P1 Dokumentär: Miniserie

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.

– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.

– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.

Konflikten mellan Foxtrot och Dalen

Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.

I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.

– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.

Sedan dokumentären sändes första gången har domen kommit i hovrätten. Även där friades huvudpersonen från misstankarna för mordförsök och fälldes för grovt vapenbrott.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.

– Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.

En kriminell skola

Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.

– Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.

– Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Jamal heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.

– Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.

Systemfel inom SiS

Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.

– Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Unga värvas som torpeder

På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.

– De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Viktor och Eva heter egentligen något annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.

Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.  

”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.

Arvid heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och  vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.

”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.

Carl Kyrk hjälper samlare

Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.

”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.

250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.

Åke heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Stort mörkertal

Hur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.

Kerstin heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Mayas mamma Tanja var ambulanssköterska. Hon hade ett missbruk och började stjäla mediciner på jobbet. Det blev början på en lång kamp mot psykisk ohälsa och drogberoende som påverkade hela familjen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mayas mamma Tanjas missbruk började med ett recept på Citodon för ryggvärk. Under många år tog hon recepten som ordinerat, men sakta övergick smärtlindringen till ett missbruk. Snart började hon stjäla läkemedel från ambulansen där hon arbetade. Hon blev polisanmäld och slutade på sitt jobb. Själv menade Tanja att hon inte fick det stöd från sitt arbete som hon behövde.

Tanja fick nya anställningar, men blev också anklagad för medicinstölder på nytt. Hon kämpade med psykisk ohälsa och drogmissbruk i åratal. Det slutade med att Tanja tog sitt liv.

”Hade man lagt de resurserna som krävdes första gången, så finns det så mycket som kan förhindras, då tror jag att det hade slutat helt annorlunda”, säger dottern Maya.

Stor tystnadskultur

Många läkare och sjuksköterskor som jobbar inom vården och har ett drogmissbruk vittnar om stora skam- och skuldkänslor kring att ha ett beroende. Samtidigt brister stödet från arbetsgivare. 

Både vårdpersonal, forskare och Inspektionen för vård och och omsorg, IVO, menar att kunskapen om missbruk bland vårdpersonal bland arbetsgivare behöver förbättras. Och att mycket handlar om att börja prata om problemet.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Staffan Schöier

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

 https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/

https://suicidezero.se/hjalp-och-rad/stodlista-till-dig-som-mar-daligt/

Läkaren Johan är på ett apotek. Han ska hämta ut narkotikaklassade läkemedel. Ett recept han har skrivit ut till sig själv. Och det här är långt ifrån första gången han gör det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett recept på det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol mot huvudvärk blir början på ett långvarigt missbruk för läkaren Johan. Medicinerna hjälper mot den oro och stress han känner i livet säger han.

”Det blir ett verktyg för att orka arbeta mer. Men samtidigt underhåller beroendet ångesten, oron och stressen. Det blir en ond spiral”

När missbruket är som värst har Johan under en månads tid hämtat ut nästan 450 narkotikaklassade tabletter på apoteket till sig själv.

Bristfälligt kontrollsystem

I Sverige har man som läkare rätt att egenförskriva recept. Det innebär att man får skriva ut läkemedel till sig själv.

Antalet läkare som blir av med sin legitimation eller får prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt, på grund av missbruk har ökat de senaste åren. I flera fall har läkarna skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva.

Och kontrollsystemet som ska fånga upp läkare som överförskriver narkotika har brister. Nu höjs röster för att läkares rätt att skriva ut mediciner för eget bruk behöver regleras.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.

Johan heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Staffan Schöier

Sjuksköterskan Sofia står framför sin jobbdator och en sida där personal beställer läkemedel från ett lager till sina patienter. Hon vet att hennes stölder är ett knapptryck från att bli upptäckta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en skada får Sofia narkotikaklassade läkemedel för smärtan. Snart har hon utvecklat ett missbruk. På sitt jobb, ett sjukhus, har hon tillgång till narkotikaklassad medicin, som hon börjar stjäla.

- När man är inne i ett missbruk så gör man vad som helst. Man struntar i vad som är rätt och fel för missbruket är så starkt, säger Sofia.

Toppen av ett isberg

De senaste tre åren har drygt 160 läkare och sjuksköterskor blivit av med sin legitimation eller fått prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt – på grund av ett missbruk. I många fall handlar det om just sjuksköterskor som stulit läkemedel på jobbet. Det är ett problem som ökat över tid. Och mörkertalet tros vara stort, eftersom det råder en stark tystnadskultur kring vårdpersonal som missbrukar.

- Det är ju inte det här jag ska göra, man ska ju hjälpa och rädda. Så blir självföraktet ännu större, och så vill man döva det, berättar sjuksköterskan Lena som också haft ett missbruk och stulit narkotika på sin arbetsplats.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.
Sofia och Lena heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson.

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.

– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.

Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.

– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.

Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.

–   Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Från 2020

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.

Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.

– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.

Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.

– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet är gjort 2020

Björn är 14 år gammal när hans storebror, nazistledaren Tony Olsson mördar två poliser. Familjen får hotbrev och Björn blir utfryst i skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Björn Brodin är 14 år gammal när skotten i Malexander och de två polismorden och rånen förändrar familjens framtid för alltid. Men Björn har inget med brotten att göra. Är man ett brottsoffer när man är anhörig till en gärningsman?

I programmet medverkar också Inger Elovsson Sohlman från organisationen FATEG - föreningen anhörig till en gärningsman.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

Kassettbandet med Jackie Arklövs erkännande göms i 20 år - men dyker upp hos en pensionerad polis. Vad säger han? Talar mördaren sanning och vad betyder hans erkännande för polisernas anhöriga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriminalinspektör Benniet Henricson har sparat kassetten när han gick i pension. P1 Dokumentär har tagit del av den unika inspelningen som gjordes efter rättegången, Arklövs egna ord om polismorden i Malexander.

I programmet medverkar också fd. bankkassörskan Pernilla Rask som jobbade på banken i Kisa som rånades innan polismorden i Malexander samt Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?

I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår vad han har varit med om. Samtidigt lockar de livsfarliga sexfesterna allt fler, och polisen står handfallen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.

Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.

– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.

I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.

2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. 

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media

Slutmix: Fredrik Nilsson

”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström

En serie från 2024

Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon har varit polis i över 30 år, men det hon ser liknar inget hon sett tidigare och kommer påverka henne djupt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.

Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.

Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.

Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024

”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck

En serie från 2024.

I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. Journalisten August Håkansson har under ett år undersökt fenomenet chemsex.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.

I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.

För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.

Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.

I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång, det är ett av Kriminalvårdens allvarligaste fall av infiltration. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.

Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.

Umgås i kriminella kretsar

Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work. 

-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.  

Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa? 

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

På Kumlaanstalten sitter många av landets grövsta kriminella, de vill fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Samtidigt kämpar ledningen med att förhindra infiltration.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.

- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.

Ökar sårbarheten

Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.

- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.

Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

I en lägenhet i Göteborg hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare. En kvinna som har blivit infiltratör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.

Demokratihotande problem

I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter. 

- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer. 

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin.

Rekrytering via sociala medier

I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier.

– Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen.

– Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord.

”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

En av Sveriges största artister sänder live i sociala medier och riktar sig mot sina fiender. I kommentarerna skriver någon en varning: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

Mordet på Einár

I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en annan person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. På kort tid blir klippet viralt i sociala medier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.

– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.  

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil.

”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Varje år anmäler hundratals svenskar att de blivit romansbedragna på nätet. Anmälningarna läggs ofta ned. Polisens enda verktyg är att informera och varna. Violet har startat en förening för drabbade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Man vill ju ha pengarna tillbaka. Så man fortsätter hålla kontakten. Och det är ju det bedragarna vet. De har ännu en hållhake på en, för de vet att man vill ha pengarna tillbaka.

Det säger Violet Petersson, som 2018 blev lurad att betala flera hundra tusen kronor till en romansbedragare. Pengar hon inte sett röken av sedan dess. Men som hon påminns om varje månad, då hon måste betala av på lånen som hon tog för bedragarens räkning.

Polisanmälningar läggs ned

För den som blivit utsatt för ett romansbedrägeri finns inte mycket hjälp att få från samhället. Nästan alla polisanmälningar läggs ned, eftersom pengarna ofta gått utomlands och då blir ärendena svåra för polisen att utreda.

- Pengarna kanske har skickats under ett halvår, ett år, så de är ju väldigt långt borta innan vi kommer ikapp dem, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum.

Polisens bästa verktyg är att informera och varna så att brotten inte hinner ske, enligt Lotta Mauritzson. Ändå fortsätter människor att bli lurade och banker och låneinstitut lånar ut pengar till människor som tror sig har mött kärleken via nätet. 

Föreningen Stoppa Romansbedrägerier

När Violet Petersson pratade med andra drabbade och upptäckte hur dåligt alla mådde av den ekonomiska situation de hamnat i och av skammen att ha blivit lurade, tog hon initiativ till föreningen Stoppa Romansbedrägerier.

Föreningen jobbar hårt med information till samhället om konsekvenserna av romansbedrägerier.

Violet håller föredrag för banker, som hon tycker lånar ut pengar alldeles för lätt. Föreningen söker ekonomiskt stöd från Brottsoffermyndigheten för att kunna nå ut till myndigheter som polis, kronofogde och skuldrådgivare. Man skriver till politiker i riksdagen och har haft ett möte med justitieministern.

Gemensam handlingsplan för landet

- Varför finns det inte en gemensam handlingsplan för landet, så att drabbade möts av poliser med samma kunskap, oavsett var man bor?

Men framför allt är föreningen en mötesplats och ett stöd för drabbade, och Violet och andra frivilliga drabbade erbjuder samtal, i skrift, telefon eller vid fysiska möten.

- Det är fortfarande alldeles för få som har förstått vad detta är. och som har den förutfattade meningen att den som är offer har sig själv att skylla, säger Desirée König i föreningen.

- Det gör mig bekymrad att många har den stöddiga attityden. Som säger: jag skulle aldrig bli lurad.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Sophie Andersson

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Trots alla varningar blir allt fler kärleksbedragna på nätet. 2022 var brottsvinsten 609 miljoner. I flera månader invaggades Elias i tron att han mött den rätta. Men vem satt på andra sidan skärmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elias, 30, träffar ryska Daria på en kristen dejtingsida, precis när Rysslands krig mot Ukraina brutit ut. Elias är ung och vet hur internet fungerar, han vet att man kan bli lurad. Ändå faller han för Daria, den fina tjejen som han kan ha djupa, intellektuella samtal med.

Kollar allt

I början kontrollerar han, för säkerhets skull, allt hon berättar om sig själv: staden hon bor i, platsen där hon växte upp, hennes jobb i nagelsalongen, adresser. Allt hon skriver om stämmer och finns på riktigt, inget är konstigt. Tanken på romansbedrägeri känns absurd.

Elias tycker det känns väldigt rimligt att Daria gärna vill komma till Sverige och hälsa på, särskilt nu när det är krig. Han har förståelse för att hon inte har pengar till hela flygbiljetten, hon säljer ändå ett guldhalsband för att ha råd att resa. Han hjälper till med ett par tusen kronor - men han ska bli av med mycket mer pengar än så.

Fejkprofil

För Daria kommer aldrig. Det uppstår bara flera och fler kostsamma hinder och förseningar när hon ska resa ut ur Ryssland och till slut tvingas Elias inse att ”Daria” är en fejkprofil. Och att han, liksom många andra, har blivit utsatt för ett romansbedrägeri.

Lurad på pengar - och kärlek

Vem bedragaren som lurade av honom 85.000 kronor är har Elias ingen aning om idag. Han polisanmälde bedrägeriet, men fick snart besked om att utredningen lagts ned, eftersom det inte gick att utreda. Han betalade av sina skulder genom att ta extrajobb och det dröjde mer än ett år tid innan han kunde berätta för sin familj vad han varit med om. Skammen var för stor att ha blivit lurad på pengar - och kärlek.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Rut hittar kärleken på nätet. Men mannen hon skriver med är en fejkprofil och på några månader förlorar hon en halv miljon. Varje månad anmäls 100 nya romansbedrägerier till polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 nya anmälningar om romansbedrägerier. Det är vad polisen får in varje vecka i Sverige. Det blir 100 i månaden och runt 1.300 på ett år. Men man räknar med att det finns ett stort mörkertal, eftersom det är en skam att ha blivit lurad. Inte bara på pengar, utan också på kärlek.

Befogenhetsbedrägerier, investeringsbedrägerier och romansbedrägerier är alla ett slags bedrägerier som bygger på social manipulation och de har ökat kraftigt på bara några år.

Romansbedrägerier är den värsta sorten, anser Paul Pintér, säkerhetsrådgivare på Svenska Stöldskyddsföreningen.

-Pengar är materiellt. Men känslor, det går så mycket djupare. Man är kär i en fiktiv människa. Det är förödande, både känslomässigt och ekonomiskt.

Av det totala antalet bedrägerier i Sverige utgör romansbedrägerier en mindre del, men för bedragarna är det en av de mest lukrativa typerna av bedrägeri: 2022 var brottsvinsten 609 miljoner, nästan en fördubbling jämfört med 2020.

Samtidigt blir sätten att lura människor som letar efter kärlek allt mer avancerade. Ibland med fruktansvärda konsekvenser.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.

– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.

Konflikten mellan Foxtrot och Dalen

Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.

I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.

– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.

– Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.

En kriminell skola

Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.

– Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.

– Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Jamal heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.

– Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.

Systemfel inom SiS

Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.

– Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Unga värvas som torpeder

På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.

– De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Viktor och Eva heter egentligen något annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Viktor fejkar sjukdom och skippar träningen. Istället ligger han kvar i sängen och spelar på nätcasino. På några dagar spelar han bort 80 000 kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han levde sin dröm: juniorhockey i Nordamerika, spel i ungdomslandslagen och draftad av en NHL-klubb. Men när skadorna kom, kom också självtvivlet. Viktor Crus Rydberg flydde in i bettingvärlden.

–  Jag satte in ett par hundra och det tog slut på två minuter. Då vill man ju vinna tillbaka, säger han.

Spelberoende vanligt inom ishockeyn

En studie från Riksidrottsförbundet visar på ett utbrett spelande bland manliga hockeyspelare på elitnivå. Dessutom visar studien att nästan var tredje spelare hade en riskkonsumtion av alkohol – och många av spelarna upplevde ångest och depression.

– Spelmissbruk, alkoholmissbruk, drogmissbruk. Några i varje lag riskerar att hamna i beroendeproblematik, säger hockeyexperten Erik Granqvist, som själv levde med ett alkoholmissbruk under många år av sin karriär.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En hockeyjunior kryper naken på alla fyra. Det är ett slags mandomsprov, för att han ska bli en i laget. Och det som sker i omklädningsrummet stannar i omklädningsrummet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett avslöjande i Kanada hösten 2021 blir starten på ett slags hockeyns #Metoo. Berättelser om övergrepp och pennalism skakar hockeyvärlden, även Sverige.

Utfrysning och inkilning

Vissa av historierna har hållits gömda i decennier – nedtystade av offer, lagkamrater och ledare. Samtidigt kommer nya vittnesmål som tyder på att de sadistiska ritualerna verkar leva vidare än idag.

– Det är grabbigt, hårt och manligt på ett negativt sätt. En vidrig kultur som lever kvar, säger Jakob Karlsson, lagkapten i Vimmerby Hockeys A-lag.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Albin kliver in i hallen med en klump i magen. På isen får han inga passningar och i omklädningsrummet är han lägst i rang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om en rå machokultur, som vissa menar inte finns längre. Men enligt andra genomsyrar den ishockeyn än idag. De hävdar att sexism och mobbning sitter i väggarna – en kultur där många mår dåligt och far illa.

Förekommer inom ungdomsishockeyn

– För varje månad som går kommer det vara barn och unga som utsätts. Det kan vara jättefarligt, säger tränaren och förre elitmålvakten Erik Granqvist.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

På avsides gårdar och stall smyger sig en liga in på nätterna - oron bland hästfolket växer. Sadlar värda miljoner förs utomlands. Men polisen Marlene, som själv har häst, har fått upp ett spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör och gruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år.

"Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs." /Marlene, polis

Under våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats. 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Katalysatorstölder har ökat med 3000 %. Men när tjuvarna i dagsljus, förklädda till bilmekaniker, slår till mot 97-åriga Lars älskade bil har de gett sig på fel person.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp.

Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld.

Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna". 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

I skydd av mörkret följer flera bilar efter Micaelas långtradare med miljonlasten. Med livet som insats attackerar ligan henne i farten. Polisens spår leder ut i Europa och snart börjar jakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

"Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /Polisen  

I första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp.

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

25 fiskebåtar kör runt i Göteborgs hamn och tutar. De protesterar mot planerna på att bygga vindkraft i havet. För dem handlar inte vindkraft om utsikt, buller eller blinkande ljus utan om levebröd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sterner Lundgren tar fram sin mobiltelefon. Med hjälp av GPS har hans fiskebåts rörelser registrerats och sparats i en digital logg och med den kan man se var båten har trålat de senaste åren.

– Man kan ju tro att någon har gjort det här för att fisket inte ska kunna vara kvar, det är en katastrof.

Där Sterner och hans kolleger har fiskat som mest är samma ställen där vindkraftsparkerna nu planeras.

– Det är precis i de områdena, det är katastrof helt enkelt detta, säger han.

Producent Ylva Lindgren
Reporter Sigrid Edsenius
Slutmix Jakob Lalér

Programmet gjordes 2023

I takt med den gröna omställningen och vindkraftsutbyggnaden växer motståndet mot vindkraften sig allt starkare i Sverige. Och en motståndsrörelse har vuxit fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Madeleine Staaf Kura har på ett och ett halvt år blivit känd som vindkraftens mest högljudda kritiker i Sverige genom sitt arbete i föreningen Motvind Sverige. Hon ifrågasätter vindkraftens nytta, trots att vindkraften idag står för 20 procent av vår elproduktion och vill att all byggnation av vindkraft ska stoppas. Hennes dröm är att dra svenska staten inför rätta.

– Vi måste få stopp på det här vindvansinnet, vi behöver ett moratorium.

Runt om i Sverige finns små föreningar och nätverk som protesterat mot lokala vindkraftsprojekt, men på senare tid har en nationell rörelse som ifrågasätter all vindkraft blivit allt mer högljudd och organiserad.

I dokumentären får vi följa med Madeleine Staaf Kura på en resa genom Småland och träffa människor som hon menar har drabbats av vindkraftsutbyggnaden. En av dem är Helen Sonehag, som blivit en del av det hon kallar motståndet. Men många avfärdar dem, säger hon.

– Vi kallas för en massa olika tillmälen, som foliehattar till exempel.

Programmet gjordes 2023

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

En dag börjar träd fällas och sten sprängas i Svenne Svenssons barndomsskogar. I elva år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas men nu blir den verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Tvinnesheda, utanför Åseda mitt i Småland, ligger södra Sveriges största vindkraftspark. Redan 2009 började den planeras men flera grannar i området har försökt stoppa den med olika överklaganden.
– Vi trodde nog in i det sista att det blir nog inte mycket av det här, säger Svenne.

De kommande decennierna väntas vårt behov av el öka kraftigt och ett av de snabbaste och enklaste sätten att öka elproduktionen är att bygga mer vindkraft, enligt Energimyndigheten. Samtidigt blir de som protesterar mot olika vindkraftsprojekt allt mer högljudda och organiserade.

Hösten 2020 började man bygga parken i Tvinnesheda.

– På två veckor kände jag inte igen mig i skogen här, säger Svenne.

Splittrar byar

Byar och samhällen splittras när markägare vill arrendera ut mark för vindkraft och boende i området som inte vill bli grannar vindkraftsparker. Magnus Karlsson är en av ett 20-tal markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsbolaget.

– Jag har ingen sån Särimnerskog som man kan hugga varje år så jag nappade direkt, säger han.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren och Anna Frey
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2023

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?  

I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.

Allt vanligare med kamphundar

Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

En ambulans med blåljus kommer till en gård i Överklinten. De möts av en blodig hund. Bakom den, nedanför farstutrappan, ligger en livlös kvinna. Det är inte första gången den här hunden attackerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.

”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.

Men Pappi blir kvar hos Selma.

Lucka i systemet

Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.

Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

Thomas ser hur investeringarna rusar i värde men inser samtidigt att aktien kan dyka när som helst. Milo kommer inte att sälja sina aktier, han vill bara vara med i protesten. Men är den laglig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

29-åriga Milo satsar några tusenlappar på aktien som rusar med nästan 2000 procent. Han vill inte tjäna pengar utan gör det som en protest. Thomas däremot satsar allt och har som mål att bli miljonär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.

I sitt pojkrum sitter 20-åriga Thomas och köper aktier. Han inser snabbt att här kan han tjäna stora pengar. Andra småsparare köper samma aktie men som en protest mot finansvärldens mäktigaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår.

De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar?

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.

– Därför att vi är hotade av Hells Angels.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.

– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Vem är det som har satt ett pris på Ahmeds huvud? Mer än ett år efter mordet är beställarens identitet fortfarande okänd. Men så gör polisen ett viktigt genombrott, på en flight över Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om ett kontraktssmord för en halv miljon kronor – och om polisens arbete för att stoppa det dödliga våldet i Malmö.

– Det räcker att man gör en liten skitgrej. Helt plötsligt har de lagt ett kontrakt på dig och du ska skjutas, säger Glen Sjögren, polis i Malmö.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed mördades i mars 2017. Men varför ville någon ta livet av en till synes obetydlig 23-åring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om en mångårig konflikt som slutade med döden – och om en plats i Sverige där våld och kriminalitet blivit en del av många barns uppväxt.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om ”min bror, han skulle aldrig svika mig”. Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.

Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.

En serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022

När Malin går på gymnasiet sprids en nakenbild på henne. Hon får panik. Men snart bestämmer hon sig för att själv börja lägga ut lättklädda bilder på sig själv. Och tjäna pengar på det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag har Malin haft ett konto på Onlyfans i två år. Hennes profil där har blivit stor, och lukrativ för henne.

- Efter ett år så är jag uppe i miljonen. Jag köper det jag vill ha, menar Malin.

Till den här dokumentärserien har vi varit i kontakt med över 100 svenskar som skapar innehåll på sajten Onlyfans. De flesta lockas just av pengarna man kan tjäna. Men är det verkligen så lätt som det framställs?

Och de största ekonomiska vinnarna är företagen bakom porrsajterna.

-  Onlyfans har förändrat saker och ting totalt. Deras ägare tog ut 500 miljoner dollar under de senaste två åren. Det finns nog ingen porrskapare som tjänat så mkt mycket någonsin förut, säger Patricia Nilsson, ekonomijournalist på Financial Times.

Malin heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Det startade som ett skämt vid middagsbordet. Ska de skapa ett Onlyfans-konto för att tjäna extra pengar? I dag säger paret ja till det mesta, från grovt sexuellt innehåll till mer udda förfrågningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Therese och Alexander säljer mycket specialbeställt material till sina följare på sajten Onlyfans.

– Många frågar ju vad som är våra gränser, vad gör ni? Men hittills har vi inte sagt nej till nånting. Vi är väldigt öppna och tycker typ allt är roligt, säger Therese. 

Revolution eller väg till prostitution?

Porr har alltid omsatt mycket pengar, och med en skuggsida av utnyttjande och prostitution. Med den tekniska utvecklingen har 90-talets stora filmsinspelningar med etablerade porrskådisar ersatts allt mer av privatpersoner som spelar in porr från det egna sovrummet. Många menar att makten att bestämma vad man vill göra och över hur man tjänar pengar, på så sätt läggs över på den som skapar innehållet. Men alla håller inte med. Och de som köper specialbeställt material på porrsajter kan potentiellt begå brott säger polisen.

Therese och Alexander heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

I en liten etta i Västerbotten står en kamera på ett stativ. Framför den sitter Eweline. Hon spelar in en dickrating-video till en av sina följare. Det här är hennes jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I snart tre år har Eweline försörjt sig på att sälja bilder och videor med sexuellt innehåll till sina följare på sajten Onlyfans. Det är allt ifrån specialbeställda så kallade dickrating-videor, där följare har skickat en bild på sin egen penis som Eweline sen recenserar, till videor där hon instruerar en följare om hur han ska onanera. Tillsammans med sin man spelar hon också in rena porrfilmer.

– Jag ser inte på saken som att jag säljer min kropp. Jag ser det som att jag säljer min kreativitet, säger Eweline.  

Fantasin om att titta in i någon annans sovrum verkar större än någonsin

Med internet och ny teknik har utbudet och tillgängligheten av porr exploderat. Det är lättare än någonsin att både göra, konsumera och sprida hemmaporr. Onlyfans har blivit en mångmiljardindustri, som hyllas av vissa men ifrågasätts också av många. För det finns risker med att sälja sexuellt material på nätet menar polisen.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Monika har försökt allt för att få sin son att sluta missbruka. Till slut inser hon att hennes hjälp bara gör situationen värre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Monikas son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral.

– Mitt föräldraansvar är ju att skydda mitt barn. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte göra så att han inte drogar, säger Monika.

Medberoendet drabbar hela familjen

Medberoende beskrivs som en anpassning, där en person förändrar sin personlighet och sitt beteende i hopp om att kunna hjälpa den som är beroende.

– Man lägger all kraft på sin älskade person som är beroende av en drog. Man blir stressad och deprimerad, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Samtidigt som föräldrarna går på ständiga möten med anledning av Johans missbruk, hamnar lillasyster Emelie i en intressekonflikt. För henne står valet mellan att vara lojal med sin storebror – eller med mamma och pappa.

– En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år, säger Emelie.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Monika, Johan och Emelie heter egentligen någonting annat.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiva producenter: Anna Frey och Martin Jönsson

Slutmix: Anne Skoug Obel

Programmet är gjort 2023.

Lena upptäcker att hennes 16-årige son tar droger. Hon slänger allt knark hon hittar hemma. Snart blir hon själv hotad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag kommer Lenas son hem ordentligt påverkad. Efter att ha försökt slänga sig ut från takfönstret ringer Lena och hennes man en ambulans och sonen förs till akuten. Lena sjukskriver sig för att ta hand om sonen, som fortsätter att ta droger och samtidigt drar på sig skulder. Hon känner att hon saknar verktyg för att hjälpa honom.

Stor hotbild mot familjen

När Lena en dag hittar ett paket som innehåller droger i sonens rum bestämmer hon sig för att åka iväg och dumpa det. En tid senare dyker en främmande man upp i hemmet och frågar efter ett paket som ska tillhöra honom. Han är arg, våldsam och hotfull.  

– Och då tänkte jag herregud, asså han kommer ju döda mig, säger Lena.  

Lena heter egentligen någonting annat.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Elias försöker hjälpa sin son som hamnat i skuld på grund av narkotika. Men han blir själv indragen i kriminalitet, hot och skulder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag när Elias kommer hem är hela lägenheten vänd upp och ner. Polisen har utfört en husrannsakan. De har hittat droger för över en miljon kronor. 

Hans son blir efterlyst och grips så småningom. Han döms till ett flerårigt fängelsestraff. Men narkotikan som försvann måste betalas. Den tillhör ett våldsamt nätverk. Nu söker de upp Elias för att driva in sonens skuld.

– De kom på nätterna. Vid klockan två, ett. De knackade på dörren, de hade handskar, luva, bandana också. Och sa “vi måste lösa problem på något sätt”.  

Hamnar själv i kriminalitet

Det här blir början på en spiral av hot och stora skulder för Elias. Hur ska han kunna betala tillbaka?

Elias heter egentligen någonting annat.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och drogmissbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Leif heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Emelie heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Från sin bil ringer mannen hemliga samtal och gör stora narkotikaaffärer. Vad han inte vet är att polisen kan höra allt han säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mannen i bilen är toppnamnet på polisens hemliga lista över de som styr den lokala drogmarknaden runt Skövde.

Påstår sig jobba för "Kurdiske räven"

Polisen hittar en nedgrävd väska med knark i en skogsgömma som kopplas till mannen. Men under en avancerad spaningsinsats med hemlig avlyssning växer bilden - mannen beställer automatvapen och stora partier med droger, han tycks vara en viktig spelare i en internationell droghandelskedja. Själv påstår han att han jobbar för ”Kurdiske räven”. 

– Det är ju ingen tvekan om att vår huvudman har galet bra kontaktnät på riktigt stora narkotikapartier och vapen, säger spaningsledare Peter Sundblad.  

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

På en av Skövdes nattklubbar går en partyknarkare in på herrtoan. På stolslocket lägger han upp det han köpt för kvällen och drar i sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen i Skövde jobbar med en hemlig lista: tio namn på inflytelserika kriminella som styr narkotikahandeln och som polisen vill sätta dit. Men poliserna jobbar i motvind. På kroggatan inne i stan finns en ständigt växande efterfrågan på droger.

– Jag tror inte folk förstår hur allvarligt och farligt det är, säger områdespolisen Ulf.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

I köket står en man och packar kokain på en ugnsplåt. Han är en av polisens främsta måltavlor i jakten på Skövdes knarkhandlare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Södra Ryd utanför Skövde har polisen identifierat tio personer som ligger bakom storskalig narkotikaförsäljning. De klär sig i märkeskläder, kör flotta bilar och bär tunga guldlänkar. Namnen sätts upp på en hemlig lista. Nu börjar arbetet med att få fast dem.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde. I ett källarförråd hittas resterna av narkotikahantering, på en krogtoalett syns spår av kokain – och i en buggad bil planerar en av huvudmåltavlorna för hur han ska förse Skövde med ännu mer narkotika.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Han har besökt skjutbanor både i Sverige och utomlands. Nu väljer han att berätta om hur kriminella övar skytte helt lagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I flera mordutredningar har polisen upptäckt att kriminella övat skytte på en skjutbana i Stockholmsområdet. I privata meddelanden och slutna grupper på sociala medier delas bilder och filmer från träning på skjutbanor.

– Man har ju sett videos. Till exempel, man har varandra på Snapchat, man ser att någon är där på skjutbanan. En månad senare är han misstänkt för ett mord, säger Omar, som lämnat kriminaliteten och vars namn och röst vi har bytt ut.

Skjutbanan har på sin hemsida skrivit att det är instruktörerna som sköter all vapenhantering som att ladda och tömma vapnet på patroner. Men på mobilfilmer från en mordutredning syns hur besökare själva får stoppa in magasin i vapen. Enligt skjutbanans egna regler är det 18-årsgräns och krav på legitimation som gäller, men i en annan utredning framgår att en 17-åring kunnat besöka skjutbanan och provskjuta flera sorters pistoler.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan, men de har valt att inte ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

En man stoppas av polisen misstänkt för drograttfylla. Han är vapeninstruktör på en skjutbana. Det blir starten på en härva med 15 åtalade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en skjutbana i Stockholmsområdet har dömda och misstänkta mördare övat skytte. En av instruktörerna har själv ett kriminellt förflutet och bland annat varit aktiv inom den svenska vit makt-miljön.

På skjutbanan har han kommit i kontakt med personer som vill ha vapenlicens. När polisen går igenom instruktörens telefon hittar de konversationer som tyder på att han tagit betalt för att skriva fejkade intyg, så att personer kunnat få vapenlicenser utan att ha rätt till det.

Vapeninstruktören döms i tingsrätten, mot sitt nekande, för bland annat grovt vapenbrott. Domen är överklagad.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt vapeninstruktören för en intervju, men via sin advokat har han tackat nej. Vi har också sökt de ansvariga för skjutbanan, men de vill inte heller ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

Shayan Gaff skjuts till döds i Segeltorp 2018. Utredningen visar att mördaren övat skytte fullt lagligt på en skjutbana i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 2018 har kusinerna Shayan och Dia Gaff varit på en restaurang i Segeltorp. På väg till bilen öppnar en man på scooter eld. Shayan faller ihop framför Dia till följd av flera skott. Hans liv går inte att rädda.

Polisens uppfattning är att mördaren agerade torped för Vårbynätverket. Utredningen visar att han övade skytte på en skjutbana i Stockholm.

”Det är fruktansvärt att veta att han har tränat på att skjuta, så att han ska skjuta rätt och ta ett liv. För det var ju det som hände,” säger Dia Gaff.

Mordet på lärarstudenten Shayan Gaff hösten 2018 är inte det enda mordet där det finns uppgifter om att misstänkta eller dömda personer besökt en skjutbana. I flera utredningar har polisen sett samma sak. I majoriteten av fallen handlar det om en skjutbana i Stockholmsområdet där det enda kravet för att boka en provskjutning är att man är över 18 år.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan som avböjer en intervju.

”Skjutbanan” görs i samarbete med Third Ear Studio.

Reporter: Evalisa Wallin
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

En lantbrukare blir mördad på sin gård i Skåne. Två personer åtalas men en frikänns. Efter tio år anklagas han på nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö. 

Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom,  egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.

Resning till nackdel ovanligt

Resning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.

”Rånmordet i Kastberga” är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ”Drömmen om resning”. 

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Alex och Nikolas heter egentligen något annat.

Pierre Karlsson dömdes för ett brutalt dubbelmord på Öland. Han hävdar att han är oskyldig nu vill en grupp jurister att han ska frias.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.

Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem – och hittar då blod från ett av offren.

Stjärnadvokat ifrågasätter domen

Tio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.

”Mordbranden på Öland” är del två i P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ”Öland brinner”.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lars Appelvik dömdes för dödsmisshandel och våldtäkt i byn Rönnäs. Men han menar att han är oskyldig och vill ha resning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.

Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.

Färre än ett resningsärende per år

Varje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.

P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” är skapad av Sigrid Edsenius.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.

Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.  

”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.

Arvid heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och  vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.

”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.

Carl Kyrk hjälper samlare

Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.

”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.

250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.

Åke heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Stort mörkertal

Hur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.

Kerstin heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.

”Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda”, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.

Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.

”Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat”, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.

”Det var en typisk småländsk idyll – som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där”, säger polisen Fredrik Eriksson.

I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.

”Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha”, säger Patrik ”Putte” White, tidigare yrkestjuv och narkoman.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

En bil kommer i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet”, säger åklagare Kjell Jannesson.

Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.

”Det var en av de värsta olyckor jag har varit på”, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.

Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen – och kommer snart börjar begå nya brott.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021. 

Emil växer upp med våld i hemmet och när skolsköterskan ser hans blåmärken byter han skola. Som vuxen undrar han varför ingen gjorde något.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emil klarar inte att höra de hjärtskärande skriken, han går emellan och blir själv slagen. I dag är han vuxen och minns hur han rymde ut i skogen.

Barn som växer upp i ett hem där våldet blivit vardag kan få stora problem både på kort och lång sikt. Deras hjärna ställer in sig på ständig fara och det skadar deras inlärningsförmåga och sociala samspel.

När Emil går på mellanstadiet kan han inte klockan och nu som vuxen har han posttraumatisk stress.

De tysta barnen

När skolsköterskan frågar om Emils blåmärken så byter han skola. Familjens hemlighet får
inte komma ut. Inte ens när polisen larmas ut till hemmet en stökig natt så reagerar
myndigheterna på Emils situation.

I dag frågar han sig varför ingen såg den lille pojken som for illa. För att bearbeta sitt trauma
skriver han musik och tecknar och i sociala medier hittar han stöd från andra med liknande uppväxt.

Emils namn är fingerat.

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Ljudmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Anna blir slagen och hotad med en kniv. Dottern försöker skydda sina småsyskon och ritar en flyktkarta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Numera är det ett brott när barn bevittnar våld i nära relation. Barnen får en egen röst i rättsprocessen, men även om förövaren döms för barnfridsbrott så har barnets trygghet skadats för livet.

Mamma Anna tvingas säga till barnen att hon inte älskar dem. Hon blir hotad och slagen och minsta barnet klamrar sig fast vid hennes ben.

Barnens röst viktig 

Äldsta dottern berättar om våldet i ett barnförhör, det blir viktig bevisning liksom flyktkartan hon ritat med streckgubbar och pilar. 

Mamman och barnen lever gömda med nya identiteter trots att pappan dömdes i tingsrätten. Deras liv kommer aldrig bli som förut men de har kommit bort från våldet.

Annas röst är utbytt och namnet fingerat. 

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.

Här finns några kontaktvägar:

BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se

BUP – barn och ungdomspsykiatri 
https://www.bup.se

Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se

Joel och Olle, fyra och sex år gamla, gömmer sig under sängen när deras mamma blir misshandlad. De är övertygade om att hon kommer dö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För vart tionde barn i Sverige är hemmet inte en trygg plats, utan en plats där våldet blivit en del av deras vardag. Ofta är det en väl bevarad hemlighet men i domar och förundersökningar kan man läsa om barn som larmar 112, barn som gömmer sig, skyddar sina syskon och går emellan med fara för sina egna liv.

Joel och Olle har en hemlighet med sin pappa. Han slår dem när mamma Karin inte är där, och han slår henne framför dem.

Stort trauma för barn som bevittnar våld

Att se en närstående bli utsatt för våld är minst lika skadligt för barnen som om de själva blir slagna. Olle och Joel bär på ett stort trauma och när polisen kom och grep deras pappa så rycktes barnen och mamman bort från allt.

Idag har Karin och hennes söner ett nytt liv på en ny ort, men lever ännu med djupa spår.

Namnen i dokumentären är fingerade.

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.

Här finns några kontaktvägar:

BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se

BUP – barn och ungdomspsykiatri 
https://www.bup.se

Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se

Tomas är nere på botten efter granskningar och en förlorad tränartitel. Trots vittnesmålen om utnyttjanden vill han nu slå tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.

Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.

Ryttarna kan fortsätta tävla i Sverige

Under sommaren 2022 stängs två toppryttare i Sverige av från visst tävlande, efter uppgifter om olämpligt sexuellt beteende mot olika tjejer.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022 och 2023

Isabella är glad och förhoppningsfull när hon får jobb på en känd ryttares gård. Men det ändras snabbt när han ger sig på henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något. 

Ville hindra att fler tjejer utsätts

Inom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.

Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.

”Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa,” säger Isabella.

P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Sexuella trakasserier och utnyttjanden är vardag för många unga tjejer inom ridsporten. Och något som männen i eliten ofta kommer undan med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I stall och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns det på många ställen en kultur av sexuella trakasserier, utnyttjanden och övergrepp.

En hopptränare kritiseras för att inleda relationer med flera av sina elever. I mitten av 00-talet anklagas han för sexuellt utnyttjande mot en 15-åring. Han nekar till anklagelserna och hävdar att det varit fråga om samtycke.

Dokumentärserien ”Hästkarlar och stalltjejer” handlar om kulturen har accepterats inom ridsporten. Det handlar om män som varit och är framstående inom sporten. I flera fall handlar det om personer som ridit i svenska landslag och utnyttjat sin position i förhållande till unga tjejer som varit anställda, praktikanter eller ridelever. 

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Diego åker till Göteborgs rika stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. Till slut måste han välja mellan fotbollen och gänget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget – och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. 

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.  

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. 

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

När Fatma slutar nian ser hon fram emot att resa och köpa skor. Men hon har inte råd och sommaren blir inte som hon hoppats på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

2016 sätts Michelle i en fyllecell hos polisen i Lund. Hon har tagit en överdos, men får inte sjukvård. Några timmar senare är hon död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan 2015 har 38 personer dött i polisens arrestceller, enligt siffror från Polisens avdelning för särskilda utredningar. De har avlidit av alkohol- eller narkotikaförgiftning eller av sjukdom. Det gäller både brottsmisstänkta och personer som omhändertagits för att de varit påverkade.

Mamman kritisk mot fylleceller

En av de som är kritiska mot att berusade eller narkotikapåverkade personer tas om hand av polisen är Michelles mamma Ann-Sofi Ekholm. Polisen förstod aldrig att Michelle hade tagit en överdos metadon.

”De tog hand om henne för att hon inte kunde ta hand om sig själv. Men de kunde inte heller ta hand om henne, med facit i hand”, säger Ann-Sofi Ekholm.  

Systemet med fylleceller hos polisen har fått kritik från många håll och under lång tid. Det har kritiserats av anhöriga, poliser, politiker och Justitieombudsmannen.

Våldsmonopolet är en dokumentärserie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.

Dog när polisen ingrep

En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.

P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Tor Sigvardson

En morgon vaknar Daniel i polisens fyllecell i Halmstad. Han blir snart anklagad för våld mot tjänsteman, men det är något som inte stämmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste åren har antalet anmälningar mot polisen ökat. Det handlar om glömda vapen, poliser som läst utredningar utan behörighet men också om misshandel och tjänstefel. Bara tre procent av anmälningarna leder till åtal.

Beviset som friade Daniel

Daniel minns inte våldet själv och förnekar brott, men han och många omkring honom tror att han är skyldig. Tills ett bevis kommer fram som visar att Daniel tvärtom är ett brottsoffer.

”Annars skulle det säkert se helt annorlunda ut idag. Då skulle man garanterat blivit dömd för det är ord mot ord. Polisens ord väger ju alltid tyngre.”

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Johanna Carrell
Fotnot: P1 Dokumentär Miniserie har sökt den dömda polisen, som valt att inte medverka i dokumentären. Fallet har ännu inte avgjorts i hovrätten.

På en parkeringsplats blir Olivia misshandlad av sin pojkvän. Men det är inte första gången hon fått stryk. Bland både offer och förövare har många blivit slagna som barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag fick en sjuk tanke första gången jag fick en ordentlig smäll av min partner. Det var: fuck you, min morsa slår hårdare, säger Olivia.

Olivia växte upp med en våldsam mamma. Hon blev utsatt för våld av sin första pojkvän och skulle med tiden komma att hamna i nya relationer som följde samma mönster.

– Jag höll ihop och ursäktade våldet i hopp om att det bara skulle lösa sig.  

Hur börjar våld i nära relationer?

Våld i nära relationer mellan unga är vanligare än vad forskarna hittills trott. Men våldet uppstår inte ur ett vakuum. Forskning från Stockholms universitet har visat att våldet går i arv och att de personer som själva upplevt våld som barn, i högre utsträckning tar våldet med sig in i sina egna nära relationer.

– Det finns ett starkt samband mellan att vuxit upp med våld i hemmet och sedan bli utsatt – eller utöva våld – i sin första kärleksrelation. Det är en markant ökad risk för att utsättas senare i livet om man har gjort det tidigt, säger Carolina Överlien, professor i socialt arbete.

Vändpunkten blev ett brev

För Olivia kom vändpunkten i form av ett brev, från hennes bonuspappa Christer. Efter en våldsam uppväxt och flera destruktiva relationer lyckades hon till slut gå vidare.

– Det brevet räddade mig. Att få den bekräftelsen, att våldet inte är okej – och att det är okej att det inte är okej. Då visste jag att jag inte var ensam, säger Olivia.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Slutmix: Bengt Pettersson

Producent: Martin Jönsson [email protected]

Fotnot: Olivia och Christer heter egentligen något annat.

Dagen efter att Ines fyllt 15 år tvingas hon till sitt första samlag. Bland unga tjejer har nästan varannan upplevt sexuellt våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Väldigt tidigt förstod jag att tjejen ska gå med på allting. Sex ska vara grovt. Om det är sex utan våld är det inte bra sex. Men vill jag verkligen det? säger Ines.

Forskarna är eniga: våld i ungas nära relationer är lika vanligt som bland vuxna. I en studie från Stockholms universitet framkommer att det sexuellt våldet är särskilt framträdande bland unga. Var tredje person mellan 15 och 19 år som deltog i studien svarade att de hade egna erfarenheter av sexuellt våld. Sett bara till tjejerna hade 44 procent, nästan varannan, blivit utsatt för sexuellt våld.

– Det är framför allt tjejer som blir utsatta. Det var ett av de viktigaste fynden i studien, att det handlade om så många tjejer, och att det sker upprepade gånger och på ett systematiskt sätt, säger professor och forskningsledare Carolina Överlien.

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.

– Alla de här våldstyperna kan vara oerhört negativa på olika sätt. Sexuellt våld är vanligtvis en väldigt utsatt situation och det är stor risk att man lider men av det. Men psykiskt våld, fysiskt våld eller sexuellt våld: man kan må precis lika dåligt, säger Filip Broström, psykolog verksam vid mottagningen Alternativ Till Våld (ATV) i Jönköping.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson [email protected]

Slutmix: Bengt Pettersson

Fotnot: Ines heter egentligen något annat.

Lauras pojkvän Amar blir ibland vild av svartsjuka. Våld i ungas nära relationer är minst lika vanligt som mellan vuxna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag får en jättestor ilska i mig, jag blir vild när jag blir svartsjuk. Kärlek kan göra ont faktiskt, säger 18-årige Amar.

Amar och hans flickvän Laura har varit ihop sen de gick i mellanstadiet. Under åren har de bråkat mycket. Vid ett antal tillfällen har det blivit fysiskt, med puttar och fasthållningar.

– Då älskade jag honom med hjärtat men jag hatade honom i huvudet. Man borde aldrig ta till våld men det har hänt oss båda, säger Laura, 17.

Utbrett våld i nära relation

I slutet av I slutet av 2021 avslutades den största kvantitativa svenska forskningsstudien som gjorts, med fokus enbart på våld i ungas nära relationer. Studien resulterade i en avhandling, skriven av Sibel Korkmaz. Forskningsledare har varit Carolina Överlien, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och verksam på Nasjonalt Kunskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKTVS) i Oslo.

– Vi visste inte att våldet var så omfattande för unga för vi hade aldrig gjort studier på det. Det första vi måste göra är att inse att det här är en problematik som förekommer i ungas relationer och att det finns i minst lika stor omfattning som bland vuxna, säger hon.

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.

– Det är det psykologiska våldet som de unga berättar mest om. Det handlar inte om en enstaka taskig kommentar, utan det är ett systematiskt kränkande och nedvärderande språk, eller att begränsa en annans liv i så stor utsträckning att de inte kan leva på ett normalt sätt. Det fysiska våldet är det minst förekommande i våra studier.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson [email protected]

Slutmix: Bengt Pettersson

Fotnot: Amar och Laura heter egentligen något annat.

Med hjälp av mobilen tar sig en 28-årig förövare in flickrummen, där mamma och pappa tror att deras barn är som tryggast. Barnens agerande kommer spela en avgörande roll i att hans grips och avslöjas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje avsnittet har polisens högar av anmälningar växt och det går att börja se ett mönster. De inleder spaning mot den misstänkta gärningsmannen och planerar ett tillslag. När offren senare möter förövaren i rätten blir de förvånade - han är inte alls så som de föreställt sig. 

I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.

Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.

Medverkande
Lars Uggla - utredare vid polisens IT-brottscentrum i Göteborg 
Maria Gustafsson - barnförhörsledare vid IT-brottscentrum i Göteborg 
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
”Klara” - brottsoffer
“Klaras” mamma 
“Kim” - brottsoffer 
Arbetsledaren och chefen på mannens fd arbetsplats 

Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:

BRIS - Barnens rätt i Samhället.

Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.

Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.

Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

Han är uppskattad av arbetskamraterna men lever ett dubbelliv. Men när han kommer hem från jobbet blir han "Nicole", "Linus" och "Peter" på Snapchat och tar kontakt med barn i jakt på nakenbilder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet får vi höra "Kim" berätta om hur hon drogs in i härvan men också om polisens jakt på förövaren. Flera utredningar inleds men läggs ner. Men när högen med anmälningar växer börjar polisen se ett mönster. Snart är de gärningsmannen på spåren.

I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.

Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.

Medverkande
Lars Uggla, polis och utredare vid regionalt IT-brottscentrum i Göteborg
“Kim” - brottsoffer (Kims röst har lästs in av en annan person)
Johanna Lätth - psykolog Kriminalvården och Karolinska Institutet
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats 

Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:

BRIS - Barnens rätt i Samhället.

Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.

Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.

Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

En 28-årig man går under flera identiteter och lockar barn med pengar, alkohol och droger. När han inte får som han vill hotar han sprida nakenbilder på dem. Vem kan stoppa honom?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.

Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.

I det första avsnittet berättar vi om kaoset som bryter ut på en Högstadieskola när det kommer fram att någon skickar runt nakenbilder på barnen via Snapchat, dessutom verkar flera av bilderna vara tagna inne på tjejernas omklädningsrum. Samtidigt dyker flera olika profiler upp på Snapchat som tar kontakt med hundratals barn över Sverige.

Medverkande:
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
”Klara” - brottsoffer 
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats 
Susanne - högstadierektor 

Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:

BRIS - Barnens rätt i Samhället.

Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.

Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.

Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB

Polisen ser hur mellanstadiebarn i Söderhamn sysslar med narkotika och lockas av gängens livsstil. Samtidigt blir antalet kriminella fler och fler i länet. Och gängvåldet drabbar nya platser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Andersbergs centrum, bara några kilometer från Gävles stadskärna, hänger ungdomarna på kvällarna. Det går rykten om att man kan tjäna grova pengar på att hjälpa gängen.

Trots försök att fånga upp sysslolösa ungdomar innan de hamnar i fel sammanhang ser både polis och socialtjänst en alarmerande situation. Mellanstadiebarn lockas av gängens kriminella livsstil och tioåringar rekryteras.

Och när fler ansluter sig till gängen drabbar våldet nya, ännu mindre orter. Den lilla kuststaden Söderhamn är näst på tur.

Det här är den sista delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.

Reporter: Gustaf Wallinder

Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson

Slutmix: Elvira Björnfot

Idag, 3 oktober 2022, kom nyheten att Andreas Axelsson, en av de tre polismördarna, släppts ur fängelset. Det känns overkligt, säger Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén. Hör serien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.

Över 20 år har gått sen skotten i Malexander  -  snart är gärningsmännen fria - men hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?

I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Konflikterna om narkotika och pengar eskalerar. Ett gäng splittras och motsättningarna kulminerar i ett mord. Polis och åklagare tror sig ha löst brottet, men det visar sig vara svårare än man trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det uppstår splittringar inom ett av Gävlegängen. Man är oense och lurar varandra på pengar. Konflikterna verkar olösliga. Forna vänner och tidigare medlemmar av samma gäng skjuter nu på varandra. Och snart är Gävles första gängrelaterade mord ett faktum.

Och när polis och åklagare tror sig ha löst brottet, får historien en ny vändning.

Det här är den andra delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.

Reporter: Gustaf Wallinder

Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Sommaren 2020 blossar en gängkonflikt upp i Gävle. Plötsligt är skjutningar en del av vardagen i bostadsområden där pensionärer och barnfamiljer bor. Polisen försöker stoppa utvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gästrikestaden Gävle har tidigare varit förskonat från gängkriminalitet, men sommaren 2020 eskalerar en konflikt mellan två rivaliserande kriminella falanger. Polisen ska komma att kalla det gängkrig, och utropar rött läge. Antalet vapen i staden exploderar och skjutningar sker på öppen gata. Man misstänker att det är en konflikt om vem som ska styra narkotikahandeln i staden.

Men vilka är egentligen de nya gängen? Och varför har de kommit hit? Det finns en utbredd tystnadskultur bland medlemmarna och ingen vill prata. Så hur ska polisen kunna stoppa utvecklingen?

Det här är den första delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.

Reporter: Gustaf Wallinder

Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson

Slutmix Tor Sigvardson

20-åriga Khulud växer upp med känslan av att alltid vara utanför. Efter studenten tänker hon att lämna Borlänge. Men en händelse får henne att ändra sig. Kanske går saker att förändra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Borlänge är en mångkulturell stad och har under lång tid tagit emot flyktingar. Idag har var fjärde borlängebo utländsk bakgrund och många av dem bor i miljonprogrammen i Borlänge västra där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån låg och barnfattigdomen stor jämfört med andra bostadsområden i kommunen.

Under barndomen vågade Khulud och hennes vänner aldrig ha några drömmar - det var bara "svenskar" som kunde bli något. Går det att ta sig ur utanförskapet? Hur ska hon göra för att bli insläppt i alla rum hon vill komma in i?

Det här är den tredje delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 20-åriga Khulud i Jakobsgårdarna.

Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022

17-åriga Simona har blivit fotbollstränare för ett flicklag i Borlänge. Men det innebär mycket mer jobb än hon trott. Vem skjutsar eller kollar utrustningen när flickornas föräldrar sällan syns till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Borlänge har ett rikt föreningsliv med många olika sporter men skillnaderna mellan hur många barn med utländsk bakgrund som är aktiva i en idrott jämfört med barn med svensk bakgrund är stora.

Flicklaget Forssa BKs hemmaplan är Sportfältet, som ligger precis intill det utsatta området Tjärna Ängar där många av flickorna bor. Men trots det kommer få föräldrar och tittar på matcherna. Hur viktigt är föräldrarnas engagemang? Och vad händer med dom som inte har råd med benskydd?

Det här är den andra delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 17-åriga Simona i Tjärna Ängar.

Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

16-åriga Shugri kommer från en somalisk familj i Borlänge. På lektioner, raster och hemma pratar hon somaliska. Hur ska hon integreras? Ett tips kastar hennes liv i en ny riktning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Borlänge är en typisk bruksort som började växa fram med stora pappers- och stålindustrier. På 1970- och 80-talet behövdes nya, billiga hyreslägenheter till arbetarna i nya bostadsområden och det är i framförallt i dom områdena som människor som kommit från andra länder nu bosatt sig.  

I Jakobsgårdarna som också kallas "Jax" har 54 procent av invånarna utländsk bakgrund. Men vad händer när snart ingen i ens klass pratar svenskar, varken på raster eller fritiden? När de som är födda i Sverige ändå läser "svenska som andraspråk". Hur ska de som vill integreras i det svenska samhället göra?

Det här är första delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 16-åriga Shugri i Jakobsgårdarna.

Reporter: Clara Fritzon
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

40-åriga tvåbarnsmamman Therese har varit spårlöst försvunnen i över ett år. Men varför är det så få som letar? Polisen får in ett borttappat tips och de anhörigas hopp väcks till liv igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I andra delen av serien Försvunnen får vi följa i spåren efter ett olöst försvinnande. Therese Lidberg har varit anmäld saknad i över ett år och vänner och familj vill få reda på vad som hänt och få ett avslut.
Vad ledde fram till Therese försvinnande i Lidköping och varför har hon inte hittats?

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Michael Johansson

De letar i regn och kyla, alla med samma mål - att hitta den försvunne. Men bakom kulisserna i sökorganisationerna pågår bråk om pengar och konkurrens. Och kampen att hitta Therese är inte över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tredje delen av serien Försvunnen om vad som driver de frivilliga sökarna - om hur polisen letar och om anhöriga som hamnar däremellan. Daniel Brodin har haft framträdande roller i sökorganisationerna Missing People och FIKK och polisinspektör Anders Leicht har utvecklat en modell för att bättre kunna hitta försvunna personer.

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Michael Johansson

En dag är Lindas 17-åriga dotter spårlöst borta. Snart letar ett helt samhälle och det blir en kamp mot klockan för att hitta henne vid liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när en person plötsligt försvinner, vem letar och hur lägger man upp sökandet om det saknas spår?

I P1 Dokumentär miniserie Försvunnen får vi följa fallen som det skrivs om i media men också fallen där de anhöriga letar i det tysta.

I första delen "Hitta Wilma" berättar Linda Andersson för första gången i Sveriges Radio om sökandet efter sin 17-åriga dotter: "Du är ute och letar och så kommer mörkret, du jobbar liksom mot mörkret", säger Wilmas mamma.

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ätstörningar i sociala medier
Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

– Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Slutmix: Bengt Pettersson

I matsalen serveras sex måltider om dagen, men Siri vägrar äta. Runt henne brusar rösterna från en hemlig värld på internet, som triggar henne allt längre in i anorexian.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag sökte upp andra med ätstörningar. Det kunde räcka med att jag skrev in bokstaven A så dök det upp anorexia. Det som var det mest sjuka, det var det jag ville ha, säger Siri.

Ätstörningar i sociala medier

Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

– Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Göteborg, april 2021.

I sociala medier berättar unga personer om sina ätstörningar. De visar bilder på lår, armar och nyckelben. 13-åriga Siri inspireras av det hon ser i sin telefon. Ett halvår senare riskerar hon att dö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Så fort man tittar på en video så dyker det upp tjugo till. Från en dag till en annan hade jag full koll på var jag hittade allting. Det var där det började, säger Siri.

Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Göteborg, april 2021.

Inom ridsporten är sexuella trakasserier och utnyttjanden en del av vardagen för många unga tjejer. Något som männen i hästsportens elit ofta kommer undan med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I stall och i ridhus och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns där på många ställen en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många av  tjejerna.

I flera fall har männen fått behålla både sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag från Svenska ridsportförbundet.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Isabella åker till en känd ryttares gård för att bli ridelev och samtidigt jobba på gården. Hon är glad och förhoppningsfull. Men det ändras snabbt när ryttaren ger sig på henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inom ridsporten är sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer något som många unga tjejer utsätts för. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan. Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
Den andra delen av Hästkarlar och stalltjejer handla om tjejerna som inte accepterar övergrepp och trakasserier.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Tomas är nere på botten efter att ha blivit granskad och fråntagen sin tränarlicens. Trots att många unga tjejer berättat om utnyttjanden och övergrepp bestämmer sig för att försöka slå tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.

Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Vem är det som har satt ett pris på Ahmeds huvud? Mer än ett år efter mordet är beställarens identitet är fortfarande okänd. Men så gör polisen ett viktigt genombrott, på en flight över Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om ett kontraktssmord för en halv miljon kronor – och om polisens arbete för att stoppa det dödliga våldet i Malmö.

– Det räcker att man gör en liten skitgrej. Helt plötsligt har de lagt ett kontrakt på dig och du ska skjutas, säger Glen Sjögren, polis i Malmö.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed mördades i mars 2017. Men varför ville någon ta livet av en till synes obetydlig 23-åring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om en mångårig konflikt som slutade med döden – och om en plats i Sverige där våld och kriminalitet blivit en del av många barns uppväxt.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om "min bror, han skulle aldrig svika mig". Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.

Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.

En serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022

Polisen misstänker att thaimassagesalongerna fungerar som förtäckta bordeller. Nu börjar jakten på de som tjänar stora pengar och i en jätterazzia avslöjas vilka sexköparna är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Västsverige har en kvinna byggt upp en thaimassagekedja men innanför väggarna erbjuds kunderna "blowjobs" och "happy endings". På en annan plats kan polisen koppla över 60 sexköpare till en enda prostituerad som säljer sex via en hemsida. Nu görs två stora razzior som avslöjar sexköparna. Vilka är männen som köper sex?

Efter att det här programmet sänts har ägarinnan till thaimassagesalongerna även dömts i hovrätten, där fastställdes straffet på 3 år och 3 månaders fängelse samt utvisning. 

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Paulina får ett mejl från en kvinna som skriver att hon är livrädd, fast i en lägenhet med en hallick som utsätter henne för sadistiska övergrepp. Den den här gången ska han inte komma undan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Sveriges värsta sexförbrytare"

Redan 2005 döms en hallick till 14 års fängelse för bland annat grova våldtäkter och koppleri. Nu träder två av hans offer fram och berättar hur de blev manipulerade in i prostitution. Paulina Bengtsson och trebarnsmamman Kicki Wallström vittnade då mot mannen och fick honom dömd.

Dömd för nya brott - gamla offer får nyckelroll

Efter drygt nio år i fängelset blir mannen villkorligt frigiven 2014 - nästan fem år i förtid. Kriminalvården skriver i ett utlåtande att återfallsrisken bedöms som hög och det ska visa sig att de får rätt. Han byter namn och återfaller snart i nya sexualbrott. Under tiden har ett av hans gamla offer, Paulina Bengtsson, skrivit en bok. Uppmärksamheten runt boken Utnyttjad, våldtagen och såld ska hjälpa till att avslöja och rädda nästa offer, som för första gången ställer upp på intervju i dokumentären.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

En dag får Anna veta en mörk hemlighet. Hennes lillasyster, som är i tonåren, säljer sex via annonser på nätet. Nu börjar storasyster en kamp för att försöka rädda henne bort från sexköparna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lillasyster säljer sex mot sin vilja

Annas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster.

- Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan.

Sex kan fungera som självskadebeteende

Cecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast.

- Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position.

Fler åker fast för prostitution

År 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

En cross rullar ut. Föraren skjuter sina skott och försvinner snabbt därifrån. För 16-årige Samir är våldet ett ständigt hot men också en möjlighet att ta sig upp och konkurrera ut dem som styr nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om en yngre person vill ta över från en äldre, såklart måste han gå och skaffa en gun och klippa honom. För när du har tagit honom, då kan du ta hans plats. Det är döda eller bli dödad, säger Samir.

I P1 Dokumentär Miniserie – Ung Gangster – hör du om tonåringarna i de kriminella nätverken. Nu berättar de för första gången om baksidorna i ett livsfarligt spel.

Gängkrig i Göteborgs förorter

– Det är alltid krig, stress, panikångest. Jag har alltid någonting på mig, en kniv eller en gun, jag går aldrig naken. Varje dag är en stor risk för att bli klippt, säger Samir.

Killarna i serien berättar också om sina drömmar om att ta över makten från de som styr gängen i deras område idag.

– Vi är den nya generationen, det unga blodet. Vi vill åt tronen, den plats som de äldre sitter på, säger 18-årige David.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

Mellan höghusen hörs visslingar. Unga pojkar spanar åt de kriminella nätverken och varnar när polisen kommer. Efter fyra år i gänget har David lyckats jobba sig upp i den kriminella hierarkin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det börjar med att du tjuvar en cykel. De vet att om du tjuvar en cykel, då är du kapabel att tjuva nåt annat också. De kanske visar dig lite pengar, lite guld. Kom, du är med oss! Det är så du rekryteras, säger 18-årige David.

Unga killar i kriminella gäng

I P1 Dokumentär Miniserie – Ung Gangster – hör du tonåringarna berätta för första gången om brotten de begår och om livet som fotsoldater i de kriminella nätverken.

– Ibland frågar min mamma: är du kriminell? Men jag tycker inte det jag gör är kriminellt. Att sälja på gatan – det är att tjäna pengar, säger 16-årige Mustafa.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

De står på torget, på parkeringen och vid skolan. Gängen lockar unga med löften om snabba pengar och en kriminell karriär. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran, tar han första klivet in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.

I P1 Dokumentär miniserie - Ung Gangster - hör du om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.

Knarkhandeln i kriminella gäng

– Det gick från små gram till större, det gick från grönt till brunt till koks och tabletter. Sen blev det mer allvarligt: personrån, misshandel, grov misshandel och vapen och skit. Så man växte upp för snabbt, säger 16-årige Samir.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.

Läkare ger legitimitet

Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

Programmet är gjort 2022

Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.

– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.

Vaccinet delar Sverige

Hur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.  

Spretig antivaxx-rörelse

Covidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet.

Reporter: Sigrid Edsenius

Producent: Ylva Lindgren

En programserie från 2022.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?

Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.

– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

En programserie från 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

En programserie från 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

En programserie från 2022.

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år.

Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet.

– Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då.

När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol.

– Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia.

Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin.

När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar.

Reporter: Christine Odén
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Mats Larsson

Programmet är gjort 2020.

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.

– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.

Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.

– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.

Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.

–   Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.

Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.

– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.

Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.

– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet är gjort 2020

Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet.

– Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar.

Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande.

– Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen.

I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.

En programserie av Karwan Faraj

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, våren 2020.

Våren 2020. Sofia ligger i badet när det bankar på dörren. Hon kliver upp naken, skummet droppar på hallgolvet. In i lägenheten stormar insatsstyrkan med dragna automatvapen. Det är knas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är inte lätt som tjej i den kriminella världen. Men jag har varit en tuff tjej med skinn på näsan. Jag backade liksom inte för att hänga med på saker, säger Sofia, som egentligen heter något annat.

Det som började med ett stulet luktsuddigum, kommer senare att fortsätta med narkotikaaffärer och väpnade rån. I Sofias lägenhet samlas områdets kriminella. Här är det är okej att förvara vapen och stöldgods och gömma sig undan polisen.

– Man måste ju erbjuda något för att få vara med. Och i mitt fall har det varit att jag hade en lägenhet. Man kunde komma till mig 24/7.

I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.

En programserie av Karwan Faraj

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, våren 2020.

Som 12-åring får Maria lära sig hur man snattar kläder utan att bli upptäckt. Som 13-åring börjar hon sälja droger. Kriminaliteten har alltid funnits omkring henne så länge hon kan minnas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Vi levde med att hälsa på pappa i fängelset. Och det var inte bara pappa, det var fler i min familj. Ju grövre grejer jag gjorde, desto bättre.

På gamla bilder ser jag Maria klädd i dyra märkeskläder. Hon poserar framför butiker och ler in i kameran. Det ser ut som ett liv i lyx – utan bekymmer. Men idag har allt förändrats.

Efter en misslyckad affär lever Maria nu under hot med skyddad identitet.

– Mina egna vänner kom emot mig. Idag får jag ta konsekvenserna av allt jag har gjort, säger Maria, vars namn och röst vi har bytt ut.

I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.

En programserie av Karwan Faraj

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, våren 2020.

Han tar bussen till rikare stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. När socialen blir inkopplad ställs Diego inför ett val: gänget eller fotbollen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Diego är offensiv mittfältare och en viktig kugge i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget – och de snabba pengarna som brottsligheten kan ge. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet? 

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lillebror Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Jacks storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Lillebror Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.  

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

När Fatma slutar nian ser hon fram emot ett sommarlov utan begränsningar. Hon hoppas kunna resa och kanske köpa ett par nya skor. Men sommaren kommer inte bli som Fatma trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hennes vänner åker på semester, shoppar och badar. Men i Biskopsgården i Göteborg sitter 15-åriga Fatma kvar på sin gård och har inte ens råd med spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året. 

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp med låg ekonomisk standard. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Backa och Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

En tidig höstmorgon kliver en ung kille in i en bil i en av Köpenhamns förorter. Han känner sig nervös. Men smugglaren som ska köra honom över Öresundsbron säger att han kan vara lugn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den tredje delen av P1 dokumentärs miniserie om människosmuggling får vi följa flyktingarnas och migranternas väg in i Sverige, där de riskerar att hamna i problem. 

Hör poliserna som arbetar med att avslöja människosmugglingen

Vi får följa smugglaren som åker fast, en ung kille som köper en smuggelresa till Sverige och poliserna som arbetar med att avslöja människosmugglingen. 

Reportrar Sigrid Edsenius och Akon Baker
Producent Ylva Lindgren 
Slutmix Elvira Björnfot

Programmet gjordes 2021 

En morgon kliver Kinte från Ghana iland på ön Lesbos. Äntligen ska han kunna börja sitt nya liv. Vad han inte vet är att han ska bli fast i Grekland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren efter flyktingkrisen blir det allt svårare för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Mängder av vittnesmål beskriver hur bland andra den grekiska kustbevakningen försöker trycka tillbaka de migranter som försöker ta sig över till grekiska vatten.

Vittnesmål: försökte trycka tillbaka flyktingar 

Stängda gränser och regler för asylsökande gör att många blir fast i läger. Och för den som lämnar lägret väntar en än tuffare verklighet.

Av Sigrid Edsenius

Kinte är intervjuad av Sofia Sofroniadou

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Johanna Carell

Programmet är gjort 2021

Människosmugglaren Dilman gör sig redo för att börja skicka människor mot Europa igen efter pandemin. Viktigast är att hans så kallade VIP-kunder får en trevlig resa på yachterna över havet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I P1 dokumentär miniserie träffar vi människosmugglaren som smugglar flyktingar och migranter till Europa.

"Det är lätt att få svenskarna att tro på det du säger" - människosmugglaren Dilman.

Han delar in sina kunder i ett klassystem där VIP-kunderna reser bekvämt, med falska handlingar och till och med erbjuds en kort språkkurs innan de reser till Sverige eller något annat europeiskt land.

Programmet är gjort av Akon Baker och Sigrid Edsenius

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Johanna Carell

Programmet är gjort 2021

På avsides gårdar och stall smyger sig en liga in på nätterna - oron bland hästfolket växer. Sadlar värda miljoner förs utomlands. Men polisen Marlene, som själv har häst, har fått upp ett spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör och gruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år.

"Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs." /Marlene, polis

Under våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats. 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Katalysatorstölder har ökat med 3000 %. Men när tjuvarna i dagsljus, förklädda till bilmekaniker, slår till mot 97-åriga Lars älskade bil har de gett sig på fel person.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp.

Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld.

Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna". 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

I skydd av mörkret följer flera bilar efter Micaelas långtradare med miljonlasten. Med livet som insats attackerar ligan henne i farten. Polisens spår leder ut i Europa och snart börjar jakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

"Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /Polisen  

I första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp.

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Leif heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Emelie heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Thomas ser hur investeringarna rusar i värde men inser samtidigt att aktien kan dyka när som helst. Milo kommer inte att sälja sina aktier, han vill bara vara med i protesten. Men är den laglig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

29-åriga Milo satsar några tusenlappar på aktien som rusar med nästan 2000 procent. Han vill inte tjäna pengar utan gör det som en protest. Thomas däremot satsar allt och har som mål att bli miljonär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.

I sitt pojkrum sitter 20-åriga Thomas och köper aktier. Han inser snabbt att här kan han tjäna stora pengar. Andra småsparare köper samma aktie men som en protest mot finansvärldens mäktigaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021

På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne.

Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar.

– Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam.

Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.

Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.

Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.

Ett program av Karwan Faraj.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Adams namn och röst är utbytta.

Länk till Teater Fryshuset

Länk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ätstörningar i sociala medier
Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

– Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Slutmix: Bengt Pettersson

I matsalen serveras sex måltider om dagen, men Siri vägrar äta. Runt henne brusar rösterna från en hemlig värld på internet, som triggar henne allt längre in i anorexian.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag sökte upp andra med ätstörningar. Det kunde räcka med att jag skrev in bokstaven A så dök det upp anorexia. Det som var det mest sjuka, det var det jag ville ha, säger Siri.

Ätstörningar i sociala medier

Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

– Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Göteborg, april 2021.

I sociala medier berättar unga personer om sina ätstörningar. De visar bilder på lår, armar och nyckelben. 13-åriga Siri inspireras av det hon ser i sin telefon. Ett halvår senare riskerar hon att dö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Så fort man tittar på en video så dyker det upp tjugo till. Från en dag till en annan hade jag full koll på var jag hittade allting. Det var där det började, säger Siri.

Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:

1177

Frisk och fri

Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Originalmusik: Sebastian Bergström

Göteborg, april 2021.

En cross rullar ut. Föraren skjuter sina skott och försvinner snabbt därifrån. För 16-årige Samir är våldet ett ständigt hot men också en möjlighet att ta sig upp och konkurrera ut dem som styr nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om en yngre person vill ta över från en äldre, såklart måste han gå och skaffa en gun och klippa honom. För när du har tagit honom, då kan du ta hans plats. Det är döda eller bli dödad, säger Samir.

I P1 Dokumentär Miniserie – Ung Gangster – hör du om tonåringarna i de kriminella nätverken. Nu berättar de för första gången om baksidorna i ett livsfarligt spel.

Gängkrig i Göteborgs förorter

– Det är alltid krig, stress, panikångest. Jag har alltid någonting på mig, en kniv eller en gun, jag går aldrig naken. Varje dag är en stor risk för att bli klippt, säger Samir.

Killarna i serien berättar också om sina drömmar om att ta över makten från de som styr gängen i deras område idag.

– Vi är den nya generationen, det unga blodet. Vi vill åt tronen, den plats som de äldre sitter på, säger 18-årige David.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

Mellan höghusen hörs visslingar. Unga pojkar spanar åt de kriminella nätverken och varnar när polisen kommer. Efter fyra år i gänget har David lyckats jobba sig upp i den kriminella hierarkin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det börjar med att du tjuvar en cykel. De vet att om du tjuvar en cykel, då är du kapabel att tjuva nåt annat också. De kanske visar dig lite pengar, lite guld. Kom, du är med oss! Det är så du rekryteras, säger 18-årige David.

Unga killar i kriminella gäng

I P1 Dokumentär Miniserie – Ung Gangster – hör du tonåringarna berätta för första gången om brotten de begår och om livet som fotsoldater i de kriminella nätverken.

– Ibland frågar min mamma: är du kriminell? Men jag tycker inte det jag gör är kriminellt. Att sälja på gatan – det är att tjäna pengar, säger 16-årige Mustafa.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

De står på torget, på parkeringen och vid skolan. Gängen lockar unga med löften om snabba pengar och en kriminell karriär. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran, tar han första klivet in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.

I P1 Dokumentär miniserie - Ung Gangster - hör du om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.

Knarkhandeln i kriminella gäng

– Det gick från små gram till större, det gick från grönt till brunt till koks och tabletter. Sen blev det mer allvarligt: personrån, misshandel, grov misshandel och vapen och skit. Så man växte upp för snabbt, säger 16-årige Samir.

Ung Gangster är en serie av Karwan Faraj.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, mars 2021.

Målet var att få in aktivismen i den akademiska världen när Tobias Linné startade kursen kritiska djurstudier. Härifrån sprid nu en syn på människa och djur som utmanar gällande lag och rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Djurrättsaktivisterna vill varken att djur ska förtryckas, användas eller ätas upp. Ibland använder sig aktivisterna av spektakulära och hårdföra aktioner för att påverka opinionen. Ibland av metoder som ligger på gränsen till det olagliga, och ibland så långt utanför lagens gränser att de som begår brotten klassas som extremister.

Så frågan är - Var går gränsen för djurens rätt?

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Michael Johansson

Sanna har en liten modebutik i Helsingborg som säljer jackor med ärmar av päls. Utanför ropar demonstranterna att hon är en mördare. En dag uppstår bråk i butiken och plötsligt står Sanna själv åtalad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Djurrättsaktivisterna vill varken att djur ska förtryckas, användas eller ätas upp. Ibland använder sig aktivisterna av spektakulära och hårdföra aktioner för att påverka opinionen. Ibland av metoder som ligger på gränsen till det olagliga, och ibland så långt utanför lagens gränser att de som begår brotten klassas som extremister.

Så frågan är - Var går gränsen för djurens rätt?

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Michael Johansson

Liza trycker på trafikljuset så att lastbilen till slakteriet tvingas stanna. En annan aktivist ringer nattliga telefonsamtal till en minkfarmare. Båda vill skapa en värld där djuren har större värde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Djurrättsaktivisterna vill varken att djur ska förtryckas, användas eller ätas upp. Ibland använder sig aktivisterna av spektakulära och hårdföra aktioner för att påverka opinionen. Ibland av metoder som ligger på gränsen till det olagliga, och ibland så långt utanför lagens gränser att de som begår brotten klassas som extremister.

Så frågan är - Var går gränsen för djurens rätt?

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Michael Johansson

De letar i regn och kyla, alla med samma mål - att hitta den försvunne. Men bakom kulisserna i sökorganisationerna pågår bråk om pengar och konkurrens. Och kampen att hitta Therese är inte över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tredje delen av serien Försvunnen om vad som driver de frivilliga sökarna - om hur polisen letar och om anhöriga som hamnar däremellan. Daniel Brodin har haft framträdande roller i sökorganisationerna Missing People och FIKK och polisinspektör Anders Leicht har utvecklat en modell för att bättre kunna hitta försvunna personer.

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Michael Johansson

40-åriga tvåbarnsmamman Therese har varit spårlöst försvunnen i över ett år. Men varför är det så få som letar? Polisen får in ett borttappat tips och de anhörigas hopp väcks till liv igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I andra delen av serien Försvunnen får vi följa i spåren efter ett olöst försvinnande. Therese Lidberg har varit anmäld saknad i över ett år och vänner och familj vill få reda på vad som hänt och få ett avslut.
Vad ledde fram till Therese försvinnande i Lidköping och varför har hon inte hittats?

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Michael Johansson

En dag är Lindas 17-åriga dotter spårlöst borta. Snart letar ett helt samhälle och det blir en kamp mot klockan för att hitta henne vid liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när en person plötsligt försvinner, vem letar och hur lägger man upp sökandet om det saknas spår?

I P1 Dokumentär miniserie Försvunnen får vi följa fallen som det skrivs om i media men också fallen där de anhöriga letar i det tysta.

I första delen "Hitta Wilma" berättar Linda Andersson för första gången i Sveriges Radio om sökandet efter sin 17-åriga dotter: "Du är ute och letar och så kommer mörkret, du jobbar liksom mot mörkret", säger Wilmas mamma.

Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit. I östra Småland har de boende börjat patrullera den laglösa landsbygden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.

– Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.

Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.

– Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri. I en fyrvägskorsning står polisen gömd och spanar mot en röd stuga med vita knutar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.

– Det var en typisk småländsk idyll – som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där, säger polisen Fredrik Eriksson.

I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och hälerier.

– Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha, säger Patrik "Putte" White, tidigare yrkestjuv och narkoman.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

En bil kommer körande i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda och en tredje svårt skadad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet, säger åklagare Kjell Jannesson.

Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.

– Det var en av de värsta olyckor jag har varit på, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.

Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen – och kommer snart börjar begå nya brott.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021. 

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.

På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.

– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, december 2020.

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.

För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.

– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, december 2020.

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.

Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.

– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, december 2020.

I juli 2019 vaknar speladministratören Maroon Ayoub till ett meddelande på sin telefon. Det är hans spelkompis Rafi som skriver att han har mördat sin familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maroon vet inte säkert vad som hänt, eller var kompisen bor. Nu berättar han om hur han och andra spelare, i en kamp mot klockan, försöker lokalisera Rafi och larma polis.

Reporter: Emelie Rosén

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

Serien Gamer är ett samarbete 2020 mellan Ekot och P1 Dokumentär.

13-åriga Chrille får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden.

Reporter: Emelie Rosén

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

Serien Gamer är ett samarbete 2020 mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.

Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.

Reporter: Emelie Rosén

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

Serien Gamer är ett samarbete 2020 mellan Ekot och P1 Dokumentär.

En 12-årig pojke planerar att döda andra barn och skriver om det i en chattgrupp för datorspelare. Ingen försöker stoppa honom, istället börjar flera heja på och ge råd.

Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.

Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.

Reporter: Emelie Rosén

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

Serien Gamer är ett samarbete 2020 mellan Ekot och P1 Dokumentär.

WHO uppmanar världens länder att testa varje misstänkt fall. Men i Sverige dröjer testningen. Smittan tar sig in på äldreboenden. En av dem som dör är Eva Evertssons pappa i Borlänge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är en berättelse om Coronavåren 2020 och en granskning av hur Sverige misslyckade att testa de mest sårbara grupperna i samhället.

Av: Alexander Gagliano, Maria Ridderstedt, Emelie Rosén och Daniel Öhman.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort i november 2020.

På Varbergs sjukhus insjuknar allt fler ur personalen, en av dem är sjuksköterskan Louise Danielsson. Men först testas ingen för det nya coronaviruset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om när coronaviruset fick fäste i samhället, och en granskning av hur Sveriges provtagningskapacitet inte räckte till.

Programmet gjordes 2020.

Reportrar: Emelie Rosén, Daniel Öhman, Alexander Gagliano, Maria Ridderstedt.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Ludvig Jansson

I början av mars får vi höra att coronaviruset inte börjat sprida sig i Sverige. Ändå blir 84-årige Gun Davidsson smittad av Coronaviruset i Ale kommun norr om Göteborg. En kort tid senare är hon död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är en berättelse om när coronaviruset fick fäste i Sverige och en granskning av myndigheternas agerande de första kritiska dagarna i mars.

Programmet är gjort 2020 och är ett samarbete mellan Ekot och Dokumentärredaktionen.

Reportrar: Daniel Öhman, Emelie Rosén, Alexander Gagliano, Maria Ridderstedt.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Petersson

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år.

Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet.

– Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då.

När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol.

– Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia.

Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin.

När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar.

Reporter: Christine Odén
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Mats Larsson

Programmet är gjort 2020.

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.

– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.

Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.

– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.

Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.

–   Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.

Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.

– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.

Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.

– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet är gjort 2020

Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Skulden är den tredje av fyra delar i dokumentärserien "Det kriminella systemet". Programmet är gjort 2018.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha - bara summan är den rätta. Bara 14 år gammal dras Leo in i den undre världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.

Reporter Karwan Faraj
Producent Håkan Engström

Programmet är gjort 2018.

Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.

Björn är 14 år gammal när hans storebror, nazistledaren Tony Olsson mördar två poliser. Familjen får hotbrev och Björn blir utfryst i skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Björn Brodin är 14 år gammal när skotten i Malexander och de två polismorden och rånen förändrar familjens framtid för alltid. Men Björn har inget med brotten att göra. Är man ett brottsoffer när man är anhörig till en gärningsman?

I programmet medverkar också Inger Elovsson Sohlman från organisationen FATEG - föreningen anhörig till en gärningsman.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Kassettbandet med Jackie Arklövs erkännande göms i 20 år - men dyker upp hos en pensionerad polis. Vad säger han? Talar mördaren sanning och vad betyder hans erkännande för polisernas anhöriga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriminalinspektör Benniet Henricson har sparat kassetten när han gick i pension. P1 Dokumentär har tagit del av den unika inspelningen som gjordes efter rättegången, Arklövs egna ord om polismorden i Malexander.

I programmet medverkar också fd. bankkassörskan Pernilla Rask som jobbade på banken i Kisa som rånades innan polismorden i Malexander samt Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över 20 år har gått sen skotten i Malexander  -  snart är gärningsmännen fria - men hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?

I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Ingen lyssnade på oss, säger Malin. Idag lider hon av PTSD och ångest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.

Ett program av Moa Lichtenstein

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

P1 Dokumentär miniserie 2020

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. När ingen lyssnar skriver Ronja ett brev till rätten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.

Ett program av Moa Lichtenstein och Joy Klackenberg

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

P1 dokumentär miniserie 2020

Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.

Ett program av Moa Lichtenstein

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

P1 Dokumentär miniserie 2020

Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.

En dag försvinner Karins brorsdotter. Hon har blivit bortförd utomlands. Nu börjar kampen för Karin att få hem henne igen. Till en början ser det mörkt ut, men så får de ett positivt besked.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Karins brorsdotter försvann började kampen för att få tillbaka henne. Efter flera års kamp ringer plötsligt en advokat och meddelar att flickan har omhändertagits.

– Det är så jag ryser än idag, kan det vara sant, säger Karin.

Varje år förs en liten grupp barn olovligen utomlands av den ena föräldern. Ibland händer det att de kommer tillbaka. Men barnen som kommer tillbaka har ofta förlorat sin relation med den andra föräldern för alltid.

P1 dokumentär miniserie Stulna barn handlar om barn som förs bort utomlands efter en separation eller vårdnadstvist.

Reporter Sigrid Edsenius

Producent Magnus Arvidson

Slutmix Tor Sigvardsson 

Programmet gjordes 2020

En vardag i april 2017 kommer Nicholas hem till lägenheten som vanligt. Men i barnens rum är det tyst - döttrarna är bortförda utomlands. Åren går och han ser ut att förlora kampen om sina barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För Nicholas blev dagen i april 2017 starten för en kamp att med hjälp av advokater och svenska myndigheter försöka få hem sina barn från Vitryssland.

– Jag tänker inte lägga av, jag tänker fortsätta kämpa, säger han.

Men snart upptäcker han att svenska myndigheter inte kan göra särskilt mycket och att vitryska myndigheter ser helt annorlunda på det som hänt.

– Mamman har företräde, det går inte att se det på något annat sätt, säger advokat Linda Reinholds som har företrätt Nicholas.

P1 dokumentär miniserie Stulna barn handlar om barn som förs bort utomlands efter en separation eller vårdnadstvist.

Reporter Sigrid Edsenius.

Producent Magnus Arvidson.

Slutmix Tor Sigvardsson.

Programmet gjordes 2020.

Lasses sambo försvinner med barnen utomlands och vägrar komma hem igen. Han betalar en säkerhetsagent nästan 500 000kr för att röva tillbaka barnen, med hjälp av en gummibåt nattetid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lasse hade träffat en kvinna från ett östeuropeiskt land. Hon blev med barn och de bestämde sig för att leva tillsammans i Sverige. Hon åker på semester till sitt hemland som vanligt. En dag ringer hon och säger att hon inte tänker komma hem.

– Och det är då som den tanken föds. Sen är det bara att googla och hitta en sån här firma.

Lasse kontaktar ett säkerhetsföretag som ska föra ut barnen ur landet.

Varje år förs minst ett 50-tal barn förts utomlands efter en separation eller vårdnadstvist, enligt siffror från Utrikesdepartementet. En del föräldrar väljer då att anlita ett säkerhetsföretag för att försöka kidnappa tillbaka barnet. En farligt och ofta olaglig metod, som innebär risker för både barnet och föräldrarna.

– I den desperata situation man befinner sig i då är man beredd att göra vadsomhelst, säger advokat Linda Reinholds med erfarenhet av flera liknande fall.

P1 dokumentär miniserie handlar om föräldrars kamp för att återse sina barn efter att de försvunnit utomlands.

En programserie av Sigrid Edsenius

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardsson

Kalmar, Våren 2020.

Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet.

– Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar.

Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande.

– Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen.

I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl.

En programserie av Karwan Faraj