Snoklycka – och konsten att sköta ett gotländskt änge

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.

Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.

Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar.

Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall