Vi kan inte sluta beundra Elin Cullheds genialiska drag att skriva en egen historia inom ramen för en annan. Och inte vilken annan som helst - att ta rygg på Sylvia Plath ger Eufori så många lager vilket gör att vi formligen drabbas av den. Konsten att kombinera moderskapet med yrkesrollen kan inte diskuteras nog och behöver synas i sömmarna än idag, decennier efter Sylvias kamp i familjelivet. Det poetiska språket gör också att upplevelsen blir oerhört vacker i all sin smärta.