Att besöka ett arbetarfik är som en tidsresa till mitten av 1900-talet. Men nu börjar de försvinna. Finns det en framtid för arbetarfik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rigmor Johansson har drivit Smedjegatans café i centrala Göteborg i trettio år. Det är gammaldags genuin cafémiljö. SVT har abonnerat caféet framöver för att spela in scener till en tv-serie.
Maten är lika klassisk som inredningen. Det är pannbiffar, kåldolmar, fiskgratäng och ärtsoppa.
- Jag har svensk husmanskost, säger Rigmor. Ingen vitlök. Ägg och bacon och stekt potatis.
Och smörgåsar med ost, skinka, leverpastej, köttbullar, ägg och sill, ägg och räkor, och falukorv med stekt ägg.
- Baguetternas tid är ute. Jag funderar på att sluta med dem. Jag gör bara en baguette om dan. Och ibland säljs inte ens den.
Besökarna på arbetarfiken är ofta hantverkare.
- Vi är inte välkomna på moderna ställen. Vi kan vara lite smutsiga om det är blött ute.
Nu ska Rigmor Johansson pensionera sig och hoppas hitta någon som vill ta över och helst driva vidare i samma stil.
Det är lätt att föreställa sig arbetarfikens enkla inredning i ett modernt sammanhang. Efter hamburgare, långkok och mikroöl känns falukorvsmacka med stekt ägg nästan logiskt. I samma gamla miljö, men kanske med hantverksmässigt gjord falukorv och tekaka bakad på lokalt vetemjöl av gammal sort. Och så ett gäng lokala mikroöl...
Några hundra meter bort finns en kullerstensgård med en champagnebar, en juicebar, ett kafé med exklusivt kaffe, och ett kafé som startades för ett år sedan av tre unga killar – Kafé Höga Nord.
Gustaf Dicksson, Mathias Nilsson och Anders Björnsson började med skivaffär och skivbolag. Nu har de kafé/skivbolag/skivaffär i samma lokal. Alla är musiknördar och Mathias och Gustaf är dessutom kockar. De serverar vegetariska smörrebröd, veckans vegetariska soppa och hembakt till kaffet.
Vad tror de om arbetarfikens framtid? Finns det en plats för dem?