWT dubbelt klandrade för integritetskränkande våldtäktsrapportering. Hur har tidningen ändrat sina rutiner?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Expressen hängde ut tvångsomhändertaget barn med namn, bild och extremt närgången film. Senare tvärvände tidningen och anonymiserade. Hör Expressens chefredaktör Klas Granström.
• Var drar SVT gränsen för fejk i naturfilm? Aktuell serie om Serengeti reser frågan.
Misstänkte bombmannen i Göteborg hittad död. Varför publicerade medier hans namn och bild? Om journalistkårens kluvna förhållande till Lars Vilks. Vi återvänder till grävkonferensen 2016. Mardrömsvecka för Facebook, som nu är i krig med allt och alla. Hur allvarlig är krisen den här gången?
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Många spekulationer i Ekot när nya Estonia-bilder publicerades. Och varför saknades ett helt centralt perspektiv? Publiceringen möter hård kritik och Ekot svarar.
• Om reportern på Sydsvenskan som tagit beslutet att bli twitterdebattör i narkotikafrågor. Hur påverkas reporterns och tidningens oberoende och trovärdighet?
• Strid om spelreklam sätter stora summor på spel. Mediebranschen är oroad att förslag om tuffare reklamregler kommer att leda till ett intäktstapp.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• SVT Agenda kritiseras för missriktat fokus i rapportering om IS-kvinnor. Varför nämndes inte Säpo i inslaget?
• Anders dog i en svår trafikolycka. Vi har träffat sönerna som tycker bilderna medier valde gick långt över gränsen: "Det värsta jag sett".
• Dagens Nyheter på fortsatt frammarsch utanför Stockholm. Kan tidningens digitala framgångar hota den svenska lokaljournalistiken?
Hör Carina Bergfeldt efter senaste tidens kritik. Hur ser hon på insamlingen, festbilderna och närvaron i sociala medier? Nyhetsredaktioner fick bombhot som tips. Då råkade P4-kanalen bryta mot källskyddet. Om Afghanistan under nya talibanstyret. Vad händer nu med journalistiken?
Har principen om att anhöriga ska ha underrättats om dödsbud innan publicering övergetts? Bröllopsfestande publicservice-profil tokhyllade nära vän i krönika på SVT. Korruptionsanklagelser mot Dagens Nyheters sanningsvittne i tidningens granskning av biståndet till Afghanistan.
Carina Bergfeldt hävdade att Sveriges Television såg mellan fingrarna på hennes kritiserade instagraminsamling till Afghanistan. Men nu slår cheferna tillbaka. Varför ska Sveriges Radios reportrar kampanja för insamlingsprojektet Världens barn? Lerumsförfattare blev felaktigt ansiktet utåt för barnporr.
Unikt tidningsarkiv under vatten efter skyfallen i Gävle. Nu pågår en räddningsaktion i frysrum. Så ska rubriker locka till läsning. Och så besvikna blir vi när artikeln inte lever upp till rubrikernas löften. Och så om stavfel och grammatiska krumbukter i tidningar. Hur påverkar det egentligen läsningen?
SVT publicerade namn och bild på tolk kvar i Afghanistan. En dödsdom menar kritiker. Tydligt egenintresse när så kallad sparekonom intervjuades i Dagens Industri om finansministerns privata sparande. Om tipspengar till poliser som bryter sekretess. Hur vanligt är det egentligen idag?
Om Aftonbladets vaccinations-alternativa löpsedel och förstasida. Hur gick det till när en harmlös text om motion i Läkartidningen steg för steg förvandlades till drastiska slutsatser om vaccination på Aftonbladets löpsedel? Om ett kåseri i Dagens nyheter som höjt ögonbryn i veckan. Vad låg egentligen bakom de målande beskrivningarna av skribentens egna ädlare delar? Långt från storstadens skalskyddsbeprydda redaktioner lever många reportrar i en verklighet där man är betydligt närmare både läsare och de man granskar. Reportage från Sydnärke där en reporter förra veckan blev hotad i sitt hem.
Kriget rasar återigen i Afghanistan, men endast en svensk redaktion har reporter på plats. Sista delen i vår sommarserie. Denna vecka om journalister i Zimbabwe som får gräddfil i vaccinationskön.
Expressens korrespondent Kassem Hamadé om spionappen Pegasus. Om datajournalistiken under coronapandemin, som inte bara gjort av etablerade medier, utan också av privatpersoner. Och om indiska mediers antimuslimska covidbevakning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé intervjuas om spionappen Pegasus och hur han tänker kring sin egen säkerhet.
Datajournalistiken under coronapandemin har inte bara gjorts av medier, utan av privatpersoner. Vi har pratat med ett Twitterkonto med gott rykte.
Fjärde delen av sommarserien om covidrapporteringen runtom i världen. Denna vecka om den antimuslimska rapporteringen i Indien.
SVT:s automatiska textnings-AI skriver "korven" istället för "corona". Finns det någon poäng med en tjänst som inte känns helt färdig? Om tidningen Warp News som fokuserar på optimistiska nyheter och om publiken tröttnat på negativt nyhetsfokus. Och tredje delen av sommarserien om covidjournalistiken runt om i världen. Denna vecka - Serbien.
Om debatten kring moderaternas nya mediepolitiska förslag. Vill de ha politiska kontrollanter på public service? Och andra delen i sommarserien om covid och journalistiken - denna vecka om Brasilien.
Om den skjutna polismannen och filmade brottsoffer. Hur kan lagstiftningen om olaga integritetsintrång komma att påverka journalistiken? Och så inleder vi vår sommarserie om mediernas coronarapportering runt om i världen. Och vi startar i Italien.
Viktor Orbán stryper pressfriheten på hemmaplan men tillåts annonsera i Europas tidningar. BBC har satt ner foten om tyckande journalister på sociala medier, men var går gränsen för svenska mediehus? Och så ännu en talmansrunda med häckande riksdagsjournalister.
Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna.
TV4 bröt sändningen och körde ut en repris av ut halv-åtta-hos-mig medan dansken Christian Eriksen svävade mellan liv och död på fotbollsplanen. Grekiska bokstäver ska avstigmatisera nyhetssrapporteringen om corona - men måste medier följa WHO? Och så en exklusiv intervju med den nyhetsuppläsande roboten.
Kalla Fakta intervjuade kvinnan som anmälde Göran Lambertz för våldtäkt. Men vilka uppgifter utelämnades och varför så ensidigt? En publicering i Piteå-tidningen skapade unik splittring i Mediernas Etiknämnd. 100 år i tantens tjänst, vi porträtterar jubilaren Hemmets Journal.
JK inleder granskning av Stoppa Pressarna, är en gräns nu passerad även för skvallersajten? Norrbottens-kuriren pudlar efter kritiserad ledartext om samebyar. Labbteorin gick från konspiration till möjlig förklaring över en natt.
Expressen lockar läsare till billiga och riskabla lån trots Konsumentverkets kritik. Diktaturjämförelser i Folkbladet-krönika om vårdföretaget Attendos VD. TV4 rasar och menar sig utsatta för en UD-bojkott.
Intern kritik, hot om uppsägningar och en chefredaktör med dubbla roller. Vi ger en inblick i Dagens Nyheters inre liv under pandemin. SR-chefen Björn Löfdahl om turbulensen på Ekot. Nu ska Ekots egna reportrar granska ex-kollegan. Slagsida åt vänster, när panelen i Godmorgon världen vecka efter vecka tar sig an samtiden?
Grovt språk, skadegörelse och vapen- och drogskämt när P4:s Vi-i-femman besökte skola i Ljungskile. Ny dom i veckan efter hot mot journalist. Har rättsväsendet ökat takten? Anklagelser om systematiskt försvårande för journalister, när TV4 rasar mot Folkhälsomyndigheten.
Reporter på Ekot inledde privat relation med utpekad islamist vars fall hon själv bevakade. Programledare på SVT hyllade sin pojkvän på bästa sändningstid. Vad var egentligen felet med den bespottade krönikan om Ebba Buschs vita klänning? Bakläxa för Facebook om avstängning av Donald Trump.
Kontextlösa nyhetsflashar om dödsfall i samband med Astra Zenecas vaccin. Miljöpartisten Per Bolund avklädd om sin roll på klimattoppmöte. Men medier svalde först hans spinn. Caspar Opitz ny Medieombudsman efter 21 år på Dagens Nyheters redaktionsgolv.
Ett filmat övergrepp blev till dramatiserad underhållning i skandalsåpan Paradise Hotel. Död fransk filosof pekas nu ut som pedofil. Varför blir historien så stor trots avsaknad av belägg? Och så om youtubekanalen Rosamannen. Ett mäktigt nostalgisk arkiv som nu tagits bort från plattformen.
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Historiskt besked i veckan när Tidningsutgivarna enats om att skrota presstödet som vi känner det idag.
Varför fick Soran Ismail, till synes utan motfrågor, berätta sin historia i SVT? Antalet åtal för förtal ökar i Sverige. Är journalistiken vinnaren i det pågående streamingkriget?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVT försvarar kritiserad Soran-dokumentär
I veckan publicerade SVT programmet Persona non grata om komikern Soran Ismail som efter att ha anklagats för flera fall av våldtäkt i samband med metoo försvann från offentligheten.
Det är ett program som enligt SVT inte handlar om skuldfrågan, utan ska skildra hur anklagelserna påverkat Soran Ismails liv.
Kritiken mot SVT har i veckan varit omfattande. Inte minst har många ställt sig frågande till att ingen av de kvinnor som anmält Soran Ismail kommer till tals.
Vi ringde upp Sofia Dahlström, ansvarig utgivare för programmet, för att fråga hur de tänkt.
Reporter: Johan Cedersjö.
Internet driver förtalsmålen i Sverige
Förtal, förtal, förtal. Det har verkligen varit på tapeten de senaste åren med förtal.
Uppståndelsen fick rejäl fart efter Metoo då flera fall avgjordes i domstol. Men det har sedan dess fortsatt. Just nu är bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush anmäld efter uttalanden i samband med det uppmärksammade husköpet.
Men de här kända fallen är bara toppen på ett isberg.
Internet har möjliggjort för var och en att få stor spridning för uttalanden och anklagelser. Och sedan 2016, när internetrelaterade förtal fick en egen brottsrubricering, har antalet åtal ökat rejält.
Förra året väcktes totalt 56 åtal, till skillnad från 2016 när siffran bara var 14.
Reporter: Tonchi Percan
Nya plattformar utmanar gamla TV-jättar
De traditionella grävprogrammen – som Uppdrag granskning och Kalla fakta – har alltid varit en naturlig plattform för journalistiska TV-gräv och granskningar. Ofta med ett väletablerat berättarspråk och något förutbestämd dramaturgi.
Men på senare tid har det blivit allt vanligare att den här typen av journalistiska avslöjanden nu publiceras hos de stora de streamningtjänsterna. Förra året sändes den prisbelönade dokumentärserien om Estonia på dåvarande Dplay och nu har HBO Nordic producerat dokumentärserien Knutby: I blind tro.
Är det en ny trend vi ser? Är TV4 och SVT nu rundade och passé? Kan vi till och med säga att journalistiken är vinnaren i det ständigt hårdnande streamingkriget?
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
OBS: Repris.
För ett år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt.
I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen.
Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt?
I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad.
Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning.
Reporter: Erik Petersson.
Göran Lambertz sände direkt, SVT och Expressen gick rakt i fällan. Artisten Yasin ställer till för Sveriges Radio. Ola Sigvardsson lämnar sin post efter exakt tio år i medieetikens tjänst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medier sände Lambertz presskonferens med berått mod
Snabba livesändningar är verkligen något som präglat nyhetsbevakningen de senaste åren. Alla redaktioner vill visa sig på tårna, alerta. Men livesändningar har sina risker.
När före detta justitiekanslern Göran Lambertz i veckan släpptes från häktet i Uppsala fanns så klart ett stort intresse att få höra hans version av de nu avskrivna våldtäktsanklagelser som riktats mot honom.
Men när kamerorna väl rullade var Göran Lambertz inte sen med att gå till attack mot den kvinna som anmält honom i fallet.
Reporter: Tonchi Percan.
Yasin ställer till det för Sveriges Radio
För en vecka sedan sändes P3 Guld. Ända sen nomineringarna tillkännagavs har debatten rasat om det är rätt att prisa en brottsmisstänkt artist. Sveriges Radio har fått försvara sitt val och menat att det måste skiljas på verk och person.
Men för de som såg galan i lördags var det tydligt att just SR knappast levde upp till den principen. För när priserna delades ut, fick alla sedvanliga galahyllningar – alla utom en.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ola Sigvardsson lämnar efter tio år som Medieombudsman
Med en signifikant trygghet i rösten, har Ola Sigvardsson nu varit press- och medieombudsman i tio år. Under sina på posten har Ola Sigvardsson utan tvekan varit en av de personer som intervjuats flest gånger i Mediernas historia.
Men vad ska denna målande och Tom Waits-älskande skåning göra nu då?
Reporter: Johan Cedersjö.
Olika beslut när toppjurist häktad för våldtäkt vädjade till medier om att publicera hans namn. Kvällstidningarnas travtips. Vi bestiger berg för att få reda på framgångsreceptet för tidskrifter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Häktade toppjuristen som ville träda fram
När Göran Lambertz, före detta Justitiekansler, justitieråd och flitig och publik debattör, lät meddela att han ville att medier skulle gå ut med att det är han som just nu sitter häktad misstänkt för våldtäkt, fick hans önskan till sveriges publicister brett genomslag.
Aftonbladet, Expressen, SVT, Dagens Nyheter, TV4 och Uppsala Nya Tidning är några av de titlar som i veckan tagit beslutet att publicera hans namn, trots att han ännu inte är åtalad för något brott.
Ekot på Sveriges Radio och Svenska Dagbladet hör till de som valt en annan väg och inte gått ut med hans namn.
På grund av Göran Lambertz bakgrund och CV får den här rättsprocessen ses som något alldeles unikt och när det gäller valet att namnpublicera finns det många aspekter att väga in.
Så hur tänkte och tänker egentligen de ansvariga utgivarna?
Reporter: Johan Cedersjö.
Aftonbladet med egen häst i travtips
Kvällstidningarnas travbevakning drar stor publik och det är en lite speciell genre. För med trav handlar det dels om sporten, men också om tippande.
Just nu är det andelsspel som gäller. Alltså att flera personer går ihop tillsammans och tippar på vilka hästar som ska vinna i loppen.
Här har kvällstidningarna idag inte bara rollen som bevakare, utan även som stor aktör. För vecka efter vecka erbjuder tidningarnas profiler andelsspel som läsare kan köpa in sig i.
Men hur rimligt är det egentligen att redaktioner själva konstruerar spel, marknadsför spel och dessutom bevakar eventuella vinster på spel?
Reporter: Erik Petersson.
Vinnare och förlorare när tidskriftsbranschen summerar 2020
Under många år har dagstidningsbranschen kämpat med vikande pappersupplagor och annonsintäkter. Men där verkar branschen nu funnit en väg framåt genom digitala prenumeranter.
Men medievärlden består även av tidskrifter och många har menat att det är de som nu står på tur inför ett liknande stålbad.
Coronåret 2020 var ett tufft år för tidskrifterna, det visar nya siffror från den årliga Orvesto-undersökningen som presenterades i veckan.
Men det finns även titlar som gått mot strömmen och faktiskt ökat sin räckvidd.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Fullständigt krig på nyhetssajten Bulletin. Men på vilket sätt har egentligen ägarna försökt styra innehållet? Om det globala PR-spelet kring intervjun med de brittiska kungligheterna Harry och Meghan. Om Frankrikes lag för att förbjuda att influencers uttnyttjar sina barn för viralt genomslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har i veckan stormat på en nivå som få tidigare mediestormar ens varit i närheten av. Dag för dag har nya anklagelser och uppgifter kommit fram, och det har närmast varit vidöppna spjäll rakt in i konflikterna på den nya nättidningen Bulletins redaktion.
Att tidningen som lanserades i höstas som en ny kvalitetspublikation har haft problem, inte minst när det gäller den utlovade produktionen av nyhetsjournalistik, har inte undgått någon. Avslöjandet om att flera publiceringar var plagiat var när det kom ett tydligt tecken på problemen.
Men få har nog kunnat ana vidden av den konfliktnivå som utspelat sig under ytan nästan från start. Både på redaktionen, men också i relation till ägarna.
Reporter: Johan Cedersjö
Få av er har nog missat intervjun med Meghan Markle och prins Harry. Superstjärnan Oprah Winfrey hade landat vad som redan nu kallas för årets intervju.
Meghan Markle berättade att de brittiska tabloidernas bevakning gick så långt att hon tillslut fick självmordstankar. Hur hon uppmanats att inte söka hjälp då det inte skulle se bra ut. Hon berättade att det inom kungafamiljen funnits bryderier kring hur mörkt parets framtida barn skulle bli. Ja i kungliga sammanhang sprängstoff, helt enkelt.
Den här intervjun har blixtbelyst det brittiska hovets relation till tidningarna i Storbritannien och efterspelet det har varit turbulent.
Reporter: Erik Petersson
Fenomenet med barn-influencers har blossat upp de senaste åren. Alltså barn som gör framgångsrika karriärer genom att synas framför kameran på exempelvis Youtube.
Det här har väckt debatt. Dels när det handlar om just barninfluencers och dels om vuxna influencers som kommersialiserar på sina barn i exempelvis reklamsamarbeten.
För vad är egentligen okej att tjäna pengar på i sociala medier?
I Frankrike klubbades i höstas en ny lag som fått stor uppmärksamhet. Där ska nämligen barns medverkande på sociala plattformar nu klassas som barnarbete.
Reporter: Alexandra Sannemalm
SVT förvarnade misstänkta brottslingar om polisens razzia i stor fastighetshärva i Luleå. Om Ekots förvirrade uppföljning på Göteborgs-Postens avslöjande om fusk i vaccinkön. Och så om att staten ställer allt tydligare krav på innehåll, när mediestödet nu förhandlas om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi brukar säga att nyhetsjournalistik ska vara konsekvensneutral. Alltså publicera uppgifter som är sanna och relevanta, oavsett vilka konsekvenser det kan komma att få. Men är det verkligen alltid så enkelt?
I måndags gick SVT Norrbotten ut med uppgifter om att polisen förbereder en stor razzia i Luleå. Tillslaget hörde till en omfattande härva av grov brottslighet kopplat till det kommunala fastighetsbolaget Lulebo. SVT skrev: “Under stor sekretess ska polisen under måndag och tisdag genomföra tillslag hos ett femtontal personer som representerar andra företag i Luleå och de ska hämtas in för förhör.”
Reporter: Tonchi Percan
Efter ett starkt journalistiskt avslöjande följer inte sällan sämre kopior. Vi kan kalla det copycat-journalistik. Grunden är att när någon redaktion genom ett avslöjande visat på ett problem är det mycket enklare för andra redaktioner att följa upp med liknande historier. Manegen är redan krattad eftersom publiken har en förförståelse för problemet och helst också redan är riktigt förbannad över det.
När Sveriges Radios Ekot i veckan rapporterade om att ännu en länk till vaccinationsbokning i Västsverige hade spridits och fler hade gått före i kön, då var det Göteborgs-Postens avslöjande från februari de försökte kopiera.
Men kopian var sämre än originalet.
Reporter: Johan Cedersjö
Just nu pågår en process som ska bestämma exakt vilka formuleringar det är som ska styra vilka som i framtiden ska vara berättigade till statligt mediestöd.
Tidigare har presstödet styrts av tabeller och siffror. Mätbara och handfasta variabler. Men efter den senaste utredningen om mediestöd har en annan parameter blivit aktuell i diskussionen. Nämligen om ett medie, som söker stöd, levererar redaktionellt innehåll av hög kvalité.
I år har myndigheten för press radio och tv för första gången känt sig nödgade att faktiskt definiera vad det här betyder. Resultatet är ett förslag om att bara medier som inte sprider felaktig eller manipulerad information eller vilseleder kring etablerad vetenskap ska kunna få mediestöd.
Reporter: Erik Petersson
Vad hände egentligen i Australien och vad händer just nu i Europa och Sverige? Hela programmet om maktkampen mellan mediehusen och techjättarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Hör Johan Lidberg, Associate Professor of Journalism vid School of Media, Film and Journalism. Svensken som varit med och format lagförslaget i Australien.
• Hör Thomas Mattsson, Ordförande för Utgivarna och tf. VD för TU Medier, Petra Wikström, Schibsted, Sara Övreby, Google Sverige och Anders Ygeman, digitaliseringsminister om lagstiftning som är på gång i Europa och spelet mellan mediehusen och techjättarna i kampen om ersättning.
• Hör amerikanska professorn Jeff Jarvis, Karin Pettersson, Aftonbladet och Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet om hur opartiska medierna är när de bevakar en fråga de själva är part i.
Reportrar: Erik Petersson, Alexandra Sannemalm och Johan Cedersjö.
Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen.
Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar.
Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform.
Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande.
För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera.
Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell.
Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.
Reporter: Erik Petersson
Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri – Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns.
Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler.
Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar.
Reporter: Johan Cedersjö
Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör.
Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin.
Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning.
Men hur har det egentligen gått med det?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Systematiskt slarv med felmarginalen när tidningar rapporterar om partisympatier, en första inblick i Facebooks högsta domstol och så om den ädla konsten att formulera sig fram till exklusivt innehåll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Opinionsundersökningar är idag en helt central del i väldigt mycket nyhetsrapportering. Och bland opinionsundersökningar är de som mäter hur partierna går i opinionen de som får mest uppmärksamhet.
Såhär har det varit under många år och idag har alla större mediehus egna återkommande undersökningar knutna till sig.
Centern går upp, Sossarna ner. Ebba Bush förtroende ökar, Per Bolunds dalar. Ja ni vet hur det låter, upp och ner sen sist och sen är det tvärtom.
Men hur noga är egentligen den här rapporteringen när det gäller den statistiska osäkerhet som kommer med resultaten?
Nyligen kom en avhandling som gått igenom det här på ett systematiskt sätt och resultatet är ingen rolig läsning för Sveriges politiska reportrar.
Reporter: Tonchi Percan
För oss journalister är det ju viktigt att vara först. Du känner säkert igen formuleringarna - “berättar för första gången”, “nu bryter han tystnaden” eller “i en exklusiv intervju med”... Ja, ni fattar.
Och det här kan man väl på ett sätt förstå. Det är ju själva nerven i journalistiken – att kunna berätta något ingen annan tidigare berättat.
Men ibland blir det helt klart krystat och komiskt. Vi har hittat flera exempel där redaktioner fått ta till en rejäl dos med kreativitet för att lyckas formulera sig som att det ska låta som om de är först.
En fråga ställs i alla fall ytterst sällan, eller ska vi kanske säga nu, för första gången. Spelar det här egentligen någon som helst roll för publiken?
Reporter: Alexandra Sannemalm
För två veckor sen fattade Facebooks så kallade “högsta domstol”, tillsynsrådet, sina första beslut. Och i dagarna väntas nu ett avgörande i nästa fall, ett fall som kommer få storpolitiska konsekvenser oavsett utfall. För Facebook har nämligen bett rådet att ta ställning till Donald Trumps avstängning från plattformen.
De sociala mediernas självreglering pekas av en del ut som framtiden och lösningen på den diskussion som finns idag om det offentliga samtalets hälsa.
Så vad kan man då säga redan nu om var gränserna går? Vilken riktning pekas ut i de första besluten och vilka konsekvenser kan ett sådant här system få?
Reporter: Erik Petersson
Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet.
Citat: “Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang”.
Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat “en kontakt med Kim Bergstrand”.
Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten?
Reporter: Johan Cedersjö
Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen.
Reporter: Alexandra Sannermalm
I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd.
Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna?
Reporter: Erik Petersson
Kvällsposten publicerade extremt integritetskänsliga uppgifter om nyligen bortgången sportjournalist. Om SVT som nu sänder den danska och omstridda dokumentären Krigsfotografen. Och så om offentlighetsprincipen, vi sammanfattar om den stod pall för coronaåret 2020?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kvällsposten publicerade integritetskränkande uppgifter
Förra veckan publicerade Kvällsposten en artikel om en ung fotbollsskribent som nyligen gått bort. Men det var ingen regelrätt dödsruna tidningen valde att gå ut med. Istället var det en artikel som innehåller både spekulationer om dödsorsaken och flera djupt personliga och mycket integritetskänsliga uppgifter.
Lejonparten av artikeln, den består av långa citat från en text som en nära anhörig publicerat på Facebook. En personlig text som tidningen mest kopierat och klistrat in.
Vi har pratat med sportreportrar, kollegor, som blivit illa till mods av Kvällspostens publicering.
Reporter: Erik Petersson
Omstridd dansk dokumentär visas av SVT
SVT har nyligen visat den danska dokumentären Krigsfotografen. En film som följer fotografen Jan Grarups liv när han pendlar mellan livsfarligt arbete i världens krigszoner och familjeliv med barn hemma i Danmark.
Arbetet med filmen har pågått under flera år och under processen dog Grarups exfru som också är mamma till deras tre gemensamma barn. Händelsen utvecklades till en central del i dokumentären, mest tydligt när filmens regissör är med och filmar scener från begravningen.
Men just dom här begravningsscenerna, dom har blivit rejält omdebatterade i Danmark eftersom flera anhöriga till den avlidne menar att dom aldrig godkänt att deras närvaro och att sörjande skulle bli en del i filmen.
Vilken koll hade SVT egentligen på den här kritiken när dom bestämde sig för att publicera och vilka rutiner finns för att säkerställa att internationella dokumentärer håller för SVT:s pressetiska kompass?
Reporter: Johan Cedersjö
Offentlighetsprincipen prövad under 2020
År 2020 blev ju minst sagt ett annorlunda år och mycket av journalistiken har ju handlat om hur Sverige har hanterat coronapandemin. En oumbärlig nyckel i arbetet med att granska kommuner och myndigheter, det är ju en väl fungerande offentlighetsprincip. Så sett över hela året, hur väl har den då fungerat?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Halländsk riksdagspolitiker uthängd för rattfylleri, nu pudlar chefredaktören. Självförstärkande storbråk på Youtube efter att influencer rankade flickor på Tiktok. Och så får vetenskapsradion kritik för förvirrad rapportering om förvirrade fiskar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Riksdagsledamot hängdes felaktigt ut för rattfylleri
Som förtroendevalda får riksdagsledamöter finna sig i att deras liv och gärning synas i medier. Allmänintresset är stort – och det inte bara för deras arbete inom politiken utan även för deras vardagsliv.
Men det finns såklart gränser, även här. Och även om mediernas strålkastarljus lyser extra på politiker, kan samma krav såklart ställas på att rapporteringen är saklig, relevant och baserad på kontrollerade uppgifter.
I december krockade den halländska riksdagsledamoten Sara Heikkinen Breitholtz med en buss och en utredning om rattfylleri inleddes. Alla lokala redaktioner rapporterade om det här med både namn och bild.
Men när Hallands Nyheter sen felaktigt slog fast att hon blåst 1.0 promille, tog den här storyn fart rakt in i en publicistisk seriekrock.
Reporter Alexandra Sannemalm
Kritik mot youtuber i en parallel medieoffentlighet
På Youtube och bland influencers har det stormat mer än vanligt i veckan. Hårda verbala attacker har utdelats och i livesändningar och evighetslånga instagramstories har det skapats nya lojaliteter och fiender. Allt påhejat, och kanske till och med framdrivet, av den ofta unga publikens omättliga behov av innehåll som väcker känslor.
Har du missat det här är du inte ensam. Utöver några få artiklar på kvällstidningarnas nöjessidor och en TT-artikel som knappast lyftes fram av dom etablerade medierna, har det varit tyst bland dom ska vi säga vuxna i rummet.
Ingen debatt, inga kommentarer eller krönikor.
Det är intressant i sig. För det är närmast som en parallell offentlighet som utspelar sig på nätet. Som finns där, lever sitt eget liv och lockar en publik inte sällan betydligt större än de flesta svenska dagstidningar.
Bråket det började den här gången när en youtuber bestämde sig för att göra en video där han bedömde unga flickors sexualitet när dom dansade på appen Tiktok.
Reporter: Tonchi Percan
Förvirrat om förvirrade fiskar i Vetenskapsradion
I veckan sände Vetenskapsradion på djupet två program om något som kallas replikationskrisen. Det handlar om hur ett stort antal vetenskapliga studier inte alls får samma resultat när andra forskarlag försöker upprepa dom. Någonting som ju ställer frågor om forskningens tillförlitlighet.
Ett exempel man lyfte fram i programmet handlar om hur fiskar beter sig i försurade vatten. Ett ämne det forskats mycket inom dom senaste tio åren, men där en ny studie kommit fram till helt andra resultat än alla andra.
Vetenskapsradion drog hårt på detta och slog fast att den nya studien falsifierar ett helt forskningsfält. Men är det verkligen så?
Reporter: Erik Petersson
SVT får hård kritik om ängslighet i sin bevakning av händelserna i USA. Om årets lokalvinkel: Jakten på Skellefteå-hallsduken som dök upp vid Kapitolium. Om framtiden för Twitter och Facebook efter det historiska beslutet att stänga av den fria världens ledare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVT får kritik för ängslig rapportering om Trumps lögner
Det har bubblat ett tag, kritiken här hemma mot att public service-bolagen och inte minst SVT gått för långt i sin iver att vara opartiska. Att SVT, i sin journalistik, låtit lögn få lika mycket plats som sanning och tassat ängsligt kring den högernationalistiska våg som svept över västvärlden.
Pulic service-bolagen är just nu under politisk press och Donald Trumps tid vid makten, hans lögner och attacker på medier, har ställt många frågor om det journalistiska uppdraget på sin spets.
Men är det så, som kritikerna menar, att SVT gömda bakom prat om opartiskhet har tappat bort det avgörande journalistiska uppdraget – att skilja sanning från lögn.
Reporter: Erik Petersson
Jakten på Skellefteå-halsduken årets lokalvinkel
Efter stormningen av Kapitolium har flera spännande granskningar av vilka det egentligen var som tog sin in i kongressen kunnat följas på sociala medier. På Twitter och andra forum har forskare, journalister och allmänhet tillsammans hjälps åt för att identifiera personer som syns på det närmast oändliga materialet av filmer och bilder från våldsamheterna.
Kläder, symboler och tillhörigheter har närstuderats för att förbättra bilden av vilka angriparna var, vad de hade för motiv och hur förberett och koordinerat angreppet egentligen var.
Mitt i all röra av bilder och filmer dök en röd hallsduk med vita detaljer upp. På halsduken var ordet Skellefteå broderat och plötsligt fanns ett mysterium och en osannolik lokalvinkel på händelserna som följts av hela världen.
Tidningen Norran, med sin bas i just Skellefteå, var först med att skriva om nyheten och publicera bilden där halsduken ligger övergiven i bråte. Därefter har flera medier hakat på och historien blivit mer och mer intressant.
Reporter: Tonchi Percan
Big tech efter Trump
Det började med Facebook, sen följde Twitter efter. Efter det Youtube och sen en efter en av många andra amerikanska plattformar. Det är en historisk händelse som skett under bara några dagar.
Bolagen är ju unga, men på kort tid har de fullständigt revolutionerat det offentliga samtalet och stöpt om medieindustrin i hela världen. Att de nu, närmast gemensamt, stängt ute USA:s sittande president från sina plattformar, kommer för alltid finnas inskrivet i historien.
Många analytiker har i veckan skrivit om detta. Vad betyder egentligen det här för plattformarna och vilka konsekvenser får det för det offentliga samtalet, demokratin, framtidens internet och medieindustrin?
Jag tog i veckan med mig dessa, minst sagt stora och närmast filosofiska frågorna, för att se om det redan nu finns något svar på hur framtiden på nätet ser ut efter Donald Trump.
Reporter: Johan Cedersjö
Integritetskränkande klavertramp, polisens närvaro på sociala medier får kritik. Om vaccinrapportering, hur ska medier rapportera om dödsfall utan att skrämmas? Om Youtubes nedstängning av swebbtv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Etiska polisövertramp på sociala medier
Polisens närvaro i sociala medier har varit på tapeten under julen. Det har nog undgått få hur det under dom senaste åren kommit fler och fler lokala och nationella poliskonton som sprider inblickar och ingripanden från norr till söder till sina följare.
Polisen är en myndighet i stort behov av allmänhetens förtroende – där kan dom sociala medierna vara till stor nytta. Men hur mycket förtroende skapas egentligen av raljanta kommentarer, integritetskränande och dåligt pixlade bilder eller regelrätta reklaminlägg?
Skribenten Max Karlsson har under en längre tid granskat polisens agerande och i veckan publicerade han en sammanställning i dagens ETC.
Reporter: Tonchi Percan
Vaccinrapportering om dödsfall alarmistisk?
Förra veckan kom nyheten att en multisjuk, 85 år gammal man på ett särskilt boende avlidit dagen efter att han fått Covid-vaccinet. Mer eller mindre alla svenska medier publicerade nyheten, detta trots att läkare inte misstänker någon koppling mellan vaccinet och mannens dödsfall.
Så vad var då egentligen nyheten? Att en äldre man dog?
Vaccineringen av Sverige kommer utan tvekan att vara en av vårens största nyhetshändelser och kommer återkommande att vara i fokus i medierapporteringen. Och fallet med mannen som dog efter sprutan, det var det första men kommer inte att vara det sista där personer avlider i nära tidssamband med vaccinering.
Så hur ska då medier hantera den här situationen och hur ska dom bevaka den? Erik Petersson har i veckan pratat med tre olika medier som valt olika väg och försökt reda ut vilken linje de kommer ha i sin vaccinrapportering.
Reporter: Erik Petersson
Youtube raderade Swebbtv
Dagen innan julafton valde Youtube att radera kanalen Swebbtv från dess plattform. Det skedde efter att kanalen under hösten fått upprepade varningar om att innehåll som publicerats strider mot youtubes användarvillkor.
Enligt Mikael Willgert, VD för och programledare på swebbtv, handlar det om uppemot 700 videoklipp och hundratusentals kommentarer som på ett bräde raderats.
Det svänger fort i den nya medievärlden. Det är faktiskt bara år sen dom stora amerikanska techjättarna kallade sig för infrastruktur och inte publicister. Då ville dom inte moderera, radera eller ta ansvar för innehåll som deras användare laddat upp.
Men nu blåser ju andra vindar och frågan är om man idag inte bör kalla Youtube, Twitter och Facebook för världens mäktigaste publicister. Adam Cwejman, chef för Göteborgs-Postens liberala ledarsida, skrev i veckan om nedsläckningen av swebbtv. Jag ringde upp honom.
Reporter: Johan Cedersjö
Fängslad i över fem år men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Ett helt program om 80-talets peking, politiska skandalböcker och ett liv som bricka i ett storpolitiskt spel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För ett knappt år sedan dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i Kina. Anklagelsen är att han ska tillhandahållit information till främmande makt.
I Sverige är han ständigt aktuell. Hans fall skapar återkommande diplomatiska skandaler mellan Sverige och Kina och hans fall svävar som symbol för den mörka baksidan av Kinas allt mer offensiva frammarsch på världens scen.
Men vem är egentligen förläggaren Gui Minhai? Och vilken typ av publicistik är det han ägnat sitt liv åt?
I det här specialprogrammet kommer du höra både vänner och kollegor teckna bilden av en man vars utgivning blev så obekväm att världens största diktatur bestämde sig för att sätta stopp för en hel marknad.
Och kanske är det så att han till slut kom lite för nära skandalerna i Kinas absolut högsta ledning.
Reporter: Erik Petersson.
Vi sammanfattar medieåret som gått med tre gäster på länk. Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, Irena Pozar, chefredaktör Veckorevyn och Fouad Youcefi, utrikesreporter SVT.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pandemibevakning, USA-val och upprop i kölvattnet av Black lives matter. Även om det har varit ett annorlunda år saknas det inte mediefrågor att diskutera.
Programledare: Johan Cedersjö.
Chokad och skärrad mamma intervjuades i både SVT och SR. Vilda spekulationer, utpekande och fel i rapportering om misstänkt matchfix. Ständigt krympande utrymme för oberoende journalistik i Hongkong.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trasig mamma i chock intervjuades om försvunnen son
Att intervjua människor i trauma är svårt. Att som utgivare ta beslut om det bör publiceras, är nog ännu svårare.
Genom åren har medier många gånger fått kritik för att ha intervjuat människor i chocktillstånd. Det kan få långtgående konsekvenser för den drabbade och nu när publiceringar finns digitalt och för evigt riskerar intervjuerna att gång efter gång riva upp gamla sår.
För två veckor sedan försvann en pojke i Småland. Hans mamma, trasig, bedrövad och förtvivlad, sökte då upp de lokala redaktionerna för att i en intervju be om hjälp.
Men borde verkligen redaktionerna ha gått henne till mötes?
Reporter: Tonchi Percan.
Vilda spekulationer, utpekanden och felaktigheter efter hockeymatch i Umeå
I veckan har det återigen varit rapportering om misstänkt matchfixning i Sverige. Den här gången i samband med måndagens hockeymatchen mellan Umeålaget Björklöven och Mora, i andradivisionen Hockeyallsvenskan.
När Svenska spel i stoppade allt spel på matchen, tog det inte lång tid innan spekulationerna drog igång och Björklöven anklagades för läggmatch. Tidningar har gasat på, känt lukten av skandal och jagat i flock.
Även om matchfixning är ett problem i Sverige idag ställer rapporteringen från veckan en rad frågor. Hur rimligt är det att tidningarna ska avgöra eventuell skuld? Hur gick det till när en okänd försäljare helt plötsligt blev expert i frågan? Och hur kunde P4 gå på en blåsning och avskeda Björklövens målvakt?
Reporter: Johan Cedersjö.
Snaran dras åt för fri journalistik i Hongkong
I somras infördes nya säkerhetslagar i Hongkong. Kinas inflytande och makt är nu än mer reell, och många har pratat om att dagarna av press- och yttrandefriheten i Hongkong är över.
Hongkong som ju så länge varit en utpost för fri journalistik i ett annars stängt och slutet Kina.
Nu under hösten har det varit otroligt dramatiskt. Nyhet efter nyhet om det allt hårdare klimatet har slagit ner.
Vi ringde upp två journalister för att höra om vardagen som journalist i Hongkong just nu.
Reporter Erik Petersson.
Att komma nära eller kanske till och med för nära sina intervjupersoner. Svensk tidning stäms av affärsman i London. Avslöjande satir av Uppdrag Granskning. DN ger inte ut någon Greta-bok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Närgånget med Johanna Möller i ny dokumentär
För journalister handlar det om att komma nära intervjupersoner och bygga upp ett förtroende för att på bästa sätt kunna berätta deras historier.
Men hur nära är egentligen för nära? Och var går den gränsen?
I en programserie av Rättegångspodden med titeln “Mvh, Johanna Möller” berättar två journalister om sitt arbete med en dokumentärfilm om kvinnan som är dömd för det som blivit känt som arbogamorden.
Reporter Alexandra Sannemalm.
Realtid stäms i London
I veckan lämnades en stämningsansökan in i London mot den svenska tidningen Realtid.
Det är efter en granskning av företaget Eco Energy vars svenske ägare Svante Kumlin redan när tidningen började ställa frågor inför publiceringen hotade om att stämma för förtal.
Reporter Erik Petersson.
Träffsäker UG-satir avslöjar granskarna
För två veckor sedan firade Uppdrag granskning 20 år i rutan och i samband med det lät de SVT-profilen Niklas Källner göra ett inslag om programmets dramaturgi.
Inslaget är en nedmontering av de klassiska pusselbitarna i ett Uppdrag granskning-reportage.
När det är såhär enkelt att klä av berättandets beståndsdelar har då formatet blivit passé?
Reporter är Erik Petersson.
Dagens Nyheter skrotar boksatsning
Greta Thunberg har nu varit chefredaktör för en dag för Dagens Nyheter. Söndagens tidning var helt rensad från opinionsmaterial och tidningen hade fokus på fakta om klimatets utveckling.
Men helt separat från det här Greta-projektet, har journalister på DN också arbetat med en bok om Greta Thunberg.
Men vi kan nu berätta att Dagens Nyheter dragit sig ur projektet, och att satsningen på att ge ut böcker har skrotats.
Reporter: Tonchi Percan.
Förtalsutredningen med Joakim Lundell i centrum växer, Pressetiskt dilemma när toppolitikern Fredrik Federleys privata relation får politiska konsekvenser, hemlig massgrav utanför Östersund begravd
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förtalsutredningenen med Joakim Lundell i centrum växer
För ungefär ett år sedan kunde vi avslöja att influencern Joakim Lundell figurerar i ett förtalsmål efter publiceringar om en före detta samarbetspartner. Det handlar om youtube-videos om en annan influencer, JOZ of Sweden.
Efter vår rapportering avstod Kanal 5 och D-play från att sända ett avsnitt ur Lundells egen dokusåpa där det gjordes underhållning av konflikten med en inhyrd ambulans.
Joakim Lundell menade att han inte gjort något fel, och kallade vår reporter för en råtta.
Trots att det nu gått över ett år, har något åtal om förtal ännu inte väckts. Så vitt vi vet har varken Joakim Lundell eller någon annan ännu delgivits misstanke om brott.
Men förundersökningen pågår fortfarande och den har vuxit. För på Youtube har anklagelserna mot Joz of Sweden, eller Johan Sernebrink, inte slutat. Tvärtom kommer ständigt nya videos som lockar hundratusentals tittare.
Reporter: Terje Carlsson.
Ekot hemlighåller brottsrubricering i fallet Fredrik Federley
Förra veckan kom uppgifter om att Fredrik Federley, toppnamn inom Centerpartiet, har haft en relation med en man dömd för grova sexualbrott mot barn. Federley meddelade själv att han på grund av relationen fallit isär, sjukskrivit sig och tagit paus från politiken.
Den här veckan har bilden av vad som hänt klarnat mer och mer och Centerpartiet har meddelat att deras förtroende för Fredrik Federley är skadat.
Den här historien har varit och är ett pressetiskt dilemma, vilket varit synligt i veckan. Ansvariga utgivare har valt helt olika när det gäller vilka detaljer som ska berättas.
I grunden handlar det om att allt som rör topppolitikern Fredrik Federley har ett stort allmänintresse, men hur mycket skada ska hans ex-sambo, som inte är en offentlig person, behöva utstå för rapporteringens begriplighet?
Tonchi Percan är reporter.
Spridd nyhet om hemlig massgrav på Frösön överdriven
För drygt en månad sedan kom nyheten om en hemlig massgrav på Frösön utanför Östersund. Det var Östersunds Posten som låg bakom avslöjandet och det dröjde inte lång tid innan hela landet pratade om en massgrav där mentalpatienter grävdes ner i hemlighet.
Nyheten har både skakat anhöriga till de döda och upprört kommunpolitiker i Östersund.
Men efter de inledande publiceringarna har det pågått en livlig debatt på Östersunds Postens kultursida om tidningens förhållande till fakta och godtrogna tillit på hörsägen.
Reporter Alexandra Sannemalm.
Förra veckan delades stora journalistpriset ut. Nu tar vi upp kritik mot tre av vinnarna. Om fyndet på Estonia som sägs ändra allt. Reportageboken Familjen och Årets förnyare Coronaveckan som gått.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Årets avslöjande: Estonia – fyndet som ändrar allt
Vinnare av årets avslöjande blev Henrik Evertssons dokumentär Estonia – fyndet som ändrar allt. Den har trollbundit många men anklagas nu också för att ha mörkat upptäckter och kallas för konspiratorisk.
Reporter: Johan Cedersjö.
Årets förnyare: Coronaveckan som gått
I kategorin årets förnyare gick priset i år till journalisten Emanuel Karlsten som under coronapandemin lyckats etablera sin blogg som en viktigt nyhetskanal för pandemirapportering. Varje vecka har han sammanfattat de viktigaste nyheterna under rubriken Coronaveckan som gått.
Men kritiker menar nu att han är totalt beroende av Facebook för att driva sin journalistik.
Hur nytt är egentligen det och vad betyder det i längden om den förnyade journalistiken hamnar i klorna på de sociala medieplattformarnas engagemangsdrivna algoritmer?
Reporter: Tonchi Percan.
Årets röst: Familjen
Kategorin årets röst ges till en reporter som med “egensinne gjort avtryck i journalistiken”. I år gick priset till boken Familjen, skriven av SVT:s Johanna Bäckström Lerneby.
En bok som blivit hyllad av många – men i veckan kom också en krönika i Göteborgs Posten som gick hårt åt bokens trovärdighet. Den kallas i texten för vit förorts-fantasy och beskylls för att gå polisens ärende.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Medieombudsmannen publicerade fler uppgifter än klandrad tidning. Kvällspostens annonsliknande hyllningsartikel om det stora svenska möbelvaruhuset. BBC i blåsväder för en 25 år gammal intervju.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medieombudsmannen avslöjade mer detaljer än fälld tidning
För sex veckor sedan fällde Medieetiska nämnden och Medieombudsmannen en publicering i Västerbottens-Kuriren om kränkningar mot en elev på en grundskola.
Tidningen hade anonymiserat båda eleverna och vilken skola det gällde, men enligt nämnden var rubriken för hård och det var inte förenligt med god pressetik att vårdnadshavaren till den anklagade eleven inte fått komma till tals.
Det här är en historia som rymmer många aspekter av medieetik. Faktiskt inte bara hos VK utan även på medieombudsmannens egna sajt.
Reporter: Johan Cedersjö.
Annonsliknande IKEA-artikel i Kvällsposten
Kvällsposten publicerade för en vecka sedan en lång artikel som närmast kan beskrivas som en ren hyllningskör till Ikeas arbete med att anställa unga vuxna.
Det var filmer, det var lovord från anställda och det var i det närmaste totalt okritiskt.
Vår reporter Tonchi Percan läste artikeln och frågar sig om det här är betalt av IKEA eller om det är en redaktionell nyhetstext.
BBC i blåsväder över 25 år gammal intervju
Det har kallats årtiondets scoop och den mest betydelsefulla kungahusintervjun som någonsin gjorts. I år är det 25 år sen BBC intervjuade prinsessan Diana i vad som skulle komma att bli ett historisk tv-ögonblick.
I den öppenhjärtiga intervjun berättar Diana om psykiska problem, om äktenskapet med prins Charles och deras otrohetsaffärer.
Men nu har en debatt om intervjun återigen seglat upp och blivit en toppnyhet i brittisk press.
Det är en riktig spionhistoria med påstådda mörkläggningar, en återfunnen handskriven lapp och förfalskade dokument.
Reporter: Erik Petersson.
SKR rasar mot tidningarnas gräddfil att slippa betala för pappersåtervinningen. Ska svenska TV-hus ta efter USA och avbryta Trumps direktsändningar för att inte sprida hans lögner. Tretton år sedan journalistdebatt som fått kultstatus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tidningsbranschen vinnare när fria ordet ställs mot miljön
Minskade pappersupplagor, annonsflykt och coronapandemin slår just nu stenhårt mot mediebranschen. Men trots det nattsvarta lyfte faktiskt regeringen en tung börda från sveriges papperstidningar, när de i våras beslutade att de undantas ansvaret att betala för återvinning av sina pappersprodukter.
Det kan låta som en liten sak, men flera medieföretag menade innan beslutet att den här kostnaden skulle vara dödsstöten mot tidningar i dessa tider.
Istället är det nu kommunerna som ska ta den ekonomiska smällen och när remissvaren nyligen blev offentliga, var det tydligt att det här rört upp starka känslor.
Tonchi Percan är reporter.
Amerikanska medier avbryter Trump i direktsändning
Efter att Donald Trump förra veckan börjat veva sina anklagelser om att valet i USA var riggat och inte lagenligt, har redaktioner runtom i världen ställts inför en rad journalistiska dilemman.
Det började bara timmar efter att vallokalerna hade stängt och rösterna var långt ifrån färdigräknade. President Trump gick då upp på scenen i Vita Huset och hävdade, på tvärs mot allt som då var känt, att han vunnit valet och att ett utbrett fuskande är den enda förklaring till något annat utfall.
Hur ska medier tackla det faktum att i samma stund som de sänder ut Trumps direktsända tal, blir de också superspridare av hans strategi att underminera valets legitimitet.
Reporter: Johan Cedersjö.
13 år sedan Josefsson och Adaktusson gjorde upp i morgonsoffan - Vad hände sen?
Det är i år 13 år sen tolvtaggarna Lars Adaktusson och Janne Josefsson drabbade samman i SVT:s morgonsoffa i vad som skulle vara ett "samtal om journalistik".
Med det blev något helt annat.
Idag har klippet hundratusentals visningar på Youtube, men de två rävarna har faktiskt aldrig pratat ut.
Vår reporter Love Lyssarides kunde inte motstå att söka upp dem på nytt för att höra vad som egentligen hände den där morgonen och om de har försonats idag.
Kändiskock i veckan uthängd för sexuella trakasserier, vilken läxa har redaktionerna lärt sig från metoo-hösten 2017? Opinionsmätningarna totalt fel igen och partiskt rapportering i ett ständigt polariserande landskap, USA har gått till val. Och så frågar vi oss varför svenska medier inte vill publicera Charlie Hebdos karikatyr av president Erdogan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kändiskock uthängd – anklagad för sexuella trakasserier
I veckan anklagades en svensk kändiskock för att under många år ha sextrakasserat kvinnor på sin välkända restaurang. Det var tidningen Dagens ETC som först publicerade uppgifterna, men snabbt följde Expressen efter med en egen liknande granskning av samma kock.
I båda tidningarna namnges kändiskocken som varit en del av den svenska offentligheten under en lång tid.
På många vis påminner publiceringarna om det som hände under metoohösten 2017, när så gott som alla stora medier skrev om, och senare fälldes, för liknande publiceringar. Men på andra sätt skiljer sig veckans granskningar från då.
Tonchi Percan har dykt ner i veckans kockuthängning och frågar sig hur de står sig i relation till alla fällda publiceringar som blev facit efter 2017.
Opinionsmätningarna på glid ännu en gång i USA
Det blev ju en segdragen och jämn historia om makten i Vita huset.
Röster räknas fortfarande och TV-bolagens valvakor fortgår på tomgång, trots att dom flesta nog inser att det här valet sannolikt kommer att avgöras i domstol.
En sak står dock klart redan nu. Opinionsmätningarna – och genom dom medierna – har återigen misslyckats med att beskriva valutgången. Det här trots stor kris, haverikommissioner och självrannsakan efter förra valet 2016.
Vår reporter Erik Petersson har följt veckans valcirkus och frågar sig hur det är möjligt att opinionsmätarna återigen missat målet?
SVT avstod att publicera Charlie Hebdos Erdogan-karikatyr
Förra veckans nummer av den franska satirtidningen Charlie Hebdo hade turkiets president Erdogan avbildad på omslaget. Där satt han, flinande i sina kalsonger samtidigt som han lyfte på en kvinnas hijab så att baken hennes blev synlig. “Åhh, profeten” utropade han, med överskriften “privat är han mycket rolig”.
Karikatyren blev som bensin på den redan eldfängda relationen mellan Frankrike och Turkiet. En relation som ju präglats av stenhårda anklagelser och till is frusen diplomati efter mordet på den franske läraren Samuel Paty och president Macrons krig mot islamism.
Majoriteten av de svenska mediehusen rapporterade såklart om den här upptrappningen förra veckan. Men de allra flesta gjorde det utan att visa bilden allt faktiskt handlade om.
Varför då, kan man fråga sig? Är det så att Charlie Hebdos historia med muhammedkarikatyrerna är så känslig, att många svenska medier nu inte ens vill publicera en karikatyr över president Erdogan?
Det är allhelgonahelg och vi återutsänder tre reportage från vår sommarserie om journalister som mördats i tjänsten. Hör om mordet på Anna Politkovskaja, Nils Horner och Javier Valdez.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mordet på ryska journalisten Anna Politkovskaja
Det har gått 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering.
Reporter: Evalisa Wallin.
Mordet på Nils Horner påverkar fortfarande SR:s Afghanistanbevakning
Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har bara varit på plats i Afghanistan två gånger sen mordet.
Reporter: Hannah Engberg.
Journalisthoten i Mexiko och mordet på Javier Valdez
Mexiko är ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller försvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats.
Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dem hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán.
Reporter: Victor Löfgren.
TV4 slår tillbaka mot SVT efter ifrågasatt rapportering om utegångsförbud i Tensta. Historiskt bråk om TV4-serien Drottningarna. SVT fälls i Granskningsnämnden när nya pensionärer visas matinéfilm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rörig nyhetsrapportering om utegångsförbud i Tensta
Förra helgen publicerade TV4 nyheten att kriminella gäng utfärdat ett utegångsförbud i Stockholms-förorten Tensta. Häpnadsväckande uppgifter rakt in i en av de mest brännande politiska frågorna – kriminella gäng och utanförskapsområden.
Men ganska snabbt kom en ny publicering som reste frågetecken kring hur det egentligen ligger till. SVT gick ut med en slags motbild, och polisens började backa från sina egna ord och tona ner allvaret i händelsen.
Reporter Erik Petersson.
Historisk beef efter TV4:s premiär av Drottningarna
Knappt hade eftertexterna rullat igång innan kritiken sköljde in som en våg över TV4:s nya och påkostade dokumentära dramasatsning “Drottningarna”.
”Historieförfalskning”, “förtal” och “ärekränkning” har innehållet kallats och första avsnittet anklagas för att sprida en osann hatpropaganda mot kung Erik den fjortonde.
I främsta ledet i kritikernas kör står författaren Katarina Harrisson Lindberg och hennes äkta make, historieprofessorn Dick Harrrison.
Reporter: Filip Jacobsson.
Yngre pensionärer strular till det för SVT i Granskningsnämnden
Måndagar, tisdagar och onsdagar har SVT som tradition att sända matinéfilmer och då framförallt äldre filmer som dagens pensionärer ska minnas från sin ungdoms dagar.
Det här var länge ofarligt, men i takt med att en ny generation kommit upp i pensionärsstatus, låt säga såna som var unga på 60-70-talet, har SVT ställts inför ett udda och lite speciellt problem.
För ungdomsfilmerna för de här nyare pensionärerna, de består nämligen av betydligt mer våld, sex och mord än tidigare generationers. Och just våld, sex och mord på dagtid – det är det många som ogillar, inte minst Granskningsnämnden.
Reporter: Alexandra Sannemalm.
Ett gripande i Kanada reser frågan om New York Times succépodd bygger på en bluff. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen mellan Södermalm och Radiohuset. Varför hackades LRF-media av Vietnam?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Blev New York Times lurade av IS-terrorist
Prestigetidningen The New York Times skakas just nu av vad som kan komma att betecknas som ett fullständigt publicistiskt haveri. Det handlar om den prisbelönta podden, Caliphate, gjord av tidningens stjärnreporter när det kommer till terrorism Rukmini Callimachi.
Podden, som fick enorm uppmärksamhet bygger framförallt på ett möte med en kanadensare som anslutit sig till terrorgruppen IS.
En unik intervju där mannen berättar ingående om hur han anslöt sig till terrorgruppen och hur han i dess namn utförde flera bestialska mord i det så kallade kalifatet.
Problemet är bara att mannen för tre veckor sen greps i Kanada, anklagad för att ha hittat på alltihop.
Reporter: Johan Cedersjö.
Guldbron sätter stopp för journalistexpressen
Gräv där du står är inom journalistiken en urgammal lärdom. Det betyder att man ska avslöja missförhållanden i ens egen närhet. Men som journalist har man, under just förevändningen att man gräver där man står, också makten att tala i egen sak.
När busslinje 76 mellan Södermalm och Radiohuset nu får en ny rutt, tog det skruv rejält. Och det gjorde det i Radiohuset.
Det var ett "Chockbesked", det var granskning med hemliga källor och det var mycket av det hela.
Vår reporter Tonchi Percan bestämde sig för att ta buss 76 från Slussen till Radiohuset, den så kallade journalistexpressen.
LRF-media hackade av vietnameser
Vad har LRF media gemensamt med fotbollsspelaren Bransilav Ivanovic och vad har det med vietnamesisk hudvård att göra?
För några veckor sen blev LRF medias Facebooksidor kapade. De förlorade kontrollen över inläggen och sidorna försvann helt från plattformen.
Det här är ju en typ av händelse som inträffar ganska ofta, men i det här fallet var sambanden så förvånande att vår reporter Erik Petersson var tvungen att gå till botten med varför vietnamesiska hudvårdssäljare verkar ha hackat en tidning som skriver om svenskt lantbrukspolitik.
SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tyst från Ekot om uppropet Vems SR
För två veckor sen publicerades uppropet “Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio”. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt.
Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald.
Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism.
Reporter: Johan Cedersjö
När matbutikens snusk skyddas av anonymitet
När medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras.
“Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen”, “Lokal tandläkare blir av med sin legitimation”... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel.
Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten?
Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val.
Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidning
Sveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race.
Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna.
Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör.
Reporter: Erik Petersson
Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisation
Efter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade.
Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet.
Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner.
Åklagaren som ville beslagta Estoniainspelningar
I veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov.
Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien.
Reporter: Johan Cedersjö, Erik Petersson
Lokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta
Från Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här?
Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.
Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT
Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden.
Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott.
Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken
Reporter: Tonchi Percan.
UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna
I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet.
Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm.
Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva.
Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Per Brinkemo från kylan till klanexpert
Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan.
En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa.
Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom.
Alla vill vara publicister
I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister.
Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige.
Reporter: Johan Cedersjö.
Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan
Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag.
Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft.
Reporter: Johan Cedersjö
Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier
Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj?
Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd.
Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess
Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet.
Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona.
Tonchi Percan är reporter.
Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär
Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas.
Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar.
I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper.
Reporter: Erik Petersson.
Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen “När skogen tystnar”, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.
Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire
En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör.
Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften.
Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat.
Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden
Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats.
Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för.
Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute?
Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.
Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid
Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen.
Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest?
Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar.
Reporter: Tonchi Percan.
Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis
Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet.
Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik?
I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare.
Reporter: Erik Petersson.
TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor
Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter.
Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar.
Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak.
Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor?
Reporter: Johan Cedersjö.
Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga
Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt?
• Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd
Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service, politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?
• Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension
För några veckor sen kom boken “Mitt liv: inget försvarstal”, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten.
• Bråk om distribution av tidningar på landsbygden
Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken “Stoppa posttraumat” kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.
Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Varför ratar SVT TikTok just nu?
Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson
• Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer
De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge
• Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar
Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.
Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet
Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan
• Efter gripandet av mediemogul – är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott?
Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge
• Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning
80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur.
•Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd
Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till.
I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring – men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.
Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm.
Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra Sannemalm
Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi Ramel
Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg
SVT gick med på debattkrav - ansvarig utgivare bemöter kritiken, Vrångö i coronarapporteringens centrum - hur påverkades de som bor där? Första delen i sommarserien - om mordet på Anna Politkovskaja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans stora mediedebatt har varit en debatt om debatten som inte blev av. I SVT:s Morgonstudion satt både migrationsminister Morgan Johansson och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, men de fick inte prata med varandra. Det var nämligen ministerns krav för att komma dit - att det inte skulle vara en debatt. För tittarna blev det nog extra märkligt när Morgan Johansson kritiserade moderaterna och från programledaren fick till svar: "Nu har vi ju ingen debatt här, så moderaterna har inte möjlighet att svara". Vi har pratat med SVT:s tillförordnade ansvarige utgivare Judit Ek i veckan. Reporter: Freddi Ramel
I maj samlades körmedlemmar från flera kyrkor på Vrångö för att sjunga tillsammans. Senare upptäcktes det att flera medlemmar ur kören var sjuka i corona, någonting som fick stor uppmärksamhet i medier både i Sverige och internationellt. Utbrottet visade sig sedan vara mindre än vad man först befarat - inte ens större än i samhället i övrigt - något redaktionerna också rapporterade om. Men för öborna finns corona-stämpeln kvar. Vad händer egentligen med ett litet samhälle efter en intensiv nyhetsrapportering? Reporter: Alexandra Sannemalm
Vi lever ju just nu igenom en pandemi, och det är naturligt att medier därför håller extra koll på sjukdomsutbrott runtom i världen. Men hur tydliga måste medier vara för att inte riskera att sprida ny panik i det här läget? Den frågan väcktes i söndags när nyheten kom att en stad i kinesiska inre mongoliet drabbats av böldpest. En nyhet som innehöll alla ingredienser: förtäring av exotiska djur och en stad som försatts i krisläge. Hör Joakim Jerdenberg, vd på GetAI och Jonathan Jeppson, nyhetschef på Aftonbladet. Reporter: Freddi Ramel
Vetenskapsradion om coronanyheten som inte höll måttet. Hur väljer medier sina coronaexperter? Åtal mot journalist dom dök vid Estonia. Direktpress köper Mitt i hur påverkas journalistiken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell mitt under pågående pandemi? SVT om dubbelspelet i arbetet med dokumentären Att rädda ett barn. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell?
Kort efter att sommarvärdarna presenterades den 11e juni fick Sveriges Radio kritik. Ska en makthavare - på den unika position Tegnell har just nu - verkligen erbjudas den här plattformen mitt under brinnande kris? Hör Sommar i P1:s chef Bibi Rödöö svara på kritiken. Reporter: Freddi Ramel.
• SVT:s etiska avvägningar i arbetet med Att rädda ett barn
SVT:s dokumentärserie Att rädda ett barn har hyllats. Ett mästerverk, skriver Svenska Dagbladet. Men samtidigt menar kritiker att dokumentären bygger på oetiska intervjuer. Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de under lång tid fortsatte följa organisationen BRY på nära håll utan att, förrän precis i slutet, låta den kritiska vinkeln märkas? Tonchi Percan intervjuar SVT:s Bo-Göran Bodin.
• Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier
Nyheten om en förrymd orm i en matbutik i Uppsala har fått stor spridning under juni. Kanske rentav en kinesisk giftkobra har medier rapporterat. Men om vi synar den här nyheten lite närmre i sömmarna är det rätt mycket som bygger på antaganden. Och en fråga som infinner sig är vad som händer med grundläggande kritiska frågor såsom “hur vet vi det det här?” Och “kan det ha gått till på något annat sätt?” när en perfekt sommarstory dyker upp på den mediala radarn. Reporter: Alexandra Sannemalm.
• Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket
Fenomenet “Hemnet-journalistik” har vi uppmärksammat förr i Medierna. När bilder i mäklarannonser tillsammans med säljtexten med kanske inte alltid så jättestor arbetsinsats från redaktionens sida knådas om och paketeras till en klickvänlig artikel. Nyligen uppmärksammades Camilla Läckbergs bostadsannons på just det här sättet av flera medier. Men frågan är om inte Norrtelje Tidning blev lite väl uppspelta över mäklarfirmans bildmaterial. Reporter: Therese Rosenvinge
Vi repriserar en samling reportage från våren om hur medier hanterat och bevakat coronakrisen. Om bland annat etiska dilemman, specialreportrarnas roll och pandemins effekter på TV-utbudet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Etiska dilemman när SVT visade bilder inifrån intensivvårdsavdelning
Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? För journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Repris från april.
Om specialreportrarnas roll under coronabevakningen
I vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Repris från mars.
Corona-viruset sätter käppar i hjulet för TV-fabriken
Just nu är det, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Vad kommer kanalerna sända när man inte lyckas spela in det material man behöver till senare på året? Repris från maj.
Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på egna redaktionen?
Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet och kallades den siste riktige pressfotografen. I 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Han dog i sviterna av covid-19 i slutet av mars, 62 år gammal. Vilka risker tog han på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Och hur påverkade dödsfallet tidningens säkerhetsrutiner? Repris från april.
Vi följer bevakningen av den historiska Palme-presskonferensen med full access inifrån en av landets största redaktioner. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av avliden? Palme-journalistik post Palme-utredningen. Och om det eviga snacket om skillnaderna i journalistisk kultur mellan Göteborg och Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Expressen inifrån när Palme-beskedet kom
Förväntningarna var med rätta höga efter att åklagare Krister Petersson i alla fall antytt att en lösningen på mordet äntligen skulle presenteras. Men som vi alla vet vid det här laget var besvikelsen ett faktum för många av de insatta efter pressträffen i onsdags. Men hur går det till bakom kulisserna när man ska bevaka ett sådant här historiskt besked? Vår reporter Tonchi Percan fick full access till Expressens centraldesk och redaktion den här förmiddagen.
• Kan medier göra sig skyldiga till förtal av Skandiamannen?
Sedan Krister Petersson först gick ut och berättade att Palmeutredningen antingen skulle väcka ett åtal, eller läggas ner så har frågan om juridiken i att peka ut en person varit på radarn. Så vad gäller nu? Kan medier göra sig skyldiga till förtal när de nu skriver om åklagarens utpekande av Stig Engström. Reporter: Erik Petersson
• Palme-journalistik post Palme-utredningen
Polisen har tillsatt en speciell grupp som ska sekretesspröva begäran om handlingar från utredningen och man har satt en prislapp på 1 miljon kronor för att få ut utredningen i sin helhet. Hur ser intresset ut bland redaktionerna och vad är journalistikens väg framåt efter den här veckan? Reporter: Erik Petersson
• Göteborgsjournalister på ständig tvärs mot 08-redaktioner
Snobbiga skrivbordsjournalister i Stockholm och grävande gubbar i Göteborg. Så låter det iallafall bland de inbitna Göteborgsmurvlarna. Två journalistiska poler med olika typer av journalister, som jobbar under olika yrkeskulturer efter olika ideal. Som också påverkar slutprodukten och vilka jobb som faktiskt görs. Ligger det någon sanning bakom alla anekdoter? Och vilka är i så fall skillnaderna mellan Stockholmsjournalistik och göteborgsjournalistik? Reporter: Therese Rosenvinge
Hör Ekot om omtalade Tegnell-intervjun. Om attacker mot journalister som bevakar protesterna i USA. Faktagranskare kritiska mot Twitter efter agerandet mot Trump, hur ser vägen framåt ut för nätjättarna? Barometern brottas mot programmatiska bitcoin-annonser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• För hård Tegnell-tolkning i Ekot?
En av veckans stora nyheter har varit Anders Tegnells intervju med Ekot där han, enligt Ekot iallafall, nu är självkritisk. Internationella medier världen över rapporterade om Tegnells kovändning. Och det heter att Sverige “medger misstag”. Men vad var det han sade egentligen? Bara timmar efter intervjun så började frågetecknen hopa sig. I en intervju med DN som publicerades efter lunch på onsdagen säger han att det hela spetsades till rätt hårt. Till TT säger han att intervjun blev vinklad. Erik Petersson intervjuar Ekot.
• Journalister som bevakar protesterna i USA blir måltavlor
Bilderna av våld och upplopp i samband med protesterna efter George Floyds död har tapetserat medier över hela världen. Och något som varit slående är hur många journalister som blivit skadade under bevakningen. Och det har visat sig att det inte bara handlar om kaotiska situationer där reportrar och TV-team hamnat i korselden. Det finns en hel rad exempel på där demonstranter och framförallt polisen gjort journalister till måltavla. Reporter: Erik Petersson
• Twitter agerar mot Trump – får kritik av faktagranskare för hur
Twitters agerande mot president Trump där techföretaget gått in och faktagranskat och varnat för enskilda tweets ledde till starka reaktioner förra veckan. Inte minst från presidenten själv som svarade med att vilja riva upp en lag som skyddar techjättarna och ja, kanske rentav stänga ner Twitter som han också hotat med.Men det här är en historia med många bottnar. För det är inte bara Trump som kritiserat Twitter, utan det har också det ansedda journalistiska faktagranskarnätverket IFCN gjort. Framför allt bristen på transparens från Twitters sida har blivit en fråga. Reporter: Therese Rosenvinge
• Barometerns brottning mot bitcoin-annonser
Tidningen Barometern har i flera år granskat ett vadhållningföretag som lockat investerare med löften om hög avkastning och där det nu finns misstankar om svindleri och penningtvätt. De som haft reklamsamarbeten med bolaget har också fått hårda frågor från tidningen. Men har man sopat rent framför egen dörr? Det var en fråga som väcktes när en tidigare krönikör på Barometern på sin blogg nyligen gick ut och uppmärksammade att bedrägliga Bitcoin-annonser slunkit igenom tidningens annonssystem. Med vilken trovärdighet jagar Barometern misstänkta skurkar när dom själva de facto ger plats åt lurendrejeri? Reporter: Tonchi Percan
Aktuellt besökte småföretagare i reportage om LAS. Men missade att hon var både topp-politiker och lobbyist. Om corona-siffran som medier rapporterar dagligen, men som ofta ligger långt ifrån verkligheten. PR-succé för bilmärke när GP nappade på alternativt Göteborgs-varv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Lobbyist som case hos SVT
SVT kunde nyligen avslöja politiskt sprängstoff. Förändring av LAS är på gång. Aktuellt toppade med nyheten i måndags– facket rasar men småföretagarna rapporterades det, dom är nöjda. Tittarna fick ett på plats reportage från ett bemanningsföretag i Uppsala, där en glad småföretagare varmt välkomnade förslaget. Men för somliga var småföretagaren i Uppsala ett bekant ansikte. Och frågan som infinner sig i efterhand är hur det står till med rutinerna på SVT - tex när det kommer till att göra en googling på en person man väljer att intervjua i en brännande politisk fråga? Reporter: Tonchi Percan
• Johan Gieseckes kontrakt med Folkhälsomyndigheten
I dagarna blev det ju känt att Johan Giesecke, som intervjuats flitigt under corona-krisen, varit kontrakterad av Folkhälsomyndigheten sedan slutet av mars. Och att han också velat fakturera myndigheten för TV-framträdanden. Gieseckes koppling till myndigheten har bara varit vagt känd och svenska medier har ofta presenterat honom som bland annat tidigare statsepidemiolog och WHO-rådgivare. Inte som företrädare för myndigheten. Therese Rosenvinge intervjuar frilansjournalisten Emanuel Karlsten som var först med att berätta det här i veckan.
• Corona-sifforna som ligger långt från verkligheten
Varje dag klockan 14 börjar den. Den myndighetsgemensamma presskonferensen om Coronaläget i Sverige. Och varje dag följs den av flashar från flera stora mediehus om antalet nya fall av döda i Sverige i Covid-19. Myndigheterna säger gång på gång att de här siffrorna är väldigt osäkra, vissa dagar är det underrapportering, och andra dagar är det överrapportering. Även medierna är tydliga med att man ska vara försiktig med att tolka de, men ändå rapporterades de. Dag efter dag. Vad är det som gör att den här siffran över antalet nya fall kommit att bli så central i mediernas flash-bevakning av pandemins utbredning i Sverige? Reporter: Erik Petersson
• PR-succé för bilmärke när Göteborgsvarvet blev biljippo
Det sedvanliga Göteborgsvarvet i maj med tiotusentals löpare och hundratusentals åskådare i år uteblev på grund av Corona. Men som ersättning till folkfesten hittade Göteborgsvarvet, tillsammans med sin nya huvudsponsor - bilmärket Polestar - istället på en alternativ lösning. Ett virtuellt lopp fick ersätta och säkra exponeringen för sponsorns nya elbilsmodell inför dess lansering. Och exponering det blev det gott om när Göteborgstidningarna nappade på betet. En PR-succé för bilmärket kan man sammanfatta. Något som gör att bevakningen av årets Göteborgsvarv reser frågor om var gränsen mellan journalistik och reklam egentligen gick, eller ens om det fanns någon sådan gräns. Reporter: Therese Rosenvinge
Ett år med det nya mediestödet för stärka bevakning av sk vita fläckar. Hur mycket mer journalistik har det blivit för miljonerna? Medierna granskar bevakningen hos VK och NSD. Efter kritiken så har Tv4 själva utvärderat intervjun med Paolo Roberto. Udda annonsgrepp när medieaktören Epoch Times gick ut som bilaga med SvD.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Ett år med nya mediestödet – hur mycket mer journalistik har det blivit?
Förra året sjösattes ett nytt mediestöd för att stärka journalistiken i svagt bevakade lokala områden, sk vita fläckar. Totalt 30 nya statliga miljoner delades ut till över 30 tidningar. Men hur mycket mer journalistik i har läsarna fått för miljonerna?
Vid Luleå tekniska universitet har journaliststudenten Ellen Lundström undersökt hur stödet påverkat bevakningen hos dels Västerbottens-Kuriren och dels Norrländska Socialdemokraten. Resultatet spretar. Genomgången visar på ökad bevakning på vissa håll. Men det finns också exempel på kommuner som tidningarna fått pengar för att täcka, men där bevakningen varit oförändrad eller till och med tunnare efter stödet. Läs mer om granskningen.
• Tv4 om intervjun med Paolo Roberto. Och varför namnger inte SVT?
En vecka har gått sedan den kanske mest omdebatterade enskilda intervjun i svensk media i år sändes. I intervjun erkände Paolo Roberto sexköp. Redan innan intervjun publicerades, när Paolo Roberto gjorde klart på Instagram att han skulle “tala ut” hos Tv4 fick kanalen hård kritik. Kritik bland annat om att kanalen upplät utrymme åt en egen profil att krishantera. Tv4 var snabbt ute och försvarade sitt beslut att sända intervjun, men säger också, när vi besöker Tv4-huset nu veckan efter, att det finns delar som med facit i hand hade kunnat göras annorlunda. Reporter: Therese Rosenvinge
• Udda annonsgrepp när Epoch Times gick ut som bilaga med SvD
I förra helgens Svenska Dagbladet var det en del läsare som reagerade på en bilaga i tidningen. Det var den globala medieaktören Epoch times svenska edition som körde en coronaspecial. Ledare och nyhetsartiklar, alla med mycket kritiskt fokus på Kina och deras hantering av coronaviruset – alltså rakt in den globalt kanske mest brännande storpolitiska striden just nu. Men vad är det här för tidning och vilka krav ställer Svenska Dagbladet på innehållet när en annons är journalistik? Reporter: Erik Petersson
Storbråk mellan politikreportrar. Men är det verkligen gräddfil till ministerintervju för vissa? Vi går till botten med vem det faktiskt var som bakade alla cupcakes i Sveriges yngsta mästerkock. Aktuellt Fokus alternativmediesajt på vänsterkanten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Vem får de exklusiva ministerintervjuerna och varför?
Två av Sveriges största politikredaktioner har hamnat i luven på varandra. Det är ett tjafs som legat och bubblat ett tag, men nyligen blev det även publikt. Det handlar om Expressen som menar att Dagens Nyheter har gräddfil till tunga intervjuer med Stefan Löfven och hans ministrar. Hur går det egentligen till när partiernas pressavdelningar väljer ut vilka journalister det är som ska få exklusiva intervjuer? Reporter: Tonchi Percan
• Cupcake-kupp i Sveriges yngsta mästerkock
Är det okej att ta åt sig äran för någon annans jobb i syfte att göra bättre TV? Att fara med osanning i syfte att att boosta underhållningsvärdet i ett reality-program? Det här är frågor man kan ställa sig efter att ha tittat på Sveriges yngsta mästerkock i Tv4. Nyligen var dags för smaktest och det blev ordentligt färgglatt i studion när minicupcakes i en mängd olika utföranden dukades upp. Men vem var det som bakade? Reporter: Therese Rosenvinge
• Aktuellt Fokus – om innehållet, pengarna och grundarens högerextrema bakgrund
På 70-talet, i en analog tid, fanns det gott om socialistiska och kommunistiska grupperingar som gjorde tidning i Sverige. Idag, i det digitala medieuniversumet, lyser alternativmedier på vänsterkanten med sin frånvaro. Med några få undantag. I sista delen i den här reportageserien åker Josephine Freje Simonsson till förorten Bergsjön i Göteborg. Det handlar om sajten Aktuellt Fokus.
Nytt krispaket till svenska medier. Men räcker pengarna? Vi granskar youtube-kanalen SwebbTV, en tummelplats för konspirationsteorier. Coronaviruset ställer till det i TV-fabriken. Påverkar utbudet under lång tid framåt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Granskning: vilka är SwebbTV?
I vår granskande serie om de sk alternativmedierna har turen kommit till Youtube-kanalen SwebbTV. Många hörde kanske talas om den först i samband med att industrimannen Leif Östling, tidigare vd för lastbilsjätten Scania och ordförande för Svenskt Näringsliv, var med som gäst. Något som ledde till många svarta rubriker. Men vad är SwebbTV? Hur stor är kanalen och vad styr innehållet? Kanalens vd håller inte med om beskrivningen, men den som tittar märker snart att det här är en plats där konspirationsteorier ges stor plats. Läs mer om reportaget. Reporter: Josephine Freje Simonsson.
• Nytt krispaket till medier – hur långt räcker pengarna?
På fredagen kom ännu ett krispaket till svenska medier. En halv miljard i ett nytt stöd. Samtidigt beräknas medier tappa 200 miljoner i månaden i förlorande annonsintäkter på grund av coronakrisen. Så hur långt räcker insatserna nu? Och hur kommer branschen se ut efter Coronakrisen? Reporter: Erik Petersson
• Många käppar i TV-fabrikens hjul pga corona
Ingen har nog kunnat undgå hur stor påverkan coronaviruset fått på TV-innehållet den här våren. Och så kommer det fortsätta – ett bra tag till. Just nu är det nämligen, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Reporter: Therese Rosenvinge
Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods inte fått vård i Sverige. Svalde Aftonbladet Erdogans propaganda? Förvirring och rättelser efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt. Lågt förtroende för journalister och kvällstidningar under coronakrisen. Eviga publiceringar vad händer när en intervjuperson inte vill vara med längre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Svalde Aftonbladet Erdogans coronapropaganda?
Om det turkiska ambulansflyget och mannen som påstods blivit nekad vård i Sverige. Aftonbladet var först med nyheten och bevakade med full kraft: artikel, live-tv, flash och fotograf på plats på flygplatsen. Men det kritiska perspektivet, som placerade in händelsen i Erdogans tydliga propagandastrategi, dröjde. Reporter: Tonchi Percan
• Fel och förvirring efter SVT Stockholms nyhet om inställda kejsarsnitt
Det blev en riksnyhet i veckan att Region Stockholm på grund av corona tagit beslut om att ställa in alla kejsarsnitt som saknar medicinsk grund. Förlossningsrädda kvinnor i Stockholm kommer tvingas föda vaginalt, var budskapet som kablades ut. Men lika snabbt som nyheten spreds kom dementierna och rättelserna på löpande band. Erik Petersson ringer upp SVT Stockholm för att fråga vad det var som hände.
• Lågt förtroende för journalister och tidningar under coronakrisen
Aktuella siffror från Novus visar att förtroendet för flera medier legat lågt den senaste tiden. I jämförelse med tex Folkhälsomyndigheten, MSB och vården som allmänheten känner stort förtroende för. Morgontidningarna hamnar långt ner och kvällstidningarna i botten. Journalister är även den yrkesgrupp som allmänheten har sämst förtroende för i krisen enligt en annan aktuell mätning av Kantar Sifo. Men vad säger det här om coronajournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge
• Eviga publiceringar som aldrig glömmer
Om du en gång varit med i en artikel, så kommer den ligga kvar i årtionden, ja kanske för alltid. Medierna fick ett mejl som reste frågan: Har publicisterna för stor makt mot den som en gång ställt upp i en intervju och inte längre vill synas på nätet? Reporter: Katarina Andersson
Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på den egna redaktionen? SvD skakas av fotografen Tomas Oneborgs bortgång. Om Nyheter Idags okända intäkter, när vår serie om alternativmedier fortsätter. UG:s utredning klar svidande kritik mot programmet om apatiska barn på 00-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• SvD skakas av pressfotografen Tomas Oneborgs död
Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet. Han kallades den siste riktige pressfotografen. 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Men den 31 mars avled han i covid-19, 62 år gammal. På Svenska Dagbladet är redaktionen i sorg. Samtidigt som svåra frågor har rests. Vilka risker tog Tomas Oneborg på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Reporter Tonchi Percan har träffat SvD:s publisher Anna Careborg.
• Nyheter Idags okända intäkter
Vi fortsätter vår granskande serie om de ideologiska medieprojekt som brukar betecknas som alternativmedier. Vad skriver sajterna om, varifrån kommer pengarna och vilka ligger egentligen bakom?Nyheter Idag är i sammanhanget den kanske mest svårdefinierade sajten, men som inte sällan inordnas bland aktörer som Samhällsnytt och Fria tider. Hos Nyheter idag finns ena dagen artiklar av typen ”invandrare begick brott”. Nästa dag ett stort avslöjande som Ekot, SVT och dom rikstäckande morgontidningarna med självklarhet måste plocka upp. Reporter Josephine Freje Simonsson har träffat Nyheter Idags grundare Chang Frick och fått en unik inblick i sajtens ekonomi.
• Svidande kritik mot UG efter extern utredning om apatiska barnen
UG:s reportage ”Spelet om de apatiska barnen” sändes i SVT för 14 år sedan. När debatten rasade i höstas om hur medier i allmänhet och UG i synnerhet beskrev fenomenet apatiska barn på 00-talet valde UG:s chef Ulf Johansson att beställa en utredning. Johan Åsard tidigare chef för Kalla fakta skulle genomlysa reportaget en gång för alla. I veckan offentliggjordes utredningens slutsatser. Och kritiken var svidande. Reporter: Erik Petersson
Influencer ställdes mot överläkare i debatt om coronastrategin. SVT kritiseras för falsk balans. Vi granskar Samhällsnytt: vad innehåller sajten och vilka ligger egentligen bakom? Felaktig siffra om beredskap fick stor spridning genom många medier. Men varifrån kom den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Influencer ställdes mot professor i SVT:s Mötet
“Sverige möts” och “Mötet” är nya programsatsningar från Sveriges television. Och SVTs nya debattsatsning har den uttalade ambitionen att överbrygga polarisering genom att få till samtal mellan människor som annars inte hade mötts och pratat med varandra. I senaste avsnittet av av Mötet ställdes en influencer mot en överläkare för att debattera den svenska coronastrategin. SVT har i veckan fått hård kritik för att ha kört rakt ner i fällan som kallas “falsk balans”. Men SVT slår ifrån sig och håller inte med. Reporter: Tonchi Percan
• Granskning: Samhällsnytt och SD-kopplingarna
Ideologi och politisk kamp har genom hela mediehistorien alltid varit en katalysator för nya medieprojekt. Från ytterkant till ytterkant har det politiska spektrat genom decennierna funnits representerat i form av olika tidningar. Nu är det de nya politiska strömningar som syns och hörs. Och i vår digitala delningskultur kan aktörer som vet hur man spelar på rätt strängar få stort genomslag. De klumpas ofta ihop och omtalas som alternativmedier. Andra tycker att hatsajter är mer rimligt. Eller populistiska sajter, eller främlingsfientliga. Oenigheten inför hur fenomenet ska benämnas är stor.
Frilansjournalisten Josephine Freje Simonsson kommer i en granskande serie i tre delar gå bortom epiteten och titta närmare på dom här sajterna. Hur många läsare har de, vad är det dom skriver om och vilka är det egentligen som står bakom? Del ett handlar om Samhällsnytt, tidigare Avpixlat.
• Felaktig beredskapsjämförelse fick stor spridning
I spåren av coronaviruset har svensk krisberedskap blivit ett allt mer brännande debattämne. Att beredskapen monterats ner över tid råder inget tvivel om, men de senaste veckorna har en stort antal svenska medier publicerat en siffra där man jämfört antalet intensivvårdsplatser i Sverige innan Corona bröt ut, med antalet som fanns 1993. Siffrorna gör gällande att det i Sverige idag bara finns knappt en sjundedel så många intensivvårdsplatser som det gjorde 93. Men vad händer om man verkligen går till botten med källorna till de här uppgifterna? Reporter: Erik Petersson.
Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi repriserar vårt specialprogram om visionerna, felbesluten och framtiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter.
Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken?
Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier?
Producent och reporter: Therese Rosenvinge
Ljud och teknik: Fredrik Nilsson
Nya snabbgjorda studier om corona kommer hela tiden. Men är det rätt eller fel av redaktionerna att sänka ribban för vad som släpps igenom? Annonskollapsen för medier förvärras i coronakrisen. Vi analyserar regeringens krispaket till mediesektorn. Ny dokumentär SVT-serie om influencerparet som lämnar stan för ett nytt liv på landet. Vi synar omständigheterna som SVT inte berättar om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det rätt att sänka ribban för vetenskapliga studier i coronakrisen?
Just nu översköljs vi i medier av nya vetenskapliga studier som påstår olika saker om coronaepidemin.
Flera ansedda vetenskapliga tidskrifter har i det här läget valt att publicera studier som inte är förhandsgranskade. Dessutom lägger enskilda forskare ut artiklar (på webbplatser eller i databaser) helt på egen hand. Och det är inte sällan studier som producerats i ett extremt högt tempo.
Å på senare tid har vi sett flera exempel på hur allmänna medier publicerat studier med tveksam kvalitet. Studier som i vanliga fall skulle gallras bort utifrån tidningarnas regler och checklistor för vad som ska släppas igenom.
Det råder inget tvivel om att läsarna, tittarna och lyssnarna törstar efter kunskap. Men frågan är om det är rätt av medier att sänka ribban - eller bör man istället se det som att gatekeeper-funktionen som medier har kanske är viktigare än någonsin även om forskningen gör undantag nu?
Reporter: Tonchi Percan.
Bor SVT-influerarna på sin bondgård eller inte?
Hur mycket kan man undanhålla i något som kallas dokumentär – hur mycket får en berättelse snyggas till för att bli bättre? Att göra historier rakare och mer renodlade det måste man nog alltid till viss del – men samtidigt ska ju det som sägs rimma med verkligheten.
I veckan var det premiär för SVT:s nya dokumentärfilmserie ”Hjälp vi har köpt en bondgård”.
Här får TV-tittarna följa två populära influencers, paret Brita och Kalle Zackari, när dom lämnar storstan och flyttar till landet. Packar allt och drar - för ett nytt liv. Serien beskrivs av SVT som ”En dröm som blivit sann”.
Vår reporter Terje Carlsson har tittat närmare på SVT:s drömserie om bondgården och på omständigheterna som inte fått ta plats i skildringen.
Räcker kulturministers krispaket för att rädda medier?
Vad kommer hända med landets medier när coronakrisen nu stryper bärande delar av intäkterna? Klart är att oron i den redan krisande mediebranschen är stor och många tidningar har i veckan tagit till åtgärder som påverkar journalistiken.
För varje dag som gått så har kraven och ropen blivit allt mer desperata om någon form av krispaket från regeringen. Branschen har suttit på nålar - och så i fredags i eftermiddag kallade plötsligt kulturminister Amanda Lind till presskonferens.
Men blev beskedet det som branschen hoppats på?
Reporter: Therese Rosenvinge
De tar röda mattan till kändisarnas karantäner
I dessa tider kan det krävas en hel del kreativa idéer för att lösa sådant som inte längre funkar som vanligt – vilket också förstås i hög grad gäller journalister. Skvallerjournalister och nöjesreportrar är en särskild kategori som just nu inte kan jobba som vanligt. För hur bevakar man kändissverige när det inte finns några premiärer och galor att mingla på? Inga kändisar alls som i dessa dagar poserar på röda mattor..
I veckan stod nöjesreportrarna Anna och Hans Shimoda för ett stycke kreativitet utöver det vanliga.
“Om inte Martin Melin kan komma till Röda mattan, får Röda mattan komma till Martin Mellin”, sammanfattade Nöjesguiden duons oväntade corona-grepp.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter
Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson.
Specialreportrarnas roll i coronabevakningen
I vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus.
På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu.
Lärdomar av rapportering från coronadrabbat Kina
Medan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP.
Facebook inrättar ny världsdomstol
Redan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg.
Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.
Hur påverkas rapporteringen av alla åtgärder som måste vidtas? Och hur ser beredskapen ut framåt? Även om befarat annonsras och betalväggar, siffror med mätproblem och platsen för andra nyheter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Hur påverkar coronaåtgärderna coronajournalistiken?
Hur påverkar coronakrisen rapporteringen när bara kärntrupper på några få personer finns kvar på redaktionerna? Hur länge kan journalistiken leverera under sådant tryck?
Många journalister har gått över till att jobba hemifrån. Nyckelmedarbetare på SVT sitter isolerade i särskilda rum och redaktioner har avskilts från varandra. Men ett ställe där journalister fortfarande setts i veckan är Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser. Reporter: Tonchi Percan
• Hur hanterar medier osäkra coronasiffror?
Hur många är smittade i varje land, hur hög är dödligheten och hur stora är mörkertalen av smittade? Inte ens proffsen är säkra på vilka siffror som betyder mest och vilken väg vi ska ta framåt. Ändå vill vi i publiken ha dem – och medierna ger oss dem. Reporter: Lars Truedson
• Stora skillnader mellan svenska mediers beslut om betalväggar
Betalväggars vara eller icke vara har den senaste veckan återigen blivit en het fråga. Är det rimligt att låsa in artiklar som handlar om coronapandemin? Och i så fall vilka artiklar? Hur kan tidningarna både ta sitt samhällsviktiga informationsansvar, men samtidigt rädda sin överlevnad? Svenska tidningar har valt olika vägar för sina coronaartiklar. Reporter: Therese Rosenvinge
• Nyheterna i skuggan av corona
Hur gör redaktionerna i sådana här tider med alla andra nyheter? En skjutning, ett mord, utrikespolitiska intriger, flyktingsituationen längs europas gränser. Allt sådant som trots Corona fortfarande pågår och som i vanliga fall får stort utrymme. Har medier ett ansvar att även täcka andra nyhetshändelser just nu, eller är det helt enkelt rationellt att lägga alla resurser på att bevaka coronakrisen? Reporter: Erik Petersson
Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakas
Nyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan
• Hela Italien i karantän – SVT kallar hem korre
Jennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson
• Mediehajpen kring Guldbron
Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge
• Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget?
Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan
Frieri i Talang blev PR-succé för smyckesföretag. Om medierapportering om bunkring ökar bunkring. Och så om hur Google och Facebook tacklar extremt innehåll. Behövs reglering?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Underhållningsprogram blir PR-fönster och ger smyckesmärken reklam
Om hur Samir Badrans frieri i Talang blev till en PR-succé för smyckesföretaget. Bakom nöjeskulisserna pågår ett osynligt PR-arbete som leder till eftertraktad medieexponering av smycken. Inte bara på Instagram, hos Tv4 och i kvällspressen. Utan även hos stora SVT-produktioner som Melodifestivalen. När blir det produktplacering? Reporter: Therese Rosenvinge
• Driver mediers bunkringsbevakning bunkring?
Klart är att många matvarubutiker just nu märker ökad åtgång på varor som håller länge. Många svenskar har tveklöst hamstrat. Men förstås är det här också en utveckling som i någon mån förstärks av att medier rapporterar om den. Det är exempel på ett läge där man kan prata om att medier inte bara skildrar verkligheten, utan också skapar den. Tonchi Percan besöker en stormarknad och pratar med Svensk Dagligvaruhandel om senaste veckans mediefokus.
• Extremt innehåll utmanar nätjättar – efterfrågar själva reglering
En fråga som ständig skaver när det gäller techföretag som Facebook och Youtube är hur plattformarna ska se allt hålla allt hatiskt, våldsamt och skadligt innehåll borta. Och vem som ska sätta reglerna för vad som ska bort och vad som får vara kvar? Häromveckan flög Mark Zuckerberg hela vägen till Europa - och där bad han EU att reglera techjättarna. Reporter: Katarina Andersson.
Coronavirusets dödlighet jämfördes med säsongsinfluensans. Men gav Sydsvenskan en rättvisande bild? Ny stor medieaffär Amedia och Bonnier/Mittmedia köper Hall media. Skidförbundets TV-satsning .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Sydsvenskans sifferval synas
Nyhetsflöde har dominerats av Coronaviruset spridning. Flera bekräftade fall finns nu också här i Sverige. Det är i ett läge när WHO uppmanar världen att vidta åtgärder och där den stora frågan förstås är - hur rädda ska vi vara? Hur dödligt är viruset? I det här läget publicerade Sydsvenskan en artikel - där tidningen gav sig på att jämföra Coronavirusets dödlighet med den vanliga säsongsinfluensan. Men frågan är vad de siffror Sydsvenskan berättade om faktiskt säger. Reporter: Therese Rosenvinge
• SR-chefer i coronakarantän
Både Aftonbladet och Sveriges Radio påverkas också som företag av coronaviruset. Mediebolagen har båda fått sätta medarbetare i karantän. Reporter: Katarina Andersson
• Vilken strategi väljer Hall medias nya ägare?
I veckan bytte ännu en svensk lokaltidningskoncern ägare. Det är anrika Hall media, med Jönköpings Posten, Smålands Dagblad och Skaraborgs läns tidning med flera. Totalt tio prenumererade papperstidningar plus ett gäng gratistidningar och sajter som nu byter ägare. Köper gör numera Bonnierägda Mittmedia och norska lokaltidningsjätten Amedia. Affären skedde enligt en del i sista stund. Hall media är mitt uppe i stora omvälvande förändringar. Och bara dagar från en total omgörning. Planer som nu ligger på is. Reportage från Jönköping. Reporter: Erik Petersson.
• Skidförbundet del i större trend – startar TV för att bevaka egna sporten
Vinterstudion har fått konkurrens från oväntat håll. Skidförbundet själva gör nämligen den här vintern ett eget program. Inslag, en soffa med gäster, intervjuer - ja, på ytan faktiskt ganska likt SVTs flaggskepp. Till och med med en tidigare SVT-profil som värd. Men vad säger det här? Varför vill Skidförbundet konkurrera med journalistik? Och hur förhåller sig SVT till att ett förbund - som dom bevakar - själva börjar göra TV. Reporter: Evalisa Wallin.
DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget? Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolaget. Deepfakes utmanar journalistikens relation till rörliga bilder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget?
Med bara ett par dagar kvar att välja gymnasium i Stockholms län gick Dagens Nyheter ut med ett stort uppslag där Stockholms gymnasieskolor jämfördes. Det handlade om hur vanligt det är att lärare hotas på jobbet och DN pekade ut vilka skolor som är mest respektive minst utsatta. 33 skolor rangordnades i en lista och resultatet var sprängstoff. Men håller det statistiska underlaget som DN tagit fram? Reporter: Therese Rosenvinge
• Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolaget
Aftonbladet låter produktionsbolaget bakom Big brother bevaka det egna programmet på redaktionell plats. Hur påverkas den redaktionella integriteten och bevakningen av upplägget? Intervju med Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén. Reporter: Erik Petersson.
• Deepfakes utmanar rörliga bildens status
Tekniken för att göra deepfakes, fejkade AI-genererade videos, blir allt bättre och allt mer tillgänglig. Utvecklingen är därmed en utmaning för såväl nätjättarna som för traditionella medier. På vilket sätt påverkar deepfakes journalistiken? Och mer specifikt, journalistikens relation till rörliga bilder. Reporter: Love Lyssarides
Kritik mot ytterligare en UR-dokumentär, nu ser bolaget över sina rutiner för inköp. Flera fall av bristfälligt märkt reklam i Aftonbladets Uppdrag mat. Metro i konkurs i Sverige, men går bra i Rom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under vintern har Utbildningsradion i Kunskapskanalen visat dokumentären Historien om Hare Krishna. När man tittar närmare på filmen står det snabbt klart att här saknas helt ett kritiskt perspektiv. Och om man googlar produktionsbolaget som står bakom filmen, Inner voice productions, då visar det sig att det här är en produktion som står Hare Krishna-rörelsen nära. Filmen om den kontroversiella rörelsen som UR visar är alltså gjord av rörelsen själv, men utan att det framgår för tittarna. Hör UR:s utbudschef svara i programmet.
Reporter: Erik Petersson, Therese Rosenvinge
Traditionella medier framhåller gärna och hur bra de är på tydliga gränser mellan reklam och redaktionellt innehåll. Men vad händer när de traditionella medierna tar steget ut på nya plattformar?
Vi har tittat närmare Youtube-succén Uppdrag Mat. En kanal med en kvarts miljon prenumeranter och där sponsring och kommersiella samarbeten är vanligt. Men det är inte alltid särskilt tydligt vad som är vad. Och något som absolut inte varit tydligt för kanalens tittare, det är att det är Aftonbladet ligger bakom. Varför? Hör Aftonbladet i programmet.
Reporter: Josephine Freje
I veckan blev det klart att tidningen Metro efter en lång och utdragen process slutligen går i konkurs i Sverige. Under 2019 slutade Metro som bekant att dela ut papperstidningen i Stockholms tunnelbana. Lite annorlunda ser det däremot ut nere på kontinenten. I Rom finns fortfarande två gratistidningar som varje morgon delas ut till stans pendlare.
Reporter: Filip Jacobson
Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv
Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas.
Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge
• SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldes
Radiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad.
Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven.
Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan
• Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden?
Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson
SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SR:s vd tar emot kungens medalj – men är det helt oproblematiskt?
Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för “framstående insatser inom svenskt mediaväsende”. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop?
Reporter: Erik Petersson
Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier?
Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan?
Reporter: Tonchi Percan
Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen?
En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.
Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör Peter Fellman. Etiska avvägningar när medier bevakade ensam mans begravning. Tidskrifternas sökande efter digital affär. Och gycklarkritik mot SvD.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör
Veckan innan jul publicerade vi ett reportage om en text Dagens Industris chefredaktör skrev i den egna tidningen. Det var en reseberättelse från en thailändsk lyxresort han besökt. Som vi kunde berätta då fanns det omständigheter som inte framgick i tidningen. Nämligen att hans fru jobbade på en resebyrå som säljer resor just hit. Och att resebyrån på sin hemsida länkade till Fellmans text. Men i veckan kom det fram att det här blivit en fråga på högsta ledningsnivå inom Bonnier. Bonnier News har anlitat en extern advokatbyrå för att utreda Fellmans förehavanden. I torsdags höll tidningen stormöte och presenterade den nu färdiga utredningen för tidningens anställda.
Reporter Erik Petersson
• Medierna gjorde avliden man till symbol för den svenska ensamheten
Att en ensam man legat död i sin lägenhet i I över tre år är såklart uppseendeväckande. Och det är klassiskt journalistiskt stoff att skildra sådana här människoöden. Men på begravning av mannen som för ett par veckor sedan fick stor uppmärksamhet i svenska medier var flertalet av de på plats journalister. Vad vet vi egentligen om Stockholms ensammaste man som Aftonbladet kom att kalla honom, och med vilken rätt gör medier honom till symbolen för den svenska ensamheten?
Hur respekterar man en människas sista önskan om det inte finns någon kvar att fråga?
Reporter Tonchi Percan
• Oviss digital framtid för magasinsbranschen
Nu om tidskrifter och magasin på jakt efter en digital framtid. För till skillnad från dagspressen där digitala prenumeranter blivit en viktig del av inkomsterna är tidskrifter fortfarande mycket mer kvar i affären från det där blanka, skinande lyxiga magasinet som kommer varje månad i gammalt hederligt pappersformat. I den här delen av mediebranschen är det heller inte lika självklart hur en digitala framtid ska se ut? Och frågan är om den ens finns för alla slags tidskrifter? Vi besöker Aller media och Vi, som båda vill ställa om - men på lite olika sätt.
Reporter: Therese Rosenvinge
• SvD slängde gycklarna under bussen i klimatgranskning
Svenska dagbladets granskning av Naturvårdsverkets bidrag till olika klimatsatsningar fick i veckan rubriken “Gycklarprojekt för klimatet fick miljoner- ”ren idioti””. En liten del av insatsen man granskade handlade nämligen om en gycklarföreställning med syfte att informera om olika sätt att spara energi. Men när det visar sig att gycklargruppen inte alls fått några miljoner och att tillägget “ren idioti” syftar på något helt annat, ja då kom gycklarnas kritik som ett brev på posten. Reporter: Erik Petersson
Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrätten
I veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge
• Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igen
I torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen.
Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson
• Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpas
Domar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson.
• Okritiskt hos TT om Biebers borrelia
Nu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson
Kan stipendier skada förtroendet för journalister? Arkitekturupprorets omröstning omskriven från Luleå till Ystad, med stor lättja och många fel. Coop-ansikte även SVT-ansikte vad säger reglerna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter Greta-kritiken mot SVT:s Erika Bjerström – behöver medier tänka om runt stipendier?
Att journalister åker på utbildningar och resor för stipendiepengar betraktas ofta som okontroversiellt. Men händelser de senaste veckorna reser frågor om branschens syn på stipendier varit för naiv. SVT:s Erika Bjerström har fått stark kritik på sociala medier efter att hon i en analys sa att Greta Thunberg alltmer låter som en vänsterpopulist. Och i samband med det här uppmärksammades också att hon är listad som en så kallad media fellow hos en amerikansk tankesmedja. Vad betyder det? Reporter Tonchi Percan
Slarv och fel på löpande band när medier skrev om vackraste byggnad
Det så kallade Arkitekturupproret presenterade på nyårsafton resultatet av en omröstning dom haft i sin Facebook-grupp: Sveriges vackraste byggnader topp 100. Det här är blev en tacksam nyhet för lokala redaktioner mitt under nyårs-stiltjen. Ett ämne som engagerar, lokal vinklar, hela buketten av kryddor för att en undersökningen ska få stort genomslag.
Redaktioner över bokstavligt talat hela landet nappade. Från Ystad till Luleå. Att en byggnad kommit på plats ett, två, 67:a eller 75:e på listan spelade inte så stor roll - här blev allt till nyheter. Men vad hände med källkritiken och faktakollen? Reporter: Therese Rosenvinge
Coop-ansikte även SVT-ansikte – igen
Nästa vecka har Lotta Lundgrens nya SVT-program Rapport 2050 premiär. Det här kommer strax efter jul när samma Lotta Lundgren varit ansiktet utåt i Coops stora reklamkampanjer. Senaste åren har vi sett en lång rad exempel på att SVT-profiler, både programledare och medverkanden haft kommersiella uppdrag vid sidan om. Men vad gäller? I vissa fall är det nolltollerans medans det andra gånger verkar vara ganska högt i tak. Reporter: Erik Petersson
Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi berättar om visionerna, felbesluten och framtiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter.
Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken?
Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier?
Producent och reporter: Therese Rosenvinge
Ljud och teknik: Fredrik Nilsson
Vilka är de stora trenderna? Vilken samhällsutveckling har satt journalistiken på prov? Var befinner sig mediesverige inför ett nytt års utmaningar? Vi sammanfattar medieåret 2019.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Betalningsviljan ökar men vem vinner kriget om publiken?
Stora förändringar när många mediehus under året bytt ägare. Men är tidningskrisen över nu?
Jakten på en fungerade poddetik och journalisttätt på vita duken.
Medverkande
Casten Almqvist, VD TV4.
Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.
Staffan Rosell, VD Bauer media.
Programledare: Johan Cedersjö.
Dagens Industris chefredaktör skrev hyllande resereportage om en lyxresort som hans fru säljer resor till. Joakim Lamotte stör och berör. BBC får kritik från alla håll efter valet i Storbritannien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DI:s chefredaktör hyllade lyxresa som frun säljer
Julen närmar sig och med den många svenskars stundande sug på en utlandssemester. Det är prime time för härliga resereportage från en plats med mindre slask och stress och mer strand och reningsprocess.
Men förra helgen publicerade Dagens industri en artikel i just den här genren som väcker frågetecken. Reportaget handlade om en exklusiv thailändsk resort och var skrivet av chefredaktören själv.
Förutom att vara en ren hyllningstext finns det ett par omständigheterna med den här publiceringen som fick vår reporter Erik Petersson att fundera på om det här verkligen rör sig om oberoende journalistik.
Joakim Lamotte stör och berör
På Facebook har Joakim Lamotte över 200 tusen följare. I högt tonläge publicerar han där arga inlägg som oftast handlar om migration, integrationsproblem och sexualbrott. Attacker mot andra journalister eller opinionsbildare är vardag och hans följarskara dyrkar hans raka sätt.
Utanför hans universum på Facebook går åsikterna om honom isär men en sak står helt utan tvivel - han stör, och han berör.
Förra veckan hamnade han i fokus igen. Då för en livesändning från Trollhättan som slutade i hot och upplopp.
Joakim Lamotte kallar sig oberoende journalist men frågan är om han som sådan skapar eller skildrar det samhälle han livesänder ifrån.
Reporter: Tonchi Percan.
BBC i hetluften efter valrörelesen i Storbrittanien
I veckan publicerade den brittiska tidningen The Times en satirbild på sin ledarsida. En bild där Boris Johnson och Jeremy Corbyn tillsammans, sida vid sida, demonstrerar mot det brittiska public service-bolaget BBC.
“Biased Broadcasting Corporation”, står det på den banderoll som dom båda politikerna bär. Corbyn avtecknad som kommunist och Johnson som konservativ elitist.
Den här satirbilden säger egentligen allt om hur BBC just nu, från såväl vänster som höger, är under stenhård attack. Det har varit en valrörelse och en eftervalsdebatt där BBC:s rapportering granskats till minsta beståndsdel och i stridens hetta har även hot om politiska förändringar för BBC kommit på tal.
Vad är det egentligen som skapat denna kritik och hur kommer modern till all public service, BBC, att överleva denna storm?
Reporter: Johan Cedersjö.
TV4:s egen ledning fick fritt svingrum mot Comhem i TV4:s Nyhetsmorgon. Feta hundar i centrum för debatten om public service. Hur många digitala abonnemang tål läsarna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TV4 lät företagsledningen förhandla i Nyhetsmorgon
I veckan skrevs TV-historia när TV4 slocknade för den tredjedel av Sveriges hushåll som ser kanalen genom Comhem.
Tonläget har i veckan varit skyhögt, men ni som under hösten hängt med här i Medierna visste ju redan från början vad konflikten egentligen handlar om. Rättigheterna att erbjuda streamad TV, så kallade OTT-rättigheter.
Men den här konflikten, den har i veckan även kommit att handla om journalistik.
För bara timmar innan Comhem släckte TV4, fick TV4:s operativa chef utrymme att i TV4:s nyhetsmorgon gå till frontalangrepp mot konkurrenten som inte var inbjuden till bordet.
Reporter: Erik Petersson.
Feta hundar retar gallfeber på public service-kritiker
Trots att SVT-programmet Sveriges fetaste hundar endast hade en säsong 2017, används det konstant som slagträ i den allt mer intensiva debatten om public services uppdrag.
Politiker efter politiker har, när de skällt på SVT, tagit hundarna som intäkt för det lättsinne, förfall och flathet som enligt dem råder i drömmarnas fabrik på Gärdet i Stockholm.
Men hur många såg egentligen programmet och vad gick det ut på?
Reporter: Tonchi Percan.
Hur många digitala abonnemang tål Sverige?
De senaste åren har som bekant ett stort skifte ägt rum i mediebranschen. Nu är det inte längre i första hand annonser och räckvidd som ska bära upp den digitala affären, utan siktet är inställt på digitala prenumerationer och premiumtjänster.
Men i en värld av digitala prenumerationer och premiumabonnemang kommer nya utmaningar.
För det är en sak att skaffa digitala prenumeranter - en helt annan att behålla dem.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Regimkontrollerade TV-bilder när SVT och TV4 rapporterat om protesterna i Iran. Kina på frammarsch som global TV-jätte. Internationella byråer ifrågasätter den svenska citatkulturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bilder från regim-TV när SVT och TV4 rapporterar om Iran
De senaste veckorna har protesterna mot regimen i Iran fått stort fokus i internationella och svenska medier.
Men vad är det egentligen för bilder, historier och perspektiv vi som mediekonsumenter har fått av protesterna mot den hårdföra makten? Är det den oberoende journalistikens eller är det den repressiva regimens?
Reporter: Johan Cedersjö.
Karin Pettersson ny kulturchef på Aftonbladet
I veckan stod det klart att det blir Karin Pettersson som tar över som kulturchef på Aftonbladet efter Åsa Linderborg.
Knappt hade beslutet hunnit flashas ut innan reaktionerna och positioneringen från de andra kultursidorna började hagla.
Vad vill hon med kulturjournalistiken?
Reporter: Therese Rosenvinge.
Kina expanderar sitt medieimperium i Europa
BBC, CNN, Al Jazeera. Det finns gott om TV-kanaler som gör anspråk på en global bevakning av nyheter.
Men de senaste åren är det även ett annat land som gör anspråk på att vidga tittarnas perspektiv och erbjuda en global bevakningen av nyheter. Kinesiska statstelvisionens internationella gren CGTN.
Under året har de etablerat sin europeiska bas och anställt omkring 120 journalister i London.
Men vad vill de?
Reporter: Erik Petersson.
Svensk citatkultur på krock internationellt
När det gäller citat från intervjupersoner är kulturen i Skandinavien att budskapet, eller kanske till och med andemeningen, i det som källorna säger ska framgå.
Det här tycker utrikeskorrespondenter och internationella nyhetsbyråer i Sverige är helt apart. För enligt dem ska citat vara just citat, alltså ordagrann återgivelse av vad intervjupersoner säger.
I en studie från Norge framgick nyligen att det här leder till att internationella medier i Skandinavien inte litar på uttalanden i skandinaviska medier.
Reporter: Tonchi Percan.
Två år efter #metoo pågår flera rättegångar om grovt förtal. Vi återvänder till en DN-publicering. Intervju med Kinas ambassadör i Stockholm. Kan public service ta debatten om public service?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kvinna åtalad för grovt förtal – Dagens nyheter spred historien om en miljöpartist under metoo
I måndags, i Stockholms tingsrätt, stod journalisten Cissi Wallin åtalad för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Samma dag, bara en våning ner, var det före detta landsbygdsministern Eskil Erlandsson som stor inför skranket, anklagad för sexuellt ofredande.
Men i skuggan av dessa uppmärksammade rättegångar, skedde i måndags också en annan förhandling i Södertörns Tingsrätt. En kvinna, tidigare miljöpartist, står även hon åtalad för grovt förtal och det handlar om anklagelser mot en tidigare riksdagsledamot och partikollega.
Den här historien fick sin spridning när Dagens Nyheter, hösten 2017, publicerade en granskning där tidningens reportrar gav utrymme åt den nu åtalade kvinnans berättelse.
Förutom att det i veckan var rättegång, var det också exakt två år sen DN publicerade sin första artikel i fallet.
Reporter: Johan Cedersjö
"Fint vin för vänner och vapen för fiender" – intervju med Kinas ambassadör i Sverige
Kinesiska ambassaden i Stockholm bedriver en hätsk kampanj mot svenska medier och journalister. I en lång rad så kallade “anmärkningar” på sina hemsida anklagar ambassaden svenska medier för att sprida falska uppgifter om Kina och enskilda journalister pekas ut som lögnare.
Vi kunde förra veckan berätta att den här strategin från Kina är unik för Sverige. Inte i något annat europeiskt land tillämpar Kina en så aggressiv mediestrategi som här.
Men varför?
I veckan fick vi en intervju, och kunde då ställa frågan direkt till Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou.
Reporter: Erik Petersson.
Public service-företrädare tar debatten om public service
Frågan om hur public service ska utformas har under hösten seglat upp som en ny inrikespolitisk fråga. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har alla nyligen beslutat sig för att driva frågan om ett smalare public service.
Men hur ska då företrädare för public service förhålla sig till att man själva blivit föremål för inrikespolitik samtidigt som man ska vakta den heliga opartiskheten?
Reporter: Erik Petersson.
Tidningen Östra Småland läggs ner
I veckan kom beskedet att Kalmar läns andratidning, Östra Småland och Nyheterna, går i graven.
Presstödet räcker inte och därför är en nedläggning det mest ansvarsfulla just nu, enligt koncernen Gota Media.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Den kinesiska offensiven mot svenska medier sticker ut internationellt. Men varför sker det just här? Lååånga handläggningstider när allmänheten vill få upprättelse efter journalistiska övertramp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medierna den 23 november sänds direkt kl 11.03 i P1. Podden släpps efter programmet.
Kinas attacker mot svenska medier sticker ut internationellt
Det har blivit vardag för landets redaktioner att kinesiska ambassaden i Stockholm skickar ut aggressiva så kallade “anmärkningar” på svenska journalisters arbete. Det kan handla om kritik mot visst innehåll såväl som regelrätta personangrepp på enskilda journalister.
Vad är det egentligen som ligger bakom den här nya metoden från ambassaden?
Reportage av Erik Petersson och direktsänt samtal i studion med Karin Olsson, kulturchef på Expressen.
Upprättelse efter journalistiska övertramp dröjer
Upprättelse är ett viktigt i ord i dagens medielandskap. För journalistiken har makt att förgöra människors vardag, leverne och relationer.
Men vilken chans har då privatpersoner idag att få just upprättelse när landets journalistkår gått över gränsen?
2011 granskade vi på Medierna handläggningstiderna hos Granskningsnämnden som tillsammans med Pressens Opinionsnämnd är de organ som kan fälla anmälda publiceringar.
Då 2011, var det avbön och förlåt. Granskningsnämndens handläggning hade dragit ut på tiden och upprättelsen för den enskilda kom alltför sent.
Men hur är det då idag?
Reportage av Evalisa Wallin och intervju med Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson.
SVT vilse i medicinskåpet i granskning om läkemedels lagersaldo. Telia köper TV4 och staten får ännu mer makt över den svenska TV-marknaden. Snårig juridik tydlig på poddmarknaden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SVT vilse i apotekens medicindjungel
Nyligen publicerade SVT en granskning som skulle visa att typiska mediciner för vanliga folksjukdomar i stor utsträckning saknas på svenska apotek.
Granskningen byggde på en egen kartläggning av lagersaldo för tolv utvalda läkemedel och det visade sig att långt ifrån alla apotek och regioner hade dessa vanliga mediciner inne.
Men riskerar verkligen astmatiker, diabetiker och allergiker att stå utan sina mediciner för att apotek runt om i landet är dåliga på att hantera lager?
SVT menar att det bara var ett stickprov, men den här historien saknar många nyanser.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Grönt ljus för Telias köp av TV4 och C-more
I veckan kom beskedet från EU-kommissionen som godkänner Telias köp av TV4 och C-more.
För två månader sen berättade vi om oron för att Telia, med affären i hamn, skulle begränsa sina konkurrenters tillgång till TV4 och C-more. När affären nu blev godkänd, blev också de krav som EU-kommissionen ställer på Telia offentliga. Så hur blev det?
Och hur ser egentligen regeringen på att staten nu inte bara kontrollerar public service utan också är storägare av Sveriges största kommersiella TV-hus.
Reporter: Johan Cedersjö.
Juridisk röra när poddlandskapet granskas
Diskussionen om etiken i svenska poddar har nu rasat i flera månader. Flera fall av plagiat har slagits fast och nu i veckan kom beskedet att åklagare kommer väcka åtal om plagiat i en känd podd.
Men hur ser det egentligen ut med utgivarskapet när det gäller svenska poddar? Vem tar ansvar för innehållet när snaskiga detaljer nagelfars och sprids till hundratusentals lyssnare?
Reporter: Erik Petersson.
Efterlysningar utan viktig information hos Aftonbladet. Tyst i Ekot om ny dom i granskad vårdnadstvist. Larm om presstödet behöver det göras om? Journalister på flykt och oligarkstyrd TV i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Efterlysningar utan viktig information hos Aftonbladet
De senaste veckorna har polisen vädjat om allmänhetens hjälp att söka efter försvunna barn. Medier har rapporterat och larmat, men när Aftonbladet spridit uppgifterna har de i rubriker och pushnotiser tvättat bort informationen om var barnen söks. En uppmaning om att söka igenom trädgårdar och utrymmen som kanske berör 1000 personer, sprids alltså istället till miljoner. Aftonbladet dementerar att det inte handlar om klick. Tonchi Percan är reporter.
• Tyst i Ekot om ny dom i granskad vårdnadstvist
I våras rapporterade Ekot omfattande om en pågående vårdnadstvist i Varberg. Som lyssnare fick vi då i flera dagar höra om en pappa som fått vårdnaden om sin 3-åriga son – trots att han dömts för misshandel av mamman. Förra veckan kom en ny dom i fallet, den här gången i Hovrätten, som frikände pappan Men den här gången rapporterade Ekot inte.
Ekot hänvisar till tidsskäl och att domen, enligt dem, inte ändrar bilden. Reporter: Therese Rosenvinge
• Larm om presstödet – behöver det göras om?
Ännu fler gamla förstatidningar har nu sökt det så kallade driftstödet och det blir allt mer uppenbart att presstödssystemet håller på att helt ändra karaktär. Den nuvarande regeringen har ju vid flera tillfällen slagit på stora trumman och lanserat nya satsningar. Bland annat ett innovationsstöd och ett nytt stöd riktat till obevakade områden. Men i takt med att fler och fler stora tidningar nu söker det gamla driftstödet kommer pengapåsen till dessa nya satsningar vara så gott som tom inom två år. På myndigheten för press, radio och TV larmar man nu, ännu en gång, att det är dags att reformera systemet. Reporter: Johan Cedersjö
• Journalister på flykt och oligarkstyrd TV i Ukraina
Hur är det att jobba som journalist i ett land där kriget ständigt pågår? Ett land som hamnat i centrum för stormakternas geopolitiska spel och där oligarker styr TV-marknaden. Vi åkte till Ukraina för att prata med journalister om hur dom bevakar kriget som rasar i öst och om oligarkernas stående inflytande över medierapporteringen. Reporter: Viktor Löfgren
Det är allhelgonahelg och vi repriserar tre reportage från vår sommarserie om den ständigt föränderliga krigsjournalistiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I somras sände vi en serie om hur journalistik från krig förändrats över tid. Det handlar om ändrade journalistideal, teknikens utveckling och propagandans förändring.
Denna helg repriserar vi tre reportage från serien.
Om Irakkriget och inbäddade journalister, TV-bildernas genomslag i Vietnam och hur Barbro Alvings förändrade reportaget från spanska inbördeskriget.
Reportrar är Love Lyssarides, Freddi Ramel och Viktor Löfgren.
Kanal 5 gör reality-TV av förtalsbråket mellan Joakim Lundell och Joz of Sweden. Skånska medier tar olika beslut om polisens bild på misstänkt malmömördare. Youtubesatir om SVT:s barnprogram Klassen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kanal 5 gör reality-TV av förtalsbråket mellan Joakim Lundell och Joz of Sweden.
När Discovery och Kanal 5:s streamingtjänst Dplay sänder realityserien Familjen Lundell finns en utpekad person som inte får komma till tals med i handlingen. Grova anklagelser på Youtube plockas in i programmet och görs till TV-underhållning på bästa tid.
Förra veckan kunde vi berätta att åklagare inlett förundersökning om förtal kopplat till hur en annan influencer pekats ut som fuskbyggare, bedragare, narkotikamissbrukare och sexualförbrytare.
Den här veckan går vi vidare och frågar oss vilket ansvar kanal 5 tar när följetongen om den så kallade fuskbyggaren blivit en del av deras pågående reality-serie.
Reporter: Terje Carlsson.
Polisens foto på misstänkt mördare splittrar medier i Skåne
När polisen går ut med bilder på misstänkta förövare kan medier spela en avgörande roll. Det handlar om att polisen vill få in tips från allmänheten och om medier publicerar bilderna, ökar såklart chansen att efterlysningen når ut.
Men hur långt ska egentligen medier bistå polisen i deras arbete? Och hur ska man, utan detaljkunskap om förundersökningen, kunna ta ställning till om en bild är sann och relevant?
Som publicist går det att landa olika om det här. Något som blev väldigt tydligt i veckan när de skånska medierna valde att göra på helt olika sätt.
Reporter: Johan Cedersjö.
SVT Sport sände handbollslandslagets PR
I tisdags toppade SVT:s Sportnytt kvällssändningen med en intervju med handbollsspelaren Isabelle Gulldén.
Men den här intervjun, där handbollsstjärnan också hade med sig sin bebis, var inte gjord av SVT. Utan av handbollslandslagets egen pressavdelning.
Reporter: Therese Rosenvinge.
SVT i bråk med youtuber om klipp från Klassen
Klassen är en av SVT:s största succér vad gäller barn-tv just nu. Serien vänder sig till elever på mellan- och högstadiet och skildrar relationsproblem i barns vardag.
Men innehållet har inte bara blivit populärt hos SVT, utan också på Youtube, där kanalen Montefjanton med Felix Nordh i flera avsnitt gjort satiriska recensioner med klipp från programmet.
Det här har nu fått SVT att se rött och ett bråk har brutit ut där SVT anklagas för censur, men försvarar sig med att dom skyddar barnen som syns i serien.
Reporter: Tonchi Percan.
Efter Youtube-bråket med Joakim Lundell i centrum, nu utreder åklagare förtal på plattformen. Luleå-medier slår tillbaka efter att ha anklagats för kommunalrådets avgång. SvD backar från ubåtsrubrik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åklagare utreder förtal efter bråk med Joakim Lundell i centrum
De senaste åren har youtubern Joakim Lundell varit en av Sveriges största makthavare inom sociala medier. Sedan mitten av mars i år har han använt sin kanal till att sprida personangrepp och brottsanklagelser mot en utpekad person.
Andra populära youtubers har hakat på och det hela har mynnat ut i en omfattande och mycket hätsk kampanj, där följare också får löpa fritt i kommentarsfälten.
Vi kan idag berätta att en åklagare inlett en förundersökning om förtal kopplat till anklagelserna.
I reportaget väljer för första gången den utpekade influencern – Joz of Sweden – att ta bladet från munnen. Även Joakim Lundell intervjuas.
Reporter: Terje Carlsson.
Läs mer om förtalsutredningen här.
Luleå-medier slår tillbaka efter Marcus Oscarssons näthatskritik
Den senaste tiden har det stormat rejält kring politiken i Luleå. Det har handlat om dyra och kritiserade konsulttjänster, bråk om chefspositioner och anklagelser om jäv.
I samband med att det rikskände kommunalrådet, Socialdemokraten Niklas Nordström, avgick förra veckan riktades stenhård kritik mot stans lokala medier. Niklas Nordström, sades det vid hans avgång, hade varit utsatt för ett sådant enormt tryck att han nu lämnade sin post på grund av akut stress.
Men efter ett par dagar började en helt annan orsak till avhoppet torna upp sig. Och helt plötsligt tystnade kritiken mot dom lokala medierna.
Kritik som kommit från högt uppsatta partikollegor i allmänhet men från TV4:s politiska kommentator Marcus Oscarsson i synnerhet.
Reporter: Johan Cedersjö.
Svenska Dagbladet backar från ubåtsrubrik
Säljande rubriker kan ibland vara förrädiska och tolkas som en nyhet även om innehållet i själva artikeln säger nåt annat.
I veckan var det flash och rubrik från Svenska dagbladet som orsakade storm. Tidningen slog där fast att det inte var någon ubåt som försvaret jagade 2014 utan att ljudet kom från SMHI:s havsboj.
Andra medier hakade på och nyheten spreds.
Men snart kom kritiken.
Reporter: Tonchi Percan.
Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn. Dolda intressen bakom SVT:s hyllade onani-dokumentär. Dagens ETC skrotar fossila annonser. Sydsvenskan repriserar syskonhumbug.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn
Efter Filters reportage där två personer vittnade om hur de tvingats att agera apatiska som barn, har debatten fortsatt om vilken bild medier gav av fenomenet på 00-talet.
En fråga som ställts i veckan är var Uppdrag Granskning, som 2006 sände programmet "Spelet om de apatiska barnen", står idag?
Vi kan nu berätta att Uppdrag granskning bestämt sig för att anlita en oberoende person för att göra en heltäckande analys av vilka beslut som togs runt programmet och om det finns lärdomar att dra.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Kommersiella intressen lurar i SVT:s onanidokumentär
Om du idag googlar på ordet orgasmgarantin så har en sexshop köpt den översta träffen. Väl inne på deras sajt deklarerar de stolt: “vi har alla lufttrycksvibratorer från SVT-dokumentären orgasmgarantin”.
I SVT Edit:s dokumentär Orgasmgarantin får ett tiotal kvinnor hylla, prisa och lovorda sexleksaken lufttrycksvibrator. Den har, får vi som tittare lära oss, revolutionerat deras liv och i många fall gjort en manligt partner helt obsolet.
Men vilka kommersiella intressen finns hos de medverkande i dokumentären?
Reporter: Tonchi Percan.
Fler tidningar annonsbojkottar hela branscher
Trots totalt sett ökade annonsinvesteringar kom i veckan ännu ett dråpslag för den svenska dagspressen. Det här när nya siffror för september visade att papperstidningarnas annonsintäkter fortsätter sitt totala ras.
Jämför vi, som exempel, september 2018 med september 2019 så närmast halverade kvällstidningarna sina annonsintäkter i print.
Samtidigt som det här sker bubblar en annan fråga kring tidningarnas annonser. Nämligen hur rimligt det är att låta branscher som står för stora utsläpp eller lockande betting-romantik att återkommande få tapetsera tidningarna med sina annonser.
Reporter: Johan Cedersjö.
Sydsvenskan repriserar storebrors syskonhumbug
Vem du är i syskonskaran påverkar ditt liv i stor utsträckning. Alltifrån vilken partner du funkar ihop med, din yrkesbana, hur du lyckas med karriären och även var du står politiskt.
De här långtgående slutsatserna sattes i veckan på pränt hos Sydsvenskan. Något som i sin tur fick humbug-varningsklockorna att gå igång på vår redaktion.
För vad Sydsvenskan inte gjorde i artikeln var att sätta påståendena som gjordes i relation till vad forskning på området faktiskt säger och inte.
Forskning som vi på Medierna gick igenom noggrant 2016 i samband med att Sydsvenskans storebror Dagens Nyheter publicerade en artikel med närmast identiskt innehåll.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Boken om "Sommarskuggan" marknadsfördes i Morgonstudion. SVT tjänar själva pengar på boken. Hur mycket kan DN skriva om sina tågresor? Och ny kamp mellan medier och Google om upphovsrätt i länkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Slemmigt egenintresse fäller skugga över Morgonstudion
Den omåttligt populära SVT-figuren "Sommarskuggan" har nu blivit bok. En bok som fick stort utrymme i SVT:s Morgonstudion i veckan. Men det handlar inte bara om att SVT på nyhetsplats marknadsförde en barnbok som handlar om en SVT-figur. Ännu mer slemmigt egenintresse blir det eftersom SVT dessutom tjänar mer pengar ju mer boken säljer.
Reporter: Johan Cedersjö
• Hur mycket kan DN skriva om sina egna tågresor?
Att mediehusen idag letar intäkter vid sidan av publicistiken är inget nytt, men hur mycket är det egentligen rimligt att låta de här sidoevenemangen blöda in i det redaktionella nyhetsflödet? I helgen publicerade DN två hela uppslag om tidningens egen tågutflykt.
Reporter: Tonchi Percan
• Ny maktkamp att vänta när Google vägrar betala medier för länkar
Europeiska medier, inklusive dom svenska, har ju länge kämpat för möjligheten att kräva ersättning när nätjätten publicerar länkar som innehåller text och bild. Och i våras röstades ju den här rätten – det omstridda upphovsrättsdirektivet – igenom i EU.
Men när det här nu ska börja gälla i Frankrike då står det klart att Google sätter hårt mot hårt. Google säger tvärt nej till att betala mediehus och gör istället om länkarnas utseende. En kalldusch för medier och helt tvärtom mot vad branschen hoppats skulle bli utfallet av det nya direktivet.
Reporter: Therese Rosenvinge
• Massanmälning av influencers reser frågor om regler
Hur tydligt är det egentligen idag vad som gäller när influencers gör reklam och kommersiella samarbeten på Instagram? Och hur effektivt är idag det självreglerande systemet när det kommer till att städa upp bland smygreklam på plattformen? Under sommaren har nytt ljus satts på den här frågan, när ovanligt många ärenden som rör influence-marketing prövats hos Reklamombudsmannen.
Reporter: Tonchi Percan
Ola Sandstig till angrepp mot Gellert Tamas i Filter. Från tillspetsade kannibalrubriker till global desinformation. Projekt mot polarisering möter kritik. Insta-kändisar bjöd medier på Bindefeld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Norska journaler skapar storbråk efter veckans rapportering om apatiska barn
I veckan publicerade tidskriften Filter ett reportage där två idag vuxna människor vittnar om hur deras föräldrar tvingade dem som barn att spela apatiska. Det här för att få uppehållstillstånd i Sverige.
Det har gjorts enorma mängder journalistik om de apatiska barnen, och i Filters reportage får rapporteringen som helhet kritik.
Men mer än någon annan är det författaren och journalisten Gellert Tamas som i Filter nu anklagas för att ha valt bort fakta som han hade på sitt bord.
Det här har lett till en ny debatt – där Tamas och Sandstig nu angriper varandra i högt tonläge. Och där den brännande punkten är ett par norska journaler.
Reporter: Johan Cedersjö.
• Kittlande kannibalrubriker i Sverige blev global desinformation
Nyligen rapporterade såväl svenska som internationella medier att en forskare i Sverige nu föreslår att vi ska börja äta människokött för att rädda klimatet.
En skruvad tanke, som såklart är rejält rubrikvänlig. Men lockande rubriker är farliga, inte minst för risken att innehållet vrids helt ur sin kontext.
Reporter: Tonchi Percan.
• Medier vill överbrygga polarisering – men projekten möter kritik
Ökad polarisering har länge setts som ett problem för den offentliga debatten. Men nu är en ny trend hos svenska och europeiska mediehus att göra projekt som tar fasta på åsiktsskillnader bland folk.
Inom mediehusets kontrollerade ramar ska nu olika uppfattningar mötas, stötas och blötas. Polarisering ska överbryggas.
Men vilka risker finns med det här? Är sociala experiment verkligen rätt väg att gå för journalistiken?
Reporter: Teresa Kristoffersson.
• Instagramande kändisar bjussade nöjesredaktioner på Bindefeld-bonanza
En glamorös tillställning med anklever och glittriga kavajer som förstås var mumma för kvällstidningarnas nöjesredaktioner. Men i brist på access till festgolvet fick stoff till artiklar tas från Instagram. Något som gjordes i så pass stor omfattning att vi tyckte det var dags att ställa frågan: var går gränsen för instagramifieringen av nöjesjournalistiken?
Reporter: Therese Rosenvinge.
Intern kritik när VLT upplät redaktionen åt ministern. Vilken väg tar Moderaterna om public service? Förslag om "smalare uppdrag". DN om kritiserad Kina-annons. Oväntat stort annonstapp för medier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Intern kritik när VLT huserade kulturministerns presskonferens
Att politiker som ska göra utspel väljer att göra det på noga utvalda platser som kan rama in nyheten på ett sätt som politikern själv önskar, ja det är ju idag väldigt vanligt. Men frågan är om medier också bör vara med och hjälpa till med den här strategin?
Frågan väcktes i veckan när VLT till synes obekymrat gjorde plats på redaktionen för kulturministerns presskonferens om budgeten.
Reporter i Västerås: Tonchi Percan
• Moderaternas partistyrelse i utspel om smalare public service-uppdrag
Att public service uppdraget ska vara brett och rymma såväl samhällsjournalistik som sportevenmng och familjeunderhållning det har det länge funnits en bred politisk majoritet runt i Sverige.
Men efter nästa val kan det här komma att förändras. Och mycket stor betydelse kommer det få - vilken väg det näst största partiet väljer. Under året har mullrat och rört på sig mycket inom Moderaterna. Trycket från egna led om en public service-politik som går åt ett annat håll har ökat. I veckan lade partistyrelsen upp en linje på bordet. Den vill att partiet tar fram en ny moderat mediepolitik i riktning mot ett citat “smalare och vassare” public service.
Reporter: Therese Rosenvinge
• Årets annonstapp värre än väntat – vad händer nu?
Läget för svenska tidningars ekonomi är just nu oväntat skakigt. Första halvan av året och sommaren har varit tuff utöver det vanliga ifråga om förlorade annonsintäkter och när svensk ekonomi går in i en ny fas tätnar orosmolnen på mediehimlen. Frågan är hur rustade medier är för en ekonomi som bromsar?
Reporter: Teresa Kristoffersson.
Om UG:s "Larmet från Filipstad". Gav programmet hela bilden? Mediers rapportering om budgetutspel kritiseras. Vad står på spel i Telias köp av Tv4? Och hur många kommunikatörer tål Sveriges Radio.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Gav Uppdrag Granskning hela bilden i Filipstad?
När SVT:s Uppdrag Granskning nyligen sände programmet “Larmet från Filipstad”, las fokus på att visa hur kommunens kostnader för socialbidrag skenar, samtidigt som den arbetsföra befolkningen flyttar ut. Men vad Uppdrag Granskning inte med ett enda ord nämnde, det var att det i Sverige finns ett utjämningssystem för att tackla bland annat just det.
Reporter: Tonchi Percan
• Medier i budgettango med regeringen
Nuförtiden har mycket av innehållet i nådiga luntan redan hunnit avhandlas som nyheter när budgeten väl släpps. Detta eftersom regeringen – strategiskt och välplanerat – väljer att droppa väl valda satsningar till medierna i förväg.
Och när regeringen bjuder upp till budgetdans, då tackar redaktionerna ja. Men frågan är om medierna börjat låta sig föras lite väl enkelt i den här budget-tangon? Reporter: Therese Rosenvinge
• Mycket på spel när Telias inväntar grönt ljus för köp av Tv4
En av de största medieaffärerna i Sverige kan vara nära. Det handlar om Telias köp av TV4 och Bonnier broadcasting, som EU-kommissionen senast i november slutgiltigt ska godkänna. När EU-kommissionen i maj beslutade att fördjupa sin granskning av affären, ja då blev det tydligt att det finns känsliga konkurrensaspekter här. Men vad är det egentligen konkurrenterna oroar sig för? Och vilka konsekvenser kan en eventuell affär få för dig som konsument?
Reporter: Johan Cedersjö
• Hur många kommunikatörer behöver Sveriges Radio?
I veckan berättade Sveriges Radio i en stor satsning om hur många av landets kommuner har kommunikationsavdelningar som växer sig ständigt större och hur det motiveras. Vi tyckte granskningen var intressant och bestämde oss för att ställa samma frågor – men, den här gången, till Sveriges Radio. Reporter: Teresa Kristoffersson
Så skapade Aftonbladet den så rubrikvänlige "Ekerömannen". Uppdrag granskning fälls för metoo och Fredrik Virtanen. Polischef ny krönikör i GT. Faktan bakom fiktionen i filmen 438 dagar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aftonbladet skapade ny serieförbrytarman på Ekerö
Den senaste tiden har olika händelser på Ekerö genererat en stor mängd artiklar i såväl lokala som rikstäckande medier.
Rubriker har berättat om att polisen varnar för en man som jagar kvinnor i löparspår. Minst tre ofredanden har det rapporterats om från både löparspåret och på ett bad. Dessutom ska det ha skett ett våldtäktsförsök i centrum.
“Ny attack av Ekerömannen i natt” skrev Aftonbladet i helgen.
Men att en serieförbrytare går lös på Mälaröarna finns det enligt polisen i dagsläget faktiskt inga belägg för. Tvärtom ser de en medierapportering som dragit iväg och på sina håll fått eget liv.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Svårtolkad UG-fällning i Granskningsnämnden
SVT:s Uppdrag Granskning fälldes i veckan med minsta möjliga marginal för att ha kränkt Cissi Wallins privatliv. Det handlar om programmet där UG skulle granska hur medier rapporterat om metoo och Cissi Wallins våldtäktsanklagelse mot Aftonbladets Fredrik Virtanen.
Fällningen är ovanlig. För tre ledamöter ville fälla och tre ville fria programmet. Det blev till slut ordförandens röst som blev avgörande.
Vilka konsekvenser får egentligen den här fällningen? Är det så att SVT och SR inte kan granska uppgifter som en känd person själv gått ut i offentligheten med?
Reporter: Tonchi Percan.
GT ny kommunikationskanal för polisen i Göteborg
GT har kontrakterat en ny kolumnist. Ingen mindre än stans högste polischef Erik Nord som nu får en helt egen plattform i kvällstidningen.
För att upprätthålla oberoendet ska polischefen inte få betalt av GT. Men frågan är ju om det räcker?
För betalt eller ej, hur rimmar det här upplägget med att ha en oberoende och granskande relation till polisen i Göteborg?
Tonchi Percan ringde upp GT:s chefredaktör Christer El-Mochantaf för att fråga.
Fakta och fiktion i filmen 438 dagar
Förra veckan var det biopremiär för filmen 438 dagar. En film – som det så ofta heter – baserad på en sann historia.
Filmen handlar om journalisterna Johan Persson och Martin Schibbyes reportageresa till oljeprovinsen Ogaden i Etiopien. En resa som bekant slutade med över ett års fångenskap i fängelset Kality.
Att göra fiktion av fakta är inte okomplicerat. Inte blir det enklare när grundhistorien dessutom handlar om just journalistik och jakt på sanning.
I några centrala delar har filmen helt kastat om verkligheten och kronologin. Och det är ju förstås fritt fram – det är ju film och fiktion.
Men trots det har Martin Schibbye i samband med premiären fått svara på frågor som om filmen var en dokumentär.
Reporter: Johan Cedersjö.
Kinesiska appen TikTok utmanar Silicon Valley på riktigt. Källskydd i fara när regeringen vill förbjuda anonyma kontantkort. Iransk journalist söker asyl i Sverige. Är läsarombudsmannens tid är förbi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kinesiska appen TikTok utmanar och skrämmer
Den senaste tiden har mycket handlat om handelskriget mellan USA och Kina. Men den kanske viktigaste kinesiska exporten just nu bryr sig varken om några tullar eller handelshinder.
Videoappen TikTok har på kort tid etablerat sig globalt. Bland barn och tonåringar hör TikTok till en av de mest populära sociala medier-plattformarna och appen har passerat 1 miljard nedladdningar.
Men vad innebär det att vi nu har en ny global app med säte i diktaturens Kina? Vad säger TikToks framfart om hur den digitala maktbalansen kommer att se ut i framtiden?
Reporter: Therese Rosenvinge.
Förbud mot anonyma kontantkort riskerar källskydd
I veckan meddelade regeringen att den nu vill utreda ett förbud mot anonyma kontantkort i mobiltelefoner.
Inrikesminister Mikael Damberg motiverade beslutet med att polisen och Säpo önskat sig förändringen för att bättre kunna stävja brottslighet.
Men något som inte problematiserats i veckans rapportering är att anonyma kontantkort är helt avgörande för betydligt fler än de kriminella.
Reporter: Johan Cedersjö.
Svår SVT-intervju med iransk avhoppare
I början av veckan kom bekräftelsen att en journalist flytt från den iranska delegation som förra helgen besökte Sverige. Hans namn är Amir Tohid Fazel och han har nu sökt asyl i Sverige.
Den här historien har i veckan varit en nyhet som medier över hela världen rapporterat om.
Men trots all uppmärksamhet finns det få uppgifter om vem mannen från den hårdföra regimen egentligen är.
Vi träffade i veckan SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg för att fråga hur de resonerade inför den exklusiva intervju de fick med Amir Tohid Fazel.
Reporter: Johan Cedersjö.
Publikens ombudsmän på redaktionerna ett minne blott
Tänk dig att det på landets redaktioner fanns en person som publiken kunde vända sig till med beröm, kritik och synpunkter. En person som stod på publikens sida och med legitimitet granskade den egna redaktionens arbete.
I början av 00-talet var det här en realitet. Då fanns ett antal anställda tittar- och läsarombudsmän vars uppgift var att tillvarata publikens intressen.
Men de är idag ett minne blott.
Vi åkte hem till Lilian Öhrström, pensionerad journalist och tidigare läsarombudsman på Dagens Nyheter.
Reporter: Jonna Westin.
Dagen och Världen Idag lät en förintelseförnekare vara visselblåsare om Google. Hängslen och livrem om staten ska godkänna ny Medieombudsman. SVT rådfrågar föräldrar om barnkanalens moralkompass.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Okontrollerad visselblåsare i Världen Idag och Dagen
Förra helgen skrev de kristna tidningarna Dagen och Världen Idag en till synes anmärkningsvärd nyhet.
Det handlade om en tidigare anställd på Google som vittnade om att internetjätten har en politisk agenda och censurerar kristna och konservativa sajter i sin sökfunktion.
Visselblåsare, kallades han av tidningarna som citerade hans uttalanden.
Vad som inte framkom var att det här är en person som öppet i sociala medier gett uttryck för både konspirationsteorier och förintelseförnekande antisemitism.
Reporter: Jonna Westin
SVT Barn på jakt efter föräldrars moralkompass
"Hur tänker du när ditt barn exempelvis hör låtar med svordomar? Filmer eller tv-spel som romantiserar brott? Vad tänker du om att ditt barn hör musik med vuxet innehåll?"
De här frågorna ställde SVT Barn till föräldrar via sin Facebook-sida i veckan.
Bakgrunden är att populära Sommarlov nyligen hamnade mitt i en mediestorm, där det gick att läsa om upprörda föräldrar och att programmet marknadsfört vad som beskrevs som en “knarklåt”.
Med andra ord ett nytt moral-debacle om innehåll i barnkultur – och om var public service bör dra sina gränser.
Vi ringde upp programchefen för SVT i Malmö för att prata om sommarens storm och om hur mycket föräldrar ska få påverka framöver.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Utredning ger grönt ljus för Allmänhetens Medieombudsman
Förra veckan kom beskedet som öppnar för att ersätta dagens Pressombudsman med en Medieombudsman. En förändring som är tänkt att flytta delar av Granskningsnämndens uppdrag till en från staten fristående medieetisk nämnd.
Det här är ganska krångligt, men enkelt uttryckt är tanken att alla privatpersoner som menar att en publicering kränkt deras rätt till privatliv ska kunna anmäla det här till en och samma instans. Inte som idag då radio- och tv-publiceringar hanteras av Granskningsnämnden och tidningarna av Pressens Opinionsnämnd.
Bakom det här förslaget står branschorganisationen Utgivarna som består av alla stora mediehus, såväl de kommersiella som public service.
Om det blir verklighet är nu upp till regeringen. Men mest troligt, det är att 2020 blir ett historiskt år i den 100 år långa historien om svensk pressetik.
Reporter: Johan Cedersjö.
Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i Aftonbladet. Avslutet på en turbulent tid när Metro läggs ner som journalistisk produkt. Tidningskrig i Göteborg när DN tar strid mot Göteborgs-Posten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i Aftonbladet
Något som började med vittnesmål i en facebookgrupp, där både rykten och anklagelser spreds, blev förra veckan en nationell nyhet.
Aftonbladet rapporterade om att ett gäng satte skräck i kommunen Lilla Edet, norr om Göteborg, och attackerade flera kvinnliga hundägare.
Men det här, visade det sig, var inte helt sant och polisen fick gå ut och dementera delar av den här historien.
Vilken faktakoll gjorde Aftonbladet egentligen innan de publicerade? Och vad vet man egentligen om vad som hänt?
Reporter: Jonna Westin.
1995-2019: Tidningen Metro går i graven
I fredags läckte det ut uppgifter om att tidningen Metros journalistiska verksamhet nu ska skrotas. Och i veckan kom bekräftelsen.
Metro, som sedan april genomgår en företagsrekonstruktion, kommer framöver inte ha någon egen journalistisk redaktion.
Det har varit ett par extremt turbulenta år för tidningen som revolutionerade branschen när den kom ut för första gången på 90-talet.
Efter att Kinnevik 2017 sålde tidningen till bolaget Custos har det varit berg-och-dalbana mellan nysatsningar och skandalrubriker.
Vad som kommer att finnas kvar av Metro framöver, ja det avgörs just nu i tingsrättens rekonstruktion.
Men en sak är säker: Sverige är idag en nyhetstidning fattigare.
Reporter: Johan Cedersjö.
Tidningskrig i Göteborg tornar upp sig
Om ett par veckor börjar slaget om Göteborgs tidningsläsare på riktigt. Detta när Dagens Nyheter öppnar sin nya redaktion i köpcentret Nordstan.
I kampens ena ringhörna står Stampens flaggskepp Göteborgs-Posten. Länge ohotad etta som morgontidning för göteborgarna, med över 100 journalister och med Britt-Marie Mattsson som förstereporter.
I andra hörnan, Bonniers Dagens Nyheter. Nykomlingen som anställt fem journalister till den nya redaktionen och som värvat stadens tungviktare Janne Josefsson som ny krönikör.
Vi åkte till Västfronten för att fråga vem som vinner det nu ankommande tidningskriget i rikets andra stad.
Reporter: Eskil Lundgren.
Skarp kritik mot hur Expressen valde att granska den misshandlade 19-åringen i fallet ASAP Rocky. Eldupphör i Stockholms gratistidningskrig? Sommarserien om tvivlet på bilderna från Syrienkriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Expressen satte ljuset på målsägande i fallet ASAP Rocky
Så har då rättegången mot ASAP Rocky avslutats och en fullständigt makalös mediecirkus kan nu börja utvärderas.
Av alla uppgifter som publicerats i den här historien har i synnerhet Expressens publiceringar om den 19 år gamla målsäganden fått många att höja på ögonbrynen.
För det hör minst sagt till ovanligheterna att det är den som anser sig utsatt för brott som får hela sitt liv genomlyst på nyhetsplats.
Längst gick krönikören Leif GW Persson när han i en text bland annat spekulerade i att 19-åringens framtida liv kommer att sluta på säkerhetsanstalt.
Men även på redaktionell plats har Expressen granskat mannen på ett sätt som sticker ut.
Den enkla frågan lyder: Varför då?
Reporter: Johan Cedersjö.
Nya ägare för Mitt i, nytt kapitel i gratistidningskriget?
Stockholmstidningarna Mitt i har fått nya ägare under sommaren. Det är företaget Citypress, med Stampens tidigare koncernchef Martin Alsander, och hans företag Lazarus, i spetsen som tar över.
Frågan är om de nya miljonerna som affären ger kan få fart på tidningarna igen. Och om det också kan innebära vapenvila i det tidigare så infekterade gratistidningskriget i Stockholm.
Nu på tisdag ska Mitt i:s personal träffa de nya ägarna.
Vi åkte till redaktionen och mötte en taggad chefredaktör.
Reporter: Eskil Lundgren.
Medborgarjournalister sätter bilden av Syrienkriget
Sista delen i vår sommarserie om “krigens journalistik”.
Det syriska inbördeskriget har nu pågått i över åtta år och det kan sammanfattas som ett extremt farligt och svårbevakat krig för utrikeskorrespondenter att rapportera från.
Medier har till stor utsträckning därför behövt förlita sig till bilder tagna av personer på plats – personer som inte sällan kallar sig själva för medborgarjournalister.
Samtidigt har de stridande parterna konsekvent försökt kabla ut sin bild av vad som egentligen händer. Genom propagandakanaler på sociala medier och i konventionell media.
Något som har fått de mest erfarna journalister att tvivla på bildernas äkthet.
Vi ska börja det här reportaget i en krigshändelse som fick en erfaren svensk utrikeskorrespondent att skriva en krönika om just tvivlet. En krönika om en händelse som drabbade en annan svensk utrikeskorrespondent personligen.
Reporter: Viktor Löfgren.
Varken Aftonbladet eller TT kollade nyheten om EU verkligen ville förbjuda konstgräs, stopp i attraktioner på Liseberg blev till rena nyhetskarusellen i GT, inbäddade journalister under kriget i Irak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Felaktig nyhet om förbud mot konstgräs rapporterades vidare
Nyligen rapporterade flera ledande nyhetsredaktioner om att EU ville förbjuda konstgräsplaner. Det handlade om det gummi som finns på över tusen fotbollsplaner runt om Sverige. Ett förbud som skulle innebära stora kostnader för landets fotbollsföreningar. Några dagar senare gick EU-kommissionen ut och dementerade nyheten. Så vad stämde egentligen?
Reporter: Jonna Westin.
• Hårt tryck av journalister på rättegången mot ASAP Rocky
Sjuttio ackrediterade journalister från 40 mediehus, Asap Rocky-fans och andra nyfikna gjorde att trycket på Stockholms tingsrätt var större än under förra årets rättegång mot terroristen Rakhmat Akilov. Vi fick en ögonblicksbild från reportrar och fotografer under första dagens förhandlingar, när många i kaoset inte kom in utan snällt fick vänta utanför säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.
Reporter: Eskil Lundgren.
• Alla nyhetsflashar om stopp på Liseberg – var det motiverat?
Om man ska tro medierapporteringen har nöjesparken Liseberg i Göteborg haft en tuff sommar med stora tekniska problem. Under juli månad har medier som Aftonbladet, GT/Expressen, Sveriges Radio och TT upprepade gånger rapporterat om stopp i attraktioner och passagerare som sitter fast. Men har sommaren verkligen varit så ovanlig, eller är incidenterna egentligen odramatiska vardagshändelser för en nöjespark?
Reporter: Eskil Lundgren.
• Sommarserien: Inbäddningar och psykologisk krigföring i Irak
Inbäddade reportrar blev ett begrepp under kriget i Irak när 700 journalister fick följa med de amerikanska trupperna på fältet. En av dem var Aftonbladets reporter Peter Kadhammar. Det här reportaget börjar på paradistorget i Bagdad där krigets starkaste symbol serverades till journalister från hela världen, utan att de ens behövde lämna hotellrummet.
Reporter: Love Lyssarides.
Dagens Nyheter skrev om ny migränmedicin, var tog de kritiska frågorna vägen? Jönköpings-Postens utgivare hotad krav på ny lag. SVT-journalisten Erik Eriksson om rapporteringen under Vietnamkriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DN kritiseras för okritisk rapportering om migränmedicin
Att rapportera om forskning och nya mediciner kräver ett kritiskt förhållningssätt. Inte minst eftersom läkemedelsbolagen gärna ligger på och vill framhålla allt det positiva med en ny produkt. När Dagens Nyheter publicerade en lång rad artiklar om folksjukdomen migrän pryddes tidningens förstasida första dagen av en artikel om en undersökning gjord av ett läkemedelsbolag och nästa dag om en ny banbrytande medicin framtagen av samma bolag. Men de kritiska frågorna lyste med sin frånvaro.
Reporter: Jonna Westin.
Nya siffror: Tre av tio journalister utsatta för hot
Att hota en journalist i sin yrkesroll ger i dag samma straff som om du hotar en privatperson. Det visar en ny dom mot Jönköpings-Postens dåvarande utgivare Marie Johansson Flyckt.
Regeringens handlingsplan "För det fria ordets försvar", kom för två år sen och skulle minska hoten mot journalister. Men trots åtgärderna ligger antalet hot kvar på samma nivåer. Det visar nya siffror från Göteborgs universitet. Och frågan är hur det blir med den hårdare lagstiftning som tidigare utlovats av regeringen?
Reporter: Eskil Lundgren.
Sommarserien: Journalisterna som avslöjade USA:s bombningar under Vietnamkriget
Vietnamkriget har kallats kamerornas krig, och bilderna som publicerades satte stora avtryck i historien. Men var det journalistiken som fick opinionen mot kriget att vända, eller var det tvärtom journalisterna som följde efter när protesterna redan var ett faktum? Det handlar också om den svenska journalisten Erik Eriksson som, på plats i Nordvietnam, fick en nyckelroll både för amerikanska och svenska tv-kanaler.
Reporter: Freddi Ramel.
Helt oproblematiskt att låta Leif GW tipsa om aktier? Sänkt digtalmoms innebär inte fler journalister på NWT och Norran. Bang om fasorna i Spanska inbördeskriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• GW:s aktietips och ekonomiredaktionernas ansvar
Vi har tidigare berättat om hur kriminalprofessorn Leif GW Persson ges medieutrymme om allt från att kommentera politiska skandaler till att göra reklam för sitt egna vin. Men han får också gång på gång, på redaktionell plats, uttala sig om börsen – och tipsa om aktiebolag han själv köpt in sig i. Och han är inte ensam. Till exempel har Zlatan, Camilla Läckberg och Måns Zelmerlöw också skapat rubriker med sina aktieköp. Vilket ansvar tar redaktionerna för småsparare som följer kändisarnas råd?
Reporter: Jonna Westin.
• Ger sänkt digitalmoms fler lokala journalister?
Det har nu gått tre veckor sen den så kallade digitalmomsen sänktes. Den ger tidningsbranschen 400 miljoner kronor extra per år. Pengar, som enligt finansminister Magdalena Andersson bland annat ska möjliggöra fler lokala reportrar och journalistik på platser där medietäckningen är låg. Men kommer tidningarna att anställa? Vi skickade ut frågan till ett antal chefredaktörer och ansvariga utgivare. Och bland de lokala tidningarna var svaret tydligt.
Reporter: Eskil Lundgren.
• Sommarserien: Bang tog fasorna till svenska köksbord
Spanska inbördeskriget har kallats “författarnas krig”. Litterära tungviktare som Ernest Hemingway och George Orwell beskrev ett av Europas mest brutala krig. Men inbördeskriget lockade också en mängd korrespondenter från hela världen. Och en ny form av krigsreportage slog igenom. En av de första svenska journalisterna på plats var Barbro Alving.
Reporter: Viktor Löfgren.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson lämnar efter drygt tio år. Arvika Nyheter fick politiker på fall. Ett rimligt drev, eller för hårt? Poolpartyn och bomber, hur ärlig måste en reporter vara?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Mattsson om medier, granskning och varför han avgår
Vi är på plats i Thomas Mattssons glasade arbetsrum på Expressen bara en timme efter att nyhetsflashen om hans avgång plingade till i mobilen. Nyss har han hållit sitt avskedstal till redaktionen, och blomsterkvasten ligger på sniskan bakom skärmen på hans arbetsbord.
Han berättar om hur medielandskapet förändrats under de år han jobbat på Expressen och vilken betydelse han själv haft för utvecklingen.
Reportrar: Eskil Lundgren och Therese Rosenvinge
• Politiker avgick efter granskning i Arvika Nyheter
Efter månader av kritisk rapportering, löpsedlar och avgångskrav valde en lokal politiker i Arvika nyligen att avgå. Han gjorde det - med hänvisning till sin egen och familjens hälsa - och samtidigt riktade han hård kritik mot medier i Värmland. Medier som han menar gått loss i ett drev, där personjakt gått före sakfrågor i rapporteringen.
Var går egentligen gränsen för när en hård - men högst rimlig - granskning övergår till ett orimligt drev?
Reporter: Therese Rosenvinge
• Intervjuad av Kvällsposten känner sig lurad
Hur ärlig en journalist måste vara om i vilket sammanhang en intervju ska publiceras? Och vilken roll spelar det om den man intervjuar är ovan med media? I juni publicerade Kvällsposten ett reportage med rubriken: Det okända Malmö: Poolparty i skuggan av bomberna.Det beskriver den delade staden med både rika, välmående och fattiga, utsatta områden. I välbärgade Bellevue intervjuas Carola Sahlén vid poolkanten på villatomten, men när hon läste reportaget fick hon en chock.
Reporter: Eskil Lundgren
Hur mycket vill publiken egentligen veta om politikervimlet på Gotland? Är kriminalvårdens egna filmer till tv-journalister ett hot eller en möjlighet? De ofria journalisterna under världskrigen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Hur mycket vill publiken veta om politikervimlet i Almedalen?
Årets politikervecka går mot sitt slut. Och någonting är på väg att hända med den så kallade demokratifestivalen på Gotland.
Det är färre evenemang i år, färre politiker och färre besökare. Och många mediehus har tydligt piroriterat ner sin bevakning.
Aftonbladet, har till och med lämnat sin plats på området för att läsarna inte är tillräckligt intresserade.
Är det rätt prioritering - och kommer fler att följa efter?
Reporter: Eskil Lundgren
• Myndighetsfilmer i journalistik - hot eller service?
Att spela in egna filmer från sin verksamhet, som tv-redaktionerna sen kan använda i sin nyhetsrapportering, är ett nytt grepp från Kriminalvården.
Men hur ska man se på det här? Är det ett kreativt sätt att vara öppen och svara upp mot en ökad efterfrågan på rörlig bild? Eller är det ett försök från en myndighet att kontrollera hur det rapporteras om verksamheten?
Reporter: Therese Rosenvinge
• Världskrigen - omöjligt uppdrag för journalister
Del ett i Mediernas sommarserie. Journalister har genom historien kämpat för att avslöja sanningen om krig och konflikter. Samtidigt har de motarbetats i en katt- och råttalek av regimer och propagandaapparater.
Den tekniska utvecklingen har dock dramatiskt förändrat möjligheterna att få ut material från en krigszon. Vi börjar vår sommarserie före radions genombrott i skyttegravarna på slagfältet i det första världskriget.
Reporter: Freddi Ramel
Mediehuset Grönt anpassade allt för att presstöd - föll i granskning. SVT klippte bort intervju med Kajsa Norman. DN Kultur i faktabråk efter Tjernobyl-krönika. Svensken avslöjade Sovjetunionens bluff
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Anpassade allt - blir av med presstödet
Hur långt får ett medieföretag anpassa sin verksamhet för att få ut maximalt presstöd? Och på vilka grunder bestämmer staten vem som ska få del av över en halv miljard i skattepengar? I flera månader granskade Myndigheten för press radio och tv Mediehuset Grönts utgivning. Och i förra veckan kom beskedet att två av företagets tidningar inte lever upp till kraven för presstöd. Nu ska miljoner betalas tillbaka och ett infekterat bråk har brutit ut mellan Mediehuset Grönts VD och myndigheten.
Reporter: Therese Rosenvinge
• SVT klippte bort bokintervju efter faktafel
Journalisten Eric Fichtelius intervjuade författaren Kajsa Norman om hennes bok En alldeles Svensk historia i programmet Politik i bokhyllan i SVT Forum. Boken, som är starkt mediekritisk, ifrågasätter vad man egentligen får säga offentligt i Sverige och varför det i media så länge var tyst runt sexövergreppen på musikfestivalen i Kungsträdgården. Och stämningen i studion, som brukar vara ganska avspänd, blev plötsligt en annan. Vad var det egentligen som hände?
Reporter: Eskil Lundgren
• DN kultur backade efter kärnkraftskritik
Med serien Chernobyl lyckades streamingtjänsten HBO sätta agendan på både kultur- och nyhetssidor under försommaren. Fiktionen har inte samma krav på att leverera korrekta fakta som nyhetsmedier. Men hur är det på kultursidorna? Tjernobylkatastrofen kunde ha hänt i Ringhals påstod kulturjournalisten Maria Schottenius På DN kultur i förra veckan. Hon fick omgående kritik. Jämförelsen höll inte, de två kärnkraftverken var helt olika konstruerade. Var ligger egentligen ribban för fakta och källkritik på kulturredaktionerna?
Reporter: Tonchi Percan
• Svensken som chansade - och avslöjade Sovjets bluff
I den hyllade tv-serien Chernobyl beskrivs hur Sovjetunionen först försökte mörka omfattningen av olyckan. Men vad serien inte berättar är att det avgörande beviset på vad som faktiskt hänt - först kom från en svensk journalist. Christer Larsson, jobbade på 80-talet på ”Ny teknik” och var med och startade dotterbolaget Space Media Network, när han plötsligt hamnade i världspolitikens centrum.
Reporter: Teo Kristjansson
Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret.
Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.
Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.
Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land.
Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag.
Programmet är en repris och sändes första gången den 4 maj 2019.
Lösa formuleringar i regeringens nya public service-politik. Aftonbladet i bensinbråk med Magdalena Andersson. Bittra miner i Ystad, efter Sydsvenskans avslöjande om tvångsomhändertagna barnen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Fritt fram för tolkning av nya public service-politiken.
I veckan presenterade kulturminister Amanda Lind (MP) regeringens politik för public service-bolagen SVT, SR och UR. Det här genom det förslag till sändningstillstånd som ska gälla från och med årsskiftet och sex år framåt. Regeringen vill att public service-bolagen ska vara vaksamma i sitt användande av sociala medier, satsa mer på lokaljournalistik och värna de kommersiella mediernas förutsättningar.
Men hur det här ska gå till blir upp till programbolagen själva att bestämma.
Reporter: Johan Cedersjö
• Tolkning blev sanning i Aftonbladets rubrik
I tisdags slog Aftonbladet fast på sin förstasida att finansminister Magdalena Andersson sagt att bensinskatten ska höjas. Uppgiften var tagen ur en intervju med tidningens tyngsta politiska reporter Lena Mellin. Men vad hade hon egentligen sagt? Vi tittar närmare på turerna kring veckans mest uppmärksammade rättelse.
Rapporter: Eskil Lundgren
• Riksnyheten som hittades - och missades
Sydsvenskans avslöjande om barnen i Ystad som akut tvångsomhändertogs förra året blev en riksnyhet förra veckan. Enligt domstolar och myndigheter har de fem syskonen utsatts för vanvård och hållits isolerade från omvärlden, kunde tidningen berätta.
Bakom den här uppseendeväckande och tragiska nyheten ligger ett gediget journalistiskt fotarbete. Men historien blottar också journalistikens svagheter. För barnen i Ystad hade mycket väl kunnat gå helt under den mediala radarn.
Reporter: Therese Rosenvinge
Public service och opartiskheten när det gäller GAL-TAN-skalan. Prisregn på svag grund när Dagens Industri skröt om sin journalistik. P4 bevakar hela landet, men små kommuner i Västerbotten i skugga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Studiosamtal: Om public service, opartiskheten och GAL-TAN
Vänster-höger-skalan i politik, har idag fått ett komplement i skalan som kallas GAL-TAN. Hur väl klarar egentligen SVT och SR att vara opartiska när det gäller den här nya politiska värderingsaxeln? Näringslivets Medieinstitut har kartlagt detta genom att titta på de 50 senaste fällningarna hos Granskningsnämnden.
• Svag webbundersökning lyftes när journalister prisades
Att undersökningar som når nyhetsflödet ska hålla en viss kvalité, det är alla redaktioner idag så gott som överens om. Dom flesta har satt upp krav på hur undersökningen är genomförd; hur många som svarat, hur urvalet ser ut och så vidare. Men vad krävs då för att redaktionerna ska kasta sina egna policys överbord? Är det kanske lite självskryt, med ett diplom och ett förstapris? Reporter: Eskil Lundgren
• Små kommuner i Västerbotten hörs sällan i P4:s nyheter
I public service-bolagens uppdrag står tydligt att verksamheten ska spegla hela landet. Å Sveriges Radio, finns idag med redaktioner på 50 orter, och har totalt 25 lokala P4-kanaler. Men om vi vi zoomar in och tittar på kommunnivå, hur mycket hörs då egentligen hela landet i radions sändningar? Nyligen undersökte journaliststudenter vid Luleå tekniska universitet tre månaders nyhetsbevakning hos P4 Västerbotten. Och resultatet, som vi nu kan berätta om, det visar på stora skillnader i hur bevakningen fördelades. Läs mer om undersökningen här.
Reportrar: Elin Hall och Ellen Lundström
• Hur långt sträcker sig Sveriges Radios ansvar att bevaka hela landet?
Intervju med Michael Österlund, chef för innehållsproduktion inom Sveriges Radio.
Visklek när Expressen skrev att Thomas Olsson anklagar Säpo för religionskrig. Medieägande politiker på Västgötaslätten. Medie-PR inför sommarens VM. Strid om var i långfilmen TV4 placerar reklamen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medial visklek när “advokatutspel” blev ministerfråga
En reporter överhör ett bakgrundssamtal, tar en uppgift ur kontext och publicerar en krönika i vilken uppgiften kallas för en anklagelse mot Säpo.
En annan reporter tar den påstådda anklagelsen till en minister och en tredje reporter skriver en krönika där uppgiften från det överhörda samtalet nu sägs komma ifrån en regelrätt intervju.
Så skulle vi kunna sammanfatta den mediala visklek som förra veckan ledde fram till rubriker om att advokaten Thomas Olsson skulle ha anklagat Säpo och Solna Tingsrätt för att ha startat ett religionskrig.
En sak är säker, hela den här historien hade kunnat undvikas om någon av alla reportrar faktiskt hade lyft luren och kollat med huvudpersonen själv om vad som faktiskt stämmer.
Reporter: Johan Cedersjö.
Lättköpta medier PR-maskiner i VM-uppladdning
"Snart börjar VM i fotboll. VM i PR har redan börjat"
Så skrev Sportbladet i veckan, i en artikel om att det aldrig tidigare funnits så mycket PR och marknadsföring runt damlandslaget som inför den här sommarens stora mästerskap.
Men någonstans i uppladdning tycks den journalistiska integriteten blivit bortdribblad.
För många är medierna som till synes synes glatt och obekymrat hakat på just PR-kampanjerna. Inte minst gäller det Sportbladet själva, som i veckan plockat upp PR-material från såväl Svenska Spel som Coca Cola.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Strid om reklamavbrotten när TV4 fälls av Granskningsnämnden
Nu till något som gjort de flesta frustrerade både en och två gånger – reklamavbrott.
För när du med tilltugg och glatt soffhumör dragits in i starten av en guldrulle är det för de flesta av oss totalt miserabelt när filmens spänningsmomentet bryts för reklam.
Nyligen fälldes TV4 för hur de placerat sin reklam i en film. För just när reklam får läggas i en film är faktiskt reglerat i lag.
Reporter: Alexander Dominici.
Politikerägd radio på Västgötaslätten
Att politiker äger egna mediekanaler hör numera till ovanligheterna i Sverige. Den svenska partipressen har i stora delar köpts upp av kommersiella storbolag. På samma sätt ser det ut bland de kommersiella etermedierna.
Men i den lilla orten Essunga är det annorlunda. För där äger kommunens starke man, kommunalrådet Daniel Andersson, den lokala närradiostationen, Radio Treby.
Är det här, trots dess lilla skala, verkligen oproblematiskt?
Reporter: Eskil Lundgren.
SD:s motattack i samband med Expressens avslöjande om Peter Lundgrens tafsande. Två stora medieaffärer ritar om den svenska tidningskartan. Okända galor med superuppmärksammade priser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SD:s krishantering efter Peter Lundgrens tafsande
Veckans stora nyhet har utan tvekan varit Expressens avslöjande om hur Sverigedemokraten Peter Lundgren tafsat på en partikollega hösten 2017.
Avslöjandet har följts av avgångskrav och kritik från politiska motståndare men det har också följts av motattacker där Sverigedemokraterna kallat Expressens journalistik för "ovärdig" och "ett försök till karaktärsmord".
I samband med att politiska skandaler rullas upp i medier idag, försöker alla partier att skademinimera genom krishantering. Det handlar om att ta kontrollen över vilken informationen som kommer ut i offentligheten och i ständigt ökande grad handlar det också om att så tvivel över budbäraren, alltså journalistiken.
Reporter: Johan Cedersjö.
S-inbjuden journalist mitt i EU-valrörelsen
I veckan har den polska journalisten Robert Kowalski dykt upp i flera svenska medier. Han fick sparken från polska public service efter att nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa kom till makten. Hans kritik mot den polska regeringen har i veckans artiklar varit hård.
Kowalskis vittnesmål är såklart relevant att berätta om. Men vad de allra flesta svenska medier i veckan glömde att nämna var att Robert Kowalski var inbjuden till Sverige av Socialdemokraterna mitt i slutspurten inför EU-valet.
Reporter: Alexander Dominici.
Total ommöblering i svenskt tidningsägande
Kartan över den svenska dagstidningsbranschen har den här våren snabbt ritats om i grunden. Över trettio lokaltidningar har fått nya ägare, och frågan är om det någonsin tidigare har skett under en så kort tid.
Många läsare är nog glada över att deras tidning har räddats och kanske återfått hoppet om framtiden. Men vad ligger egentligen bakom att de här affärerna sker just nu? Och vilka är riskerna?
Reporter: Eskil Lundgren.
Skrytsamma medier tar priset
Våren 2019 är frågan om inte den svenska journalistikens skriva-om-egna-priser-genren nått helt nya höjder. Ni vet en tidning vinner något pris, inte sällan på någon branschgala ingen känner till, för att därefter skriva om det stort i egna tidningen.
Att det kan vara skoj för en hårt slitande reporter att nån gång få applåder på en branschgala må vara hänt.
Men hur många journalistpriser tål egentligen läsarna? Och vad händer med journalistiken när den blir allt för självcentrerad?
Reporter: Therese Rosenvinge.
Vänsterpartiets Malin Björk fick bära hundhuvud för höga EU-ersättningar. Slutet på lång TV-era när debattstudion i Göteborg går i graven. Så ska norska Polaris förvandla Stampen till vinstmaskin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Öppet mål när SVT granskade Malin Björk
Journalistiken är inte alltid rättvis. Till exempel hamnar de personer, institutioner och företag som är öppna och transparenta oftare i journalisternas strålkastarljus. Det är logiskt att det som enkelt går att granska, lättare hamnar i granskning. Men hur rimligt blir det där när granskningen handlar om politiker, mindre än två veckor före ett val?
I veckan har SVT:s nyhet om vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björks traktamente varit i fokus. Men många har tyckt att den här rapporteringen blivit skev.
Reporter: Therese Rosenvinge.
• Slutdebatterat hos SVT-Göteborg
I veckan meddelade SVT att en TV-epok efter lång och trogen tjänst går i graven. Det handlar om direktsänd TV-debatt, producerad och inspelad hos SVT Göteborg. TV-debatterna i Göteborg stör och berör – och har så de alltid gjort. Men vad är det egentligen som rör upp så mycket känslor? Och vad ska i TV-tablån nu ersätta denna oroshärd till åsiktstombola?
Reporter: Johan Cedersjö.
• Så vill norska Polaris förändra Stampen
Norska Polaris Media köpte majoriteten av koncernen Stampen tillsammans med svenska NWT och VK. I Stampen finns svenska tidningar som Göteborgs-Posten, Hallands nyheter och Bohuslänningen.
Den traditionstyngda tidningskoncernen på västkusten har länge kämpat med bristande resultat. Så vad vill egentligen de nya ägarna göra? Vad ser de i mediehuset som för bara tre år stod på randen till konkurs? Vi åkte till Trondheim för att söka svar.
Reporter: Eskil Lundgren
Svag kopia på uppmärksammat avslöjande när TV4 granskade Elisabeth Svantessons ersättning för boende. Kritik mot att kritikerna möter kritik. Historien om den klassiska tidningen Lyckoslanten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mediebevakningen om Svantessons ersättning för boende kritiseras
Riksdagsledamöters bostadsersättningar har varit i alla stora mediers blickfång. I slutet av förra månaden avgick Moderaternas Erik Bengtzboe efter att Aftonbladet kunnat avslöja att han plockat ut ersättning han inte haft rätt till.
Förra veckan kom TV4 med vad som presenterades som “ännu ett fall”. Den här gången gällde det Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson.
Men hittills har faktiskt ingen redaktion kunnat visa på ett enda formellt fel när det kommer till Svantesson.
Nu kommer kritiken mot bevakningen.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Kritik mot att kritikerna möter kritik
Att få en dålig recension, att bli sågad efter fotknölarna på landets obarmhärtiga kultursidor är det få som gillar. Men en oskriven regel har länge varit att som kreatör är det något du får tugga i dig.
Men frågan är om det här håller på att förändras? Och om så är fallet – varför sker det just nu?
Under den senaste månaden har ett kulturkrig rasat. På bloggar, sociala medier och etablerade kultursidor. I centrum står frågan: På vilket sätt får man kritisera en kritiker?
Reporter: Johan Cedersjö.
Historien om Lyckoslanten och Spara och Slösa
Få tidningar har lästs av så många människor i Sverige som Lyckoslanten. De flesta har stött på den någon gång under skoltiden och förmodligen är det serien "Spara och Slösa" som minnet just sparat
Bakom tidningen står Swedbank och Sparbankerna. Men trots dess kommersiella avsändare, har tidningen i nästan hundra år skickats ut till skolor runt om i landet. Den är idag en av Sveriges äldsta barntidningar och fortsätter år efter år att lära läsarna allt från att sy kläder till att argumentera för en högre veckopeng.
Reporter: Teo Kristjansson.
Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret.
Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.
Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.
Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land.
Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag.
En månad till val, hur bra är den svenska EU-bevakningen. Morgan Johansson om digital upphovsrätt, JK:s medieoffensiv och förbud mot ljudupptagning i rättssalar. Aaron Berhane om sin vän Dawit Isaak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En månad till val – vi sätter EU-bevakningen under lupp
Svensk EU-bevakning har generellt betraktats som ett sorgebarn och anklagats för att vara bristfällig.
Vi har den här veckan tittat närmare på den saken och frågar oss om bevakningen av det omstridda upphovsrättsdirektivet stuckit ut som något bra, eller om den snarare synliggjort generella brister i den svenska EU-journalistiken.
Reporter: Jonna Westin.
Morgan Johansson om vårens mediefrågor
Ny mediegrundlag, upphovsrätt på nätet och skärpta regler i rättssalar.
Just nu är ett antal frågor som på olika sätt berör vår yttrande- och informationsfrihet och mediers förutsättningar att göra journalistik aktuella.
Gemensam nämnare är att frågorna ligger på justitieminister Morgan Johansson bord.
Vi har träffat honom i veckan för en intervju.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Aaron Berhane kritiserar UD:s arbete med Dawit Isaak
Tolv dagar efter terrorattentatet i New York den 11 september 2001, greps en svensk journalist på andra sidan jorden. Hans namn är Dawit Isaak och han sitter fortfarande, 18 år senare, fängslad utan vare sig åtal eller dom.
Dawit Isaak arbetade på sent 90-tal för den eritreanska tidningen Setit. En tidning som var banbrytande i sitt oberoende och som snabbt blev landets största tidning.
I veckan besökte Setits grundare och chefredaktör Aaron Berhane Sverige. Vi mötte honom för att fråga om hans kollega och vän, Dawit Isaak.
Reporter: Johan Cedersjö
Genomkommersialiserat nöjesevent med bulvanliknande sponsorupplägg eller högkvalitativ underhållning, självklar i public service? Vi repriserar vår granskning av SVT:s flaggskepp Melodifestivalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är påskhelg och vi repriserar denna vecka den granskning vi gjorde i februari av SVT:s flaggskeppsproduktion inom nöje, Melodifestivalen.
***
Mellon är idag så mycket mer än en musiktävling sänd i public service. Produktionen är enorm och bakom den lilla skärvan som når TV-publiken i sofforna, finns ett väloljat event-maskineri som drar in miljoner i sponsorintäkter.
Vad kostar det här spektaklet egentligen oss skattebetalare? Var hamnar alla intäkter som evenemanget drar in? Och hur långt får egentligen en public service-produktion kommersialiseras?
Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Ilska mot SVT efter reportage om transvården
Förra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med.
Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej.
Reporter: Therese Rosenvinge.
• Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson
I hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död.
Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död?
Reporter: Jonna Westin.
• Att skildra den allra mest utsatta
I ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm.
I veckan följdes programmet upp med nya fall.
Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar?
Reporter: Johan Cedersjö.
Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert Tamas
Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan.
Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn.
Men så i tisdags var det dags igen.
Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega.
Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?
Reporter: Jonna Westin.
Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämt
I måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie.
Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt.
Men det var just det som hände.
Reporter: Johan Cedersjö.
Justitiekanslern backar från medieoffensiv – vad händer nu?
I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade – helt felaktigt – pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn.
Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas.
Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge.
Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier.
Reporter: Therese Rosenvinge.
Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet
De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror.
Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister.
Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda?
En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan.
Reporter: Johan Cedersjö.
Hård motattack mot UG redan innan publicering
Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel.
Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner.
Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten?
Reporter: Jonna Westin.
Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp
35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion.
Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden.
Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning?
Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna?
Reporter: Teo Kristjansson.
Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
• Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras