OrigoPodden

I detta avsnitt möter Origo en kurator från RFSLs stödmottagning. Kuratorn Maria Tillkvist har lång erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta hbtqi-personer. Vi delar erfarenheter av att träffa ungdomar och unga vuxna som lever i en hederskontext.

- Vad står hbtqi för? 

- Hur påverkas hbtqi-personers liv av de olika normerna som finns i samhället. 

- Hur är det att vara en hbtq-person i en hederskontext?

Vi pratar även om hur vi yrkesverksamma kan bemöta och stötta målgruppen. Vi avslutar samtalet med att pratar om vilket stöd RFSL stödmottagning kan ge både för utsatta och som yrkesverksam.

Är du i behov av komma i kontakt med stödmottagningen:
Ring 020 – 34 13 16 (kostnadsfritt)
RFSL Stödmottagning - RFSL : RFSL

I detta avsnitt gästas vi av psykolog och föreläsare Hanna Wallensteen. Tillsammans med Hanna broderar vi ut begreppet minoritetsstress, dess orsaker och dess konsekvenser. Många av ungdomarna vi möter på Origo lever med både våld i heders namn och med majoritetssamhällets fördomar, diskriminering och rasism. Vi pratar om erfarenheten att vara våldsutsatt både i privatlivet och i det offentliga livet, om att vara utsatt för olika typer av förtryck samtidigt, där det ena sker i nära relationer och det andra är mer symboliskt och strukturellt och sker utanför hemmet. Lyssna på avsnittet för att höra mer om hur detta kan påverka möjligheten och motivationen att söka hjälp, om identitet kontra frihet, om vad mikroaggressioner är, samt om minoritetsglädje.

I slutet av april 2022 röstade riksdagen igenom det nya brottet hedersförtryck. I detta avsnitt bryter Origos polis Hilda tillsammans med kurator Poya ner vad den nya lagstiftningen innebär.

- Vilka gärningar omfattas av straffbestämmelsen

- Vad innebär närståenderekvisitet? 

- Gärningarna måste ha ett hedersmotiv och ha ett tidsmässigt samband 

I detta avsnitt träffar vi Alex som själv tog kontakt med Origo med önskan om att få vara med i Origopodden för att lyfta killars utsatthet i hederskontext.

Alex berättar om sina erfarenheter av att växa upp med hedersnormer, om kyskhetsnormen som ständigt närvarande och vad som hände när föräldrarna blev fundamentalister. Vi får höra om den press som han kände, hur han drogs mellan två världar och hur det påverkade hans psykiska mående. Han berättar även om hur relationen till familjen ser ut idag.

Samtalet leds av kuratorn Arezo och verksamhetschefen Dilek på Origo. Alex heter egentligen något annat.

I detta avsnitt gästas podden av två socialsekreterare, Josefin och Leila, från Stockholms stads Förstärkningsteam. De delar med sig av sina erfarenheter av att träffa unga som lever med hedersnormer.

Vi pratar om den rädsla som ungdomar många gånger känner inför socialtjänsten, hur vi bemöter rädsla och misstro, och hur vi skulle kunna bygga ett förtroende istället. Vi diskuterar även andra yrkesverksammas misstro till socialtjänstens arbete och rädslan inför att skriva orosanmälningar. Att ta kontakt med socialtjänsten kan vara förenat med både motstånd och risker - så hur kan vi som yrkesverksamma göra för att det ska bli så bra som möjligt redan från början.

Josefin och Leila berättar om hur de ser på orosanmälan, vad som är bra att säga, vad socialtjänsten behöver veta och vad som händer efter en orosanmälan. Avslutningsvis delar de med sig av utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet. 

Det är inte bara 20 år sedan Fadime Şahindal mördades utan även 20 år sedan 9/11. Hur hänger det ihop? I detta avsnitt träffar vi Minoo Alinia docent i sociologi och lektor vid Uppsala Universitet. Minoo forskar i ämnen som migration, diaspora, etniska relationer, transnationella nätverk men främst könad rasism och i synnerhet frågan om våld i hederns namn. I avsnittet pratar vi om vikten av en intersektionell ansats och vad det innebär i praktiken. Minoo värjer sig från flera av de vanligaste begreppen såsom hedersnormer, hedersrelaterat våld – vad säger hon istället, och varför? Vi pratar också om vikten av ett antirastistiskt förhållningssätt och riskerna med att inte ha det.

Hilda & Poya samtalar om den särskilda straffskärpningsgrunden som innebär att lagstiftaren ser särskilt allvarligt på brottet om det begåtts med hedersmotiv. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder.

Vi läser och analyserar flera domar från svenska domstolar kring straffskärpningen. I några fall ser vi att domstolen lyckats läsa mellan raderna och ser hedersmotivet bakom brotten, i andra ser vi hur domstolen upprätthåller kyskhetsnormen genom att normalisera den misstänktes handlingar. 

- Vad innebär straffskärpningsgrunden?
- Vad krävs för att denna ska användas i rätten? 

I detta avsnitt träffar vi Priscilla och Eva som arbetar med romsk inkludering. De är anställda av socialförvaltningen i Stockholms stad men arbetet med romsk inkludering och brobyggande är ett nationellt uppdrag. Vi pratar om hur majoritetssamhällets exkludering av de olika minoriteterna leder till vidmakthållande av destruktiva normer och traditioner inom minoriteterna. Samtalet handlar även om gemenskap och motstånd, om rädslor och minnen av systematiskt och statligt förtryck och våld som går i arv. Eva och Priscilla berättar om de olika romska gruppernas erfarenhet och utsatthet. Ett avsnitt om hur historia och nutid tillsammans befäster och förstärker s.k. hedersnormer. 

I detta avsnitt har vi ett fint samtal med verksamheten Elektra - Elektra är en verksamhet på Fryshuset som arbetar förebyggande mot våld och förtryck i hederns namn. Elektra driver ungdomsgrupper som får diskutera och reflektera kring hedersnormer och förtryck för att skapa attitydförändringar hos dessa ungdomar. Elektra arbetar även med att utbilda yrkesverksamma och ungdomar kring vad hedersrelaterat våld och förtryck är. 

Under samtalet uppmärksammar vi dilemmat med att aktivera unga män och pojkar i samtalen kring heder, att både Origo och Elektra upplever att det finns killar där ute som motsätter sig hedersnormer men att man varken söker stöd eller hittar utrymme att få komma till tals i frågan. Vi belyser också hur stereotyper och fördomar förhindrar pojkar och unga män från att ta i frågan om hedersrelaterat våld. 

Samtalet avslutas med en betoning på vilka som gör det stora jobbet när det kommer till att förebygga och motverka hedersförtryck och våld på riktigt - vardagshjältarna. 

Vi pratar med Elaf Ali om hennes uppväxt och boken hon skrivit. Elaf berättar om hur det är att bryta sig fri från förtrycket men att leva kvar med normerna. Elaf delar generöst med sig om hur det var i hennes familj, bland hennes vänner och i skolan. Hon har nu skrivit boken hon själv saknade när hon växte upp och hoppas att andra ungdomar kan känna igen sig i den och med hjälp av boken söka stöd. Vi pratar också om krocken som uppstår mellan förälder och barn, när föräldrarna ser hedern som en förutsättning för ett gott liv - samtidigt som barnen ser hedern som en motsättning för ett gott liv. Vi avfärdar samhällets bild av alla föräldrar i en hederskontext som barbarer och monster.

Går det att välja mellan frihet och sin familj?

Banade du väg för dina systrar?

Vilka faktorer hjälpte dig att bryta dig fri?

Blir vi någonsin fria från våra normer?

I detta avsnitt pratar Origos kuratorer Linn och Sara med Origos handledare Ulrik Molin, som är socionom, handledare och leg. psykoterapeut.

Vi pratar om vad trauma är och hur det kan förstås, om vad våld gör med oss människor. Många ungdomar som vi träffar berättar om att känna sig konstig, galen och onormal - men det de beskriver är normala reaktioner på onormala händelser. I avsnittet pratar vi också om hur traumatiska händelser påverkar en i livet och hur en kan få hjälp.

- Vad är trauma?

- Hur kan kroppen påverkas av trauma?

- Hur kan en få hjälp med sitt mående?

- Vad kan jag göra själv för att lindra mitt mående?

I detta avsnitt av OrigoPodden samtalar kurator Poya, Origos polis Hilda med Charlotte från Barnahus Stockholm.
Avsnittet har sitt fokus i hur polisarbetet kring heder kan se ut i ärenden som gäller barn och unga, samt svårigheterna i dessa ärenden. 

- Dilemmat kring att utreda hedersrelaterad brottslighet skyndsamt för att säkra berättelser och bevis - samtidigt som man tillåter individen att genomgå uppbrottsprocessen och dess konsekvenser? 

- Vilka nyckelfaktorer behöver finnas för att målsägaren ska orka berätta och hålla ut under hela processen?   

- Vad tittar polisen efter om man misstänker hedersrelaterat våld och förtryck? 

- Varför ska man anmäla hedersrelaterad våld och förtryck till polisen? 

- Hur kan jag använda Origos polis? 

I detta avsnitt pratar Origos barnmorska Anna-Lena med kuratorerna Poya & Linn om "oskuld", dubbelliv, hemliga relationer och sexualitet.
Varför begränsas ungdomar från att ha relationer? Varför är "oskulden" så viktig? Vilka konsekvenser får det för ungdomarna vi möter på Origo?
"Jag älskar min kille men jag hatar att ljuga för familjen"
"Om någon tar min syster så är jag inte man nog"
"Han har bilder och sms från mig, jag kan inte lämna honom" 

Hur kan vi förebygga hedersrelaterat våld och förtryck? Vad är våldsprevention i praktiken? I dagens avsnitt pratar vi med Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson och Origos verksamhetsledare Dilek Baladiz. Både Jan och Dilek har praktiskt erfarenhet av våldsförebyggande arbete direkt med ungdomar. Innan Jan blev socialborgarråd var han rektor på en skola i norra Botkyrka och var ansvarig för ett framgångsrikt våldsförebyggande arbete. Dilek har tidigare arbetat våldsförebyggande med ungdomar i en hederskontext och föreläser än idag om hur yrkesverksamma konkret kan arbeta med dessa frågor utifrån hennes bok I hederns skugga.

I detta avsnitt träffar vi Zubeyde som själv blev bortgift som 15-åring. Familjen åkte på en semesterresa under sommarlovet. Zubeyde beskriver hur allting gick väldigt snabbt till det att hon var gift mot sin vilja. Vi får också höra om pressen och skulden Zubeyde kände och hur hon senare lyckades ta sig ur äktenskapet. 

Vi samtalar med representanter från Utrikesdepartementets Sektion för familjekonfliktsfrågor om barn och unga som har eller riskerar att bli bortgifta eller kvarhållna mot sin vilja i utlandet.  

Myndigheter i Sverige kontaktas i allt högre grad av unga med hemvist i Sverige som under utlandsresa utsatts för hedersrelaterat våld och förhindras att återvända till Sverige. För att ge dessa barn och unga förutsättningar att välja sin egen framtid, behöver vi se och förstå deras utsatthet samt agera i ett tidigare skede.  UD har en jour, där någon alltid svarar dygnet runt, årets alla dagar. Hit kan du vända dig i en akut nödsituation: 08-405 50 05.  

Origo: Jobbar du med unga?
Ring 08-508 251 20
Maila oss på [email protected]
För yrkesverksamma har vi öppet: vardagar kl 09.00-16.00