Naturpodden: Bo Söderström och tjädertuppens basljud
Bo Söderström har lyckats sitta på rätt plats under årets tjäderspel. När hönsen landade på morgonen dök hela 15 tuppar upp. Hans utplacerade mikrofon spelade dessutom in tjädertuppens märkliga basljud som kan vara viktigt när hönorna väljer vilken tupp de vill para sig med.
Bo Söderström är biolog, jobbar som chefredaktör för tidskriften Ambio och har skrivit flera fälthandböcker, men på senare år har han också spelat in naturens ljud. Även om han har ett brett naturintresse är det framför allt fåglar som hamnar på hans inspelningar. Under våren är han ledig en längre tid från jobbet för att vara ute i naturen.
Det var på tjäderspel den 16–17 april han fick sin största tjäderupplevelse hittills på en spelplats öster om Uppsala. Där lyckades han även spela in det märkliga basljud som tjädertuppen ger ifrån sig under leken.
Mesig början
I skymningen flyger tjädertupparna in med buller och bång för att sedan sitta på sina nattkvistar och skära näbb. Under natten är det oftast tyst, även om det hördes en ropande slaguggla just utanför gömslet. Men innan gryningen drar tjäderspelet igång med att tupparna knäpper i träden.
– Då gick det rätt så snabbt från att jag hörde de första knäppningarna till att en tupp gick ner på marken. De flesta var nere mellan fem och halv sex, men det kändes segt, berättar Bo.
Det är notoriskt svårt att uppskatta hur många tuppar det finns på ett tjäderspel. Det kan vara viktigt, för om tjäderspelets centrum tillsammans med antalet hanar rapporterats till Artportalen med stor noggrannhet så är det olagligt att avverka skog i den direkta närheten. Bo hade uppskattat antalet till 5–7 tuppar under tidig morgon, men senare på morgonen hände något.
– Halv åtta kom det några tjäderhönor och landade i träden nära mig, för att snart dimpa ner på marken. Helt plötsligt så bara myllrade det av tjädertuppar utanför gömslet, det var minst 10, kanske så många som 15 tuppar. Jag såg en tupp som kom springande i full kareta genom blåbärsriset och jag hade en tupp som flög in i toppen av mitt gömsle.
Tjädertuppar har ett lågfrekvent ljud som vi människor bara bitvis kan höra om tuppen är mycket nära. Bo Söderström har spelat in detta ljud nu i vår.
Hönorna styr spelet
När tjäderhönorna gick ner på marken samlades alla tuppar i hela området. Den dominanta tuppen på spelplatsen fick fullt sjå med att hålla alla de andra hanarna på avstånd samtidigt som hönorna sprang runt på marken och såg smått förskräckta ut.
– Sedan fick jag inte se så mycket mer för de gled in i skogen, men efter tjugo minuter dök det upp en tupp och en höna bakom gömslet som gned sig mot tältduken, fortsätter Bo.
När naturvårdskonsulter inventerar tjäderspel så får de oftast bara en dag på sig. En vanligt förekommande metod är att leta efter spillning, så kallad spelspillning och blindtarmstömningar vid natträd, för att sedan räkna inflygande tuppar på kvällen. Bo Söderströms upplevelse i tjäderskogen visar hur lätt det är att underskatta antalet tuppar på en spelplats.
– Vi har mycket fokus på topptuppen som får de flesta parningarna med det är ju fortfarande hönorna som bestämmer. Om de väljer en topptupp i ett annat område än där du sitter får du kanske bara se 2–3 slöa tuppar medan det är full action där honorna landade, funderar han.
Tjädertuppens basljud
Först strax efter klockan 10 kunde Bo ta sig ut ur gömslet för då hade tupparna varit tysta i mer än en timme. Då kunde han också plocka in sin stormembransmikrofon med inspelare (se filmen här nedan för beskrivning av tekniken). När han var tillbaka hemma i Uppsala och gick igenom inspelningarna upptäckte att han fått in tjädertuppens lågfrekventa basljud.
– En tupp har ju först ett antal knäppningar, sedan blir knäppningarna snabbare och snabbare, sedan blir det ett ”plopp”, för att sedan sisa under ungefär tre sekunder. Och under sisningen så hör man ett hummande ljud på min inspelning. Det ljudet ligger på 28–32 hertz.
De flesta människor hör visserligen ljud ner mot 20 hertz (testa dig själv här) men vårt tal har ett frekvensomfång som börjar på knappt 200 hertz och uppåt (källa). Vi är alltså inte vana vid att uppfatta så låga ljud som tjädertuppens hummande basljud. Men för tjädrarna kan det spela stor roll och är bland den mest lågfrekventa fågelsång som är uppmätt (källa).
Dessa lågfrekventa ljud kan hönorna troligen höra längre än tupparnas vanliga spelläten. Ljudets individuella signatur kanske dessutom gör det lättare för hönorna att välja vilken tupp de väljer att para sig med. För hönorna är tjäderspelets dirigenter och topptuppen deras främsta fokus. De övriga hanarna är blott en kuliss som ger tjäderleken dess unika karaktär.
- Här kan du lyssna på Bo Söderströms inspelning av tjäderljud från 16–17 april: