Njurpodden

I detta avsnitt av Njurpodden gästas vi av Karin Windahl, dietist och medicine doktor vid Njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus, med över 30 års erfarenhet inom området. Karin förklarar hur rätt kost kan hjälpa personer med njursjukdom att må bättre, varför individuella kostråd är avgörande och hur vi kan äta för att förebygga njursjukdom. 

Hon berättar också om sitt forskningsarbete kring äldre patienter med kronisk njursjukdom och hur kostbehandling innan dialys kan påverka tidpunkten för dialysstart. Ett avsnitt som visar på den stora betydelsen av kost för både de som lever med njursjukdom och för alla som vill ha tips och lära sig mer om hur kosten kan påverka hälsan.

Året var 2002 och Björn Johansson kände en trötthet han aldrig känt förut. Han drabbades av domningar i armen, bröstsmärtor och fick problem med öronen. Ögonen blev inflammerade och röda som tomater och till sist fick han dubbelsidig lunginflammation. När konventionell behandling för de enskilda symptomen inte fungerade började läkarna misstänka att det låg något större bakom hans problem.

Björn diagnostiserades med den sällsynta sjukdomen Granulomatös polyangit (GPA), en av de tre tillstånden som ingår i ANCA-vaskulit. De kommande 10 åren blev reumatologen i Lund hans andra hem.

Men Björns historia är en inspirerande sådan, där han med stort engagemang i föreningslivet, en omfattande kunskapstörst och en inspirerande framtidstro aldrig låtit sjukdomen överskugga det viktigaste av allt: att leva livet.

Neurologen Magnhild Sandberg-Wollheim var 1 vecka från sin 70-årsdag när hon donerade en njure till sin njursjuka son. En vecka senare satt de på en restaurang i Stockholm tillsammans med familjen och firade jubilarens födelsedag.

I detta avsnitt berättar Magnhild om sonens långa sjukdomsresa, men delar också sin syn på donatorsskap och att ta beslutet att bli donator. Vilka frågor behöver man ställa sig? Vad finns det för risker? Och påverkar donationen livet efteråt? Magnhild lämnar tydliga besked: har du chansen att ge livet tillbaka till någon, så ta den.

Vi pratar också om vikten av omgivningen, hur små ord och handlingar från kollegor, klasskamrater och vänner kan vara en avgörande faktor för att som njursjuk orka kämpa vidare. God lyssning!

Hur förbereder man sig mentalt för att leva med en kronisk sjukdom och dialysbehandling i väntan på en transplantation? Och hur blir livet om transplantationen man väntat på trots allt inte fungerar? I detta avsnitt får du möta Henrik som insjuknade som 16-åring, har genomgått 4 transplantationsförsök och varit beroende av dialys under större delen av sitt vuxna liv.

Hör Henrik berätta om hur han trots regelbunden dialysbehandling lyckats bibehålla ett aktivt liv med idrott. Istället för att få dialys på sjukhus tre gånger i veckan blev Henriks lösning bloddialys i hemmet via en nattkopplad maskin.

Det går att göra fler saker än man tror, trots att man går i dialys är Henriks budskap.

Tyvärr slutar många med aktiviteter de tycker är roliga för att de tror det inte går att förena. Men genom att våga utmana sig själv och inte sätta några begränsningar kan livet faktiskt fungera rätt bra trots behovet av dialys berättar Henrik.

Hur går dialys till? Och hur kan man skapa en vardag där man mår bra och kan leva aktivt trots en kronisk sjukdom? Detta och mycket mer hör du i detta avsnitt om  dialys ur ett patientperspektiv med Henrik Eriksson.

Den första njurtransplantationen i Sverige skedde i april 1964. Då fanns inte dagens dialys och patienten överlevde i tre år. Sedan dess har mycket hänt och förra året gjordes för första gången över 500 transplantationer i Sverige.

Torbjörn Lundgren är expert på njurtransplantationer vid Karolinska Universitetssjukhuset och har utfört ungefär 300 transplantationer. I Njurpoddens fjärde avsnitt berättar han om hur dagens transplantationer går till och om sina förhoppningar inför framtidens njurmedicin.

Vilka är kriterierna för att få genomgå en njurtransplantation? Hur ser tillgången på organ ut? Hur går det till att hitta rätt njure till donationen? Och hur ser livet ut efteråt? Kan man vinna basketserien i USA med en transplanterad njure?

När Håkan Hedman blev njursjuk på sextiotalet kunde dialys bara ges vid akut njursvikt. Transplantation kunde vara direkt livsfarligt. Men Håkan var inte rädd. Idag är han förbundsordförande i Njurförbundet som har kämpat för en bättre, tryggare vård för njursjuka i över 50 år. Njurpoddens tredje avsnitt handlar om livet som patient och hur det har förändrats sedan Håkan insjuknade. 

Mycket har blivit bättre, men än finns det kvar att göra. Bland annat behöver kommunikationen mellan specialistmottagningar bli bättre och fler unga patienter behöver utredas för transplantation. Men vem sköter kommunikationen idag? Hur kan vi öka antalet organdonatorer i Sverige? Och hur kan en njurtransplanterad prins hjälpa till?

Peter Stenvinkel började som njurläkare i en tid när njursjukas kost skulle vara så proteinfattig som möjligt. Idag jobbar han som överläkare och professor i medicinska njursjukdomar på Karolinska institutet. På vägen dit insåg han att det finns mycket mer att undvika än bara protein.

I Njurpoddens andra avsnitt berättar Peter om kostens betydelse för njurarna. Förutom livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, som ligger bakom 40 % av all njursjukdom, så kan nämligen själva maten påverka hur njurarna fungerar. Genom att undvika ultraprocessad och överdrivet fet, salt eller söt mat kan man ge sina njurar ett längre och friskare liv.

Men vad ska vi äta istället? Vad kan man göra om man redan har nedsatt njurfunktion? Och vad kan vi egentligen lära oss av naturen och savannens stora katter?

När Marie Evans läste till läkare tyckte hon att området njursjukdomar var komplext och svårt att få grepp om och bestämde sig för att försöka lära sig mer. Idag är hon överläkare i nefrologi (njurläkare) och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset. 

I premiäravsnittet av Njurpodden berättar Marie att man räknar med att 10 % av befolkningen har en nedsatt njurfunktion. Något som de flesta inte vet om eftersom njursjukdom ofta är en tyst sjukdom under lång tid innan den ger symtom och upptäcks. Att tidigt testa och hitta de patienter som löper risk för att utveckla njursjukdom gör att prognosen kan förbättras med hjälp av olika behandlingsinsatser och livsstilsförändringar. 

Men vilka ska testas, hur går testet till och vilka är behandlingsinsatserna och livsstilsförändringarna och vilka risker finns om njursjukdomen inte upptäcks i tid?