När staten var Sveriges största restaurangägare

Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig.

Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010).

- Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease?

Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige.

- De krogarna hade aldrig klarat sig i dagens konkurrens, säger kocken Leif Mannerström, som i sin ungdom jobbade på flera statliga restauranger.

Han berättar hur det var att jobba på krogarna.

Staten hade också hotell över hela landet, många stadshotell, men också Hotell Reisen och Amaranten i Stockholm, och storhotellen Gothia och Europa i Göteborg. På 50-talet drev man bierstuben och pubar. På 60-talet pizzerior och diskotek med go-go-dansöser. På 70-talet tog man upp konkurrensen med McDonalds med en egen hamburgerkedja, Clock. Senare fick man licensen på Pizza Hut i Sverige.

- Det är samtidshistoria, säger Jenny Damberg. Det upphörde först på 1990-talet, företaget SARA-bolagen, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag.