Poesi för alla

Burcu Sahin pratar om en dikt av den tyskspråkige poeten Paul Celan, ”Todtnauberg” från diktsamlingen Ljustvång (1970). Vad kan det ge läsningen att känna till under vilka förhållanden en text har skrivits? Sahin menar att en ändring har uppstått i hennes eget sätt att läsa poesi - att läsa dikten som ett svar på sina egna omständigheter kan vara rimligt och givande. I år är det hundra år sedan Paul Celan föddes. Celan skrev "Todtnauberg" efter att ha besökt filosofen Martin Heideggers stuga, en filosof vars åsikter på vissa sätt går i linje med den nazistiska ideologins framväxt.

Poeten Burcu Sahin debuterade 2018 med diktsamlingen Broderier (Albert Bonniers Förlag), för vilken hon mottog Katapultpriset för bästa debut. Sahin är född 1993 och bosatt i Husby. Hon gick ut Biskops-Arnös skrivarlinje 2015 och är nu verksam som lärare på samma skola. Burcu Sahins dikter börjar i det detaljerade handarbetet, så som det har praktiserats av generationer kvinnor: broderi, sömnad, vävning. Tradition och minne ställs mot rörelse, migration och konflikt – men inte som enkla motsatser, utan som en växande och föränderlig väv.

Den tyskspråkige Paul Celan, av många sedd som efterkrigstidens störste poet, föddes i den rumänska staden Czernowitz, som idag är en del av Ukraina. År 1941 ockuperades staden av nationalsocialistiska trupper och hans föräldrar, som var av judisk börd, deporterades och dog i ett läger. Celan lyckades själv under riskfyllda omständigheter fly sin hemstad, först till Bukarest, sedan till Wien, för att till sist bosätta sig i Paris, där han var verksam tills han tog sitt liv 1970. I november 2020 har Albert Bonniers Förlag givit ut "Det sena verket" som består av Celans fem sista diktsamlingar och en extra svit – tidigare har inga av hans samlingar förutom Andningsvändning (1967), den som inleder "Det sena verket", översatts i sin helhet. 50–60 år efter deras tillkomst ter sig dessa dikter kanske mer angelägna än någonsin. Inte nödvändigtvis för att vi nu kan blicka tillbaka på dem på avstånd, utan för att vi börjar hinna ifatt dem.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eva Runefelt pratar om en dikt av Anna Hallberg, ur hennes senaste bok Under tiden. Den första raden, "hur länge är du inte levande", hakar fast, lika svindlande som enkel. Runefelt pekar på hur dikten hela tiden rör sig mellan det konkreta vardagliga - som att diktjaget vill ha en fin klänning när hen går den icke levande till mötes - och de mer abstrakta frågorna, och egentligen gör dem till samma. Texten finns på s 93 i boken.

Eva Runefelt, född 1953, är en av de allra främsta poeterna i den generation som framträdde på 70-talet. Hon debuterade dock med romanen I Svackan men har sedan dess renodlat poesin. För sin diktsamling Minnesburen från 2013 nominerades Runefelt till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste bok är Ur världen som kom ut våren 2020. Den kretsar kring det vardagligt levande – skiljt från de döda på ett sorgset men inte uppgivet sätt. Med känslig tydlighet skriver Runefelt fram en tillvaro som är lättigenkännlig men samtidigt helt ny, en tillvaro där gränserna upplöses och där syltburken i jordkällaren är lika full av liv som sädesärlan med sin vippande stjärt.

Anna Hallberg föddes 1975 i Härnösand och bor idag i Dalen i Stockholm. Förutom att vara poet är hon också en av våra tongivande kritiker, hon har länge skrivit i Dagens Nyheter. Hallberg debuterade med den mycket uppmärksammade diktsamlingen Friktion 2001. Sedan dess har hon givit ut sju diktböcker, tilldelats ett flertal priser och nominerats två gånger till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste bok, Under tiden, kom ut i september 2020. Det är en diktsamling i tre delar där det finns en öppenhet i rädslan och kärleken och våldet, en rak stillhet. Det handlar om att bära, om att göra förlusten synlig, om ett omhändertagande som sker och inte sker. Texten kliver till slut igenom boken och ut.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Judith Kiros pratar om titeldikten i Hanna Rajs Laras nya diktsamling Under månen. En dikt som arbetar med upprepning men ändå hela tiden rör sig framåt. Den befinner sig i förlusten av en gemenskap och tid, i förlusten av en potential till något annat. Kiros diskuterar sorgediktning - den frestelse som finns i att dikten kan återuppväcka de döda eller bevara det förlorade, samtidigt som det enligt diktens logik redan är förlorat.

Judith Kiros är född 1989 och debuterade förra året med poesiboken O, som blev nominerad till både Borås Tidnings debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. Kiros är även verksam som kritiker, ledarskribent och fritidsledare samt som litteraturredaktör på Kontext. Sedan våren 2020 doktorerar hon i engelsk litteratur vid Karlstads universitet, hon har avslutat en master i Litterär gestaltning på Valand och även ingått i skrivkollektivet Ce(n)sur. Judith Kiros debut är en hybrid av poesi och essä som tar sin utgångspunkt i Shakespeares pjäs Othello. Othello hetsas till att döda sin vita hustru och blir därmed det publiken redan vet att han är: ett monster, den svarte mannen. Läsningar av pjäsen varvas med rytmisk dikt och längre prosapassager – alla delar förhåller sig till detta O, en både öppen och stängd form. O är en bok som söker sig till reflektionsytorna och spegelbilderna, som skriver in sig i klassiska texter och utvidgas till att kretsa kring svarthet och kön i Sverige i dag.

Hanna Rajs Lara, född 1991, debuterade 2018 med Armarna som hyllades av kritikerna och nominerades till Borås Tidnings Debutantpris. Hon arbetar på Judiska Församlingen i Stockholm med kulturprogram för unga. Under månen kom ut den 6 november 2020 och är Rajs Laras första diktsamling på Albert Bonniers Förlag. Hanna Rajs Lara tillhör förnyarna av den svenska samtida poesin. Under månen består av enskilda, starka dikter med olika tematiska ingångar. Med kraft och rytm skriver hon om kärlek, förlust, familjen och det judiska arvet, antisemitism och missbruk. Dikterna är personligt direkta, ofta rimmade och poetiskt talspråkliga. Hos Rajs Lara är kärleksförklaringen ett motstånd – solen lyser inte, men väl månen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Silkeberg pratar om en dikt av Göran Sonnevi som finns i Klangernas bok från 1998. En dikt som befinner sig efter ett slut – kanske som en sammanfattning av 1900-talet. Dikten använder sig av den klangfulla sonettformen, och Silkeberg menar att Sonnevi gör musik av något för att hålla det i rörelse. Dikten finns på s 35 i boken. Hösten 2020 har Albert Bonniers Förlag givit ut en samlingsutgåva med Sonnevis dikter från 1961 till 1972.

Marie Silkeberg, född 1961, debuterade som poet med Komma och gå (1990) och har sedan dess givit ut ett tiotal böcker. 2004 belönades hon med Sveriges Radios Lyrikpris för Sockenplan, säger hon. Silkeberg har även skrivit essäer, dramatik och är verksam som översättare. Exempelvis har hon översatt författare som Marguerite Duras, Inger Christensen, Susan Howe, Claudia Rankine och Rosmarie Waldrop. Hon har även varit professor i litterär gestaltning vid Valand i Göteborg. I vår kommer Silkeberg med sin nästa bok Sisyfos, och hennes senaste utgivning är Atlantis från 2017.

Göran Sonnevi är född 1939, debuterade 1961 och har sedan dess givit ut över tjugo böcker. Genom hela författarskapet engagerar han sig tydligt i samhällsfrågor i sin poesi, mot kapitalism och imperialism, medan han även registrerar sitt privata liv som det är, även det en del av världen. I sina senaste böcker har han skrivit stora episka diktsviter. Sonnevi är mångfaldigt prisbelönt, till exempel fick han Nordiska Rådets litteraturpris 2006 för boken Oceanen. Förra året fyllde han 80 år och gav ut sin senaste bok, Det osynliga motstyckets bok. Den recenserades såhär i Svenska Dagbladet: ”Göran Sonnevis poetiska vitalitet är obruten. Det är poesi som andas storpolitik och krigföring, apokalyptiskt svårmod och dov förtvivlan, men också svindlande ömhet.”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Hallberg pratar om en dikt av Felicia Mulinari ur boken Det som inte kan utplånas. Vad gör diktens sista mening, "En sömnlös allians", med begreppen individ och kollektiv? En ovanlig politisk dikt, menar Anna Hallberg, en text som kan läsas som en dialog, som kommer ur motstånd men lika mycket ur osäkerhet. Texten finns på s 117 i boken.

Anna Hallberg föddes 1975 i Härnösand och bor idag i Dalen i Stockholm. Förutom att vara poet är hon också en av våra tongivande kritiker, hon har länge skrivit i Dagens Nyheter. Hallberg debuterade med den mycket uppmärksammade diktsamlingen Friktion 2001. Sedan dess har hon givit ut sju diktböcker, tilldelats ett flertal priser och nominerats två gånger till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste bok, Under tiden, kom ut i september 2020. 

Felicia Mulinari är en våra mer framträdande yngre poeter. Hon är född 1990, är poet, dramatiker, lärare och skribent, verksam i Malmö. Poesiboken Det som inte kan utplånas kom ut förra året och nominerades till Katapultpriset för bästa debut. Mulinari har även skrivit pjäser: t ex Labyrint, tillsammans med Saga Gärde, som har satts upp på Unga Malmö Stadsteater, och nu senast Svaghetens parti som har producerats av Amfi. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Jönson pratar om en dikt ur Lennart Sjögrens senaste diktsamling I grenverket (2019). Har stenen en vilja i Sjögrens dikt? Johan Jönson ser stenarnas vittnesbörd genom årtusendena i relation till den kortlivade människan, och förklarar dessutom vad Lennart Sjögren har att göra med Gamla testamentet. Dikten finns att läsa på s 10 i I grenverket. Programledare är Lina Rydén Reynols.

Johan Jönson slog igenom stort med den omfångsrika poesiboken Efter arbetsschema år 2008, vilken gav honom både Aftonbladets litteraturpris och en nominering till Nordiska rådets litteraturpris. Dubbelverket Marginalia/Xterminalia gavs ut 2019 och belönades med Sveriges Radios lyrikpris samt blev nominerat till Nordiska rådets litteraturpris. I februari 2021 kommer Johan Jönsons nästa bok ut, den över 2000 sidor långa ProponeisiS.

Lennart Sjögren är född 1930 och bor på Öland. Han har varit verksam som poet i mer än sextio år och innehar idag en särställning i svensk litteratur. Sjögren fyllde 90 år i somras och är fortfarande en fullt aktiv poet. Han debuterade 1958 med Håll portarna öppna och har sedan dess utkommit med ytterligare nästan trettio böcker. Genom åren har han tilldelats många utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, Frödings stora pris, De Nios pris, Karlfeldtpriset och Aspenströmpriset. Lennart Sjögren är också verksam som målare. Han senaste bok är I grenverket, som kom förra hösten. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Athena Farrokhzad pratar om en dikt ur Kristina Lugns diktsamling Hejdå, ha det så bra! från 2003. En vid första anblicken enkel dikt, som ter sig mer outgrundlig vid en andra läsning. Vi får veta varför diktraden "Rekylen kommer att döda honom" är den som Athena oftast återkommer till.

Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, litteraturkritiker och lärare vid Biskops-Arnös författarskola. 2013 debuterade hon med poesiboken Vitsvit som blev en stor succé - det här är en bok som har bildat skola. Hennes senaste bok är I rörelse som kom förra hösten och är en samling fristående dikter som rör sig mellan fascismens frammarsch, rytmens räddning och vardagen i förorten. Kristina Lugn är en av våra mest lästa och älskade poeter. 1972 debuterade hon med diktsamlingen om jag inte. 1983 fick hon sitt genombrott med Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Hon är också en framstående dramatiker och hennes pjäser har bland annat spelats på Dramaten och Teater Brunnsgatan Fyra. Kristina Lugn valdes 2006 in i Svenska Akademien. Hon gick bort i våras, och då återutgav Albert Bonniers Förlag hennes samlade dikter från 1972 till 2003.

Poesi för alla är en ny podcast från Albert Bonniers Förlag där poeter pratar om dikter som de tycker om. Podcasten sänds i åtta avsnitt under hösten 2020. Varje avsnitt gästas av en poet, som väljer och läser en dikt av någon annan. Samtalet utgår från en närläsning av den enskilda dikten: Hur kan man läsa poesi? Hur tar man sig an en dikt? Varför är just den här dikten intressant? Gästande poeter under hösten är bland andra Athena Farrokhzad, Johan Jönson, Judith Kiros och Anna Hallberg. Programledare är Lina Rydén Reynols, förläggare på Albert Bonniers Förlag.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.