Obruten mark – samtal om social innovation

Äntligen, här har ni dem...Yalla Trappan! Här får du höra om ett av de, skulle jag säga, mest framstående och omtalade, arbetsintegrerande sociala företag som vi har i Sverige idag. Yalla Trappan, med bas i Malmö, Rosengård, är en förebild för alla som när en dröm om ett samhälle där allas våra kompetenser tas till vara. Här har man de senaste 15 åren möjliggjort för utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden att växa, få samhörighet och ta steg mot självförsörjning. Med en tydlig vision, en enorm uthållighet och kreativitet har de lyckats skapa en verksamhet som idag omsätter drygt 20 miljoner kronor, med mer än 50 anställda, fördelade på sömnad, catering och lokalvård. Lägg dessutom till ytterligare hundratalet personer som gör sin praktik här varje år, så förstår du vilken betydelse Yalla Trappan har för den målgrupp som många annars pratar om som den svåraste, när det kommer till integration på arbetsmarknaden.

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Filippa Morfiadakis, ordförande i det sociala företaget Yalla Trappan, där vi försöker att nysta upp lite av de förutsättningar som skapat en framgångsrik, hållbar och långsiktig verksamhet. Är du nyfiken på vilka centrala värden ligger till grund för Yalla Trappan? Hur tar man ett projekt till att bli en långvarig verksamhet som står på egna ben? Vad betyder delaktighet och medbestämmande för dem? Hur tänker de om samarbeten på tvärs av samhällssektorerna – med näringslivet såväl som offentlig sektor? Lyssna , lär, inspireras!

Och snälla, rekommendera avsnittet till kollegor och vänner. Tack!

Här kan du läsa mer om Yalla Trappan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.

Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden.

 Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade.

Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang. 

Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.

Mer om Talangakademin här.

Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"

Vill du läsa avsnittet? Här finns länken.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.

Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle.

Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land.

Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.

Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.

Och här kan du läsa hela avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet?

Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något.

Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans.

Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om poliser är som folk flest, vilket är rimligt, så bär de med sig lika mycket omedvetna fördomar och normer som dig och mig. Samtidigt ställer vi höga krav på att polisen i sitt agerande är objektiv och rättvis. Någonstans här verkar det vara ett glapp, eller hur? Så vad gör vi då? Ja, dagens gäst har kanske en del av svaret på det! Jesper Fundberg är lektor vid polisprogrammet i Malmö och har under ett antal år arbetat med ämnet "maktanalys", vilket tar sig an hur polisen på bästa sätt kan kommunicera och bemöta människor på ett sjyst sätt.

Jesper är just nu med i något som kallas Societal Impact Lab vid Malmö universitet, där han, tillsammans med fyra andra forskare, har lyxen att fokusera på idé och konceptutveckling en dag i veckan under ett helt år. Och i Jespers fall handlar det alltså om hur fler poliser kan få redskap att göra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt, som är objektivt och rättssäkert. Hur går det, så här halvvägs genom året?

Vi pratar bland annat om utmaningar att vara polis i en stad som Malmö, en ung och mångkulturell stad, vad fördomar är och hur de fungerar, om makt, entreprenörskap och innovation… vad mer, jo så klart det här om att få lov tänka på en sak i taget. 

Vill du hellre läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor lär sig bäst i skolbänken, i en traditionell utbildningsmiljö, medan andra behöver något praktiskt, som en spade i handen, eller varför inte nål och tråd? I Stenungsunds kommun har de insett hur svenska för invandrare (SFI) skulle kunna utföras på ett något annorlunda sätt - i en verksamhet där de kombinerar praktiska arbetsuppgifter med språkundervisning. På så vis vill de göra det enklare för nya svenskar att hitta språket, och samtidigt komma närmare arbetsmarknaden.

Maja Falkeborn-Willner, projektledare för "Odla Svenska" delar med sig av idén bakom projektet och hur det fungerar i praktiken. I podden pratar vi också om hur de samarbetar inom kommunen, och med externa aktörer, vilka resurser de fått tillgång till, hur vi behöver justera i systemen, hur vi bygger starka och långsiktiga projekt och mycket mer. Men, vad är hemligheten då? Varför funkar det så bra? Lyssna så får du kanske några ledtrådar!

Projektet är finansierat av den Europeiska Socialfonden och du läsa mer om det här.

Vill du kunna läsa avsnittet i text så gör du det här.

Tack för att du lyssnar! Och om du gillar det, sprid gärna vidare!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Jesper Frilund och Gustav Gyllensten från det sociala företaget Skäggbyrån. Här är ett socialt företag som fascinerar, av flera olika anledningar. Till att börja med, låta oss klara ut det vanligaste missförståndet – nej, det här är ingen barberare, utan en cool mediabyrå som grundades i stadsdelen Skäggetorp i Linköping, därav namnet. Vad menar vi med att den är cool? Ja, inte på det sätt du först tror. Det här är en byrå, som förvisso producerar högkvalitativa tjänster – både inom media och traditionellt hantverk – men de gör det med syftet att ge fler möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.

Som ett arbetsintegrerande socialt företag har de skapat ett sammanhang där även de lite vingklippa får plats – som den som kommer från ett drogberoende, utbrändhet eller annan psykisk ohälsa. Det här är en arbetsplats som utgår från vad de här individerna kan, snarare än vad de inte kan. 

Vi pratar om hur en dag på Skäggbyrån kan se ut, hur man förflyttar ett koncept och en idé från en plats till en annan, om drivkrafter, udda projekt och mycket annat.

Här kan du läsa mer om Skäggbyrån.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Mattias Bergström och Anna Lexelius, båda två förbundschefer i något som kallas ”samordningsförbund”. Vad är nu det, undrar du? Ja, vi kommer så klart in på det i podden, men till att börja med kan det sammanfattas med att samordningsförbundens övergripande syfte ät att få fler inkluderade på arbetsmarknaden, och man gör det genom att underlätta samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region och kommun. På sätt och vis i sig självt en social innovation.

Den här är till dig som går och klurar på systematiska utmaningar i välfärdssystemet, som tror att vi, med alla våra resurser, skulle kunna göra bättre, så att fler får en plats på arbetsmarknaden och i samhället. Samtalet sätter fingret på vad vi, som samhälle, skulle kunna göra annorlunda. Våra myndigheter har tjänat oss bra, men de har också lett till en hög grad av specialisering, vilket vi ofta pratar om som silos. Jag ska inte dra alla över en kam, men en genomgående konekvens av specialiseringen är att många av oss tappar förmågan att se våra system som en helhet. Och hur påverkar det den som hamnat utanför arbetsmarknaden? För en del kanske systemet kan funka, men åter andra behöver stöd från flera olika instanser samtidigt. Livet är rörigt, och vi människor är komplexa varelser. Våra bekymmer och utmaningar har som regel inte ett enda svar. Men om vi behöver hjälp från fler - Hur koordineras egentligen det? Eller gör det alls det?

Lyssna på det här avsnittet så får du höra hur samordningsförbunden möjligtvis sitter på en del av svaret på detta!

Mer om samordningsförbunden hittar du här.

Podden tar ett par veckors julledighet, och är tillbaka i januari igen. Tack för att du lyssnar! Och med önskan om god jul och gott nytt år!

Vill du kunna läsa avsnittet? Det gör du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etableringslyftet har hittat en "genväg" för nya svenskar att snabbare ta en plats på arbetsmarknaden. Ja, ungefär så säger Annika Nordgren och Danilo Espinoza när de ska förklara vad de gör som andra inte gör, och vad som får deras projekt att ge bättre resultat än vad de samverkande kommunerna kan åstadkomma var för sig. Vilken genväg, kanske du undrar? En genväg genom en myriad av välmenande myndigheter och organisationer som alla på något sätt ska underlätta för etablering på arbetsmarknaden, men som ofta inte når hela vägen själva, och som dessutom (som regel) är ganska dåliga med att kommunicera, och samarbeta, med varandra.

Du hör själv, mycket att gräva i här! Vi pratade om vad det betyder att göra rätt - det vill säga att vi kan göra rätt rent formellt, i förhållande till regelverk, direktiv osv., men att det inte alltid är vad som är rätt för våra målgrupper. Vi pratade också om vad det betyder för en människa att ha ett arbete att gå till, hur det skapar meningsfullhet, samhörighet och tillit. Och vi resonerade om hur projekt kan vara ett verktyg dels för att förstå ens egna och sin organisations gränser och mandat, dels för att förflytta gränser och på så vis åstadkomma ännu större effekter för dem vi jobbar för.

Här kan du få mer information om Etableringslyftet.

Vill du kunna läsa avsnittet så kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prognosen säger att Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva ca 100 000 nya invånare i sina län fram till 2035, för att klara av kompetensförsörjningen av de stora satsningarna inom den fossilfria industrin. För att sätta det i perspektiv så är det alltså en 20 procentig befolkningsökning vi pratar om. Hur går en sådan omvandling till? Vilka är möjligheterna? Vilka är utmaningarna?

Ja, det pratar vi om i det här avsnittet med Ylva Löwenborg, ordförande i Samforma - en organisation som kraftsamlar idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten. Och då förstår du kanske att vi fokuserar på vilken roll civilsamhället kan spela i en sådan stor samhällsomvandling. Här finns mycket att gräva i, allt från det kanske lite mer självklara i att vi alla vill ha en lustfylld fritid, och därför behöver en levande idéburen sektor. Vi behöver föreningar som samlar oss för att åka skidor, spela pingis eller hålla på med bågskytte. Vi behöver också föreningar som kämpar för barnens rättigheter, som står upp för minoriteters rättigheter, eller för den sakens skull driver stadsutveckling från ett gräsrotsperspektiv. OCH vi behöver civilsamhället för att samhället ska hålla ihop, inte minst i tider av snabba förändringar.

Du vill inte missa det här. Så är det bara. Och du, dela gärna vidare till vänner och kollegor!

Vill du veta mer om Samforma? Se här

Vill du kunna läsa podden? Se här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om en av de viktigaste frågorna vi har – nämligen hur vi kan skapa mer barnvänliga städer. Och varför är det här så viktigt då? Ja, det självklara svaret är att stadsutveckling ofta är långsamma processer – det kan ta årtionden från planering till genomförande när det kommer till att bygga nya stadsdelar, broar, vägar eller vad det nu kan vara. De som är barn idag är helt enkelt också dem som förmodligen kommer att vara mest påverkade av de beslut som vi tar idag. En annan sak som vi kanske inte tänker på så mycket, är att städer som är bra för barn är bra för alla. Ja, det menar i alla fall dagens gäst Sara Stiber, som är verksamhetsledare vid föreningen Växtvärket i Malmö. Växtvärket har sedan 2014 drivit projekt och verksamhet för att öka delaktigheten för barn i stadsutvecklingen.

Du får höra oss prata om vad som egentligen är en barnvänlig stad, men också hur processerna för att nå dit är minst lika viktiga – där vi kombinerar professionell kunskap, så som landskapsarkitektur och design, med barns levda erfarenheter, visioner och drömmar. 

Vill du veta mer om Växtvärket (och det tror jag du vill!) - kolla in deras hemsida. Här hittar du bland annat den metodbank som vi pratar om i det här avsnittet.

Om du vill läsa avsnittet i text istället så hittar du det här https://mau.box.com/s/wn9nyqiv5c1pfp7ink0f73x7maq4eqo7

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan samhällsentreprenörer bidra till bättre förutsättningar för barn och unga? Hur kan vi stötta dem? Hur kan vi skapa långsiktiga förutsättningar för dem, så att de kan göra ännu större skillnad för barn och unga? Ja, det är några av frågorna vi pratar med Andrea Råsberg om.

Andrea är inget mindre än Sverigechef för organisationen Reach for change – som i korthet har som syfte att stötta samhällsentreprenörer i deras strävan att skapa bättre förutsättningar för barn och unga – eller som de säger själva:

”We unleash the power of local social entrepreneurs for children and youth”. Hur då, Kanske du undrar? Ja, om du stannar kvar så får du så klart veta mer!

Vi pratar också om vem som egentligen har ansvar för vår gemensamma välfärd, hur vi behöver samarbeta mer över sektorerna för barn och ungas bästa, hur projekt är både en möjlighet och en försvårande omständighet, vad finansiärer av social innovation borde tänka på…och sen, på ett lite mer personligt plan, försöker vi förstå vad Andrea menar med att hon ”hittat hem” hos Reach for change…

Vill du veta mer om Reach for change? Läs mer på deras hemsida här.

Vill du läsa det här avsnittet istället för att lyssna? Det gör du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vet du vad pengar är? Vet du hur de fungerar, vem/vilka som introducerar dem in i vårt samhälle? Har du någon gång funderat över hur de påverkar våra relationer till varandra?

Är du som jag, och vågar jag påstå de flesta av oss i vårt samhälle, så är vi bara ytligt insatta i vad pengar är och vad de gör. Är det inte underligt att vi vet så lite om en så grundläggande förutsättning för hur vi lever våra liv tillsammans?

Så idag har vi glädjen att dela ett samtal med dig som förhoppningsvis kan göra oss lite klokare kring det här. Till vår hjälp har vi Ester Barinaga. Hon är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och professor vid Institutionen för management, politik och filosofi vid Copenhagen Business School, i Köpenhamn OCH hon är, som hon säger själv, besatt av pengar. Men kanske inte på det sätt du tror. Hon menar nämligen att pengar skulle kunna vara ett redskap för en mer hållbar värld. Kanske inte en helt självklar slutsats... då många tvärtemot skulle säga att pengar är rotorsaken till många av våra stora utmaningar kring klimat och ojämlikhet vi har idag. Men för att kunna använda pengar för en mer jämlik och hållbar värld behöver vi närmast en folkbildningsrörelse kring hur pengar funkar – vilket också var en viktig anledning till att Ester skrev boken ”Re-making money for a sustainable future”, som kom ut tidigare i år, där hon bland annat fördjupar sig i hur lokala valutor kan vara en del i att skapa en mer motståndskraftig ekonomi.

För min egen del var det lite av en Matrix-upplevelse att läsa Esters bok – ni vet hur världen helt plötsligt blir tydlig – hur den egentligen ser ut – på samma sätt fick jag en aha-upplevelse om hur pengar påverkar själva fundamentet av våra liv – och alla våra relationer.

Frågan som vi ställer oss; finns det ett annat sätt? Kan vi föreställa oss hur pengar kan bli ett verktyg för hållbar utveckling? Vad behöver vi förstå mer om för att på ett medvetet sätt kunna använda pengar med syfte att öka tillhörighet, gemenskap, minska klimatpåverkan och alla andra stora utmaningar vi har idag?

Esters bok finns att ladda ned gratis här. Läs och du kommer att få en ny blick på världen!

Vill du läsa avsnittet som text kan du göra det via länken https://mau.box.com/s/nw9bsl3gvjvg3irbd3wqwvs0nwto4mas.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker inte du också att det blir alltmer uppenbart att vi lever i en tid fylld av kriser som avlöser varandra – från pandemier till krig till flyktingströmmar. Vi står också inför en klimatkris, på sätt och vis lågintensiv, men helt avgörande för mänsklighetens vara eller icke-vara på den här planeten. Det är lätt att bli dystopisk och känna hopplöshet inför framtiden – MEN är kriser bara negativa? Vad händer egentligen med oss människor vid en kris? Vad gör kriser med våra samhällen? Hur påverkar det våra relationer? 

Just detta har dagens gäst, Joakim Netz – till vardags lektor vid Jönköping university och gästforskare vid Chalmers - under lång tid forskat på. Han har bland annat kommit fram till att en kris också är en möjlighet, eller en vändpunkt. OCH att kriser driver fram innovationer.

Du får bland annat höra oss prata om att planer och strategier är viktiga, men vi behöver också vara redo för det okända (och att det förmodligen är en kompetens), vilken betydelse våra relationer kan ha i kriser, hur tillit till varandra kan vara avgörande för att agera, vilken roll näringslivet har inom social innovation och mycket annat. 

Vi reflekterar kring vår förmåga att samarbeta under en kris – då vi ofta inser att många utmaningar är för komplexa för att kunna lösa på egen hand – och att vi helt enkelt behöver vända oss till varandra. 

Vill du kunna läsa hela samtalet? Det kan du göra här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Sofi Fristedt, docent vid institutet för gerontologi (ja, du kommer att få veta vad det betyder!), vid Jönköping University, och Åsa Gustavsson, projektledare vid Jönköpings Läns Döva och Teckenspråkigas förbund.

Det här samtalet handlar om att tillgodose äldre dövas rättigheter, viktiga frågor för en specifik grupp av människor, samtidigt som det ger oss anledning att också fundera över hur väl vårt samhälle är rustat för att ta vara på olikheter generellt? Och den frågan rör mycket mer än ”bara” målgruppen äldre döva…Om vi verkligen börjar se efter så kan vi ganska snabbt konstatera vilka snäva normer vi konstruerat – vilka i sin tur lägger grunden till formella lagar, riktlinjer, hur vården utformas, skolor fungerar osv. Systemen bygger på att vi alla är ganska lika…i vår välvilja för allas bästa, i de breda välfärdslösningarna, där ”alla ska med”, går det fråga sig om vi verkligen mäktar med att inkludera alla utifrån deras förutsättningar?

Du får höra oss prata om Movadot, en förkortning för ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” – ett arvsfondsprojekt som utvecklar en ny lösning, där en förening samarbetar med Jönköping University, men också kommuner och region Jönköping om ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en god vård för äldre döva.

Innan vi sätter igång vill jag också berätta att det här samtalet spelades in med hjälp av teckenspråkstolkarna Jenny Svarén och Sara Ericsson från Tolkcentralen vid Jönköping regions län.

Mer om Movadot här.

Från tal till text, se här

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du någon gång funderat över vilka effekter du och din organisation bidrar med? Vet du vilka långsiktiga mål ni har, som de aktiviteter ni gör varje dag ska leda till? Har du tid att stanna upp och ifrågasätta om ni verkligen gör rätt saker? Vet du vilka ni borde jobba tillsammans med för att komplettera era egna luckor?

Förmodligen har vi alla upplevt situationer där vi inte riktigt förstår varför vi gör det vi gör, och vad det ska leda till. Och när vi inte fullt ut förstår vårt mål, så finns det en överhängande risk att allt blir lika viktigt, och att vi helt plötsligt drunknar i arbete, men samtidigt känner att vi trampar vatten.

Dagens gäst, Hanna Eklöf, från organisationen Nätverket idéburen sektor Skåne, vill bidra till att våra organisationer arbetar mer fokuserat, med målet i sikte, och utifrån de resurser och kompetenser vi har. När Hanna flyttade hem till Sverige, efter många år i England, blev hon förundrad över hur få som faktiskt har en tydlig effektlogik för sin verksamhet – sagt med andra ord; vi förstår egentligen inte så mycket om hur det vi sysslar med påverkar våra målgrupper. Det här vill Hanna vara med och ändra på!

I det här avsnittet får du höra oss vända och vrida på varför vi inte är bättre på att mäta effekter i Sverige, hur vi förmodligen skulle tjäna på att göra färre saker, men att göra dem riktigt bra, hur viktigt det är att förstå problemet vi jobbar med från olika perspektiv, vilket värde effektmätning kan få för medarbetare i syftesdrivna organisationer – och mycket mer.

Det här vill du inte missa helt enkelt! 

Läs mer om Nätverket idéburen sektor Skåne här.

Vi rekommenderar också att du tar en en titt på organisationen Effektfullt. Här finns alla utbildningar kring effektmätning du kan tänka dig.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får du följa med till Örebro där vi träffar Veikko Pelto-Piri, utredare för psykiatriledningen i Örebro län och affilierad forskare vid Örebro universitet. Veikko har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt frågor kring den psykiatriska heldygnsvården, det vi tidigare kallade ”slutenvården” och har såväl teoretiska som praktiska kunskaper av fältet. Han har också egna levda erfarenheter av att själv blivit svårt sjuk i depression, och varit inlagd i heldygnsvården under 17 dygn.

Vad är det Veikko vill förändra då? Sammanfattningsvis vill han göra institutionerna tryggare, mänskligare och…ja mer hoppfulla. Safewards, som det här samtalet cirkulerar kring, är ett evidensbaserat program som bygger på många år av internationella studier. Safewards betyder trygga avdelningar och är enkelt uttryckt en modell med tio olika insatser för att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården.

Den som kommer till en sån här avdelning idag är de sjukaste av de sjuka, vilket skapar en tuff miljö för såväl patienter som personal. Hur kan man målmedvetet arbeta preventivt för att motverka att konflikter, hot och våld uppstår? Vilka värderingar bör genomsyra vården för att få en miljö där patienter känner sig sedda, hörda och inte minst – trygga?

Kärnan i Safewards tycks på sätt och vis självklar – det handlar om att få en mer mänsklig vård, där relationerna mellan personal och patienter är mer jämbördiga, och där patienter också får lov att vara de individer de är, också med styrkor, och inte bara sin sjukdom. Det här ingen rocket scince, som Veikko säger, utan sammanfattar till mångt och mycket vad personal inom den psykiatriska vården redan känner till – men paketerar det och systematiserar det och skapar en högre lägstanivå på vården.

Hörrni, det här är spännande, och ger inte bara insikter om den psykiatriska vården, utan säger också en del om logiken i det moderna välfärdssamhället, hur vi kan förstå det systemet och kanske också hur vi behöver reformera det. Eller åtminstone hitta nya lösningar på hur vi kan jobba tillsammans mellan patienter och personal.

Läs mer om Safewards här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Duncan Levinsohn, lektor vid Jönköping International Business School, som under lång tid ägnat sig åt att fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap och hållbart företagande.

Vad handlar det här samtalet om? Ja, kanske främst om kategorier. Det vill säga hur vi tenderar att dela upp samhället i sektorer, och att dra ganska skarpa skiljelinjer däremellan. Det handlar också om vilken plats näringslivet har för hållbar utveckling och social innovation.

Ett återkommande tema i den här podden är hur vårt välfärdssamhälle uppstått, utvecklats och fört oss dit vi är idag, med både dess positiva och negativa sidor. Vi kan vara stolta över dem som gått före och byggt upp vårt samhälle, och vi ska vara noga med att förvalta det arvet. MEN, vi måste samtidigt komma ihåg att det fortfarande finns luckor, människor som av olika skäl hamnar utanför arbetsmarknaden, är ensamma, drabbade av fattigdom och ohälsa. OCH, kanske är det så att vår starka välfärdsstat, med alla dess fördelar, också har sina baksidor? När vi sätter vår tillit till att någon annan ska ta hand om alla våra samhällsproblem, vad gör det med den egna handlingskraften? Hur påverkar det vårt sätt att se på hur aktörer från olika sektorer alla behövs för att bidra till lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar?

Vi pratade också om hur vi alla behöver jobba mer med gemensamma mål, tro på goda intentioner, hur vi kan nyansera vad vi lägger i ordet ”vinst”, om lagkrav för socialt ansvarstagande och mycket mer.

Det här blir det sista avsnittet för terminen. Vi vill tacka för att du lyssnat, och hälsa dig välkommen tillbaka till hösten. Glöm inte att dela avsnittet med kollegor, vänner och bekanta. Det betyder massor för oss. Tack på förhand och trevlig lyssning! 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt. 

Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.

I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om?

Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling. 

Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag.

Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt! 

Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.