Öppet fall

År 1632 ger den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei ut en bok som visar att den katolska kyrkans världsbild är felaktig. Jorden står inte still, utan roterar runt solen. Galileo åtalas för kätteri och ställs inför inkvisitionens domstol i Rom.

Medverkande: Christian Dahlman, Martin Sunnqvist och Niklas Arvidsson

Del 2/5

År 1632 ger den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei ut en bok som visar att den katolska kyrkans världsbild är felaktig. Jorden står inte still, utan roterar runt solen. Galileo åtalas för kätteri och ställs inför inkvisitionens domstol i Rom.

Medverkande: Christian Dahlman, Martin Sunnqvist och Niklas Arvidsson

Del 1/5

Den internationelle stjärnkirurgen Paolo Macchiarini rekryteras till Karolinska Institutet. Han genomför operationer där patienterna får konstgjorda luftstrupar av plast. Metoden är banbrytande och Macchiarini hyllas, men det visar sig snart att transplantationerna har misslyckats. Patienterna dör och Macchiarini åtalas för misshandel.  

Medverkande: Christian Dahlman, Lena Wahlberg och Tova Bennet

Del 3/3

Den internationelle stjärnkirurgen Paolo Macchiarini rekryteras till Karolinska Institutet. Han genomför operationer där patienterna får konstgjorda luftstrupar av plast. Metoden är banbrytande och Macchiarini hyllas, men det visar sig snart att transplantationerna har misslyckats. Patienterna dör och Macchiarini åtalas för misshandel.  

Medverkande: Christian Dahlman, Lena Wahlberg och Tova Bennet

Del 2/3

Den internationelle stjärnkirurgen Paolo Macchiarini rekryteras till Karolinska Institutet. Han genomför operationer där patienterna får konstgjorda luftstrupar av plast. Metoden är banbrytande och Macchiarini hyllas, men det visar sig snart att transplantationerna har misslyckats. Patienterna dör och Macchiarini åtalas för misshandel.  

Medverkande: Christian Dahlman, Lena Wahlberg och Tova Bennet

Del 1/3

Hur ledde en berusad rysk militärs förehavanden på militärområde till att den norrbottniske fiskaren Åkerberg Fransson undslapp att straffas två gånger för samma gärning i ett skattemål? I det här avsnittet diskuteras Åkerberg Fransson fallet – ett viktigt mål som bl.a. ledde till att det svenska skattetilläggsförfarandet kom att omprövas i ljuset av europarätten.

Medverkande: Martin Sunnqvist & Richard Croneberg

Del 2/2

Hur ledde en berusad rysk militärs förehavanden på militärområde till att den norrbottniske fiskaren Åkerberg Fransson undslapp att straffas två gånger för samma gärning i ett skattemål? I det här avsnittet diskuteras Åkerberg Fransson fallet – ett viktigt mål som bl.a. ledde till att det svenska skattetilläggsförfarandet kom att omprövas i ljuset av europarätten. 

Medverkande: Martin Sunnqvist & Richard Croneberg

Del 1/2

Kan kungen få sitt körkort indraget om han kör för fort? Äger kungen Stockholms slott? Kan kungen blockera ett regeringsskifte? Får kungen konvertera och bli muslim? En panel med jurister från Lunds universitet svarar på frågor om kungen och juridiken.

Medverkande: Christian Dahlman, Sverker Jönsson, Anna Nilsson, Martin Sunnqvist och Henrik Wenander

ÖPPET FALL – en podcast om uppmärksammade rättsfall

I november 2020 slår en ovanligt stor meteorit ner i skogarna norr om Enköping. Under de följande veckorna söker två geologer systematiskt igenom området tills de hittar meteoriten. När markägaren får höra om fyndet uppkommer en tvist som går till domstol. Markägaren hävdar att meteoriten tillhör honom, medan geologerna hävdar att den tillhör upphittaren.

Sommarspecial om advokatserier genom tiderna. Medverkande: Christian Dahlman och Lena Ebervall

Sommarspecial om advokatserier genom tiderna. Medverkande: Christian Dahlman och Lena Ebervall

Sommarspecial om advokatserier genom tiderna. Medverkande: Christian Dahlman och Lena Ebervall

I oktober 2020 blir en man skjuten till döds på en busshållplats i Märsta. Skytten har en grön parkasjacka med kapuschongen uppdragen över huvudet. En man som tillhör ett kriminellt gäng i Märsta blir misstänkt för mordet. I hans lägenhet hittar polisen en grön parkasjacka med blodstänk vars DNA matchar offret på busshållplatsen, men den misstänkte hävdar att han är oskyldig och säger att skytten är någon annan i gänget. Nu börjar en rättegång som går ända till Högsta domstolen.

Del 2/2

I oktober 2020 blir en man skjuten till döds på en busshållplats i Märsta. Skytten har en grön parkasjacka med kapuschongen uppdragen över huvudet. En man som tillhör ett kriminellt gäng i Märsta blir misstänkt för mordet. I hans lägenhet hittar polisen en grön parkasjacka med blodstänk vars DNA matchar offret på busshållplatsen, men den misstänkte hävdar att han är oskyldig och säger att skytten är någon annan i gänget. Nu börjar en rättegång som går ända till Högsta domstolen.

Del 1/2

Den 28 mars 1889 hittades den 22-åriga bondhustrun Hanna Johansdotter död i källaren i bostadshuset på gården Yngsjö nr 1, i östra Skåne nära Kristianstad. Hanna hade märken på halsen som gjorde att en läkare kunde konstatera att hon hade blivit mördad. När hennes lik hade tagits upp ur källaren föll hennes man, Per Nilsson, ihop och erkände mordet. Men det uppstod misstankar i bygden att hans bekännelse var ofullständig. Hans mor, Anna Månsdotter, misstänktes för att ha varit inblandad, och det fanns också misstankar om att Per och hans mor hade haft ett incestuöst förhållande. Yngsjömordet har varit mycket uppmärksammat, men det går fortfarande att diskutera om hela sanningen kom fram under rättegången.

Om rättegången där journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt döms till fängelse för spioneri. 1973 avslöjar tidningen Folket i Bild Kulturfront att det finns en hemlig avdelning inom den svenska underrättelsetjänsten som kallas IB och som bland annat sysslar med åsiktsregistrering av svenska kommunister. Avslöjandet blir en politisk skandal för Olof Palmes regering, och tidningens journalister hamnar i domstol.

Del 3/3

Om rättegången där journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt döms till fängelse för spioneri. 1973 avslöjar tidningen Folket i Bild Kulturfront att det finns en hemlig avdelning inom den svenska underrättelsetjänsten som kallas IB och som bland annat sysslar med åsiktsregistrering av svenska kommunister. Avslöjandet blir en politisk skandal för Olof Palmes regering, och tidningens journalister hamnar i domstol.

Del 2/3

Om rättegången där journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt döms till fängelse för spioneri. 1973 avslöjar tidningen Folket i Bild Kulturfront att det finns en hemlig avdelning inom den svenska underrättelsetjänsten som kallas IB och som bland annat sysslar med åsiktsregistrering av svenska kommunister. Avslöjandet blir en politisk skandal för Olof Palmes regering, och tidningens journalister hamnar i domstol.

Del 1/3

”Jag vill inte ha något arvode för mina tjänster.” sa Fader Gunnar. ”Skänk en slant till min kyrka i stället!” Men när en taxeringsintendent upptäcker arrangemanget blir prästen anklagad för att vara skattesmitare, och hamnar i en rättegång som leder ända till Högsta förvaltningsdomstolen.

Dags för årets sista avsnitt av Öppet fall och dessutom vårt äldsta fall hittills! Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria, talar tillsammans med Lovisa Brännstedt, forskare i Antikens kultur och samhällsliv, om rättegången mot den romerska kvinnan Lepida år 20 e.Kr.

Vi utlovar dessutom julstämning i form av uppläsning av julevangeliet som har en koppling till Lepida.

En missad deklaration leder till att IT-företagaren Jim Rousk förlorar sitt hem. Kronofogden säljer hans hus, magasinerar möblerna, och placerar hans katt på kattpensionat. Rousk försöker överklaga men får svaret att alla lagar har följts. Då stämmer han Sverige inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Svensk-amerikanen Joe Hill åtalades 1914 för ett dubbelmord i Salt Lake City. Han hävdade att han var oskyldig, och det sägs ofta att myndigheterna försökte sätta dit honom eftersom han var en känd socialist och anarkist. Men verkligheten är mer komplicerad.

Del 2/2

Svensk-amerikanen Joe Hill åtalades 1914 för ett dubbelmord i Salt Lake City. Han hävdade att han var oskyldig, och det sägs ofta att myndigheterna försökte sätta dit honom eftersom han var en känd socialist och anarkist. Men verkligheten är mer komplicerad.

Del 1/2

Historien fortsätter. Sommaren 2022 hålls en ny rättegång i Sundsvall mot den man som friades för Malinmordet 1998. Det finns ny bevisning mot honom: en spermafläck på Malins byxor innehåller hans DNA. När han skall förklara hur hans sperma hamnat där kommer han med en helt ny historia som inte liknar något han tidigare har berättat.

Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen.

Del 2/2

Lyssna nu i din podcastspelare!

Rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors och universitetsarkivarien/personhistorikern Fredrik Tersmeden talar om riktiga och fiktiva lundajurister i litteraturen från universitets grundande på 1600-talet fram till våra dagar. Hör om och av skrivande lundajurister som Karl Benzon, Axel Wallengren, Fritiof Nilsson Piraten och Håkan Strömberg samt om fiktiva lundajurister som Sten Stensson Stéen.

Del 1/2

Lyssna nu i din podcastspelare!

Under 1950-talet inträffar ett antal juridiska ”affärer” (Kejne, Haijby, Unman) och Vilhelm Moberg anklagar svensk polis och domstol för ”rättsröta”. Moberg gör litteratur av rättsrötan genom att skriva pjäsen ”Domaren” som blir en stor publiksuccé. Drevs Moberg av ett sunt rättspatos eller var han en rättshaverist? Medverkande: Christian Dahlman och Kjell Åke Modéer.

Christian Dahlman och Lena Ebervall samtalar om jurister och rättegångar i Charles Dickens romanvärld.

Del 2 av 2

Del 2/2

År 1861 kom Anders Lindbäck som ny präst till Silbodals socken i Värmland. Ganska snart blev flera av de fattiga invånarna i församlingen sjuka, några blev så dåliga att de avled. Insjuknandet skedde ofta i samband med att Lindbäck hade hälsat på dem och då delat ut nattvarden. Vad hände egentligen under prästens besök?

ÖPPET FALL berättar om händelserna i Silbodal som ledde fram till en uppmärksammad rättegång 1865. Dessutom diskuteras olika slags gifter och hur rättsmedicinska undersökningar gick till förr i tiden.

Medverkande: Sverker Jönsson, Ulf Ellervik och Elsa Trolle Önnerfors.

Del 2 av 2

ÖPPET FALL berättar om händelserna i Silbodal som ledde fram till en uppmärksammad rättegång 1865. Dessutom diskuteras olika slags gifter och hur rättsmedicinska undersökningar gick till förr i tiden.

Medverkande: Sverker Jönsson, Ulf Ellervik och Elsa Trolle Önnerfors.

Del 1 av 2

ÖPPET FALL faktagranskar Netflixserien ”Den osannolika mördaren” och diskuterar om den gör sig skyldig till förtal. Medverkande: professor Christian Dahlman, advokat Per E Samuelson och advokat Lena Ebervall.

Knut Wicksell är en världsberömd nationalekonom som var professor i Lund vid början av 1900-talet. Han var en progressiv samhällsdebattör som förespråkade jämställdhet mellan könen, och hans livskamrat Anna Bugge Wicksell var Sveriges första kvinnliga diplomat. 1908 håller Wicksell ett föredrag där han angriper kyrkan och raljerar med den kristna tron. Detta leder till en rättegång där han åtalas för hädelse.

Del 2 av 2

Knut Wicksell är en världsberömd nationalekonom som var professor i Lund vid början av 1900-talet. Han var en progressiv samhällsdebattör som förespråkade jämställdhet mellan könen, och hans livskamrat Anna Bugge Wicksell var Sveriges första kvinnliga diplomat. 1908 håller Wicksell ett föredrag där han angriper kyrkan och raljerar med den kristna tron. Detta leder till en rättegång där han åtalas för hädelse.

Del 1 av 2

Komikern Aron Flam kommer ut med en bok 2019 om Sveriges undfallenhet mot Nazi-Tyskland. På omslaget parodierar Flam den berömda affischen ”En svensk tiger” genom att låta tigern räcka upp en tass i Hitlerhälsning. Det leder till att Flam åtalas för upphovsrättsbrott.

Det 1 av 2

Det 1 av 2

Den 16 mars 1792 skjuts Gustav III under en maskeradbal på kungliga operan. Redan nästa morgon grips adelsmannen Jacob Johan Anckarström och åtalas för attentatet. ÖPPET FALL berättar om rättegången, och analyserar mordet på Gustav III genom att lyfta fram likheter och skillnader jämfört med Palmemordet. 

Del 2 av 2.

Den 16 mars 1792 skjuts Gustav III under en maskeradbal på kungliga operan. Redan nästa morgon grips adelsmannen Jacob Johan Anckarström och åtalas för attentatet. ÖPPET FALL berättar om rättegången, och analyserar mordet på Gustav III genom att lyfta fram likheter och skillnader jämfört med Palmemordet. 

Del 1 av 2.

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilmer från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer.

Del 4/4

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilmer från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer.

Del 3/4

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilmer från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer.

Del 2/4

Advokat Lena Ebervall och professor Christian Dahlman pratar om rättegångsfilm från ett juridiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv, och presenterar en topplista över tidernas bästa rättegångsfilmer.

Del 1 av 4.

De två flickorna som dömdes för grovt förtal i Instagrammålet blev även skyldiga att betala skadestånd till de som kränkts på Instagram. I enlighet med en ny lag från 2010 ansåg Högsta domstolen att även flickornas mammor var skadeståndsskyldiga för de brott som deras döttrar begått. Vad var avgörande för flickornas skadeståndsskyldighet? Och är det alltid rimligt att föräldrar ska vara skadeståndsansvariga när deras barn begår brottsliga handlingar?

Del 2 av 2.

År 2012 spred två unga flickor starkt kränkande och förolämpande uppgifter om jämnåriga via ett anonymt Instagramkonto. Deras brott: grovt förtal. Men vad krävs för att man ska göra sig skyldig till förtal? Sedan dess har de nya brotten olaga integritetsintrång och kränkande fotografering införts i brottsbalken. Reglerna riktar sig bl. a. mot spridande av uppgifter på sociala medier – men vilka handlingar är därmed olagliga idag?

Del 1 av 2.

Under 1920-talet är Ernst Rolf stor stjärna i svensk underhållning, men i början av 30-talet drabbas han av ekonomiska problem och depression. På julafton 1932 tar han sömnmedel och hoppar i det iskalla vattnet på Lidingö. Han körs medvetslös till sjukhus och dör. Som dödsorsak anges lunginflammation. När hans änka Tutta Rolf vill ha ut livförsäkringen säger försäkringsbolaget att den inte gäller vid självmord. Hon hävdar att det inte var självmord. Nu startar en tvist som går ända till högsta domstolen.

Del 1 av 2.

Under 1920-talet är Ernst Rolf stor stjärna i svensk underhållning, men i början av 30-talet drabbas han av ekonomiska problem och depression. På julafton 1932 tar han sömnmedel och hoppar i det iskalla vattnet på Lidingö. Han körs medvetslös till sjukhus och dör. Som dödsorsak anges lunginflammation. När hans änka Tutta Rolf vill ha ut livförsäkringen säger försäkringsbolaget att den inte gäller vid självmord. Hon hävdar att det inte var självmord. Nu startar en tvist som går ända till högsta domstolen.

Del 2 av 2.

Får man verkligen göra så med Alfons Åberg? Många undrade detta när ett satirprogram i Sveriges Radio satte ihop ljudklipp ur Alfons Åberg-filmerna med klipp från den våldsamma danska knark- och gangsterfilmen Pusher.  Inslaget sändes i P3 på bästa sändningstid en lördag eftermiddag i februari 2002. Särskilt stött och ledsen blev författaren Gunilla Bergström, Alfons skapare, som väckte talan mot Sveriges Radio om intrång i hennes upphovsrätt. Podcasten innehåller upphovsrättsligt skyddat material ur Sveriges Radios program Pippirull, ursprungligen sänt år 2002. 

Under andra världskriget är Vidkun Quisling norsk regeringschef i den tyska ockupationen av Norge. Efter kriget ställs Quisling inför rätta och åtalas för landsförräderi. Rättegången mot Quisling är en berättelse om nedmonteringen av den norska rättsstaten under ockupationen, men det är också en historia om hur norrmännen gjorde motstånd och försvarade rättsstaten.

Del 1 av 2.

Under andra världskriget är Vidkun Quisling norsk regeringschef i den tyska ockupationen av Norge. Efter kriget ställs Quisling inför rätta och åtalas för landsförräderi. Rättegången mot Quisling är en berättelse om nedmonteringen av den norska rättsstaten under ockupationen, men det är också en historia om hur norrmännen gjorde motstånd och försvarade rättsstaten.

Del 2 av 2.

Natten till den 8 september 1829 hittades en ung man brutalt mördad i centrala Lund. Det visade sig snart att både offer och gärningsman var studenter, och rättegången som följde ägde därför rum vid universitetets egen domstol. Fallet fick mycket stor uppmärksamhet, och det kom att få följder som påverkar livet i Lund än idag.

Vi diskuterar domen från Supreme Court som avgjorde presidentvalet i USA 2000, gör kopplingar till det aktuella presidentvalet 2020, och jämför med det svenska valsystemet.

Del 2 av 2.

Vi diskuterar domen från Supreme Court som avgjorde presidentvalet i USA 2000, gör kopplingar till det aktuella presidentvalet 2020, och jämför med det svenska valsystemet.

Enligt polis och åklagare begick Olle Möller en serie av sexmord. Han dömdes för att ha kidnappat och strypt en 10-årig flicka 1939 och för att ha dödat en vuxen kvinna 1959, men själv hävdade Olle Möller att han var oskyldig, och hade utpekats av misstag eftersom han råkade vara lik den verklige gärningsmannen.

Del 4 av 4.

Enligt polis och åklagare begick Olle Möller en serie av sexmord. Han dömdes för att ha kidnappat och strypt en 10-årig flicka 1939 och för att ha dödat en vuxen kvinna 1959, men själv hävdade Olle Möller att han var oskyldig, och hade utpekats av misstag eftersom han råkade vara lik den verklige gärningsmannen.

Del 3 av 4.

Enligt polis och åklagare begick Olle Möller en serie av sexmord. Han dömdes för att ha kidnappat och strypt en 10-årig flicka 1939 och för att ha dödat en vuxen kvinna 1959, men själv hävdade Olle Möller att han var oskyldig, och hade utpekats av misstag eftersom han råkade vara lik den verklige gärningsmannen.

Del 2 av 4.

Enligt polis och åklagare begick Olle Möller en serie av sexmord. Han dömdes för att ha kidnappat och strypt en 10-årig flicka 1939 och för att ha dödat en vuxen kvinna 1959, men själv hävdade Olle Möller att han var oskyldig, och hade utpekats av misstag eftersom han råkade vara lik den verklige gärningsmannen.

Del 1/4.

En 27-årig man överfaller sin mamma och åtalas för misshandel. Till sitt försvar säger 27-åringen att överfallet begicks under en akut psykos där han trodde att mamman var besatt av djävulen. Befriar detta honom från straffansvar?

Del 2 av 2.

En 27-årig man överfaller sin mamma och åtalas för misshandel. Till sitt försvar säger 27-åringen att överfallet begicks under en akut psykos där han trodde att mamman var besatt av djävulen. Befriar detta honom från straffansvar?

Del 1 av 2.

Bonusavsnitt med lyssnarfrågor om Palmemordet.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 7 av 7.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 6 av 7.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 5 av 7.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 4 av 7.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 3 av 7.

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 2/7

Professor Christian Dahlman och advokat Per E. Samuelson går igenom hela historien: skotten på Sveavägen den 28 februari 1986, den inledande polisutredningen, rättegången mot Christer Pettersson, privatspanarnas konspirationsteorier och åklagare Krister Peterssons utpekande 2020 av Skandiamannen som huvudmisstänkt och beslut att lägga ned utredningen.

Del 1/7

En pappa kommer in på akuten med en tre månaders baby som är medvetslös och har svårt att andas. Barnet får intensivvård och tillståndet förbättras. När läkarna upptäcker blödningar i ögonbottnarna misstänker de att pappan har utsatt sitt barn för skakvåld (shaken baby syndrome) och pappan åtalas för grov misshandel. Till stöd för åtalet hänvisar åklagaren till medicinska experter som säger att de skador som observerats måste ha uppkommit genom skakvåld. Pappan säger att han är oskyldig, och hävdar att skadorna har uppkommit på något annat sätt.

1983 åtalas flygofficeren Bertil Ströberg för grovt spioneri. Enligt åklagaren har Ströberg lämnat ut svenska militärhemligheter till Warszawapakten. Ströberg hävdar att han är oskyldig, och säger att han är offer för en set-up av KGB.

Del 3 av 3.

1983 åtalas flygofficeren Bertil Ströberg för grovt spioneri. Enligt åklagaren har Ströberg lämnat ut svenska militärhemligheter till Warszawapakten. Ströberg hävdar att han är oskyldig, och säger att han är offer för en set-up av KGB.

Del 2 av 3.

1983 åtalas flygofficeren Bertil Ströberg för grovt spioneri. Enligt åklagaren har Ströberg lämnat ut svenska militärhemligheter till Warszawapakten. Ströberg hävdar att han är oskyldig, och säger att han är offer för en set-up av KGB.

Del 1 av 3.

När Sara kommer hem från en skidsemester upptäcker hon att en man som hon har haft som inneboende har tömt hennes bankkonto och försvunnit utomlands. När Sara försöker få tillbaka sina pengar från mannens bankkonto hamnar hon i en tvist med Skattemyndigheten som istället vill utmäta pengarna för mannens skatteskulder. Dragkampen mellan Sara och Skattemyndigheten går ända till Högsta Domstolen (NJA 2009 s. 500).

1851 anklagas den kontroversielle författaren Carl Jonas Love Almqvist för att ha försökt ta sig ur en penningknipa genom att förfalska skuldebrev och förgifta sin långivare med arsenik. När polisen knackar på Almqvists dörr visar det sig emellertid att han har flytt till Amerika, och en rättegång hålls i hans frånvaro.

Del 2 av 4.

1851 anklagas den kontroversielle författaren Carl Jonas Love Almqvist för att ha försökt ta sig ur en penningknipa genom att förfalska skuldebrev och förgifta sin långivare med arsenik. När polisen knackar på Almqvists dörr visar det sig emellertid att han har flytt till Amerika, och en rättegång hålls i hans frånvaro.

Del 3 av 4.

1851 anklagas den kontroversielle författaren Carl Jonas Love Almqvist för att ha försökt ta sig ur en penningknipa genom att förfalska skuldebrev och förgifta sin långivare med arsenik. När polisen knackar på Almqvists dörr visar det sig emellertid att han har flytt till Amerika, och en rättegång hålls i hans frånvaro.

Del 4 av 4.

1851 anklagas den kontroversielle författaren Carl Jonas Love Almqvist för att ha försökt ta sig ur en penningknipa genom att förfalska skuldebrev och förgifta sin långivare med arsenik. När polisen knackar på Almqvists dörr visar det sig emellertid att han har flytt till Amerika, och en rättegång hålls i hans frånvaro.

Del 1 av 4.

Inspelat inför publik i Lund 4/2 2020.

Del 1 av 2.

Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

Del 3 av 3.

Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

Del 2 av 3.

Musik i avsnittet:

Cobalt av Scott Buckley, https://www.scottbuckley.com.au/library/cobalt/

Måndagen den 14 mars 1932 dominerades förstasidan på tidningar runt om i världen av samma nyhet: DEN SVENSKE INDUSTRIMANNEN IVAR KREUGER HAR SKJUTIT SIG. Nyheten ledde till panik på New York-börsen och kastade in Sverige i en ekonomisk kris. Kreugerkoncernen hade kontrollerat 60% av världens tändsticksfabriker och när Kreugerbolagen nu gick i konkurs såg många sina investeringar gå upp i rök. De som förlorade pengar menade att Kreugerkoncernen hade vilselett dem, genom att framställa Kreugerbolagens ekonomiska ställning som betydligt bättre än vad den i själva verket var. Ett av de bolag som gick i konkurs var Högbroforsens sågverk i Jämtland, där Ivar Kreugers bror Torsten varit direktör. Torsten Kreuger åtalades för bokföringsbrott och bedrägeri mot bolagets borgenärer. Rättegången mot Torsten Kreuger (Högbroforsmålet) är ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella fallen i svensk rättshistoria.

Del 1 av 3.

Musik i avsnittet:

Relent av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Relent

Ghost Dance av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Ghost_Dance

Trio for piano, violin and viola av Kevin MacLeod, https://freemusicarchive.org/music/Kevin_MacLeod/Classical_Sampler/Trio_for_Piano_Violin_and_Viola

https://www.jur.lu.se/samverkan/oppet-fallNär Harry Schein fyllde åttio kunde han se tillbaka på en enastående karriär. Han hade kommit till Sverige som flyktingbarn under andra världskriget men snabbt gjort sig ett namn som företagsledare och kulturskribent, och hade som VD för Filminstitutet revolutionerat den svenska filmpolitiken. När Harry Schein dog, ett drygt år efter sin åttioårsdag, lämnade han efter sig en personlig förmögenhet på 29 miljoner. Han hade inga barn och snart uppkom en dragkamp om arvet. Hos Harry Scheins advokat hittades ett testamente där pengarna testamenterades till hans livskamrat Eva Fischer. I Harry Scheins villa i Danderyd hittades emellertid ett annat testamente fasttejpat under en köksbänk, där arvet istället gick till hans grannar. Eva Fischer hävdade att detta testamente var en förfalskning, och startade en rättsprocess mot grannarna. En rättegång om Harry Scheins sista vilja.

I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?   

I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

Del 4/4

https://www.jur.lu.se/samverkan/oppet-fallI februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?   

I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

Del 3/4

I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?   

I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

Del 2/4

I februari 1993 får polisen i Borlänge ett ovanligt telefonsamtal. Det är överläkare Göran Fransson som ringer från Säters rättspsykiatriska klinik för att anmäla att de har en patient som i samtal med sin terapeut har erkänt två mord, och är redo att tala med polisen. Patienten heter Thomas Quick, och kommer så småningom att erkänna över tjugo mord, och bli dömd för åtta av dem. Thomas Quick blir omskriven som den värste seriemördaren i svensk rättshistoria, men sedan händer någonting sensationellt. 2002 byter han namn till Sture Bergwall, och 2008 tar han tillbaka sina erkännanden. Han begär resning i hovrätten, och blir friad från samtliga mord. Hård kritik riktas nu mot den åklagare som var ansvarig för utredningen av erkännandena, men åklagaren vill inte kännas vid kritiken. Åklagaren skriver en bok där han hävdar att erkännandena var äkta, och att de åtta fällande domarna var riktiga.

Hur borde fallet Thomas Quick hanterats av polis, åklagare och domstolar? Hur såg den bevisning ut som presenterades vid rättegångarna? Hur kan det komma sig att jurister gör så olika bedömningar av om han var skyldig eller oskyldig?   

I Öppet fall berättar jurister vid Lunds Universitet historien om Thomas Quick och analyserar fallet på ett akademiskt och förutsättningslöst sätt.

Del 1/4

Öppet fall är en podcast från Lunds universitet om uppmärksammade rättsfall.

Forskare från juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt.

Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett uppmärksammat fall i svensk rättshistoria.

Säsong 1:

Thomas Quick (september 2019),

Harry Scheins testamente (oktober 2019),

Högbroforsmålet – rättegången efter Kreugerkraschen (november 2019),

Kulturprofilen (december 2019)

Premiär 10 september 2019!

Musik: Nightfall av Scott Buckley, www.scottbuckley.com