Nisse presenterar: Världens bästa poplåt
Döden är ett populärt tema inom populärmusiken, och låten man tillägnar en död eller döende vän är en tydlig undergrupp. Ibland toppas topplistorna av sörjande människor med tårar i himlen eller Police-samplingar eller rent av nytolkningar av franska bittra låtar om män på sin dödsbädd. Döden är det obehagliga priset alla, hittills, får betala för att leva men det betyder inte att vi måste gilla det.
Veckans avsnitt handlar om att inte acceptera det oundvikliga. Om att det är bättre att dö i strid mot det än att dö i uppgivenhet. Om att till exempel verkligen mena det när vi säger fuck cancer. Fuck hela döden, liksom.
Jim Carroll, poet, författare, basketgeni, punklegend, knarkare, prostituerad och alldeles underbart begåvad med ord skrev och spelade in People Who Died som handlar om människor som dött. Hans vänner. Låten visar inte upp minsta tillstymmelse till att acceptera döden, förstår döden, förlika sig med döden. Inte alls. Och det är härligt befriande. Det och den där refrängen gör den till världens bästa poplåt.
Det här är ett argt avsnitt. Med all rätt. Döden kan fara åt helvete.
En podd om musik behöver musik och musik behöver låtskrivare. Låtskrivare behöver pengar. Var med och betala STIM-avgifter så att de får vad de ska få. Och det som blir över går till Röda korsets arbete i Ukraina.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.