500 avsnitt • Längd: 30 min • Veckovis: Söndag
En podd om kriget i Ukraina. Sveriges Radios korrespondenter och inbjudna experter ger den skarpaste analysen och fördjupningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
The podcast Radiokorrespondenterna Ryssland is created by Sveriges Radio. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
En ukrainsk drönarvåg in över Ryssland beskrivs som en av de största attackerna under kriget. Bara 17 km från ryska maktens epicentrum Kreml, attackerar Ukraina Moskvas oljeraffinaderi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryska raffinaderier och oljeterminaler angrips för att försvåra Kremls angrepp. Dessutom går Ukraina ut med nya vapentyper och presenterar en överljudsrobot.
I Svarta Havet sänker Ukraina ett av de ryska fartyg som används för att frakta militärt materiel till ockuperade Krim.
Men i Ukrainska staden Poltava attackerar Ryssland en militäranläggning och beskrivs som en av de dödligaste attackerna hittills.
Hör korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Ukraina, Joakim Paasikivi, militärexpert, radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Inför höstens presidentval släpper vår systerpodd USApodden två avsnitt i veckan.
Hör Ginna Lindberg, Sara Stenholm och Roger Wilson gå igenom de senaste nyheterna och snackisarna från USA i Sveriges största podd om amerikansk politik. USApodden hör du på onsdagar och på fredagar, och avsnitten på fredagar hittar du bara i Sveriges Radio Play.
Ukraina kontrollerar ryska Kursk och borgmästaren i grannregionen Belgorod slår larm nu kommer de hit. Men Putins svar på marken i de ryska ockuperade områdena dröjer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har sett flera dagar av stora robot- och drönarattacker mot ukrainska städer. Men fortfarande har Ryssland inte med tyngd svarat militärt på marken, efter det ukrainska angreppet inne på ryskt territorium. Hör vad som ligger bakom tystnaden från Kreml.
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.
Manus programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström.
I sin makthunger satte Vladimir Putin allting på ett kort natten till den 24 februari 2022. Men för Ukraina är det här inte ett spel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Putin kom till makten har han expanderat sin kontroll på en rad områden. Samma stund som Putin storskaligt invaderade Ukraina, satte han sin maktposition på spel. För på bordet ligger: prestige, pengar, människoliv och Rysslands position som internationell storspelare. Nu når Ukrainas försvarsoffensiv ända in i ryska Kurskregionen.
Under Putins första år vid makten fanns det ett annat Kursk alla pratade om. Atomubåten som förliste under en militärövning i Barents hav i augusti 2000. Det blev en skandal i Ryssland och uppmärksammades stort internationellt. Men de kritiska rösterna mot makten i Ryssland har med åren tystnat.
Nästan 25 år senare sitter Putin fortfarande vid makten och nu pratar alla åter igen om Kursk. Men den här gången om hur den ryska Kurskregionen intagits av Ukraina. Hur ska landet och folket som Putin format nu reagera?
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent och Carina Holmberg korrespondent som bland annat bevakar Finland och Baltikum.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Elin Hagman
Podden spelades in under inför livepublik i appen & på Kulturhuset Stadsteatern tisdag 20 augusti 2024.
Den ukrainska offensiven skapar svallvågor genom både Ryssland och USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En dramatisk vecka har just utspelat sig. En Ukrainsk offensiv har beskrivits som ett helt nytt kapitel i självförsvaret mot Ryssland. Ukraina har vänd upp å ner på Rysslands invasionskrig genom att ta områden inne i angriparens territorium.
Putin ”drar tillbaka sitt generösa erbjudande” kring framtida fredssamtal. Men det så kallade erbjudandet bygger på villkor Ukraina uteslutit som oacceptabla från början.
Hör Joakim Paasikivi, militärexpert som tidigare undervisat vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Trygve Ulriksen Skogeth, radions utrikesreporter som bevakar Ukraina och Ryssland. Cecilia Khavar, radions tidigare Washingtonkorrespondent, som annars hörs i vår systerpodd, USApodden.
Tekniker: Tor Sigvardsson
Programledare: Monika Titor
Producent: Marina Nilsson Malmström
I Ryssland är OS enormt populärt. I år visas det inte ens på rysk tv. De ryska idrottare som deltar, under neutral flagg, har fått utstå stark kritik från Ryssland och kallats agenter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att träna elitidrottare inom det militära har varit Rysslands styrka. Men samma stund som landet fullskaligt invaderade Ukraina blev det en högst kontroversiell strategi. 15 ryska idrottare tävlar under neutral flagg, då landet inte får delta i OS till följd av sin invasion.
Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.
Malcolm Dixelius, mångårig radio- och tv-korrespondent i Moskva, både i Sovjetunionen och i det självständiga Ryssland. Du är också filmare och författare. Trygve Ulriksen Skogseth, radions utrikesreporter som bevakar Ryssland och Ukraina.
Tekniker: Fredrika Brunius
Programledare: Monika Titor
Producent: Marina Nilsson Malmström
Rapporter om utslaget ryskt bombflyg i Murmansk. Dessutom är de eftertraktade F16-planen nu på plats i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi avhandlar en del av vad som hänt i sommar. F16-planen ska vara framme, mordplaner på företagsledare inom försvarsindustrin i Europa och domar mot en rad journalister, där en fångutväxling med USA tycks nära.
Dessutom har Ukrainas försvarschef gett en exklusiv intervju där han säger sig veta hur kriget ska vinnas.
Gäster: Joakim Paasikivi, militärexpert och tidigare överstelöjtnant. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth.
Tekniker: Nikki Pryke
Programledare: Monika Titor
Producent: Marina Nilsson Malmström
Så har det pågående storkriget i Europa har sett ut rent militärstrategiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ukrainske presidenten frågar sin minister: ”I vilken riktning anfaller de?” Svaret är: Allihop. Men Ryssland har underskattat Ukraina och blixtkriget misslyckas.
Här undersöker vi hur Rysslands invasionskrig i Ukraina steg för steg har sett ut och hur det Ukrainska försvaret svarat.
Möt militärexperten Joakim Paasikivi i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Paasikivi är överstelöjtnant med en mångårig karriär inom försvarsmakten. Han har undervisat på Försvarshögskolan fram till sommaren 2024.
Joakim Paasikivi är en av årets värdar i Sommar & Vinter i P1. Hör hans Sommarprat i Sveriges Radio Play.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Den som vill förstå vad Ryssland är idag måste förstå vad som hände dagen då den orubbliga supermakten Sovjetunionen rasade samman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På plats i Moskva 1991 ser Malcolm Dixelius hur kärnvapenkoderna flyttas. Landet Sovjetunionen finns inte mer. Flaggorna halas och upp kommer istället Rysslands flagga över Röda torget.
Här undersöker vi hur Rysslands invasionskrig i Ukraina hänger ihop med Sovjetunionens upplösning.
Möt journalisten Malcolm Dixelius i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Dixelius har en mångårig karriär som radio- och tv-korrespondent i Moskva. Både i Sovjetunionen och i det självständiga Ryssland i början på 90-talet. Dessutom filmare och författare.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Den stora grannen i Öst har alltid oroat och fascinerat Norden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Journalisten Anna-Lena Laurén flyttar tidigt till Ryssland för att rapportera hem till Finland och till Sverige. En dag får hon se något på nätet som får henne att packa bilen och direkt lämna Ryssland.
Möt journalisten Anna-Lena Laurén i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Laurén är korrespondent för Dagens Nyheter och finländska Hufvudstadsbladet samt författare till en rad böcker om Ryssland och Ukraina.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Det många missat när krig åter bryter ut i Europa, är att redan ett halvår tidigare har Putin skrivit om just det som ska hända.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sex månader innan Ryssland startar storkrig i Europa gör Vladimir Putin ett utspel om Ryssland och Ukraina. Genom att titta bakåt och använda historien som redskap, är planen att göra Putin till tsar av sin tid.
Möt Martin Kragh i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Kragh är forskare vid Utrikespolitiska institutet och författare.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Stig Fredrikson smugglade ut manuskript åt Sovjets fiende nummer ett, tills han en dag åkte fast. Långt senare bjuds han in till en ceremoni med tidigare KGB-agenten Vladimir Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dyk ner bland KGB-agenter i 70-talets Moskva i första avsnittet av Radiokorrespondenterna Rysslands sommarserie.
Möt Stig Fredrikson i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Fredrikson är journalist och författare med väldigt lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Vapen och pengar till Ukraina ökar trycket mot Ryssland. Samtidigt avfyrar Ryssland ombyggda sovjetbomber.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ukrainska drönare slår till inne i Ryssland, ryssarna anfaller med ombyggda sovjetbomber, Putin kopplar greppet om makten medan ryska Svarta havsflottan krymper. Trots ett upptrappat läge ser vi inte att någon sida får ett tydligt övertag.
Under det här första halvåret av 2024 har vi sett en upptrappning av kriget, både av den ryska invasionen och Ukrainas försvarsförmåga. Nyss samlades mer än 90 länder i en fredskonferens i Schweiz på initiativ av Ukraina. Samtidigt presenterar Putin en egen kravlista.
Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, Martin Kragh, östeuropaforskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström.
Den ryska presidenten vill ha större enighet och att alla ska arbeta som om de befinner sig vid fronten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom efterlyste han hjälp att ingjuta patriotism i människor, under ett toppmöte i Sankt Petersburg.
Samtidigt väcktes spekulationer kring hur ett generationsskifte inom makteliten skulle kunna se ut, av att bland annat Putins vuxna döttrar gjorde framträdanden.
Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Skräcken i det ryska försvarsministeriets korridorer växer inför vem som kan stå på tur att gripas, flyttas eller avskedas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inte under hela det storskaliga anfallskriget mot Ukraina har vi inte sett någonting liknande, som det vi ser utspela sig just nu.
Allt började med att försvarsminister Sergej Sjojgu flyttades och hans högra hand greps. På bara några veckor har knappt tio personer i det militära toppskiktet bytts ut.
Ryssland bombar Ukraina alltmer och den ryska krigsindustrin växlar upp samtidigt som Kreml gör utspel om vapenvila.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Källor nära Putin ska ha sagt att Ryssland är redo för vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna. Det här är inte första gången den ryska sidan säger något sådant, men varför skulle det inte kunna vara möjligt den här gången?
Vad är Putin beredd att göra för en stabil vapenvila, eller rent av fred?
Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström
Ryssland använder Krimhalvön i Svarta havet för att beskjuta hela Ukraina. Men den ryska Svarta havsflottan blir allt mindre för varje månad som går av kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trycket från Ukraina är stort. Den stora ryska flottbasen tvingas lämna den ockuperade Krim halvön.
Själva kronjuvelen i flottan, pansarkryssaren Moskva ligger på botten. En lång rad ukrainska attacker mot militära mål, flygfält, vapenlager och bränsledepåer. Dessutom har den strategiskt viktiga Krimbron utsatts för attacker flera gånger för att skära av den ryska logistikkedjan. Bron är dessutom Vladimir Putins personliga prestigeprojekt.
Gäster: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Ny rysk markoffensiv inledd mot i Ukraina medan Putin rensar ut i det ryska försvarsministeriet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om vad Putin vill med gripandena inom det ryska försvarsministeriet. Dessutom om varför försvarsministern får lämna sin post och kopplingar till ökända Wagnergruppen.
Samtidigt tränger ryska soldater in i den ukrainska Charkivregionen och förlänger fronten norrut. Alldeles intill den ryska offensiven, har vi med oss vår korrespondent Lubna El-Shanti.
I Georgien växer de alltmer våldsamma gatuprotesterna mot det ökande ryska inflytandet i landet. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren är där.
Medverkar gör också Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Varningar sprider sig i Europa för ryska sabotageförsök. Samtidigt Putin svär presidenteden och signalerar ommöblering i regeringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en överdådig sal som öppnar sig för Vladimir Putin när han ska svära presidenteden, för femte gången. I sitt tal målar han upp en ny värld. Samtidigt varnar europeiska säkerhetstjänster för ryska sabotageförsök i Europa. Hör om skrämseltaktik och Rysslands plan för världsordningen.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Per Enerud, författare och tidigare Moskvakorrespondent för SVT. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström
Kreml har inlett jakten på efterträdare till Putins man i Tjetjenien. Den utpekade tronarvingen lovar att inom några år krossa Nato.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Envisa rykten talar om att Ramzan Kadyrov, ledaren för krigshärjade Tjetjenien i södra Ryssland, är allvarligt sjuk.
Samtidigt har en av Kadyrovs närmaste män, ledaren för den ökända paramilitära Achmat bataljonen, utsetts att hålla tal på det ryska maktpartiet Enade Rysslands kongress och dessutom fått ett toppjobb inom ryska armén.
Hör om vad makten i Moskva måste hitta och varför man har ögonen på en möjlig efterträdare som deltagit i den storskaliga invasionen av Ukraina.
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström
Tiotusentals ryska soldater försöker storma strategiskt viktig stad i östra Ukraina innan det amerikanska stödet når fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sex månader har Ukrainas president Zelenskyj varit tydligt med det pressande läget vid fronten. Nu är det amerikanska stödet på väg och samtidigt försöker upp emot 25 000 ryska soldater storma staden Tjasiv Jar i östra Ukraina.
Hör om var det ukrainska försvaret främst kommer använda stödet och hur det skulle gå att överraska Ryssland på slagfältet.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Rysk ekonomi växer samtidigt som väst försöker täppa till kryphålen i sanktionsnätet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det pratas om en allt mer stabil rubel och goda tillväxtsiffror för den ryska ekonomin. Är siffrorna som landet rapporterar tillförlitliga? Hur går det här till efter drygt två år av internationella sanktioner?
Hör om hur sanktionsbrytare ska stoppas, smuggling och var Ryssland skulle kunna vara ekonomiskt idag, utan sanktioner mot landet.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Maria Persson Löfgren Sveriges Radios Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström.
Ryssland tvingades retirera från miljonstaden Charkiv. Nu pratar man i rysk tv om hur staden måste bombas sönder för att dra igång en rysk offensiv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putin kommer att vinna kriget om inte USA skickar utlovat stöd till Ukraina, säger den ukrainske presidenten, samtidigt som han kallar in fler soldater.
Vi är mer vana vid att höra Zelenskyj prata om att kämpa till siste man än att ens snudda vid tanken på nederlag. Hör om vad som ligger bakom utspelet.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Malmström.
Ukrainska drönare spränger allt fler militärstrategiska mål djupt inne i Ryssland. Nu pratar ryska politiker återigen öppet om att inta Kiev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt har Ryssland utvecklat ett nytt mycket snabbt robotsystem som använts de senaste veckorna mot bland annat Kiev.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström
Trots brist på bevis anklagas Ukraina av ryska företrädare för terrorattacken i Moskva den 22 mars då 137 människor dödades. Men ryktena växer samtidigt om rysk inblandning i dådet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ryska regimen vill övertyga befolkningen om att det är väst och Ukraina som bär ansvaret för terrordådet. Desinformation pumpas ut trots en skriande brist på bevis och i kontrast med alla fakta som stödjer IS egen utsago att det var terroristorganisationen som låg bakom dådet.
Till och med Belarus diktator Alexander Lukasjenko har sagt att terroristerna var på väg till Belarus, inte Ukraina, men greps vid gränsen.
Följden är en ”pandemi i sociala medier”, där människor på olika sätt försöker hitta svar på vad som hänt.
Hör om detta och hur Vladimir Putin agerat vid andra stora terrordåd i Ryssland i dagens avsnitt.
Medverkande:
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent
Martin Kragh, författare och forskare vid Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Fredrik Wadström
Producenter: Linda Aktén och Anna Pandolfi
Putin startar storkrig i Europa med budskapet till ryssarna om att hotet från väst är överhängande. Två år och 28 dagar senare drabbas Moskva av ett terrordåd som islamister tar på sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Vladimir Putin nyligen offentligt viftat bort varningen om ett stort terrordåd i Ryssland, inträffade ett av de blodigaste dåden under hans 25 år vid makten.
Samtidigt bedriver Putin ett storkrig i Europa och Ryssland planerar nu att skapa 16 nya brigader och 14 nya divisioner. Hör analys från överstelöjtnant Joakim Paasikivi, vad den upptrappningen ytterst kan innebära för Europa.
Den här veckan spelar vi in avsnittet inför publik under ”Poddfest”, med Stig Fredrikson med lång bakgrund av att bevaka Ryssland och Sovjetunionen. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi från Försvarshögskolan, tillsammans med Sveriges Radios Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström.
Ökad mobilisering och övervakning - det här väntar Ryssland efter att Putin än en gång utropat sig själv till president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enligt officiella statliga källor i Ryssland fick Vladimir Putin hela 87 procent av rösterna, i ett val som de flesta demokratiska stater dömt ut som riggat och illegitimt.
Samtidigt väntas flera impopulära beslut fattas i presidentvalets kölvatten, så som ökad mobilisering till anfallskriget i Ukraina och höjda skatter. Digitaliserad övervakning gör det också allt enklare för myndigheterna att kontrollera sina invånare. Hur mycket hårdare kan det ryska samhället bli under de kommande åren?
Under valnattens presskonferens valde Putin plötsligt att nämna den nu döda oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj vid namn, varför skedde detta just nu?
Medverkande:
Carolina Vendil Pallin, FOI
Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent
Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Linda Aktén
Ryssland går till val men alla Putins utmanare vet att de är chanslösa. Därför väljer de att ändå ställa upp i valet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är inte första gången en president ska väljas medan Ryssland befinner sig i krig. Hur påverkar det pågående ryska invasionskriget i Ukraina situationen när landet går till val i helgen?
Hör om spelet bakom det ryska valet, vad de på förhand uträknade presidentkandidaterna har att vinna på att ställa upp - och vad som kommer att krävas av den politiska ledare som en dag ska ta över efter Putin.
Medverkande:
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant
Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent
Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Linda Aktén
Ukrainska hamnstaden Odessa bombas av ryska drönare medan hotet ökar i närregionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Odessa har ibland kallats Svarta havets pärla men har också en strategisk betydelse i Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Redan 2014 fanns det uppgifter om att Ryssland hade planer på att inta staden och när den storskaliga invasionen startade i februari 2022 var den ett uttalat ryskt mål. Hittills har staden stått emot men den utsätts regelbundet för ryska robot- och drönarattacker mot både civila mål och den kommersiellt viktiga hamnen. Nu uttalar dessutom ryska politiker hot mot intilliggande Moldavien.
Medverkande:
Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent
Lubna El-Shanti, Svergies Radios Ukrainakorrespondent
Jacob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier
Programledare Fredrik Wadström, producent Lena Bejerot
Mångårige Moskvakorrespondenten Malcolm Dixelius känner sig förryskad efter mer än 50 års arbete med Ryssland. Nu har han skrivit en bok där han rannsakar sig själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Journalisten och författaren Malcolm Dixelius senaste bok heter ”Den förryskade svenskens bekännelser”. Den handlar om arbetet med journalistik i Sovjetunionen och i de självständiga stater som uppstod efter imperiets fall. Men boken är också en självrannsakan över den ryska identitet som författaren tillägnat sig genom årtionden och som nu blivit alltmer komplicerad i ljuset av det storskaliga ryska anfallskriget i Ukraina.
Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död uppmärksammas världen över - men Putin tiger. Vad vill han signalera med denna tystnad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aleksej Navalnyj kallades för Putins största hot. Omständigheterna kring hans död i ryskt fängelse diskuteras världen över samtidigt som Putin möter händelsen med total tystnad. Tidigare har Putin vägrat att ens nämna Navalnyj vid namn för att på så sätt signalera hans ringa betydelse.
Frågan är hur länge Putin kan stå emot omvärldens frågor och vilket fäste Navalnyjs änka, Julia Navalnaja kommer att få för den ryska oppositionen.
Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet
Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent
Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent
Redaktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Catarina Spåre Gustafsson
Två timmar med Putins världsbild i uppmärksammad tv-intervju. Därför vill Putin nå ut till väst just nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryssland lider förluster i Svarta Havet och kan tvingas dra sin flotta längre bort från Ukraina. Tusentals människor dör i det ryska anfallskriget, både ukrainare och ryssar. Samtidigt nämner Vladimir Putin knappt det pågående kriget alls under den uppmärksammade tv-intervjun med före detta Fox-stjärnan Tucker Carlson. Hör varför och vad Putin egentligen vill förmedla till väst.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.
Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.
Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Putins överbefälhavare tycks försvunnen medan Zelenskyj har planer på att sparka sin ÖB.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två rykten har på senare tid vuxit sig allt starkare: att den ukrainske överbefälhavaren ska få sparken och att den ryske överbefälhavaren är död.
I Ryssland sågs den ryska generalen Valeryj Gerasimov offentligt senast i slutet av december förra året. Sedan en rad ukrainska attacker mot ockuperade Krim i början av januari ryktas det att Gerasimov var där och att han dödats. Kreml har inte velat kommentera uppgifterna vilket har spätt på ryktena.
I Ukraina säger presidenten att han vill skaka om i det politiska och militära toppskiktet. Hör om vad det kan det få för effekt för det ukrainska försvarsinsatsen mot invasionen om den omåttligt populära militärledaren tvingas bort.
Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Utmanaren Boris Nadezjdin dömer ut invasionskriget i Ukraina som ett misstag och har redan samlat tillräckligt med röster för att delta i presidentvalet i mars.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Över hela Ryssland har människor köat i sträng kyla för att ge politikern Boris Nadezjdin sin röst och därmed en plats i det kommande valet.
Med Nadezjdin som utmanare får Putin problem. Valet skulle plötsligt förvandlas till en form av öppen opinionsmätning om invasionskriget.
I ryska presidentval brukar det finnas kandidater som egentligen bara är med för att ge sken av att det finns en debatt i landet fast kandidaterna själva är extremt lojala med den sittande makten.
Samtidigt ser Nadezjdin ut att överraska genom ett brett stöd över hela landet redan nu.
Hör också om det nedskjutna transportplanet i Belgorodregionen och korruptionsskandalen inom det ukrainska försvarsministeriet. Tiotals miljoner dollar som skulle gått till inköp av vapen och ammunition till den ukrainska armén har stulits.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och radions tidigare Moskvakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslands korrespondent.
Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström
Ryska oljelager brinner efter ukrainska drönarattacker när den asymmetriska krigföringen blir allt vanligare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om hur den ryska militären kan komma att påverkas av att flera ryska oljeanläggningar bombats av Ukraina, som den viktiga ryska exporthamnen vid Östersjön, Ust-Luga nära Sankt Petersburg. Gastankar exploderade och brandmän täckte stora cisterner i släckningsskum. Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland ställer i ordning allt fler skyddsrum för befolkningen.
Sanktionerna biter i Ryssland, men kryphål finns alltid. Hör om hur Ryssland tar sig förbi en del av sanktionerna men också tvingas använda gammal och misskött ammunition från Nordkorea.
Moskva skakas av protester i Basjkortostan i sydvästra Ryssland, där röster höjs mot bland annat kriget och metoderna för rekrytering till den ryska armén.
Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Nedisade trapphus i ryska städer medan Putins vapenfabriker går varma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kommer rapporter från olika delar av Ryssland där folk värmer sig utomhus vid öppna eldar. Uppvärmningen av husen och varmvattnet försvunnit mitt i den stränga vinterkyla. Det delas protestfilmer från de boende, med vädjan till president Putin om att hjälpa dem.
Samtidigt som det sprids mobilfilmer med istappar i trappuppgångar eftersom infrastrukturen är så pass eftersatt, har Ryssland ställt om till krigsekonomi, där alla intäkter ska gå till invasionen av Ukraina. Bland det dyraste som de ryska flygvapnet har är radarspaningsplanet A-50 och ett av dessa ska ha skjutits ned häromdagen. Ett sådant plan beräknas vara värt upp mellan 3 och 4 miljarder svenska kronor och används bland annat för att koordinera ryska robotattacker mot ukrainska städer.
Hör hur ryssar får ihop det ibland knappa vardagslivet med massiva ekonomiska och mänskliga insatser i krigföringen.
Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen.
SR:s Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på länk från västra Ukraina.
Ekots Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.
Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Flera ryska militära mål utslagna medan Rysslands robotar och drönare regnar över ukrainska städer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under de senaste veckorna har Rysslands krig i Ukraina rasat vidare med dramatiska nyheter nästan dagligen. Med bara dagar kvar av förra året sänkte Ukraina ett ryskt landstigningsfartyg i hamnen i Feodosija på östra delen av Krimhalvön. Ett par dagar tidigare ska Ukraina ha skjutit ned tre ryska stridsplan över Chersonregionen alldeles norr om Krim.
Några dagar in på det nya året kom uppgifter från den ukrainska flygvapenchefen att Ukraina bombat en rysk flygbas i staden Saky på Krim.
Samtidigt skruvar Ryssland upp intensiteten i bombräderna över Ukrainska städer. Hör om hur Ukrainas framsteg påverkar Rysslands krigföring.
Medverkar gör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskva korrespondent.
Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Minor, lera och skyttegravar så ser vardagen ut för soldater, sjukvårdare och reportrar, vid fronten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har journalisten Alex Voronov rest genom landet för att rapportera från den ukrainska fronten för Liberala Nyhetsbyrån. Hör honom berätta om en middag som tog en olycksbådande vändning, lyxbilsinköp i brinnande krig och om en ukrainsk självbild i förändring.
Hör också om boken där Alex Voronov följer tre svenska volontärer som tagit sig till Ukraina för att hjälpa människor på flykt – eller till och med strida. Vad är det med kriget i Ukraina som får svenskar att engagera sig på det här sättet, hur skiljer sig hjälpinsatserna i Ukraina mot dem i andra konflikter och hur utmanas journalistrollen när det handlar om liv och död?
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.
Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Presidenten avslöjar i direktsändning Rysslands stora förluster i invasionen av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om hur dödstalen påverkar makten i Kreml och om oron som spridit sig efter uppgifter från den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) om att Ryssland kan vara på väg att förbereda för ett krig mot NATO.
Dessutom hur Ukraina nu kan börja förhandla med EU om medlemskap.
Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina. Nu på Centrum för Östeuropastudier i Stockholm. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Manusproduktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.
Vintern är här och den ryska invasionen i Ukraina är inne i en ny fas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om varför Ryssland inte kan dominera Svarta Havet men också om hur soldaterna vid fronten nu använder sig av vintern.
Dessutom om vapenleveranserna, stridsflygplanen och hur de amerikanska republikanerna som tvekat kring ekonomiskt stöd till Ukraina vaknade till när Moskva började prata om framgångar.
Medverkar gör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Putin utökar den ryska armén samtidigt som inresande utlänningar kan tvingas svära lojalitet mot Ryska Federationen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör forskarna Martin Kragh och Gudrun Persson, och korrespondent Lubna El-Shanti, om den största utmaningen för den ryska krigföringen och varför den ryska armén måste utökas.
Hör även om dokumentet som utlänningar kan komma att tvingas skriva på för att komma in i Ryssland. Blir det verklighet krävs full lojalitet och betyder stopp för kritik.
Medverkande: Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet. Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Inför världens ledare talar Putin om kriget som en tragedi, som någon borde stoppa. Samtidigt förbereder sig ukrainarna för en kall krigsvinter med ryska robotattacker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hela poddens redaktion är i Kiev, Ukraina. Hör Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ukraina. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, korrespondent på Sveriges Radio med flera årtiondens erfarenhet av att rapportera från Ukraina.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Nu finns en podd för dig som vill följa konflikten mellan Israel och Hamas. Lyssna på vår systerpodd Radiokorrespondenterna Mellanöstern med Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström.
Hemsnickrade barrikader, brinnande bildäck och tältläger på Kievs största torg. Den politiska jordbävningen hade startat - och den pågår än idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om varför president Volodymyr Zelenskyj nu står här i Kiev, på torget och kallar just det här för Ukrainas första motoffensiv.
Det här avsnittet görs från Kiev, Ukraina, Majdantorget. Hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren, som gick runt bland barrikaderna på torget berätta om hur presidenten till slut flydde i helikopter till Ryssland. Hör också korrespondent Lubna El-Shanti om hur det plötsligt dök upp inbussade motdemonstranter och Volodymyr Senatovskyi som själv deltog i protesterna.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Efter att Putins närmaste man höll tal om presidentens betydelse i den ryska historien fylldes internet av konspirationsteorier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nikolaj Patrusjev, före detta chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB, och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd är en gammal vän med Vladimir Putin. I talet från Patrusjev räknade upp alla goda egenskaper Putin hade som ledare när han kom till makten och hur det har vänt utvecklingen i Ryssland i vad han beskriver som den allra bästa riktning.
Hör om varför den här bilden av Putin presenteras just nu och om ryktesfloden som talet öppnade för.
Hör Hugo von Essen analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Natochefen pratar om förhandlingsbordet, politiker i Europa pratar om krigströtthet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vapenleveranser är vägen för att skapa en stark utgångspunkt i fredsförhandlingar, menar Natos generalsekreterare. Andra ser läget från motsatt håll, ju färre vapen desto färre dödas.
Samtidigt beskriver europeiska politiker en krigströtthet, medan ukrainare ställer sig frågan hur länder som lever i fred kan tröttna före ukrainarna själva.
Medverkande: Lubna El Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudieranalytiker. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Han pekas ut som Putins torped och kopplas samman med giftattacker, sprängningar och det störtade Wagnerplanet. Hör om general Andrej Averjanov och Rysslands långdragna skuggkrig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Strålkastarljuset riktas allt mer mot specialenhet 29155 inom den ryska militära säkerhetstjänsten, efter medieuppgifter om dess inblandning i den flygkrasch som dödade Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin i slutet av augusti. Detta är bara en av många uppmärksammade attacker utomlands som GRU-enheten misstänks ligga bakom, så vilken funktion i det ryska skuggkriget har den här sortens operationer? Och vem är han – den tidigare så okända general Andrej Averjanov – som leder 29155?
Hör också om stormningen av en flygplats i ryska delrepubliken Dagestan, där en aggressiv folkmassa samlades för att ge sig på judar som kom med ett plan från Tel Aviv. I vilken kontext sker attacken, och kan vi vänta oss fler, liknande händelser?
Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tusentals ukrainska barn bortförda till Ryssland. Så ska de bli ryska patrioter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryska myndigheter påstår att barn från Ukraina räddas undan kriget och att de får den bästa patriotiska fostran i Ryssland.
Hör om vad de barn som skulle på sommarkollo och istället hamnade i omskolningsläger. Nu har några återvänt och kan berätta om tiden i Ryssland.
Det finns också de fall där ukrainska föräldrar åkt till Ryssland för att ta tillbaka sina barn.
Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. På plats i Kiev finns Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Utsmugglade iranska vapen beslagtas av USA och skickas till Ukraina medan Ryssland får drönare från Kina och ammunition från Nordkorea
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en spektakulär aktion förra året bordade amerikanska soldater ett skepp utanför Omans kust och hittade iranska vapen på väg till Huthi-rebellerna i inbördeskriget i Jemen. USA beslagtog vapnen från Iran för att de bröt mot ett FN-embargo mot vapenleveranser till Jemen. Nyligen bestämde USA sig för att skicka ammunitionen som beslagtogs vid tillslaget, över en miljon patroner, till Ukraina för att förstärka den ukrainska armén i kampen mot den ryska invasionen.
Det kommer också rapporter om att Ukraina börjat använda det amerikanska ballistiska robotsystemet ATACMS mot ryska mål på ockuperade områden i östra och södra Ukraina.
Hör om hur kapplöpningen om vapenleveranser till både Ryssland och Ukraina skruvas upp för varje månad. Iran och Nordkorea stöder på olika sätt Ryssland och nu verkar också Kina finnas med i bilden. Ukraina har en rad länder på sin sida med USA och flera EU-länder i spetsen.
Medverkande:
överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.
Charlotta Rodhe, biträdande chef på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Stödet för kriget i Ryssland tycks vackla men Putins popularitetssiffror är starka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av förklaringarna till det ryska anfallet mot Ukraina var att Putin behövde ett patriotiskt projekt eftersom hans popularitet dalade i de statliga ryska opinionsmätningarna. Nu säger den officiella ryska statistiken att majoriteten av ryssarna inte aktivt stöder kriget men Putins siffror ligger ändå högre än för några år sedan.
Hör om hur Putin lyckas hålla isär sitt ledarskap med hur det går för den ryska invasionen i Ukraina.
Dessutom om den ryska ledarens spekulationer kring flygkraschen i augusti där Jevgenij Prigozjin och delar av ledningen för den paramilitära Wagnergruppen dog.
Hör också om hur det ryska invasionskriget i Ukraina påverkas av utvecklingen mellan Israel och Palestina.
Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Tekniker: Linus Sjöholm
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Ryssland hävdar anslutning av fyra Ukrainska territorier - Armenien har skrivit under Romfördraget och håller EU:s enighet om stöd till Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Röda Torget i Moskva firades nyligen den påstådda anslutningen av fyra ukrainska territorier, fastän de fortfarande inte är under rysk kontroll. Mängder av svajande flaggor ramade in scenen men huvudpersonen saknades, president Vladimir Putin dök inte upp. Hör om vad det skickar för signaler och om vad Ryssland gör i de ockuperade områdena för att vinna över befolkningen.
Efter cirka 30 år har FN skickat en delegation till Nagorno-Karabach, varifrån över 100 000 armenier just flytt över gränsen till Armenien.
Samtidigt valde Armenien att skriva på Romfördraget och därmed bli en del av den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Ryssland kritiserar Armenien för detta eftersom Vladimir Putin är efterlyst av domstolen för krigsbrott i Ukraina.
Parlamentsvalet i EU-landet Slovakien vanns av ett parti som historiskt stått Kreml nära. Hör om vad det kan innebära för enigheten inom EU för stödet till Ukraina.
Medverkande:
Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudie
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan
SR:s Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren
Programledare Fredrik Wadström
Ukraina pekar ut genombrott vid fronten medan ryska Svarta havsflottans högkvarter brinner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vladimir Putin ska ha gett den ryske försvarsministern en deadline för att återta det militära initiativet i Ukraina, enligt den amerikanska tankesmedjan ISW i ny rapport.
Hör om de genombrott Ukraina pekar på i söder, samtidigt som ryska Svarta havsflottans högkvarter på Krim träffats av kryssningsrobotar.
Dessutom blossar en gammal konflikt upp söder om Ryssland, trots att landet ser sig som en stabiliserande faktor i regionen.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare vid Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent, på plats i Ukraina.
Tekniker: Fabian Begnert
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
I en internationell tidning drar Ukrainas militära säkerhetschef slutsatsen att Ryssland har militär kapacitet för högst två år till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren om varför han drar de slutsatserna.
Tekniker: Linus Sjöholm
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Världens ögon skiftar fokus från fronten mot Svarta havet efter ukrainsk robotattack mot Krim.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Natten till onsdagen genomförde Ukraina en stor attack mot en militär anläggning i hamnstaden Sevastopol på den ryskockuperade Krim-halvön.
Hör överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare vid försvarshögskolan. Ekots ekonomikommentator Kristian Åström som precis kommit hem från en topphemlig konferens i Kiev med bland andra Zelenskyj. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent.
Tekniker: Fabian Begnert
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Den nya Ukrainska försvarsministern är från Krim. Utnämningen är en stark signal om att Ukraina inte kommer förhandla om ockuperad mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rustem Umjerov, 41, är en doldis för allmänheten men i det politiska toppskiktet. Han har tidigare medverkat i fredssamtal med Ryssland tillsammans med den nu sparkade försvarsministern, ett tillfälle då Umjerov rapporteras ha blivit förgiftad.
Den förra försvarsministern fick sparken för vinterjackor som inte tålde kyla, men har också hyllats för att lyckats få vapensystem från väst. Hör om hur relationerna till väst nu påverkas.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Tekniker: Elin Hagman
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
I Ryssland försvinner de från kriget en efter en. Wagnerledaren död, generalen avskedad, militären som startade kriget fängslad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om General Surovikin, som förra hösten ledde de ryska styrkorna men avskedades i förra veckan från det ryska flygvapnet. Varför spekuleras det nu öppet i statlig propaganda-tv om Surovikins eventuella död?
Militären och säkerhetsagenten Igor Girkin, som var med och startade den ryska invasionen 2014, sitter i fängelse sedan i juli. Ledaren för ryska paramilitära Wagnergruppen, Jevgenij Prigozjin, död i flygkrasch i förra veckan och begravdes han under stort hemlighetsmakeri.
Hör om vad som händer med militärerna som tagit sig ton och vad som väntas bli nästa steg. Medverkar gör Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent på plats i Ukraina.
Tekniker: Monika Bergmark
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Fredrik Wadström från Radiokorrespondenterna Ryssland gästar podden Dagens Eko, och berättar om Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins liv den sista tiden före flygkraschen som tog hans liv.
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i ett år och 139 dagar. Hör Sveriges Radios korrespondenter i ett samtal från Kulturhusets stora scen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Samuel Larsson, Polenkorrespondent och Carina Holmberg, korrespondent i Baltikum.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Putin tycks ha lämnat sin isolering, nu syns han krama jublande folksamlingar. Samtidigt hägrar ett presidentval.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste tiden har omvärlden fått se en annan sida av Vladimir Putin. På bilderna sitter han inte längre långt ifrån sina gäster vid enorma mötesbord i storslagna salar. Nu ser vi honom istället i pussa, krama och ställa upp på selfies. Hör om vad det är för bild som han vill ge av sig själv och varför.
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent nyss hemkommen från Moskva. Överstelöjtnant Peter Lidén, som undervisar på Försvarshögskolan.
Tekniker: Jakob Gustavsson
Programledare: Eriks Mårtensson
Producent: Marina Nilsson Malmström
Polens luftrum har kränkts av militär från Belarus, där den paramilitära Wagnergruppen tränar Belarus soldater. Samtidigt kommer varningar om att inte ta kränkningen lättvindigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Vi kommer vi göra den belarusiska armén till den näst bästa i världen". Det säger den ryska ledaren för den ökända Wagnergruppen från en Belarusisk militärbas, dit gruppen placerats efter sitt uppror mot Moskva.
I Ryssland slår Vladimir Putin allt hårdare mot sina kritiker, i efterspelet av Wagnergruppens uppror. Samtidigt slipar Ukraina på en fredsplan, som storspelaren Kina verkar intresserad av, något som irriterar rejält i Ryssland.
Medverkande: Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, Ekots utsände i Ukraina. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.
Tekniker: Oskar Thor
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Marina Nilsson Malmström
Drönare slår till mot Moskva och skapar oro. Samtidigt planerar Ryssland en ny drönarfabrik, trots sanktioner som pressat industrin. Vid fronten påstås kriget nu vara i ett nytt skede.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På gatorna i Moskva är förödelsen efter drönarattackerna visserligen inte att jämföra med förödelsen i Ukraina, men kriget kommer allt närmare de ryssar som är långt från fronten.
När den senaste veckans attacker inträffade var Vladimir Putin inte där. Han var i St. Petersburg där han lovade bort enorma mängder gratis spannmål. Majoriteten av de inbjudna afrikanska länderna dök inte upp. Hör Torbjörn Becker, doktor i ekonomi, om hur vägen till inflytande i FN för Ryssland, skulle kunna gå via de afrikanska länderna.
Samtidigt vid fronten pågår den ukrainska motoffensiven, vars största utmaning just nu är minor.
Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Fredrik Wadström, utsänd reporter i Kiev.
Tekniker: Joachim Persson
Programledare: Edgar Mannheimer
Producent: Marina Nilsson Malmström
SOMMARSPECIAL: Slagfälten i Ukraina har blivit en experimentverkstad i realtid för nya typer av vapen: havsdrönare, störning av teletrafik och nya appar för positionering av stridande är några exempel. Samtidigt pågår strider längs gammaldags skyttegravar, med gammal utrustning och stridsvagnar från Sovjettiden. Podden handlar denna vecka också om hur mycket ukrainska specialstyrkor egentligen opererar på ryskkontrollerad och till och med rysk mark?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkar gör Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Radiokorrespondenterna Rysslands egen Fredrik Wadström, Sveriges radios utsände i Ukraina.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Tekniker: Joachim Persson
Producent: Anna Pandolfi
SOMMARSPECIAL: Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?
Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen.
Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.
Tekniker: Brady Juvier
Programledare: Edgar Mannheimer
Producent: Anna Pandolfi
SOMMARSPECIAL: Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.
Medverkande:
Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen.
Programledare: Nina Benner
Producent: Anna Holm
Tekniker: Linus Sjöholm
SOMMARSPECIAL: Den ryska regimens propagandaapparat går på högvarv efter Wagnergruppens marsch mot Moskva: det är en enad och stark front som visas upp. Men vad vet vi egentligen om vad som pågår i Kreml just nu? Och vad har hänt general Surovikin, som tidigare var befälhavare över de ryska styrkorna i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om ett vykort som kanske kom fram, de avslagna mobilerna, privatarméer, pengar och sprickorna i den högsta militära ledningen i Moskva.
Medverkande denna vecka är Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, själv utbildad vid Generalstabskademin i Moskva och Trygve Ulriksen Skogseth, som bevakar Ryssland för Sveriges radios räkning i sommar.
Tekniker: Joar Jonsson
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Anna Pandolfi
SOMMARSPECIAL: Ryska soldater förhindrade ett inbördeskrig genom att stoppa Wagnergruppens marsch mot Moskva, hävdar Putin. Men kanske är Wagner bara ett av de monster som Putin själv har skapat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De dramatiska händelserna i helgen, då privatarmén Wagnergruppen föreföll inleda ett väpnat uppror mot Putinregimen, tolkas av många som att Vladimir Putin har börjat tappa kontrollen över sitt imperium. Wagnergruppen och dess ledare Jevgenij Prigozjin har varit viktiga verktyg för den ryska staten när det kommer till militäroperationer på platser där man själv inte kan agera, men nu verkar monstret alltså ha vänt sig mot sin skapare. Vilka andra krafter kan ha satts i rörelse?
Upproret fick en oväntad vändning då Belarus president Aleksander Lukasjenko klev in och erbjöd Prigozjin och Wagnersoldaterna en fristad i landet. Lukasjenko framställer sig nu som den som räddat både Putin och Ryssland från ett hotande inbördeskrig.
Hör om Wagnergruppen, kriget och propagandan som har bidragit till Putins uppgång, men som också kan komma att bli hans fall.
Medverkande denna vecka är Per Enerud, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.
Tekniker: Joachim Persson
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Anna Roxvall
Nya rapporter om sexuellt våld från ryska soldater, ryska attacker mot räddningsarbetet kring översvämningarna vid Kachovkadammen och ukrainska soldater åtalas som terrorister i rysk domstol.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om oroande rapporter som i helgen slog ner som en bomb i Ukraina. Brittiska The Sunday Times publicerade en artikel om något som tydligen varit känt länge i snäva kretsar men som först nu börjat talas öppet om. Ukrainska soldater som tillfångatagits av ryska soldater, det kan handla om flera hundra män, ska ha kastrerats av ryska soldater.
Medverkande denna vecka är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.
Tekniker: Calle Hedlund
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Lena Bejerot
Den ukrainska motoffensiven är igång. Så ska Rysslands trängas ut ur landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om varför den ukrainska motoffensiven startar nu och om varför den ukrainska säkerhetstjänstens chef inte säger ett ord om den. Hör också om de röda linjer som Ryssland varnat Ukraina att inte korsa, men som gång på gång klivits över. Nu väntar nästa – de kommande F-16-planen.
Medverkande:
Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, författare och före detta pressråd i Moskva. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.
Tekniker: Linus Sjöholm
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
I appen Sveriges Radio Play uppdateras nyheterna minst hundra gånger om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om du går in på Mina sidor kan du skräddarsy dina notiser. Välj bland lokala nyheter från P4, nationella och globala nyheter från Ekot, sportnyheter från Radiosporten – eller alltihop om du vill.
Mitt i den planerade storoffensiven kämpar Ukraina med översvämningarna från Kachovkadammen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör analys hur dammkollapsen påverkar den planerade ukrainska offensiven. Dessutom om de långsiktiga konsekvenserna för matpriserna i världen och om varför de båda sidorna skyller på varandra.
Medverkande:
Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent just hemkommen från södra Ukraina. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.
Tekniker: Erika Engborg
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på.
Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas.
Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva.
Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.
Tekniker: Jakob Lalér
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Därför tar desinformation allt större plats i Rysslands invasionskrig mot Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om anledningarna till att den ryska paramilitära gruppens ledare hyllar de ukrainska soldaterna i slaget om staden Bachmut.
Hör också om attackerna i den sydryska Belgorod-regionen, där en militär gruppering som påstår sig vara ryska regimkritiker, har attackerat mål inne i Ryssland.
Medverkande: Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.
Tekniker: Christer Tjernell
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Hör om Europas strategi för att hålla samman även på sikt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Invasionskriget i Ukraina påverkar hela Europa. På lång sikt blir läget allt mer ansträngt, något som Ryssland vet. Samtidigt arbetar Europa för att stå emot och fortsätta hålla samman.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Tekniker: Johanna Carell
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Vi på Radiokorrespondenterna Ryssland vill tipsa om att det går att lyssna på Fredrik Wadström också i podden Dagens Eko. Hör om hur Putins vacklande hälsa påverkar kriget.
Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med programledarna Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.
Vladimir Putin tonar ned firandet av Segerdagen på Röda torget i Moskva medan Ryssland fortsätter att bomba Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Militärorkestern spelade, soldaterna marscherade och åtminstone en stridsvagn körde förbi hedersläktaren vid Kreml-muren vid årets 9 maj i Moskva. Men Segerdagens flyguppvisning var inställd, minnesmarscherna för släktingar dödade i strid borttagna och folkmassorna på Moskvas gator fanns bortanför avspärrningar.
Hör om varför årets firande av den ryska Segerdagen var så avslaget, en dag när både minnet av andra världskriget högtidlighölls och nya fiender pekades ut.
Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare på Försvarshögskolan, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Sofie Andersson
Hör om Vladimir Putins drag i jakten på resultat inför sin årliga militäruppvisning på Röda torget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nästa vecka firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget genom en stor militäruppvisning på Röda torget. En tradition Vladimir Putin själv skapat. Hör om varför det blir viktigt för Rysslands ledare att kunna leverera resultat från invasionskriget i Ukraina när strålkastarna riktas mot honom.
Hör också om de allt mer intensiva striderna och ifall det kan ses som starten på den väntade ukrainska offensiven – och hur den ryska segerdagen spelar roll även här.
Medverkade:
Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, korrespondent för Sveriges Radio i Ukraina. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm
Trots Rysslands militära motgångar i Ukraina kan Putin inte dra sig ur det krig han startat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om varför Vladimir Putin inte längre skulle sitta på makten om Ryssland drog tillbaka sina trupper i morgon. Om varför hans position står och faller med invasionskriget.
Hör också om den ryska ledarens strategi för att undvika interna fiender och aldrig låta någon annan växa sig för stor nära makten.
Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen.
Programledare & manus: Fredrik Wadström
Producent & manus: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Hanna Melander
Läckta dokumenten från Pentagon blottar sårbarheter även för Ryssland och Vladimir Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumenten avslöjar brister i Ukrainas luftförsvar och att nya avancerade system är på väg från USA. Men de visar också att ryska specialtrupper nästan helt utplånats i invasionen av Ukraina. Hör om hur stort problem läckan är för Ryssland.
Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot.
Programledare & manus: Fredrik Wadström
Producent & manus: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm
Rysk gas går genom ukrainska ledningar. Hör om varför har Zelenskyj inte stängt gaskranen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Europa är på väg att göra sig fritt från sitt ryska energiberoende. Sanktionerna äter sig in i den ryska ekonomin och viktiga näringsgrenar går ner, enligt forskning från Yale universitetet i USA.
Hör om hur avgörande ekonomin är för Rysslands fortsatta invasion.
Samtidigt låter Ukraina rysk gas flöda genom ledningar på Ukrainsk mark. Hör om vad Ukraina kan dra för nytta av det.
Medverkande: Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare om rysk gas och tidigare korrespondent i Moskva. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joakim Carlsson
Putin hyllar den kände militärpropagandisten som sprängdes i Sankt Petersburg när kriget nu sprider sig in i Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trycket ökat i Ryssland. I landets näst största stad utförs ett bombdåd mot en känd bloggande propagandist, Vladlen Tatarsky, som tycker att kriget inte förs på ett tillräckligt effektivt sätt. Hör om varför Vladimir Putin väljer att tilldela en tapperhetsmedalj postumt till Tatarsky och teorierna om vem som ligger bakom dådet.
Ett annat tecken är gripandet av den amerikanska korrespondenten Evan Gershkovich från Wall Street Journal. Att en amerikansk journalist grips i Ryssland har inte hänt sedan Kalla kriget och gripandet får USA:s president att begära honom fri. Hör om vad Ryssland kan ha för planer med gripandet.
Dessutom tar nu Ryssland plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och Ukraina är rasande. Hör om vad de kan tänkas använda platsen till.
Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Ekots Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Josef Reinhold
Medan Ukraina strider i skyttegravarna sätter landet press på omvärlden för att slå tillbaka den ryska invasionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det globala politiska spelet mellan länder är i full gång.
Ukraina är beroende av Europas fortsatta stöd, och som landet påpekar är Europa beroende av att Ukraina får stopp på Rysslands fullskaliga invasion av landet.
Kinas högsta ledare besöker Moskva samtidigt som man skickar stöd till Ukraina. Kina vill hålla sig väl med båda länderna och agera fredsmäklare. Ukraina har inte rakt av avfärdat Kinas ambitioner om fred trots att de är långt borta - för Ukraina vill hellre ha Kina på sin sida, än på Rysslands sida.
Dessutom som stödet till Ukraina kan bli en valfråga i det annalkande valet i USA nästa år. Samtidigt uppvaktar Ryssland fler länder i Afrika.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina. Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joakim Carlsson
Nu när Putin är efterlyst för krigsbrott, så förändrar det Rysslands roll i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen väntar sig en rättegång inom överskådlig tid. Men Vladimir Putin kan inte längre resa internationellt som han vill och alla länder måste förhålla sig till en ny politisk spelplan.
Hör också om varför det ses som en trotsig handling att Vladimir Putin dagen efter arresteringsordern, för första gången besöker ockuperade områden i Donbass sedan starten på den storskaliga ryska invasionen av Ukraina.
Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, programledare.
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Marina Nilsson Malmström
Ryssland kör fast i östra Ukraina men den ryske försvarsministern är en politisk överlevare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Striderna rasar i staden Bachmut som blivit symbolisk. Mitt i striderna står Wagnergruppens grundare och försöker få mer ammunition från Ryssland.
Samtidigt stiger försvarsministern Sergej Sjojgu allt mer fram i rampljuset - trots de ryska motgångarna.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.
Tekniker - Maria Stockhaus
Programledare - Fredrik Wadström
Producent - Marina Nilsson Malmström
Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien – och hur den avvärjdes.
Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.
Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.
Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Monica Bergmark
Så tränger den ryska invasionen in i vardagen för svenskar i Ukraina, från frontlinjen till de politiska förhandlingsborden. Podden på plats i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera svenskar har åkt till Ukraina för att som frivilliga delta i både stridigheter, hjälptransporter och sjukvård. Hör om svenskarna som stöttar Ukraina, varför de är där och vad som driver dem.
Dessutom med en av de mest uppmärksammade sommarpratarna i P1, svensktalande Kateryna Martiniuk, om varför hon vägrar lämna Ukraina.
Hör också om vad som driver den svenska ambassadören som fortfarande är kvar i landet och journalisten som rör sig längs frontlinjen för att fånga svenskarnas röster. Men också om hur Ukraina fortsätter sin strävan mot den Europeiska gemenskapen.
Medverkande: Tobias Thyberg, Sveriges ambassadör i Ukraina. Alex Voronov, journalist. Kateryna Martiniuk, student
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Emilia Martin
Podden på plats i Ukraina för att se hur landet håller emot, ett år efter den fullskaliga invasionen från Ryssland. Dessutom fångar vi reaktioner efter utspelen från presidenterna Putin, Biden och Zelenskyj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är flyglarm och beskjutning under inspelningen, när podden är på plats i Ukraina. Våra två utsända team befinner sig dels nära fronten och dels i huvudstaden Kiev.
Hör om reaktionerna på den amerikanska presidentens besök i Kiev, om vardagen i kriget och om kampen för att stå emot Putins försök att få väst att tröttna.
Medverkande är korrespondenterna Lubna El-Shanti och Caroline Kernen, även utsända Johan-Mathias Sommarström och utsänd programledare Fredrik Wadström.
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Maria Stockhouse
Just nu kraftsamlar både Ryssland och Ukraina och det kan bli avgörande vem som först blir tillräckligt stark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ukraina väntar på fordon från väst. Ryssland samlar ihop soldater. Striderna fortsätter, men ännu har ingen sida i Rysslands invasionskrig mot Ukraina ett tydligt övertag.
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, forskare Martin Kragh och korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgren. Hör dem om hur Ryssland nu försöker utnyttja det krypande tidsfönster som finns så länge Ukraina väntar på stridsvagnarna från väst.
Samtidigt gör ryska propagandister utspel om att sikta mot Polen och Ukrainas grannland Moldavien får veta att Ryssland planerar statskupp för att destabilisera regionen ytterligare.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Adam Alwin
Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.
Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.
Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson
I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm
Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år.
Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson
Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.
Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.
Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.
Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.
Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm
Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.
Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken ”Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten”.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
Barn från Ukraina förs ut ur landet och adopteras bort till ryska familjer ibland utan att barnens familjer vet om det. Det kan handla om tusentals barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En konsekvens av kriget är att barn från Ukraina förs till Ryssland och senare adopterats bort till ryska familjer. Det handlar både om krigsbarn från Ukraina som skiljts från sina föräldrar och evakuerats till ryska områden och om barn som tidigare levt på barnhem i Ukraina. Ryssland däremot kallar beskrivningen att barnen förts bort mot sin vilja för propaganda. Vad som hänt med de ukrainska barnen är en av många frågor som Radiokorrespondenterna Rysslands lyssnare skickat in och som vår expertpanel svarar på. Hör också om allt från hur länge det ryska krigsmaterialet räcker till hur fattiga folk är på landsbygden i Ryssland.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Adam Alvin
Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och våra korrespondenter besvarar lyssnarnas frågor om Rysslands krig mot Ukraina hör om allt från luftförsvar till Zelenskyjs sommarhus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått sen den 24 februari då Rysslands president deklarerade att han inlett det han kallar en ”militär specialoperation”. Under året som gått har Radiokorrespondenterna Ryssland fått in en mängd frågor från våra lyssnare. För att svara på frågorna har vi samlat en expertpanel som ger svar på allt från vart vapnen tar vägen efter kriget till säkerhetspådraget runt Ukrainas president.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Adam Alvin
Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen – så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.
Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.
De intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.
En teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.
Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet
Programledare: Fredrik Wadström
Producenter: Marina Nilsson Malmström och Katja Magnusson
Tekniker: Matilda Eriksson
Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.
Samtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.
Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.
Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, Truesec
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.
Mängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland.
I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättare
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jari Hänninen
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Ryssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
I det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ”alla tillgängliga medel” för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka – i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.
Ryssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen – en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.
Striderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.
Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic Council
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?
Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.
En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.
Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?
Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.
Både Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst – något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.
När ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Monica Bergmark
Producent: Katja Magnusson
Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.
De ryska styrkorna har haft en rad motgångar – en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.
Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
Ljudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.
Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt – Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.
Efter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en ”militär specialoperation” i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.
Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joar Jonsson
Rysslands president har deklarerat att fyra ockuperade regioner i Ukraina har annekterats. Men samtidigt tar Ukraina tillbaka land i området. Hör om luckorna i Putins plan för att ockupera Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen genomfördes det som Ryssland kallat ”folkomröstningar” i fyra regioner i Ukraina, men dessa omröstningar beskrivs av oberoende bedömare som fejkade skenomröstningar. Soldater med vapen har gått runt och tvingat folk att lägga sin röst. Men trots att omröstningarna helt saknar legitimitet så har Rysslands president Vladimir Putin använt resultaten för att hävda att folket i dessa områden nu vill tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. I ett tal på Röda torget nyligen sa Putin att de här delarna av Ukraina nu ska ses som ryskt territorium och ska försvaras som om det vore Ryssland. Människorättsgrupper har beskrivit hur de ryska ockupationsstyrkorna fängslat, torterat och dödat personer i dessa områden. Även om Putins agerande fördömts av en rad ledare världen över så verkar Rysslands president fast besluten att genomföra sin plan. Men trots att Ryssland hävdar sig ha rätt till de fyra delarna så kontrollerar Putins styrkor idag bara delar av området. Hårda strider rasar på flera frontlinjer och de senaste veckorna har Ukraina tagit tillbaka en mängd byar och städer i just de här de ockuperade områdena.
Samtidigt som Ryssland med militär makt försöker hålla kontrollen över ockuperad mark så genomför ukrainska partisaner attacker inne på ryskkontrollerade områden, långt bakom frontlinjerna. Partisanerna utlöser sprängladdningar vid strategiska mål och lämnar avgörande information som gör att ukrainska styrkor kan attackera ryska positioner.
Hör hur den ryska ockupationsmakten vacklar då Ukraina fortsätter att göra motstånd.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joar Jonsson, Torbjörn Andersson
Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ”ingen mobilisering till graven” och ”nej till kriget”. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.
Det har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joar Jonsson
Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.
Det var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en ”militär specialoperation” inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnant
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Susanne Martinsson
Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas ”en militär specialoperation" – det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har ”olika sorters vapen att använda” vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.
Ryssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.
Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.
Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Susanne Martinsson
När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Stina Fagerberg
Ukraina har tagit tillbaka stora landområden de senaste dagarna och de ryska trupperna har tvingats bort från flera strategiska städer. Hör om dramatiska motgångar för Putins styrkor i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter en kraftig ukrainsk motoffensiv har ryska styrkor snabbt fått lämna stora delar av Charkiv-provinsen i nordöstra Ukraina. Kvar längs vägen finns övergivna ryska militärfordon, vapen och annat ryskt krigsmateriel. Ukrainas president Zelenskyj beskriver offensiven som en stor seger men även ryska propagandakanaler har medgett att Putins armé fått retirera. I helgen skulle en rysk artist ha hållit en rysk-patriotisk konsert i staden Izium för att fira de ryska framgångarna, men konserten fick ställas in eftersom de ryska trupperna i stället snabbt fick ge sig av. Ryska debattörer och lokalpolitiker har också börjat ifrågasätta kriget och president Putin. Hör vad de ryska bakslagen betyder för president Vladimir Putins ställning och vad som kan bli Rysslands nästa drag.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jari Hänninen
En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara – vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.
I slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far – den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om Ukraina
Bland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i Moskva
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen ”glasnost” (öppenhet) och ”perestrojka” (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris – enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.
Michail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den ”demokratiska chans” som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.
Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jacob Gustavsson
Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.
Det var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade ”orangea revolutionen” ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.
År 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Monica Bergmark
Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en ”särskild militäroperation” trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.
Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporter
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
Rysslands invasion av Ukraina har drivit miljontals på flykt och lett till stort lidande. Hör våra korrespondenter om att bevaka kriget på plats och om deras starkaste minnen av sex månaders krig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sen den ryska invasionen inleddes den 24 februari har Sveriges Radio haft olika reportrar på plats i Ukraina. De har skildrat död, krigsbrott, splittrade familjer men också glimtar av vardagsliv mitt i kriget. Nu är de hemma i Sverige och berättar om arbetet i Ukraina och hur det är att jobba tillsammans i en krigszon.
Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorrespondent, Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.
Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på Ekot
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Behzad Mernoosh
Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
Nyligen jämförde sig president Putin med tsar Peter den store och antydde att Ryssland nu kan komma att erövra ännu mer land än i Ukraina Om Putins gränslösa ambitioner att bli en historisk hjälte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 9 juni höll Rysslands president Putin ett tal där han direkt jämförde den ryska invasionen av Ukraina med tsar Peter den stores krig på 1700-talet. Det stora Nordiska kriget var mot Sverige och Putin antydde att, precis som då, är det idag hans uppgift att ta tillbaka landområden han anser vara ”ryska”. Det var inte första gången som Vladimir Putin använt hotfulla historiska referenser för att rättfärdiga sitt eget agerande och ignorera de gränsdragningar som finns idag. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra månader, men målet för den ryska invasionen har omformulerats flera gånger. Först sas det att syftet var att ”avnazifiera” Ukraina, sen har det talats om att ta över Donbas och sen om att återta hela det landområde som Putin anser tillhör Ryssland. Hur långt är president Vladimir Putin beredd att gå för att nå sina mål och vad är hans grandiosa plan?
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.
Efter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joakim Persson
Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.
Källor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.
Det är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
Sen kriget bröt ut håller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj dagliga tal till folket. Hör hur han genom sin retorik, sina filmer och sin person påverkar hur Ukraina uppfattas i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Volodymyr Zelenskyj är den kände komikern som spelade president i tv-satiren ”Folkets tjänare” men som sen valdes till Ukrainas verklige president. Tidigare har han gjort humorsketcher där han drivit hårt med Rysslands president Vladimir Putin. Nu leder Zelenskyj landet genom ett krig efter att Putin inlett det han beskriver som en ”specialoperation” mot Ukraina. Idag utnyttjar president Zelenskyj hela sin dramaturgiska förmåga och erfarenhet från filmbranschen för att sprida Ukrainas budskap över världen. Han har hyllats för sina starka tal och genomtänkta retorik. Men kritiker anser att han inte tillräckligt uppmärksammade hotet från Ryssland före invasionen. Hör hur Ukrainas president nu lyckats få hela världen att lyssna på hans budskap om Ukraina.
Född 1978 i en judisk familj i dåvarande Sovjetunionen/nuvarande Ukraina.
Var komiker i humorgruppen ”Kvartal 95”.
Valdes till president år 2019.
Företräder partiet ”Folkets tjänare” med samma namn som tv-serien han spelade i.
Gick till val på att minska korruptionen men har kallats för populist av kritiker.
Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jacob Gustavsson
Ryska styrkor har tryckts tillbaka från Ukrainas näst största stad Charkiv och hundratals ryska soldater dog när de misslyckades med att korsa en flod. Hör om svårigheterna för Putins armé.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När de ryska trupperna försökte ta sig över floden Donets i östra Ukraina blev de beskjutna av ukrainskt artilleri, pontonbroar som lagts över floden trasades sönder och ett stort antal ryska soldater dödades. Men det är bara ett exempel på hur Putins styrkor misslyckats med ta sig fram i Ukraina. De ryska militären tros ha lidit stora förluster i kriget och det ukrainska motståndet har varit hårdare och mer effektivt än väntat. Hittills har de stora militära framgångarna i det Vladimir Putin beskriver som en ”specialoperation” i Ukraina uteblivit.
Den ryske pensionerade översten och militärexperten Michail Chodarjonok har sagt på rysk statlig TV att de ryska trupperna har problem och att Ryssland är isolerat, men ett par dagar senare har han tagit tillbaka sina uttalanden. Men samtidigt kan utvecklingen vända snabbt. Systematiska attacker mot bränsledepåer i Ukraina gör att den ukrainska armén riskerar att bli utan bränsle till sina stridsfordon. Hör om bakslagen för de ryska styrkorna och om de svaga punkterna i Ukrainas försvar. Vi beskriver också varför bedömare tror att Vladimir Putin inte kan acceptera en rysk förlust i Ukraina.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina och David Carlqvist, reporter på Ekot som bevakar försvarsfrågor
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joachim Persson
Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorier för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att ”väst” gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.
Rysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformation
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Klas Österman
Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller ”det stora fosterländska kriget”som det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara ”moderlandet” och la skulden för kriget på västvärlden och Nato.
Radiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.
Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, Rysslandskorrespondenter
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.
Om Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds Universitet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tim Kellerman
Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien ”Folkets tjänare” där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen ”Kiborgi” på engelska: ”Cyborgs: Heroes Never Die” som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman ”I det heliga Rysslands tjänst” förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?
”Det vita gardet”av Michail Bulgakov
”Hadji Murat” av Lev Tolstoj
”Vid glömskans rand” av Sergej Lebedev
”Tiden Second hand” av Svetlana Aleksijevitj
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Stina Fagerberg
I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras.
Oligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas ”Putins personliga bankir”. Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som ”en av Putins favorit-oligarker”. Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht.
En annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Torbjörn Becker, expert på rysk ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Ljudtekniker: Andreas Ericsson
Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Verkligheten i Butja
Lubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.
Propagandan i Ryssland
I Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.
Programledare: Jesper Lindau
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina
Johanna Melén, Rysslandskorrespondent
Producent: Lena Bejerot
Tekniker: Jakob Gustavsson
När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Liken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Putins maktbas och gamla arbetsgivare är säkerhetstjänsten FSB, fd. KGB. Hör experterna om Putins tid vid Ryska säkerhetstjänsten och hur den präglat honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Johanna Melén, vår Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare FOI, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Ukrainas motstånd, informationskriget och den militära strategin. Hör experterna om Vladimir Putins misslyckanden i kriget i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut och Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Ryssland är ett land med djupa erfarenheter av att göra motstånd. Inte minst nu under Putins hårda tillslag mot all opposition i Ryssland, som kulminerat under invasionen av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Oleg Orlov från Memorial, om striden om historieskrivningen, striden om hur ryssar ska minnas sin historia, en avgörande strid för Vladimir Putin. Vi ställer också frågan om Ryssland nu är en diktatur, ett totalitärt samhälle?
I programmet pratar vi också om Aleksej Navalnyj, varför hans rörelse varit så farlig för Vladimir Putin och om det är så att en rysk liberal verkligen automatiskt är emot invasionen av Ukraina. Pussy Riot och Maria Aljochina berättar vi också om, om hur Punkbönen i Frälsarkatedralen blev ett tillfälle för det Putinska systemet.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Hyreshus i brand efter träff från artilleri och helförstörda sjukhus. Varför skjuter Ryssland på bostadsområden i Ukraina och vad gäller för civila i ett krig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är egentligen Vladimir Putins strategi, varför angriper han så många civila mål? En av de städer där många civila drabbats mycket hårt av Rysslands krig i Ukraina är kuststaden Mariupol som en gång hade mer än 400 000 invånare. Staden bombas dag ut och dag in och är belägrad av ryska styrkor. Folk har svårt med mat och vatten och döda får ibland lämnas ute på gatan.
Krig handlar ju en hel del om våld, men är inte utan ordning och det finns det som kallas ”Krigets lagar” eller ”den humanitära rätten”. Det som ska göra det omänskliga i krig mer civiliserat. En kärna är de fyra Genèvekonventionerna från 1949, speciellt den fjärde som gäller skydd av civila i krig.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson Totalförsvarets forskningsinstitut, Gregor Noll, professor i internationell rätt på Göteborgs universitet.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Det ryska folket, presidentens inre krets eller ekonomiska sanktioner. I Radiokorrespondenterna Ryssland tittar vi på vad som skulle kunna vara nyckeln för att få Vladimir Putin att avsluta kriget i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kan det ryska folket stoppa Vladimir Putin, eller kommer de att sluta upp bakom honom? De ekonomiska sanktionerna, kan dom stoppa Putin? Vad händer om Ukraina vinner kriget? Kommer den inre kretsen att göra slut på Putin?
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.
Kiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Den ryska invasionen är beordrad av Vladimir Putin, men bakom honom finns flera andra personer. Vilka är männen i Putins inre krets och vad har dom för makt ?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är sjätte avsnittet.
I Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vi om Putins närmaste män: försvarsministern Sergej Sjojgu som ligger bakom annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Jevgenij Prigozjin, som kallas ”Putins kock”, som ligger bakom påverkan på det amerikanska presidentvalet och kopplas till legosoldaterna i företaget Wagner. Hör också om Nikolaj Patrusjev, gammal FSB-chef som känt Putin sedan 1970-talet, nu sekreterare i Säkerhetsrådet.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Martin Kragh UI och Bo Petersson, professor i statsvetenskap IMER vid institutionen för Globala politiska studier.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman och Lena Bejerot
Ryssland har inlett en attack mot grannlandet Ukraina. Hör om döden för den europeiska säkerhetsordningen, om Putins alltmer auktoritära styre, och vi frågar oss om detta är början på Putins fall?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är femte avsnittet.
Sedan Ryssland började samla trupp längs med Ukrainas gränser har projektet handlat om att med militär makt sätta press på NATO, USA och EU. Vladimir Putin verkar nu sikta på att ta hela Ukraina militärt. Vi samtalar om det då innebär döden för den så kallade europeiska säkerhetsordningen?
Det finns många grenar på det putinska trädet. Inne i Ryssland har systemet kring Putin under en längre tid slagit till allt hårdare mot alla former av opposition, mot det civila samhället som vill beskriva utveckla Ryssland på ett sätt som avviker från Vladimir Putins. Vi diskuterar om attacken mot Ukraina är en annan del av samma auktoritära system.
Den ryska attacken mot Ukraina får snabbt ekonomiska effekter. Både från de ukrainska städerna Mariupol och Charkiv kommer röster om att det är köer till bankomater och i mataffärer. Vladimir Putins framtid är också kopplat till om han kan leverera en bra vardag till de ryska medborgarna, annars kan förändringar komma fort.
Medverkande: Johann Melén, Rysslandskorrespondent, Maria Persson-Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson. FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut och Torbjörn Becker, SITE, Stockholm Institute of Transition Economics.
Programledare: Jesper Lindau
[email protected]
Avsnittet spelades in på torsdagsförmiddagen den 24 februari.
Hör om Putins militära muskler: om soldater, stridsvagnar och stridsflygplan. Radiokorrespondenterna Ryssland om dom stridskrafter Ryssland samlat längs med Ukrainas gränser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är fjärde avsnittet.
Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, sedan annekteringen av Krim. Det som är speciellt åtta år senare är den extremt stora ansamlingen av stridskrafter runt Ukrainas gränser. I Radiokorrespondenterna Ryssland talar vi om vilka dessa uppemot 150 000 ryska soldater är, och om deras syfte. Att försörjningslinjerna är kompletta, vilket budskap vill Vladimir Putin skicka till väst med det?
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Per Enerud författare och journalist.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Vad spelar ekonomin för roll när Ryssland hotar med krig i Europa? Hör om rysk ekonomi, om sanktioner, gasledningar och villkoren i den globala ekonomin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är tredje avsnittet.
Ryssland har samlat stora militära styrkor runt Ukrainas gränser. Bakom soldater och stridsvagnar på en markplätt finns som alltid pengar och ekonomi. I det här avsnittet pratar vi om om den ryska ekonomin som är ungefär lika stor som Italiens, om varför det är farligt för Ryssland att Ukraina lyckas ekonomiskt, om Ryssland ekonomiskt förberett sig för krig och om Ryssland verkligen har råd att attackera Ukraina.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kristian Åström Ekonomikommentator, Torbjörn Becker SITE
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Hör om Rysslands ställning i världen och om kampen om den geopolitiska strukturen. Hör också om relationen mellan Moskva och Peking.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är andra avsnittet.
Det som Ryssland nu gör, och det som NATO svarar med, det som händer längs med gränsen till Ukraina, det är en del av en större kamp om hur den geopolitiska strukturen i världen ska se ut. Både Ryssland och Kina talar om en multipolär värld, där de har sina egna intressesfärer, världar där USA, NATO och EU håller sig borta. USA har ju länge velat rikta mycket mer av sin kraft mot Stilla Havsregionen och Kina, men räcker kraften nu när Ryssland utmanar i Europa?
Det är ju nu Vinter-OS i Peking. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer till skillnad från många andra ledare att besöka OS i Peking och hälsa på Kinas ledare Xi Jinping. Hur tänker man i Peking, 600 mil bort från Ukraina, om varför Ryssland samlar så mycket trupp vid Ukrainas gräns? Hur tänker man i Moskva om den allt mäktigare grannen i Öster och hur hanterar Vladimir Putin att Kina har så pass mycket större ekonomiska muskler. I Moskva finns en beundran över att Kina behållit diktaturen och inte bara kollapsat som Sovjetunionen gjorde.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Hanna Sahlberg Kinakommentator samt Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Konflikten mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att trappas upp. Hör om vad som händer på gränsen mellan länderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är första avsnittet.
Risken för ett större krig i Europa har inte varit så här hög sedan krigen på Balkan på 1990-talet. Ryssland har fört fram stora styrkor till gränsen mot Ukraina, andra styrkor finns i Belarus och i söder på det annekterade Krim. Krig är alltid lokala, dom berör människor i deras vardag. Våra korrespondenter Johanna Melén och Maria Persson-Löfgren berättar om livet vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Johanna besökte gränsen helt nyligen och Maria var i samma trakter i Ukraina för en tid sedan.
Vår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar om vad som händer i NATOs högkvarter, om den omskakande nya situationen, Rysslands krav på väst och USAs svar som kom per vanligt brev till Moskva. Vi hör den nederländske utrikesministern Wopke Hoekstra om evakueringar från Kiev. Våra Rysslandskorrespondenter samtalar om vad som ska hända nu, är det nu det blir farligt. Fram tills idag gick det mesta att förutse, men nu när USA och NATO sagt nej till Rysslands krav, kan då vad som helst hända?
USA, NATO och EU har försökt avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina genom att hota med enorma sanktioner. Det skulle kunna vara att Ryssland sparkas ut ur det internationella betalningssystemet SWIFT. Det är inte de första sanktionerna mot Ryssland och frågan är om det kommer att fungera.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
Hur löst sitter Boris Johnson efter avslöjanden om fester på Downing Street mitt under lockdown? Hör om premiärministerns position, om två år av pandemi och om britternas ilska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Frida Fagerlund, journalist på Aftonbladet och Viaplay
Phelan Chatterjee, journalist på nyhetsbyrån AP.
Programledare: Stephanie Zakrisson
Producent: Irma Norrman
Hör om Danmarks judiska minoriteten 6 år efter attacken mot Köpenhamns synagoga. Reportage om hur huvudstaden hanterat sina el-sparkcyklar. Och Danmark vill bli helt oberoende av fossil energi till 2050 så nu satsas stort på havsbaserad vindkraft, följ med till Skandinaviens största vindkraftspark ute i Östersjön.
Radiokorrespondenterna summerar läget i USA ett år efter att Trumpanhängare stormade kongressen i Washington. Hör om det politiska spelet, det omfattande utredningsarbetet och hur det som skedde den 6 januari 2021 har påverkat tilltron till den amerikanska demokratin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Khavar, korrespondent i Washington
Programledare: Roger Wilson
Producent: Irma Norrman
Tyskland har fått en ny regering och en ny förbundskansler. Men vem är Olaf Scholz och vart vill hans trepartikoalition föra Europas folkrikaste land och största ekonomi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jona Källgren TV4 och Lovisa Herold från DN.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Irma Norrman
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om migration i Latinamerika. Vi hör bland annat om haitiska migranter som drömmer om ett nytt liv i USA. Vi hör också reportage om venezolanska migranter i Colombia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Hans Magnusson, Sveriges ambassadör i Guatemala.
Programledare: Ivan Garcia
Producent: Irma Norrman
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om energiomställning och energieffektivisering. Vi hör bland annat om läckande hus i England. Vi hör också reportage från en by i Tyskland som går i bräschen för innovativ energilagring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Björn Sandén professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Tekniska högskola och Brigitte Knopf generalsekreterare för forskningsinstitutet Mercator i Berlin. I programmet medverkar även Joanne Wade som är specialist på energieffektivisering.
Programledare: Marie-Louise Kristola
Producent: Irma Norrman
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin.
Programledare: Peder Gustafsson
[email protected]
Producent: Irma Norrman
[email protected]
För en knapp månad sedan var Ann Linde på officiellt besök i Israel, det första svenska utrikesministerbesöket på över 10 år. Ann Lindes företrädare, Margot Wallström, var inte välkommen efter Sveriges erkännande av Palestina. Wallström beskylldes till och med för antisemitism efter uttalanden hon gjort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men nu har relationen Sverige-Israel reparerats. Israels utrikesminister Yair Lapid rördes till tårar under Ann Lindes besök. Den förbättrade relationen handlar dels om att Israel har en ny regering där Benjamin Netanyahu inte ingår. Men också om Sveriges arbete för att bekämpa antisemitism.
I Radiokorrespondenterna möter vi Ann Linde, de israeliska akademikerna Amos Goldberg och Eva Illouz, som är kritiska till hur man definierar antisemtism, och den palestinske arbetaren Ayman Mosleh från Gaza, som är en av de ca 10 000 arbetare som för första gången på två decennier släpps in i Israel för att jobba.
USA räknar i skrivande stund till över 700 000 döda med covid-19 i landet. Hur har president Joe Biden egentligen lyckats hantera pandemin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Cecilia Khavar, USA-korrespondent, samtala med USA-kommentator Ginna Lindberg om den just nu så impopuläre president Biden. Och så berättar Roger Wilson, USA-korrespondent, för närvarande stationerad i San Francisco, om hur vaccinationskraven påverkat människor i USA.
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om ett sårigt land, sönderslitet av krig och terror. Men även här i Irak finns framtidshopp, kulturliv och inte minst masgouf: den så goda grillade fisken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mellanösternkorrespondenten Johan-Mathias Sommarström samtalar om Iraks framtid med Lahib Higel, Irakanalytiker på International Crisis Group i Bagdad.
Den historiska rättegången kring terrorattentaten i Paris väcker mardrömmen till liv igen. Hur har dåden förändrat Frankrike? Har nya lagar och säkerhetspådrag gett fransmännen mer trygghet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marc Hecker, forskare på avdelningen för säkerhetsstudier vid franska institutet för internationella relationer, Ifri, Stephanie Zarev, överlevare efter attentatet i konsertlokalen Bataclan i Paris m.fl.
Programledare: Marie Nilsson Boij
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Radiokorrespondenterna handlar idag om Ungern där valfebern börjar stiga - kan en för första gången enad opposition utmana premiärminister Orban?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om hbtq-stämpade barnböcker som göms undan i bokhandlarna. Och om ett parti som vill lägga högerextremismen bakom sig och om en avlyssningsskandal som fortfarande gäckar.
Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis tar oss med till Ungern där valfebern stiger inför valet i april nästa år.
I USA pågår den hetaste striden om aborträtten på många årtionden. Vi går på galamiddag med firande abortmotståndare och möter Nick som riskerar att bli straffad för att hjälpa någon som vill göra abort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan stoppade en amerikansk domare tillfälligt den omdiskuterade lag i Texas som i praktiken förhindrar att aborter utförs i delstaten, beslutet överklagades snabbt och gav Texas rätt att införa förbudet igen.
Men den juridiska och politiska striden om abortfrågan är långt ifrån över. Kanske är perioden då kvinnor hade rätt till abort i USA på väg att ta slut.
Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, rapporterar från Texas.
Av: Caroline Kernen
Producent: Nina Benner
Radiokorrespondenterna
Militärkupper i Västafrika, oheliga allianser på annat håll, och så miraklet i Zambia i ett val som förvånade alla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäst är Mette Bakken som i många år arbetat med demokrati- och valfrågor i Afrika, nu inom EU:s enhet som ansvarar för valobservatörer.
Veckans Radiokorrespondenterna kommer från New York, där Roger Wilson möter svenskarna som skrivit böcker om hur staden lamslogs och stängdes ner på grund av Covidpandemin i början av förra året. Men vi ska också prata om stadens framtid. Hur ser det nya normala när staden reser sig på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Per Bjurman (Aftonbladet), Helena Gustavsson (frilans), Charlie Bennet (Frilans).
Programledare: Roger Wilson
Producent: Mark Malmström Fast
Tekniker: Ben McHugh
Sedan 2015 har Alice Petrén bevakat flykting- och migrationsfrågor, nu slutar hon på Sveriges Radio och samlar i det här programmet intryck från några av hennes reportageresor världen över.
Dags att rita upp kartan inför höstens viktigaste val. Vem ska axla Angela Merkels mantel, vilka ska styra Europas tyngsta land? Allt du behöver veta om läget i Tyskland innan du går in i semesterläge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jona Källgren som är TV4:s korrespondent i Tyskland och Lovisa Herold som är DN:s Berlinkorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Mark Malmström Fast
Tekniker: Brady Juvier
Kinas befolkning åldras snabbt, samtidigt föds färre barn. Hur påverkar den demografiska utvecklingen världens än så länge folkrikaste land och när överger Kina sin barnbegränsningspolitik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg sänder från Peking och gäst i programmet är Lisa Eklund, docent i sociologi vid Lunds universitet som forskar på Kinas befolkningsfrågor.
Hör reportage från Kinas ”rostbälte”, de nordöstra delarna av landet där befolkningen redan börjat minska.
Hör också om varför unga kvinnor och män tvekar inför att gifta sig i megastaden Shanghai.
Björn Djurberg, Peking
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
USA är tillbaka med höjda klimatmål men nu krävs att Kina växlar upp om världen ska klara klimatutmaningarna. USA och Kina måste kunna prata klimat trots att det är så spänt mellan dem. Klarar de det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Anders Turesson, fd svensk chefsförhandlare i internationella klimatfrågor och Karl Hallding, forskningsledare på Stockholm Environment Institute.
Militärens maktövertagande i en kupp den 1 februari har lett till en våg av demonstrationer. Militärens svar är brutalt, död och massfängslanden men protesterna avtar inte. Vad händer i Myanmar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Johan Hallenborg, tillförordnad chef vid svenska ambassadens sektionskansli i Myanmar. Han har lång erfarenhet av att jobba i landet, bland annat under den nu avsatta regeringens tid vid makten. Hur blev militären en stat i staten och varför är kvinnorna särskilt utsatta nu?
Programledare: Peder Gustafsson
[email protected]
Pandemin har satt stor press på Islands turistbaserade ekonomi. Kan ett vulkanutbrott få turisterna att återvända? Om vägen framåt för öriket som snart går till val.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Island.
Programledare: Carina Holmberg
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Glädjescener utbröt när beskedet kom att den före detta polisen Derek Chauvin döms för dråp på afroamerikanen George Floyd. Nu väcks hopp om en bättre framtid för nästa generation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar från George Floyd Square i Minneapolis och Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg om ett omvälvande år av protester, om arvet från medborgarrättsrörelsen och om vad domen kan leda till.
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Grannarna i öster har genomlevt ett år med strikta restriktioner, hur har det förändrat Finland och finländarna? Och så får vi någon sorts svar på frågan vi alla undrar över: När är pandemin över?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Susanna Ginman, chef för opinionsavdelningen på Hufvudstadsbladet samt performancekonstnärerna Joanna Wingren och Sonja Ahlfors.
Programledare: Lubna el-Shanti
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Det har varit produktionsproblem och uteblivna leveranser, interna bråk om fördelning av vaccin och dispyter med andra länder om export. Vad skulle man ha gjort annorlunda och hade det spelat någon roll?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Richard Bergström, Vaccinsamordnare.
Trots att Brexit-frågan slutgiltigt avgjorts står nu Storbritannien mitt i en jättedebatt om unionens framtid. Kommer den att hålla ihop? Om Nordirland, Skottland och vaccinet som kanske kan förena.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Daniel Alling
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Snart 60 år efter kriget i Algeriet och självständigheten från Frankrike är relationen fortfarande känslig som ett öppet sår. Varför är det så och vad krävs för att såret ska läka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Inga Brandell, professor emerita i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Programledare: Marie Nilsson Boij
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Som en av få journalister i världen har Johan-Mathias Sommarström fått en exklusiv chans att återvända till krigets Jemen. Möt vardagen på båda sidor av stridslinjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Krigets Jemen brukar kallas världens största humanitära kris. Väldigt få journalister släpps in i landet för att besöka både den södra, regeringskontrollerade delen och de områden som kontrolleras av houthi-rebellerna, landets norra delar och huvudstaden Sanaa. Följ med till huset precis vid fronten i staden Taiz, möt mormodern som kämpar för att hitta mat åt barnbarnen, läkaren på sjukhuset för undernärda barn och mannen som hoppas att en bröllopsfest återigen ska bli en helt normal del av livet.
Det här avsnittet finns också i en längre engelskspråkig version.
Ett program av: Johan-Mathias Sommarström
[email protected]
Producent i fält/field producer: Ahmed Baider
Producent: Ulrika Bergqvist.
[email protected]
As one of few reporters Johan-Mathias Sommarström got a chance to travel to both the South, government-controlled areas and the Houthi-controlled North. Hear the civilians on both sides of the war.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
It’s called the worst humanitarian disaster in the world. Very few journalists get a permit to visit the country, let alone a chance to visit both the government-controlled areas with the city of Aden in the South and big parts of Taiz, and the North, Houthi-controlled areas with the capital Sanaa and the other side of the city of Taiz.
Meet the family with a house right on the frontline, the despair at a hospital with malnourished children and the man who puts his hope to a future where a wedding-party is a normal part of daily life again.
Field producer: Ahmed Baider
English speaking host: Bradley Secker
Vem är han bloggaren, politikern och fången Aleksej Navalnyj och blir han den som på riktigt kan utmana president Vladimir Putin om makten?
Locket på gäller på allt fler platser. Konflikten i Tigray, valet i Tanzania utländska journalister fick inte tillträde. Men Sveriges Radios afrikakorrespondent Richard Myrenberg var där ändå. Det här är Radiokorrespondenterna med mig Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regionen Tigray har i månader, alltsedan konflikten började i november, varit i det närmaste totalisolerad från omvärlden. Det är först på senare tid som en del kommit fram på fasta telefoner.
I Tanzania är det inte lika illa – men där fick utländska journalister helt enkelt inte tillstånd att bevaka det senaste valet på plats.
Gäst i programmet: Kjetil Tronvoll, norsk forskare och professor inom freds- och konfliktkunskap vid Björknäs universitet med inriktning på Eritrea, Etiopien och Zanzibar.
För drygt ett år sedan stängdes gränsen mot Danmark och det som bara var ett streck på kartan blev en spricka genom Nordens folkrikaste region. Hur ska Öresundsregionen gå vidare efter pandemin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Carl-Johan Sonesson (M), regionstyrelseordförande i Skåne.
Följ med till interneringsläger i norra Syrien där vi möter IS-mammorna och deras barn och till ungdomsanstalten för pojkar som tidigare stred för IS. Vad ska hända med barnen nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Malena Rembe, tidigare Mellanösternanalytiker på SÄPO och utsänd i Mellanöstern för Röda Korset.
Följ med på en resa genom ett valår sett ur ungas perspektiv. Hur är det att leva med en politisk motståndare? Möt familjer som försöker läka såren efter valrörelsen som skapat sprickor mellan generationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Caroline Kernen
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Följ med till den bulgariska elitens gamla semesterpärla som hamnade i fritt fall när folk drog. Och till Ungern, där familjer kan bli skuldsatta om de inte skaffar barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marin Kolk demograf vid Stockholms universitet, knuten till Institutet för Framtidsstudier.
Programledare: Filip Kotsambouikidis
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Europas befolkning blir allt äldre och det ställer andra krav på samhället. Men i Paris står leksaksbutikerna tätt och Sverige tillhör faktiskt de länder som är bäst förberedda för en ny tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent och Maria Stanfors, professor i Ekonomisk historia vid Lunds universitet med fokus på demografi.
Programledare: Alice Petrén
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
I höst lämnar Tysklands förbundskansler politiken efter mer än 15 år. Vilka gör sig nu redo att axla Merkels mantel och leda Europas folkrikaste land och vad krävs för att ta Tyskland in i framtiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sveriges Radios tidigare korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt.
Programledare: Caroline Salzinger
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Följ med Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia till Maradonas fattiga hemkvarter i Buenos Aires, Argentina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör också Radiosportens Susanna Andrén om den nyligen avlidna fotbollslegenden, omtalad för sitt drogmissbruk sin kvinnomisshandel och sin revolutionsromantik.
Den digitala och teknologiska utvecklingen i Kina går kanske snabbare än någon annanstans. Vart är Kina på väg när det styrande kommunistpartiet säger sig prioritera teknologisk självförsörjning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios Kinakorrespondent Björn Djurberg försöker ta reda på svaret på de frågorna tillsammans med gästen Tom Xiong, svensk tech-profil och entreprenör som i många år jobbat utifrån Shanghai och som även driver podcasten ”Den digitala draken”, om Kinas digitala utveckling.
Du hör också reportage från kinesiska e-handelsjätten Jingdong och om telekomjätten Huaweis nya operativsystem som är tänkt ska utmana de amerikanska jättarna Google och Apple.
Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola samtalar med Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institut och Rebecka Carlsson, författare och hållbarhetsentreprenör.
Samtidigt som Coronapandemin drabbat Thailand har demonstrerar studenterna mot regeringen och det heliga kungahuset. Vad vill dom?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När inga turister kan komma in i landet bidrar det till att ekonomin är i fritt fall. Och så besöker vi ett pensionärshem för elefanter.
För bara ett år sedan uttalade politikerna i Nordiska rådet visionen om att Norden skulle bli världens mest hållbara och integrerade region. Idag är bilden en helt annan. Längs gränsen till Sverige står norska hemvärnet och vaktar. Brödrafolkens väl har bytts ut mot något helt annat. Sverigeskam och Sverigeskräck är nya begrepp som som svenskar i Norge fått förhålla sig till.
Medan världens strålkastarljus riktades mot Sverige under våren hamnade Finland lite i skymundan. Nu är det vår granne i öst som sticker ut i statistiken, ett land som kan ha klarat krisen bättre än många andra länder i Europa. Hur kommer det sig att det har gått så bra? Är det för landets krisberedskap, eller kvinnodominerade regering? Hör nordenforskaren Johan Strang, Finlands tidigare president Tarja Halonen och landets hälsosäkerhetschef Mika Salminen.
Det har gått tre veckor sedan Joe Biden utropades till segrare i det amerikanska presidentvalet, men Donald Trump fortsätter att vägra erkänna sig besegrad. Vilka konsekvenser kan hans anklagelser om valfusk få och vilken roll kommer han spela i det amerikanska samhället? Hör också New York-korrespondent Fernando Arias och USA- kommentator Ginna Lindberg, i ett program om det valefterspel som saknar motstycke i den amerikanska historien.
Belgien har drabbats hårt i coronapandemin, med över en halv miljon smittade och omkring 15.000 döda. Hör Belgiens motsvarighet till Anders Tegnell, Steven Van Gucht om varför det har gått så illa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter.
I Frankrike har kampen mot islamistisk terrorism nått en ny dimension. Genom att i lag stärka den franska religionsneutraliteten och de republikanska värderingarna vill presidenten bekämpa separatistiska miljöer där han menar att radikal islamism gror.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad innebär lagförslaget mer konkret? Och hur ser utmaningarna ut?
Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij intervjuar kommunikationskonsulten och frankrikekännaren Tomas Lindbom.
Varför är TV-serien the Crown så väldigt populär och tittar The Queen själv? Hur mår egentligen den brittiska monarkin efter ett nytt jobbigt år, annus horribilis? Londonkorrespondenten Daniel Alling tillsammans med bl a hans företrädare på posten Agneta Ramberg sänder utanför Buckingham Palace.
Danmarkkorrespondent David Rasmusson träffar Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på arktisk politik. Tillsammans försöker de förklara vad som händer när när isen smälter och stormakternas intressen kolliderar i Arktis.
I mer än två månader har protesterna mot diktatorn Aleksander Lukasjenko pågått. Tusentals människor har gripits, många har misshandlas och torterats i häkten och fängelser. Trots det fortsätter folk att demonstrera. Möt motståndsturister, sagosångare och kamp-pensionärer från Belarus och få svar på er undran om vad Mamma Mu hade gjort i Minsk.
Skräckrapporterna om Afrika och corona var många i våras. Pandemin skulle slå hårt mot kontinenten sas det. Men så blev det inte. Relativt få har dött, flera länder har varit proaktiva att bekämpa pandemin. Fördomarna om Afrika kom på skam. Ekonomiskt har smittan och nedstängningarna däremot inneburit ett hårt slag för vanliga människor.
Turkiet är inblandat i flera konflikter i närområdet, nu senast Nagorno-Karabach. Har president Tayyip Erdogan storpolitiska ambitioner? Vad ligger bakom landets förhöjda internationella profil?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledaren Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios korrespondent i Istanbul, intervjuar experter i Turkiet och Sverige som ger en mångfacetterad bild av den turkiska utrikespolitiken i dag.
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Grekland och Turkiet har står på randen till militär konfrontation i stormens öga befinner sig den lilla grekiska ön Kastellorizo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Hur drabbas unga runt om i världen av krisen i pandemins spår? Hur kommer den att forma unga generationer och deras framtid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det frågar Caroline Kernen, som är korrespondent med ungt perspektiv.
Vi hör bland annat Alba som är 25 år och har en masterexamen men inte får något jobb och nu måste bo i sitt flickrum hos föräldrarna i Madrid, och Henri som förlorat sitt jobb på ett callcenter i Dakar och som är oroad för sin framtid.
Sommaren 2015 hade syriern Mohammad Rashad Al Shabeen varit på flykt i fyra år och ville bort från Turkiet där han hade blivit blåst av en smugglare. Vad gör han i dag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fem år efter flyktingkrisåret 2015 återvänder Radiokorrespondenterna till en av alla de flyktingar som vi mötte i Sveriges Radio det året.
Då väntade Mohammad Rashad Al Shabeen på att få lämna livet i limbo i Turkiet, där han var fast efter att han hade blivit lurad på sina besparingar.
Hur gick det för honom sedan? Och hur ser livet ut idag?
Medverkande: Mohammad Rashad al Shabeen.
Jalal Lalouni
[email protected]
Vad har hänt med världen under året med en kris som ingen annan? Och hur har det varit att arbeta som korrespondent under dessa extraordinära coronatider? Hör Sveriges Radios korrespondenter live på scen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösterkorrespondent, Fernando Arias, USA-korrespondent, Alice Petrén, migrationskorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent.
Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på Ekot.
Producent: Magnus Westberg
Tekniker: Maria Stillberg och Stina Fagerberg.
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Går vi mot ett nytt 1930-tal med skyhög arbetslöshet eller finns en vändning i sikte redan? Ja, vad händer med världsekonomin i coronakrisens spår och vad får det för politiska konsekvenser?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Kajsa Boglind, korrespondent i Washington, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Afrikakorrespondent Samuel Larsson och migrationskorrespondent Alice Petrén.
Programledare: Helena Groll
Producent: Magnus Westberg
Tekniker: Joel Löf
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Auktoritära ledare som har tagit chansen i krisens spår, och demokrater med nya maktbefogenheter hur är det ställt med demokratin i coronans tid?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, Asienkorrespondent Peder Gustafsson, Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, Rysslandskorrespondent Jesper Lindau, Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti och Daniel Alling, korrespondent i London.
Programledare: Helena Groll
Producent: Magnus Westberg
Tekniker: Joel Löf
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Coronaviruset har orsakat stort mänskligt lidande och slagit hårt mot världsekonomin. Men kan pandemin också bidra med viktiga lärdomar inför framtiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.
Programledare: Pablo Dalence
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Fabian Begnert
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Hur har migrationsströmmarna påverkats av coronakrisen? Och hur har världens demografi påverkat hur pandemin har slagit? Om betydelsen av gamla och unga kontinenter för världens framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv, Afrikakorrespondent Samuel Larsson, migrationskorrespondent Alice Petrén, Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis och Mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström.
Programledare: Helena Groll
Producent: Magnus Westberg
Tekniker: Joel Löf
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Vi flyger mindre och i länders förhandlingar om stora krispaket ställs krav på grön omställning. Kan pandemin vara en möjlighet för klimatarbetet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jens Möller, Norgekorrespondent, Lotten Collin, korrespondent i Latinamerika, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Danmarkskorrespondent David Rasmusson och Peder Gustafsson, korrespondent i Asien.
Programledare: Pablo Dalence
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Fabian Begnert
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Adjö Norge, USA och södra Europa! Nu är tiden som korrespondent till ända för Jens Möller, Kajsa Boglind och Margareta Svensson. Vad kommer de sakna mest?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Pablo Dalence
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Fabian Begnert
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Lotten Collin och Samuel Larsson återvänder till Sverige efter flera år som korrespondenter i Afrika respektive Latinamerika. Vad kommer de att sakna mest?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent och Samuel Larsson, Afrikakorrespondent.
Programledare: Pablo Dalence
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Maria Stillberg
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Vill du höra mer? På onsdag 19 augusti släpps andra delen av Mitt liv som korre – med Jens Möller, Norgekorrespondent, Kajsa Boglind, USA-korrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent.
Radiokorrespondenterna om pandemins något oväntade påverkan på stadstrafiken. I flera europeiska storstäder experimenteras nu med färre bilar och fler cyklar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkar gör bland andra: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Sophia Becker, trafikforskare på tekniska universitetet i Berlin.
Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent
[email protected]
Mångmiljonstaden Wuhan i Kina var staden där coronaviruset först bröt ut. Vad säger det som hände i Wuhan om Kina i övrigt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I april reste Sveriges Radios Kinakorrespondent in i Wuhan efter att staden öppnat igen efter en 76 dagar lång karantän.
Hur hanterade Wuhanborna viruset och vad hände sedan?
Medverkande: Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ling, frilandsfotograf Wuhan. Dai Zhenqing, professor i psykologi vid Wuhans universitet. Ji Shuhui, expressbud Wuhan.
Coronautbrottet har vidgat sprickorna inom EU. Vad är det för samarbete som blir kvar när pandemin ebbar ut? Ett splittrat EU eller en union stärkt av krisen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ylva "Elvis" Nilsson, frilansjournalist och krönikör i Expressen med mångårig erfarenhet som Brysselkorrespondent och Göran von Sydow, chef på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
[email protected]
En del argumenterar nu för att coronakrisen ger en chans att starta om ekonomierna på ett mer miljö- och klimatvänligt sätt. Men redan kommer rapporter om att utsläppen i Kina är tillbaka på högre nivåer än före krisen. Har coronakrisen ökat eller minskat möjligheten att bromsa den globala uppvärmningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori som forskar på klimat, energi och jordbruk vid Chalmers Tekniska Högskola.
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
[email protected]
Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga i världen Caroline Kernen, berättar om högerextrema unga män som hatar, som inspireras av varandra och som mördar i tron om att de skyddar någonting.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bland annat Tyskland, USA, Nya Zeeland och Norge har de senaste åren drabbats av misstänkta terrordåd där man tror att gärningsmännen hade högerextrema motiv.
Säpo rapporterar att högerextremismen i Sverige ökar och att mäns hat mot kvinnor också är ett växande hot. Det finns exempel på attentat där de misstänkta gärningsmännen har kopplats till den så kallade Incel-kulturen.
Radiokorrespondenterna denna vecka handlar om attackerna, om de som drabbas och om ideologin bakom.
Caroline Kernen
[email protected]
Som reporter blickar man ofta framåt mot nästa berättelse, nästa nyhet. I detta avsnitt blickar Latinamerikakorrespondent Lotten Collin bakåt och tar reda på vad som hände sedan, efter att reportagen sänts.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör Juana i Colombia som lämnade Farc-gerillan och i dag lever helt annat liv, Zenaida Perez i Guatemala vars söner reste till USA för att försöka hitta jobb och skicka hem pengar och Mariza De Souza, sjuksköterskan på Amazonasfloden.
Vi träffar också Imelda Gutierrez i Mexiko som kämpat mot bilfabrikernas miljöförstöring hennes by, läraren Zuleika Matamoros i coronakrisens Venezuela och toppolitikern Gabriela Montaño som flydde Bolivia tillsammans med tidigare president Evo Morales och som i dag lever i exil.
Lotten Collin, Bogota
[email protected]
Trots coronakrisen vill den polska regeringen hålla presidentval i maj. Oppositionen rasar mot planerna. Kommer det bli av? Och kommer det i sådana fall att ses som legitimt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sophie Engström, lektor i svenska på Jagellonska universitetet i Krakow och Michael Winiarski, korrespondent på Dagens Nyheter.
Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent
[email protected]
Under de drygt 100 dagar som gått sedan det första fallet av det nya Coronaviruset rapporterades har världen förändrats dramatiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nästan alla världens länder är drabbade av pandemin, men konsekvenserna för enskilda skiljer sig åt beroende var i världen man bor.
Sveriges Radios korrespondenter har talat med människor i Colombia, Nepal, Senegal och Turkiet om hur deras vardag förändrats på grund av pandemin och de restriktioner som införts för att stoppa smittspridningen.
Programledare: Maja Lagercrantz
USA drabbas hårt av coronasmittan. Hur hanterar myndigheterna utbrottet och hur tacklar vanliga amerikaner krisen och oron i sin vardag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna handlar denna veckan om coronautbrottet i USA och dess enorma följdverkningar. Hör röster från runtom USA om hur de påverkas.
Gäst: Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i Washington.
Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent
[email protected]
I Iran har invånarna samma drömmar och längtan som svenskarna. Men iranierna måste också hantera konsekvenserna av hårda sanktioner från omvärlden och ett hårt tryck från de styrande mullorna. Dessutom finns nu hotet från coronaviruset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Johan Mathias Sommarström besöker en medelklassfamilj i Teheran och tar en titt i kylskåpet. I takt med höjda matpriser blir det allt glesare på hyllorna.
Han träffar också en regimkritisk serietecknare som tar en risk med varje pennstreck. Och en ballerina vars steg är förbjudna.
Medverkar gör också Erika Holmquist, Irananalytiker på Försvarets Forskningsinstitut, FOI
Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent
[email protected]
Radiokorrespondenterna om situationen för kvinnor runtom i Afrika och de som trotsar gamla seder och traditioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 8:e mars är Internationella kvinnodagen och kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna liv uppmärksammas över hela världen.
I Radiokorrespondenterna denna vecka gör vi nedslag runtom i Afrika och träffar kvinnor som på olika sätt vågat gå sin egen väg, ofta i väldigt mansdominerade samhällen.
Hör reportage från Sudan, Rwanda och Zambia. Medverkar gör även Alice Petrén, Sveriges Radios Migrationskorrespondent.
Samuel Larsson, Afrikakorrespondent
[email protected]
Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier. Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidisk rapporterar om klyftan mellan stad och land i Centraleuropa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare.
Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna.
Filip Kotsambouikidis
[email protected]
Caroline Salzinger
[email protected]
Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10.
Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism.
Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen.
Jesper Lindau, Moskva
[email protected]
Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak.
– Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi.
– Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han.
Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera.
Cecilia Uddén
[email protected]
Klimatvärstingen Island vill ha noll utsläpp 2040 men brottas med tung industri och en bilälskande befolkning. Sveriges Radios korrespondent Jens Möller träffar Sveriges ambassadör, Håkan Juholt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna från Reykjavik, med Jens Möller.
Hör bland andra Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och ministern för miljö och naturresurser Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Programmet har spelats in hos, och med, Håkan Juholt som sedan 2017 är Sveriges ambassadör i Island.
Jens Möller, Reykjavik
[email protected]
I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. USA är redo för en president som är gay, säger anhängaren Sarah.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Startskottet för amerikanska valet har gått!
I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump.
Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines.
Fernando Arias, Iowa
[email protected]
Producent: Lubna El-Shanti
[email protected]
Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis.
Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong?
Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator.
Björn Djurberg
[email protected]
2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen.
2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal.
Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland.
Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Caroline Salzinger, Berlin
[email protected]
EU är pressat mellan Kina som dominerar den nya tekniken och USA som leder på IT-sidan. Nu vill ett Europa på efterkälken komma ikapp men hur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ska Europa komma ikapp jättarna USA och Kina digitalt och teknologiskt? Är Kina ett säkerhetshot mot Europa och ska vi tillåta bolaget Huawei att bygga nästa generations 5G-nät som kommer påverka stora delar av våra liv?
Frågan splittrar EU-länderna som också har olika syn på hur man ska möta konkurrensen från amerikanska IT-jättar. Ökad protektionism riskerar att slå tillbaka mot Europa.
Hör politiker och experter på teknologisk utveckling och säkerhet om en av vår tids stora EU-frågor.
Gäst: Hosuk Lee-Makiyama, chef på tankesmedjan Ecipe i Bryssel.
Andreas Liljeheden, Bryssel
[email protected]
Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli.
Och smakar hund, katt eller marsvin gott?
Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.
God jul önskar Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om julfirandet i Moçambique.
Samuel Larsson, Maputo
[email protected]
God jul önskar Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om julfirandet i Storbritannien.
Daniel Alling, London
[email protected]
En julhälsning Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
“Henning ställde in hinkarna. Ropade att barnen skulle ta på sig ordentligt och komma ut – han hade en överraskning”.
“Sedan placerade Henning Agge längst fram, satte sig själv med ryggen mot de bakre stolparna och tog Emelie i knäet. Sköt dem framåt med klackarna, kände farten öka, höll tag om barnen som skrek av förtjusning.”
“[...] så for de iväg igen, den branta sista biten av Stora Bondegatan ner till Barnängsbryggan och ut på isen. Där fick Henning bråttom att bromsa, några risker ville ha inte ta”.
Jag har precis läst om Per Anders Fogelströms underbara bok “Mina drömmars stad”, om hur det var att leva i Stockholm på 1860- och 1870-talen. Om den unge Henning som får tre barn med sin Lotten, och hur de försöker klara sig, trots smus och övergrepp och trångboddhet, trots tbc och smittkoppor, svält och extremt hårt arbete.
Det gäller att se till att barnen har nått att äta, är hela och rena och får gå i skolan så de kan få ett jobb som förhoppningsvis ger dem ett bättre liv.
Lille Agge som satt på kälken skulle kunnat vara min farfarsfar, det är inte längre sen än så.
Som global hälsokorrespondent har jag träffat många fattiga föräldrar som gör allt för att deras barn ska överleva och få en ljusare framtid. Jag tänker till exempel på 25-åriga Bibiche i Goma i Demokratiska republiken Kongo som jag mötte i våras. Hon har nio barn och har tvingats fly undan gerillakriget i Kivuprovinsen där det nu också sprids ebola.
Bibiche jobbar med att bära saker till marknaden. För det får hon några kronor om dagen.
– Jag är så orolig för barnen, de får så lite att äta, som om de vore kycklingar, säger Bibiche.
När vårdpersonalen på sjukstugan mäter hennes tvååriga son och treåriga dotters magra överarmar visar måttbandet rött. Barnen väger bara sju-åtta kilo, det dubbla vore normalt. Om undernäringen pågår länge kommer deras hjärnor utvecklas sämre och de får svårt att klara skolan.
Det är lätt att känna förtvivlan. Men Bibiche och hennes barns situation är trots allt undantag, även om det fortfarande gäller upp mot en miljard människor på jorden. Det stora flertalet har trots allt fått det mycket bättre.
Medelåldern i Stockholm på 1860-talet var runt 40 år.
– Alla länder på jorden har högre medellivslängd än för tvåhundra år sedan, så världen har blivit friskare och rikare, men skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste länderna är fortfarande enorm, förklarar bortgångne professor Hans Rosling i en av sina berömda föreläsningar.
Det finns inget land på jorden idag som har lägre medellivslängd än drygt 50, och det är bättre än de allra bästa länderna på 1860-talet som alla fanns i Norden.
Det är fem miljoner fler barn idag som överlever sin femårsdag än i början av 2000-talet, tack vare vaccinering och barnmorskor, rent vatten och bättre mat. Global ekonomisk tillväxt blandat med tuffa FN-mål och bistånd har hjälpt. Nya världsmålet är att all svår fattigdom utrotas inom tio år och att ingen dör av enkelt botbara sjukdomar.
Utopiskt, men fullt möjligt om världens resurser fördelas en smula mer jämlikt, enligt FN.
“Han räckte henne det tunna paketet. Emelie stannade i gathörnet, vecklade upp pappret. Stod och såg på näsduken som var så fin och mjuk, silkeslen.
Det är ett E, viskade hon” i boken “Mina drömmars stad”.
Jag undrar vad Bibiche i Kongo ska ge sina barn till jul? Hennes två kronor om dagen räcker knappt till mat. Musikhjälpen samlade in över 50 miljoner kronor i år. Biståndsbudgeten är på över 40 miljarder kronor. Svenska folket är generösa vilket glädjer många som har det svårt. Kanske kan även Bibiche få hjälp?
En riktigt god jul tillönskar jag er alla,
Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jag traskar omkring på en av Bryssels klassiska marknader – Jeu de Balle i de slitna gamla kvarteren Les Marolles. Där barer och restauranger varvas med antikvitetsbutiker.
Jeu de balle är kanske mest känd för att det är här den belgiska serieikonen Tintin köper en fartygsmodell till sin vän Kapten Haddock i albumet ”Enhörningens hemlighet”.
I verkligheten är det sällan man hittar vackra fartygsmodeller här – det mesta är rätt slitet.
Men det är alltid kul att gå runt och titta på alla gamla prylar, husgeråd, tavlor, leksaker, trasiga instrument, slitna möbler och kläder som ligger lite huller om buller i lådor och på marken.
Men det finns en sak som säljs här, som jag alltid har förundrats över.
Foton.
Andra människors privata bilder. Frågorna som det väcker är många.
Hur har de hamnat här? Finns det dem som säljer sina familjealbum? Vad kan man få för det? Eller är det döda människors foton?
Och framförallt – vem köper någon annans bilder?
Är det ensamma människor som saknar egen familj?
Är det personer som vill skapa sig en annan identitet med någon annans släkthistoria? Eller bara drömma sig bort i någon annans verklighet?
Jag frågar en av försäljarna, Anas. Ja, det är ofta döda människors foton som säljs här säger han, bilderna kommer som delar i dödsbon.
Och vem som köper. Det är lite olika.
– Det finns samlare som vill bevara en gammal kultur, en historia, eller fotointresserade eller andra som bara köper på kul, säger han.
Anas säljer inte bara foton utan också kuvert som innehåller andra människors privata brev. En antikhandlare från Japan köper en hel bunt.
Jag bläddrar försiktigt bland bilderna i en av Anas lådor. De döda lär väl inte bryr sig men jag får ändå lite skamkänsla, som att jag smygtittar in i någon annans privatliv.
Där finns flera julbilder. Ett svartvitt foto på en ung flicka med texten Meilleurs voeux pour Noël et nouvel an. God jul och gott nytt år.
Och ett annat svartvitt foto på en hel familj. En kvinna i blommig klänning, man i kostym och två små barn. Där står det på italienska: Buon natale e prosepro capo d’anno. På baksidan finns det en handskriven hälsning, daterad 17 december 1964.
Där finns också ett större foto i färg på Saint Nicolas. I knät på det utklädda helgonet sitter en bebis i full julutstyrsel med en tillhörande clownliknande prickig mössa.
Foton på familjemedlemmar som en gång i tiden skulle skänka varma julhälsningar till mottagaren. Men som nu ligger och blir fuktiga i Anas låda på en regnig marknad i Bryssel.
Det känns lite sorgligt.
Samtidigt slår det mig att det kanske finns något vackert i den här smått bisarra försäljningen av någon annans bilder.
Istället för att kastas och glömmas bort finns de ju kvar. Och vem vet, kanske kan de fortfarande skänka lite julstämning och glädje till andra människor.
Om inte annat kunde jag själv inte låta bli att dra på smilbanden när jag såg den skrattande lilla pojken med den prickiga clownmössan. Och så blev det ju trots allt ett ämne för en julkrönika i Sveriges Radio.
God jul önskar Andreas Liljeheden på Jeu de balles marknad i Bryssel
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, julafton.
Redan vid fyratiden på julaftons morgon ropade mina föräldrar:
– Kom nu ungar, nu åker vi.
Det var de, för mig, magiska orden att nu var julen här. Färden gick först mot Arlanda flygplats och sedan vidare ut i världen.
Under hela min uppväxt så tillbringade jag jularna utomlands. Det berodde helt enkelt på att mina föräldrar jobbade på krogen och den enda gemensamma semestern på året vi hade var vid jul- och nyårshelgerna.
Resorna i min uppväxt gick till Kenya, Gambia, Indonesien, Singapore, Barbados och hit till Thailand, för att nämna några länder. Att resa så långt bort var ovanligt i början av 70-talet, så när jag kom hem efter resorna så fick jag alltid hålla föredrag om resmålen inför mina klasskompisar. Då såg jag det som ett straff att behöva berätta om huvudstäder, floder, olika kulturer och maten. Nu är jag tacksam över att jag tvingades till de där föredragen. På något sätt så har det gjort att jag har hamnat där jag är i dag.
Jag tror inte att jag hade blivit varken journalist eller utrikeskorrespondent om det inte hade varit för resorna och föredragen. Det öppnade upp ett sug efter att få uppleva mer, träffa fler människor, se fler kulturer och smaka ännu mer lokal mat, ett sug som har följt med mig genom hela livet.
Den vanligaste frågan jag fick när jag kom tillbaka till skolan efter jullovet var “vad fick du i julklapp?” Jag svarade “ingenting, men vi har varit utomlands, så det var min julklapp”. “Va trist”, svarade mina klasskompisar i Katrineholm. Själv var jag nöjd med alla upplevelser och ofta nya kompisar jag hade träffat. Det är klart att jag kände mig lite utanför när mina bästisar snackade om Kalles jul och Scooby-Doo som de hade sett på tv under julen.
För många är julen starkt förknippad med maten, det är den för mig också. Det är bara det att jag fick smaka chili-krabba i Singapore, ugali i Kenya istället för julskinka och risgrynsgröt. Eller Thailändsk phad thai, långt innan det fanns att köpa i snart sagt varje gathörn i Sverige.
Eftersom jag fick förmånen att resa just under julen så var resandet under lång tid alltid förknippat med julen för mig. Jag kunde känna samma förväntansfulla pirrande i kroppen många år senare när jag var på en flygplats som jag kände vid jul när jag var barn och kom då på mig själv att tänka tanken “är det redan jul?”, vilket det inte var.
Senare i livet har jag fortsatt att resa och ofta är jag utomlands under julhelgen. Så för mig är julen starkt förknippad med värme och ett tropiskt klimat. Eftersom jag nu har privilegiet att bo och jobba i Asien med Thailand som bas så känns det som att det är jul hela tiden.
Dessutom kan jag säga att cirkeln är sluten.
För det var verkligen här mina första tankar på att bli journalist kom. Det var under julen 1972, då resan med mina föräldrar hade gått hit till Thailand.
Vi bodde då i en fiskeby som numera är den kända turistorten Pattaya. Söder om Pattaya låg då en flygbas där USA:s flygvapen fanns under Vietnamkriget. En dag såg vi hur stora, tunga B-52:or lyfte med bomber som skulle släppas över Vietnam. Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning såg de stora planen lyfta. Dagen därpå såg vi bilder från ett sönderbombat Hanoi på den thailändska tv:n. Jag minns att jag sa till min mamma att de måste vara de planen vi såg i går som gjort det där.
– Ja, svarade hon kort.
– Någon måste berätta det här för världen, för dem hemma, sa jag.
– Då får du bli utrikeskorrespondent för att kunna göra det på ett bra sätt, sa min mamma.
Där och då bestämde jag mig: en dag ska jag bli korrespondent.
Och nu är jag det – så de där resorna och orden från min mamma är de bästa julklappar jag har fått.
Nu önskar jag dig en riktigt varm och god jul från Bangkok.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Danmark är det sällan man kan tala om en vit jul, och Danmark är kanske inget land vi svenskar förknippar så mycket med julen.
Men chansen att du har något danskt i ditt hem under jul är ganska hög. För här är en av högtidens viktigaste inslag nämligen big business.
– I början var det trögt, men nu går försäljningen bra, berättar Steven Altenburg som står och säljer julgranar, eller juletræer som man säger här i Danmark, på Kultorvet mitt i Köpenhamn.
Granarna är givetvis danska – för Danmark är en av världens ledande producenter och exportörer av just julgranar.
Den gran som är vanligast är nordmannsgranen, det som vi i Sverige kallar Kungsgran. Nordmannsgranen är uppkallad, inte efter en norrman, utan den finske botanikern Alexander von Nordmann som upptäckte den under en expedition i Kaukasus 1836.
Runt om i Danmark finns cirka 2500 odlare som varje år säljer ungefär 10 miljoner granar. Ungefär 95 procent går på export. Nästan hälften körs till Tyskland, medan vi i Sverige är den tredje största exportmarknaden för danska granar.
Totalt exporteras det för cirka en miljard danska kronor och granarna från Danmark bidrar till julstämning runtom i världen bland annat i länder som Marocko, Singapore och Förenade Arabemiraten.
Men julgransbranchen har några tuffa år bakom sig.
Efter bra år med höga vinster 2011 och 2102 var det många som utökade odlingarna, både här i Danmark och i andra länder i Europa och fler granar på marknaden har lett till att producenterna nu får sämre betalt. Prisfallet har lett till att vissa odlare fått det tufft och en del har fått lägga ner verksamheten.
Och kunderna är ganska kräsna, berättar granförsäljaren Steven Altenburg.
– Köpenhamnarna vill ha symmetriska, smala träd, runt två meter höga, säger han.
Och man vill heller inte betala för mycket.
– Tvåhundra kronor är ungefär det man är beredd att ge för en gran, säger Steven Altenburg.
Med det vill jag passa på att önska er alla glædelig jul og godt nytår.
David Rasmusson, Köpenhamn
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att ta med vänner eller familj och gå på julmarknad, en Weihnachtsmarkt, är bland det juligaste man kan göra i Tyskland.
Det finns uppemot hundra julmarknader bara här i Berlin, där jag befinner mig. Tysklands största, den i Köln, räknar årligen med uppemot fem miljoner besökare. Marknaderna har en lång tradition, den i Österrikes huvudstad Wien räknas som världens äldsta och grundades på 1200-talet. Tysklands äldsta finns i delstaten Sachsen, marknaderna i städerna Dresden och Bautzen kan också spåra sina rötter tillbaka till medeltiden. Och det som började som ett sätt för stadsborna att inhandla råvarorna till julens maträtter har genomgått en formidabel förvandling genom århundradena.
Nu finns marknader med alla möjliga teman, veganmarknader, HBTQ-marknader, medeltidsmarknader, marknader i kloster, i grottor och under akvedukter. Också den där jag befinner mig, i stadsdelen Prenzlauer Berg, har ett alldeles eget tema. Den är nämligen uppkallad efter Lucia och har, just det, nordisk och framförallt svenskt tema. Marknadens grundare Michael Wiegner berättar hur det kommer sig.
– För 19 år sedan, när vi grundade julmarknaden fanns redan 89 andra i Berlin. Vi ville skilja ut oss och vi var så trötta på de vanliga slagdängorna. Jag och mina kollegor hade varit i Skandinavien och gillade hur man firar jul där, lite mer lågmält, säger Michael Wiegner.
Lite ironiskt kan tyckas, eller som att sluta en cirkel. För mycket av det vi tycker hör till en svensk jul, det kommer härifrån Tyskland. Julgranen, adventskalendern och stjärnor i fönstren, för att bara nämna något av det vi importerat.
Men det är inte bara vid jul som många tyskar fascineras av det svenska. Vi svenskar som bor här talar ibland om Schwedenbonus, det faktum att man alltid bemöts positivt när man berättar att man är från Sverige, vare sig det är i öst eller väst, av gammal eller ung.
De rosenskimrande associationer till vårt land är så starka att jag kan bli lite generad. Jag menar, vi har ju våra problem i Sverige också. Ett av stånden här på julmarknaden drivs av Jonatan Svartbäck som har rest hit från Umeå. Han säljer lingonglögg, älgstek och syltade trattkantareller till besökarna här och han känner igen sig.
– Absolut. Nu är inte min tyska superbra, men jag förstår att de vill säga "jag har varit där", "min dotter studerar där", "jag har varit med husvagnen där", och så visar de på en karta vars de har varit. De har lite en sagovärldsföreställning av det. Just Sverige är något kärleksfullt, säger Jonatan Svartbäck.
Men medan jag nästan kan få dåligt samvete för att man utan egen förtjänst bemöts så förmånligt här så kan jag ibland känna det motsatta om hur svenskarna tänker om Tyskland. Visst, Berlin har numera fått en hipp aura men jag vet inte hur många gånger hört uttalanden i stil med "Berlin är ju coolt, men inte Tyskland, det är grått och stelt och trist". Som att huvudstaden skulle vara helt väsensskild från resten av landet.
Så min julhälsning till dig som lyssnar, det blir en uppmaning. Nästa gång du tänker korsa Tyskland på väg mot något resmål längre söderut på kontinenten, sväng av från Autobahn, vetja, och testa din Schwedenbonus.
Caroline Salzinger, Berlin
[email protected]
God jul önskar Sveriges Radios korrespondent följ med Caroline Kernen genom Radiohusets korridorer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Helle Schunnesson, PP3 i P3, Alexander Hammarlöf, programledare i P4 Stockholm samt Louise Epstein och Thomas Nordegren, Nordegren och Epstein i P1.
Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar – och året innan hade minst sagt varit ett fiasko – den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp.
Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl.
Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio.
Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse – ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut.
I Colombia – liksom i stora delar av Latinamerika – står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter – i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett.
Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta – och dricka – oss ur huset.
Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former – men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen.
Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är julparad i staden Kramatorsk i krigets östra Ukraina.
Bakom en svart bil med juldekorationer över hela motorhuven och högtalare i bakluckan paraderar barn, unga och vuxna.
Mitt i paraden går en kille med sin dotter på axlarna och en Guy Fawkes-mask på sig, ni vet en sådan som finns i filmen "V för Vendetta", och sedan dess synts till i allehanda demonstrationer världen över.
– Det bästa med julen är barnens glädje, säger killen som talar genom plastmasken.
I hans familj ska de fira jul och nyår hemma.
De ska bygga upp en liten eldstad, det ska göras presentstrumpor och sättas upp dekorationer, så att barnen hela tiden har julstämning runt omkring sig.
Paraden i Kramatorsk är på Nikolausdagen som i ortodoxa länder är 19 december. Här firas det annars allra mest på nyår, och för lite mer troende eller kyrkliga på den ortodoxa julen 7 januari.
I östra Ukraina är det krig. Det har dött mer än 13 000 människor.
Den lilla byn Luhanske, mitt på fronten, här hörs vardagligen granatkastare och automatvapen. Allra, allra längst ut mot fronten bor den äldre damen Valentina i ett litet hus.
Hennes hundar i små hundkojor utanför skäller när vi kommer.
Förra gången vi träffades kunde vi räkna till tolv skott med granatkastare på bara en kvart. När vi hälsade på den här gången var det tyst.
– På Nikolausdagen tog jag med en chokladbit, säger dottern Olga som har promenerat ut till fronten för att hälsa på mamma Valentina.
Valentina skrattar och säger att det vart vad det blev till jul, lite choklad. Valentina sitter i det enda rummet, omgiven av åtta katter och en fin samling porslinsfigurer.
– Ja, innan var det lite annat med julen, det var mer barn här då säger Valentina.
Det kom gäster med mat och det var presenter, nu blir det inte så. Valentina och henne dotter Olga önskar sig bara fred till jul.
– Vi önskar oss det, vi önskar och ber för fred, säger Valentina. På tv säger de att det kan man få från Sankt Nikolaus, så vi önskar och väntar.
Nere på torget i staden Kramatorsk har de tänt julgranen på torget. Där står mamma Maria med dottern Sofia. Maria vill inte säga vad hon önskar sig.
– Det är en hemlighet annars blir det ju inget med en önskning, säger Maria, men hon önskar alla glädje och fred.
Dottern, elvaåriga Sofia har en specifik önskan.
– Jag ska snart åka på en resa med mina föräldrar, på semester, säger Sofia och hon skulle älska att få en resväska.
God jul från
Jesper Lindau, korrespondent i Ukraina
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det faller ett lätt morgonregn över krigskyrkogården i Arlington, söder om Washington.
Små sjöar är på väg att bildas mellan de låga vita gravstenarna som står i raka, ändlösa rader. Men varken den tidiga timmen eller vädret har hindrat tiotusentals tillfälliga frivilligarbetare som köat sen gryningen för att få komma in och delta i årets kransläggning.
Över 250 000 grankransar med röda sammetsrosetter ska läggas ut, en vid varje grav för de bortgångna militärer med familjer som vilar här.
Sorlet i kön tystnar och trumpetfanfarer ljuder över den enorma kyrkogården. Luften fylls sen snabbt av barrdoft när tusentals kransar med röda band bärs ut från de lastbilar som kommit hit från USA:s alla hörn.
För många amerikanska familjer hör det julen till att frivilligarbeta och ge pengar till till något man vill stödja, som till exempel genom att vara med och finansiera Arlingtonkyrkogårdens kransar här. Och även om många av USA:s militära insatser har kritiserats starkt genom åren, framför allt utomlands, så finns här i USA en djup respekt i alla politiska läger för de män och kvinnor som riskerar sina liv för fosterlandet. Att vara en patriot är viktigt och fint både på vänsterkanten och inom den mest konservativa högern.
Här på den alltmer leriga slänten mellan gravarna möter jag både personer i Trumpkeps och människor som ondgör sig över sin president. En del har läst tidningen Washington Posts pågående granskning av det långa kriget i Afghanistan, några suckar över ogenomtänkta och ödesdigra militära beslut som kostat så mycket pengar och så många människoliv.
I ett Washington som kommer inleda det nya året med både riksrätt och valkampanjande finns det mycket att vara oensa om. Men i just i den här stunden, här på Arlingtonkyrkogården bara några dagar före jul, är alla förenade av samma känsla – man vill minnas och hedra de som gjort så gott de kunde under de förutsättningar de fått.
Patriotismen och tacksamheten gentemot dem som gett sina liv för sitt land ger den känsla av gemenskap som också är så förknippat med julhelgen.
Och när vi efter ett par timmar senare lämnar Arlington ser platsen påtagligt annorlunda ut. Det är som att raderna av vita gravstenar har fått en annan värme, tack vare kransarna.
Julfriden har lagt sig, också över krigskyrkogården.
Kajsa Boglind, Washington
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar.
Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort.
I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga.
Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter.
Här raskar inga rävar över isen.
De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen.
De kristna och de som firar jul är en minoritet här.
Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern – varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat.
I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar.
I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind.
För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar.
Men ibland är detta julfirande också till förtret – särskilt för vissa konservativa.
Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår.
Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling.
Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé – så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket.
För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt – åtminstone för oss julälskare – sänker sig ett lugn och en stämning.
För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet.
Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas – ja, då blir det en annan slags julmagi.
Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter – även om de inte är från Skaraborg – och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus.
God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands.
Johan Mathias Sommarström, Istanbul
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet.
Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm.
Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck.
När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk.
Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra.
Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i.
Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut.
Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe.
När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein – är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag.
Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april.
Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul.
Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså.
Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från
Margareta Svensson i Paris
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, tisdag 24 december. Julafton.
Och i dag ska jag ringa min syster som bor i södra Europa. Där firar de i och för sig jul först i morgon, men hon är svensk och det här är ju en dag då vi förväntas tänka lite extra på varandra. Telefonsamtalen blir kanske mest: “hur långt har ni kommit med julmaten?”, men ändå.
Det finns också en hel del andra som jag skulle vilja ringa till – om det bara gick, och om jul alls betyder något för dem.
Till exempel till den afghanske tjugoåringen Kaisalami som försökte tjäna ihop några euro om dagen som frisör i backen, i kanten av det ökända flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Han hade fixat en stol, en sax, en kam och någon sprejflaska och hängt en spegel på trädstammen. Han var full av skratt och hopp om att snart få börja ett lugnt liv i Europa.
Jag skulle vilja ringa och säga – inte “god jul!” – men: må du få lite ro i den täta trängseln av människor som sover på presenningar runt dig och din familj. Det är kallt nu och varje natt är en kamp. Ja, Kaisalami, må du behålla ditt hopp för du är garanterat fast just nu på Lesbos.
I London finns en butik i Covent Garden som samarbetar med en grupp frivilligarbetare på Lesbos. Varje julklappsköp i London leder till julklappar till de asylsökande på Lesbos. De får det allra mest efterfrågade – sovsäckar, tält och förnödenheter.
Jag skulle också vilja kunna ringa till Centralafrikanska republiken, till Bambari där jag var häromveckan och fråga en av de där killarna som ingick i blåsorkestern om julen betyder något för dem? De var kristna centralafrikaner på flykt undan det hejdlösa våldet inom sitt eget land. Blåsinstrumenten var gjorda av trädrötter. Det var obegripligt fattigt. Ryms jul i kampen om att överleva?
Religion och julfirande har förstås inte längre någon direkt koppling. I det buddistiska Thailand, i shoppingens Mekka – Bangkok – stod granen stor och pyntad utanför varuhuskomplexet på Sukhumvit Road redan den första november.
Glitter med stjärnor prydde entrén till grannkomplexet – allt för att pigga upp konsumenterna. Granen av plast var hög och pyntad med stora papier maché-djurhuvuden i glada färger.
Det är många fler som jag tänker på och skulle vilja kunna ringa till.
Paul från Kamerun, ekonomen i vit skjorta som lyckats ta sig till Rom i båt över Medelhavet, men som inte fick något jobb.
Belal, rohingyakillen från Myanmar, som jag mötte i flyktinglägret Kutupalong i södra Bangladesh och senare som servitör i staden Cox's Bazar.
Också femtonårige tunisiske Monir, som tänkte köpa ny GPS för att åter sätta sig i en båt tillsammans med sina kompisar och styra mot Lampedusa.
De svarar inte längre på sina mobilnummer, så jag kan tänka på dem i dag, men inte längre ringa.
För att själv komma i julstämning var jag häromkvällen i kyrkan och hörde musik från tolv olika europeiska länder, i en julkonsert.
Alice Petrén, migrationskorrespondent
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios Östersjökorrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jag heter Erika Gabrielsson och är Östersjökorrespondent. Det innebär att jag bevakar Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Så här på julafton kanske jag borde poängtera att jultomtens hemvist, Korvatunturi, också hör till mitt bevakningsområde.
Låt mig förklara! Finländarna är av den fasta övertygelsen att jultomten bor i Finland. På finlandssvenska kallas han förresten oftast för julgubben.
Rovaniemi är jultomtens officiella hemstad som turister kan besöka. Men frågar man finländska barn var jultomten bor så är svaret Korvatunturi i Lappland.
Var exakt i Korvatunturi med jultomtens leksaksverkstad ligger känner väl få till förutom jultomten och hans hjälpredor. Därför är det mer praktiskt att hugade julfantaster kan träffa jultomten i hans officiella by Rovaniemi dit det är betydligt lättare att ta sig än till Korvatunturi.
För den som har levt i tron att jultomten bor på Nordpolen, Grönland eller liknande, kan jag varmt rekommendera Mauri Kunnas barnbok från 1982 som heter ”Hemma hos jultomten”. Boken behandlar allt som man bör känna till om jultomten i Korvatunturi. Jag hade inte läst boken på tiotals år men lånade ett tummat exemplar av mina föräldrar. I den snart 40 år gamla boken läste jag bland annat att tomtarnas fruar “tröttnat på att stå vid spisen. De vill också ut i verkstäder och arbeta, de tycker att tomtarna kan laga sin frukost själva.”
En sak som tas upp i boken kan vara av särskilt intresse för Sveriges Radios lyssnare.
Det är nämligen så att livet för tomtarna består av annat än arbete, och teater är en kär hobby. Enligt boken är tomten Petter ledare för tomtarnas teatergrupp. Han lär en gång i tiden ha arbetat på Dramaten i Stockholm men han slutade. Varför tänker du kanske? Jo, för att publiken inte längre trodde på tomtar, enligt boken ”Hemma hos jultomten”.
Jultomten har en rätt officiell status i Finland.
Varje år visar tv-nyheterna inför julhelgen hur jultomten startar sin resa söderut med sina renar för att dela ut julklappar åt snälla barn. Man kan skicka en önskelista till jultomten i Rovaniemi och han har till och med ett eget postkontor.
Jag besökte jultomtens by i Rovaniemi i januari. Att det var en månad efter jul märktes inte alls där jag trängdes med en massa turister. Julmusik spelades och det fanns en massa butiker som sålde alla möjliga saker. Det var trängsel vid det ställe som markerade polcirkeln.
Jag ville så klart träffa jultomten – jag hade ju kommit hela vägen från Helsingfors – men kön var så lång att jag var tvungen att ge upp. Det visade sig att samma eftermiddag som jag besökte hans kontor, så var en grupp kinesiska skolbarn också där. Jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång för att få en liten pratstund med tomten. I dag är det de långväga turisternas tur att få träffa jultomten, resonerade jag.
Och turisterna är många. Att Rovaniemi ligger vid polcirkeln bidrar säkert till att öka mystiken och staden har medvetet arbetat för att locka utländska turister. Och massvis av turister strömmar till Lappland. Det talas till och med om att det tidvis är brist på arbetskraft, en svårighet är att arbetet i Lappland är säsongsbetonat.
Men på julafton klockan 12 riktar många finländare inte sina blickar mot Rovaniemi, utan Åbo. Där utlyses nämligen varje år julfreden, enligt Åbo stad är det en 700 år gammal tradition. För många finländare innebär den här högläsningen – som bland annat påminner om att den som bryter mot julfreden ska bestraffas hårt – att det är nu som julen inleds på allvar och att det är dags att sluta stressa.
Själv brukar jag försöka hinna med min traditionsenliga julbastu före klockan 12 så jag inte missar julfreden och nationalsången uppförd av en kör i Åbo.
Och så hoppas jag så klart att jultomten kommer med några julklappar till mig, jag var ju trots allt snäll och lät turisterna träffa honom trots att jag gärna själv hade träffat honom då jag var på besök i Rovaniemi.
Jag önskar er en fridfull helg!
Erika Gabrielsson, Helsingfors
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aldrig blir smaklökarna så patriotiska som under julen. Det är då vi utlandssvenskar dreglar över glasmästarsill, kryddpepprad julkorv, pepparkaksdeg med pomeransskal, och Cajsa Wargs kryddskinka med skånsk senap.
Visserligen är jag inte så förtjust i lutfisk, men vad gör man inte för att en gång om året få se apotekarens min här i Kairo.
– Hej, jag skulle vilja ha två och ett halvt hekto kalciumhydroxid, Ca(OH)2 alltså, och ett och ett halvt hekto natriumkarbonat, Na2CO3.
I en region där militanta grupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat kan man inte klandra apotekaren när han tittar misstänksamt på mig och undrar vad jag ska ha detta till. Matlagning känns inte som ett övertygande svar. Jag märker hur nervös jag blir när jag ska försöka förklara att vi lutar torkad vit fisk och sen kokar den och serverar med bechamelsås och ärter.
– Bechamel, säger apotekaren hänfört.
Jag ser att han drömmer sig tillbaka till sin barndoms bechamel, vilket är namnet på stabbig egyptisk makaronipudding med kladdig fet vit sås.
Det är inte alls jul här just nu.
Egyptens tio miljoner kristna, kopterna, firar jul 6 och 7 januari, en vacker, stram, okommersiell jul, där det man ser fram emot inte är presenter, utan att få äta kött och mjölkprodukter för första gången efter den långa julfastan då många kopter blir veganer, förutom att de får äta fisk.
Det är alltså egentligen två veckor kvar till julafton, men eftersom Egypten är ett land där mottot lyder: Everyday is a holiday unless otherwise proven, varje dag är helg och fest så länge motsatsen inte kan bevisas, så har nästan alla mina muslimska vänner julgran hemma. De har uppblåsbara plasttomtar, ljusslingor på balkongräcket. De stora hotellen överträffar varandra i juldekorationer och ljuskreationer på taket där Rudolf drar tomten i en släde över snön. Och från Mosul i Irak till Beirut i Libanon och här i Kairo kan man höra den kända libanesiska sångerskan Fairuz sjunga bjällerklang på arabiska.
Men det här är ingen självklarhet, det finns grupper, både bland muslimer i hela Mellanöstern och judar i Israel, som vill förbjuda kristna juldekorationer och extremister som hävdar att det går emot Guds vilja att önska sin kristna granne god jul. Ibland undrar jag om det är av så kallad kulturkänslig rädsla som det stora svenska möbelvaruhuset i sina butiker i Israel och Egypten varken säljer röda servetter, röda ljus, rött omslagspapper eller ens pepparkakor nu i juletid när det trots allt finns många i Mellanöstern som längtar efter just detta.
En palestinsk journalist som jag känt länge, han kommer från Gaza, han var i Kairo i förra veckan för att genomgå en komplicerad sköldkörtelundersökning som inte kan göras i Gaza – där man får ett radioaktivt ämne insprutat i kroppen för att sen se hur sköldkörteln reagerar.
Han hade väntat på utresetillstånd från Gaza för att göra denna undersökning i sex månader och reste sen fram och tillbaka mellan Gaza och Kairo över livsfarliga norra Sinai med IS-terrorceller – och så Suezkanalen där Gazabor kan få vänta i upp till tre dygn för att ta färjan över.
Det är en resa på fyrtio mil. Förr tog den sex timmar, i dag flera dagar.
Min journalistvän tillbringade ett par dagar här i Kairo innan han började längta hem till sina barn. Han sa att han ville hinna hem till jul och att han skulle gå i kyrkan med sina barn. Ja, vi är muslimer, tillade han, men när extremister i Gaza säger åt oss att vi ska avstå från att önska våra kristna grannar god jul, ja, då går jag i midnattsmässan i kyrkan med mina barn för att de inte ska bli inskränkta i isolerade Gaza.
I Gaza, där terrorgrupper tillverkar raketer av socker och kaliumnitrat, har jag också stött på en tomteskyltdocka med saxofon och gått in i en bokhandel där de spelade “Jingle bells” på arabiska.
God jul Sverige från min journalistvän i Gaza och från mig,
Cecilia Uddén, Kairo
[email protected]
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Julafton i Peking är inte en speciell dag.
När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag.
Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina.
Det enkla svaret är: det gör man inte.
Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja.
Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats.
I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton.
Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor.
Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma.
Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen.
Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia.
Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu.
Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan.
Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”.
Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot.
2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”.
Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”.
Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser.
Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”.
Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska.
För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll.
Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken.
Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim.
I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan.
Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar.
Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen.
Björn Djurberg, Peking
[email protected]
Radions Asienkorrespondent samtalar med Phil Robertson, Human Rights Watch, och Staffan Herrström, Sveriges ambassadör, om en yttrandefrihet och mänskliga rättigheter som är satta under hård press i många länder i Sydostasien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Aung San Suu Kyi är som Darth Vader i Stjärnornas Krig, hon har gått över till "The Dark side".
Det säger Phil Robertson när han pratar om utvecklingen i Myanmar.
Det är ingen ljus bild vicechefen för Human Rights Watch i Sydostasien ger av situationen för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i länder som Vietnam, Kambodja, Laos och Thailand. Staffan Herrström som är Sveriges ambassadör i Thailand, Myanmar och Laos håller med om att yttrandefriheten är under press i många länder. Han är dock hoppfull inför framtiden med tanke på att det är en helt ny generation som har vana från sociala medier som nu växer upp och tar större plats i debatten.
Hör den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin som suttit fängslad i över ett år i Kambodja utan att ha blivit dömd i domstol. Han berättar hur det är att förklara för sina barn att pappa sitter i fängelse för att han gjort sitt jobb. Hör också Sirikan Charoensiri som startat organisationen Thai Lawyers for Human Rights i Thailand, där en ny ung generation jurister tagit strid för det fria ordet.
– Vi är unga, de som styr landet är gamla och kommer försvinna först, säger hon.
Reporter: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent [email protected]
Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de pengar som flyktingar och migranter i olika länder skickar till sina ursprungsländer - så kallade remitteringar. Vilken betydelse har de?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Remitteringar har ökat kraftigt under 2000-talet. Idag är de hemsända beloppen enligt Världsbanken åtminstone tre gånger större än biståndet i världen och kanske är de ännu större eftersom inte alla pengar inte skickas via banker - ibland förs de till och med i väskor till ursprungsländerna.
Såvilken betydelse har pengarna för att driva på utvecklingen och ge mat, skolgång och vård till exempel? Är remitteringarna till och med mer betydelsefulla än biståndet?
Medverkande är Anders Olofsgård, biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Alice Petrén
Veckans Radiokorrespondenterna reser till Assam i nordöstra Indien; en region som just nu är i hetluften på grund av ett medborgarskapsregister. Registret avgör vem som får vara kvar i Indien eller inte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Processen kring medborgarskapsregistret har pågått i flera år och välkomnades först av befolkningen. Nu har den slutat i kaos. 1,9 miljoner av Assams dryga 30 miljoner invånare saknades när myndigheterna presenterade den slutliga listan och de riskerar att deporteras - frågan är bara vart då?
Samtidigt har frågan politiserats och kommit att bli en del av BJP-regeringens anti-muslimska retorik.
I programmet medverkar drabbade som saknas på listan och advokater som arbetar med deras fall. Vi hör också de som försvarar processen med att den behövs eftersom invandrarna blivit för många och hotar förändra delstatens demografi.
Reporter Naila Saleem
[email protected]
Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop.
Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet.
Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas.
Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent
[email protected]
Statlig speed-detjning, robotar på äldreboenden och öppnare gränser är några sätt som Japan försöker lösa problemen med sin åldrande befolkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Japans befolkning minskar med en halv miljon om året eftersom det föds så få barn. Om ett sekel är invånarna sannolikt inte ens hälften så många som dagens 126 miljoner.
Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff sänder från Tokyo tillsammans med migrationskorrespondent Alice Petrén och ungkorrespondent Caroline Kernen.
Johan Bergendorff
[email protected]
Nyval väntar i Storbritannien och mycket står på spel. Blir det efter detta val som brexit till slut genomförs eller blir det nya förhandlingar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med Sveriges Radios Londonkorrespondent Daniel Alling in i den intensiva politiska verklighet som råder i landet.
Lär känna huvudaktörerna och förstå hur man hamnade här, och vägen framåt. Vad kommer att avgöra väljarnas dom nu i vinter?
Daniel Alling, Londonkorrespondent
[email protected]
I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra.
Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh.
Radiokorrespondenterna
[email protected]
Turkiets offensiv mot kurderna i Syrien, IS-ledaren al-Baghdadis död och enorma protester i Libanon. Oktober månad var en omvälvande månad för Mellanöstern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans upplaga av Radiokorrespondenterna lyfter Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fram några ögonblick som etsat sig fast i hennes minne under denna händelserika månad.
Träffa kurdiska flyktingar som lämnar Syrien efter Turkiets offensiv, hör IS-kvinnor i det ökända al-Hol-lägret som svär den döde IS-ledarens hämnd och följ med till Libanon där regeringen avgått efter omfattande protester.
Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent
[email protected]
I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.
I år har det gått 400 år sedan de första afrikanska slavarna kom till den brittiska kolonin Virginia i det som sedan skulle bli USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Slavhandeln som fenomen var inget nytt, men det var första gången den transatlantiska handeln med människor nådde det som senare skulle bli USA.
Radiokorrespondenterna lyfter fram några av de reportage som våra korrespondenter gjort om denna mörka epok i historien och dess efterspel.
Hör reportage av Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent, Samuel Larsson, Afrikakorrespondent och Cecilia Khavar, utsände i USA.
Producent och programledare: Viktor Mattsson
[email protected]
Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.
I år är det 30 år sedan den 60 mil långa baltiska kedjan bildades som en självständighetsmanifestation och det är också 25 år sedan Estonia sjönk. Hör om dessa historiska händelser som påverkat många ester. Hör också om Estland i dag som ett framgångsrikt IT-land.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I augusti 1989 stod två miljoner ester, letter och litauer, hand i hand, i en 600 kilometer lång mänsklig kedja genom Baltikum, som en manifestation för självständighet från Sovjetunionen. Hör Eve Sildnik, som var en av dem som deltog och Rein Veidemann som var med och arrangerade den.
Fem år senare, den 28 september 1994, sjönk fartyget Estonia som var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan slog hårt mot Sverige, men också Finland och Estland. Nu 25 år senare, på årsdagen, hölls minnesceremonier och Erika Gabrielsson besökte den som hölls i Tallinn, vid monumentet "Bruten linje". Hon har också träffat den estniska politikern Yoko Alender som drabbades personligen av katastrofen. Hör även överlevaren Anders Eriksson från Karlskoga.
Veckans program avslutas med Estland i dag - som ett framgångsrikt land vad gäller IT och digitalisering. Erika Gabrielsson har besökt en skola i Tallinn för att se hur det märks där.
I Nigeria används urgammal voodoo-tro för att förhindra smuggling av unga kvinnor till Europa för ett liv i prostitution. Hör om hur religionens udd nu riktas mot förövare och inte mot deras offer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I södra Nigeria har smuggling av unga flickor till Europa för prostitution länge underlättats med hjälp av den lokala voodoo-liknande religionen juju. Av rädsla för besvärjelser har kvinnorna inte vågat gå till polisen eller rymma från sitt liv på gatan i Europa.
Men samma religion, samma tro på svart magi och besvärjelser, har nu används för att stoppa en ofta hänsynslös människohandel. Efter att en lokal kung - den mäktigaste juju-magikern i hela västra Afrika - satt ner foten och använt hela sin magiska auktoritet för att strypa traktens mångmiljonbusiness har smugglingen kraftigt reducerats. Nu lever de smugglare och medicinmän, som tidigare kontrollerade kvinnorna genom besvärjelser, själva i skräck och vågar inte fortsätta med sin verksamhet.
Radions afrikakorrespondent Samuel Larsson tar oss med till smugglingscentrat Benin City i södra Nigeria.
På Cypern ökar spänningarna i samband med en kapplöpning om turistparadisets naturresurser. Samtidigt förs nya samtal om att återförena ön som delades i tu 1974. Vilken väg kommer man att välja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med till Cypern där få framsteg gjorts i den 45 år gamla konflikten. Hör om de naturgastillgångar som såväl den grekcypriotiska som den turkcypriotiska sidan vill ta del av, och som fått Turkiet att agera i Medelhavet.
Vi besöker också stadsdelen i Famagusta som närmast kan liknas vid en spökstad. Vid konfliktutbrottet utrymdes området och har sedan dess legat öde och är förbjudet att inträda. Men det finns planer på att ändra på det.
Medverkande: Paul Levin, föreståndare för Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet samt Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent
Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent
[email protected]
Uppgivenheten är stor i Jemen, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin. Johan Mathias Sommarström har mött förtvivlan i flyktingläger och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ett krig som ingen bett om, och som ingen vet vad det har för syfte.
Uppgivenheten är stor bland Jemens befolkning, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin.Mellanösternkorrespondenten Johan Mathias Sommarström har rest runt i Jemen, bland förtvivlan i flyktingläger där hundra barn dör varje dag av undernäring och kolera, och mött ledare och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig.
Som FN:s sändebud Martin Griffith, medan Sveriges förra utrikesminister Margot Wallström ser ett glimt av hopp, och manar till fortsatt arbete, som Jemens premiärminister Maeen Abdulmalik Saeed uppskattar.
Johan Mathias Sommarström
[email protected]
Det kallas "protestvalet". Mot vägtullar i större städer, och mot regeringspolitiken på landsbygden. Tre partier går starkt framåt; anti-bompengspartiet FNB, miljöpartiet MDG och Senterpartiet, vilket kan rita om Norges politiska karta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vardagsfrågorna avgör när nu Norge går till lokalval på måndag. Men den stora frågan är fortfarande konflikten stad och land. I större städer är det protesterna mot vägtullar, som kan ge stora framgångar för Bompengspartiet. På landsbygden växer Senterpartiet, som enligt mätningar kan bli största parti i Nord-Norge, i det som kallas protestvalet, för både "centrum och periferi".
I Oslo ser miljöpartiet MDG hägrande framgångar.
Norgekorrespondenten JENS MÖLLER skildrar förutsättningarna med hjälp av TRINE EILERTSEN, politisk redaktör på Aftenposten.
Medverkande: Trym Aafløy, förstanamn anti-bompengpartiet FNB i Bergen
Håvard Haarstad, professor i kulturgeografi vid universitetet i Bergen
Erna Solberg (Høyre), statsminister i Norge
Raymond Johansen (Arbeiderpartiet), byrådsleder/kommunstyrelseordförande i Oslo,Trygve Slagsvold Vedum, partiledare Senterpartiet
Arild Hermstad, språkrör miljöpartiet MDG
Under det närmsta året väntar konjunktursvängningar, handelskonfrontationer och fortsatt teknikutveckling. Det kommer påverka människors vardag och deras möjlighet att försörja sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens Radiokorrespondenterna besöker vi bl a Salford som är en av Storbritanniens fattigaste städer. Där hoppas många att Brexit ska leda till bättre tider.
I Havanna har turistnäringen drabbats hårt av att USA ändrat sin Kubapolitik.
Vi träffar också en bokhandlare i tyska staden Lüneburg där e-handelsjätten Amazon har ett av sina jättelager.
Turismen brukar beskrivas som världens största industri, men vad som lockar turisterna mest skiftar över tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens Radiokorrespondenterna ska vi besöka Nordirland som nyligen blivit ett turistland, Sri Lanka vars turistnäring återhämtar sig efter terrordåd tidigare i år, Beiruts enda offentliga strand och tjurfäktningarnas Granada.
Programledare: Katarina von Arndt
Reportrar: Stephanie Zakrisson, Peder Gustafsson, Samira Othman, Beatrice Janzon
Världens journalister arbetar i en ny verklighet där många krafter vill vara med och vinna kampen om att påverka. I sociala medier är reaktionerna sekundsnabba och tonläget högt. Hur ser Radiokorrespondenterna på sitt uppdrag i ett allt hårdare medieklimat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo), Claes Aronsson (London), Jesper Lindau (Moskva) och Alice Petrén (Migration).
Ekots korrespondent Staffan Sonning lägger skorna på hyllan, efter ett halvt liv på resande fot för Sveriges Radio.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Staffan Sonning (Global ekonomi).
Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus.
Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).
En svensk flicka i flätor har på många håll i världen blivit symbolen för en ny generations kamp för miljön. Hur ser engagemanget ut för klimat och miljö runt om i världen, och var finns lösningarna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Johan Bergendorff (Global hälsa), Jens Möller (Norge och Island), David Rasmusson (Danmark) och Lubna El-Shanti (Trainee).
Världen ser i dag en ny ekonomisk och militär kapprustning där Kina tävlar med både Indien, USA och Europa. Hur lång är den nya stormaktens räckvidd och hur stor oro skapar det bland grannländer och globalt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Kultur), Hanna Sahlberg (Peking) och Staffan Sonning (Global ekonomi).
Tre nya korrespondenter påbörjar sitt uppdrag i höst. Vilka händelser kommer att dominera bevakningen av Kina, Tyskland och Storbritannien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Daniel Alling (London), Caroline Salzinger (Berlin) och Björn Djurberg (Peking).
Saudiarabien och Iran dyker nu ständigt upp i världspolitiken. Vilket inflytande har regionens två stormakter, och var kommer världens andra ledande makter in i bilden? Om lokala intressesfärer och globala konfrontationslinjer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Cecilia Uddén (Kairo) och Johan-Mathias Sommarström (Istanbul).
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Liberal demokrati eller nationalism i starka högervindar? Allt fler länder och regioner slits isär av motsättningar om vilken värld vi ska leva i, och hur man bäst når dit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Erika Gabrielsson (Östersjökorrespondent), Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Margareta Svensson (Paris), Jesper Lindau (Moskva) och Lotten Collin (Bogotá).
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.
I sommarens sista talkshow med Radiokorrespondenterna så ställer Gunnar Bolin till det med ett telefonväkteri om djur! Varför finns egentligen fästingar och vilken är egentligen den smartaste fisken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ni som lyssnar har fått möjligheten att ställa vilka frågor ni vill om djur som vår eminenta panel i studion ska få svara på.
Med i studion sitter Jessica Abbott, biolog på Lunds Universitet, Gigi Sahlstrand, ornitolog samt Rasmus Hovmöller jourhavande biolog med mycket kunskap om insekter!
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
Idag så tar sig Gunnar Bolin an djursommaren 2019! Är mufflonfåret på väg att bli farligt på riktigt? Och hur mår egentligen Nässelfjärilen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag, tillsammans med sidekick Anna Tullberg, ska de försöka ringa in djursommaren!
Bo Söderström, biolog och expert på fjärilar, kommer till studion och reder ut hur fjärilarna i Sverige egentligen har det! Per-Arne Åhlén, biolog och jägare, reder ut vad invasiva djur egentligen gör för fel! Vi tar även temperaturen på mufflonfåret - oskyldigt anklagad eller farlig på riktigt?
Några andra som är bra på att summera och avsluta sommaren är våra grannar i Finland som firar Venetiansk afton! Men vad är det egentligen för högtid? Journalisten Heidi Hakala är med i programmet och förklarar det för oss.
Programmet kommer självklart även innehålla sommarens kulturkonsumtion och denna gång får vi höra vad Roger Wilson, kulturjournalisten, ha konsumerat i sommar.
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
Gunnar Bolin fortsätter att summera sommaren 2019 och idag tar han sig an nyheterna! Hur är det att vara ledarvikarie på några av Sveriges största tidningar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tillsammans med dagens sidekick Jenny Teleman så ska Gunnar Bolin ta sig an nyhetssommaren 2019. Vad händer på en nyhetsredaktion under dessa månader när vikarierna tar över?
I studion kommer även Elsa Kugelberg & Susanna Kirkegaard som varit vikarierande ledarskribenter på Dagens Nyheter samt Aftonbladet under sommaren. Hur blir man en ledarskribent? Vilken nyhet har engagerat mest i sommar?
Kulturjournalisten Nina Asarnoj tittar även in i studion och berättar om sin sommar som trädgårdsfluktare.
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
Gunnar Bolin med gäster rundar av sommaren 2019 med att idag besvara frågorna kring maten. Har vi slutat att grilla? Och vad är egentligen statusen för sommarjordgubbarna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans första program, som leds av kulturjournalisten och tidigare kulturkorrespondenten Gunnar Bolin, kommer att handla om jordgubbar och grillning.
Maja Aase är sidekick i programmet och har i sommar varit fyrväktare på Gotland.
Gästar programmet gör Magnus Engstedt som är bärrådgivare på Bärfrämjandet för att förklara för oss om läget för jordgubbarna. Kan de odlas i Sverige året om? Kocken Stefan Ekengren kommer också till studion och går igenom matsommaren 2019 med speciellt fokus på grillandet. Är det dags för oss i Sverige att sluta grilla?
Mattias Berg från kulturredaktion kommer in och berättar om sin upplevelse med köttjesus.
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
I torsdagens Radiokorrespondenterna bjuder vi in en kunnig panel för att svara på era frågor om Kina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I studion sitter följande personer för att svara på lyssnarnas frågor:
Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Östasien vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Wang Kaimei, curator för samtidskonst i Shanghai och tidigare journalist i både Kina och Sverige
Kristina Sandklef, ekonom och Kinakonsult.
Programledare är Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakorrespondent. Din fråga ringer du in på 08-22 45 00 från 14:30.
Vilda svanar har aldrig varit en succé i Kina - men vilka böcker blir lästa där medan läsare i Sverige mest verkar dras till brutala berättelser på en eftersatt landsbygd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anna Gustafsson Chen är framgångsrik översättare från kinesiska och är min gäst idag. Den erfarna Stockholmsguiden Qi Lingling kommer och berättar om kinesiska turister som lätt går vilse när de utsätts för intensiv reklam för bärnsten och fiskolja, och som är oroliga för att Sverige ska vara farligt.
Och som sidekick finns kinajournalisten Tilde Lewin från SVT vid Hannas sida. Hon har ett speciellt öga för kinesisk film och populärkultur.
Är Greta Thunberg på väg att ta båten och segla åt fel håll?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kolet fortsätter att bolma längs de nya Sidenvägarna. Kinesiska staten injicerar pengar i kolkraft till sina partnerländer och Karl Hallding på Stockholm Environment Institute förklarar varför vi borde rikta blicken österut i stället för västerut när vi våndas över klimatförändringarna.
Direkt från Tibets glaciärer kommer forskaren Chen Deliang, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och ordförande vid ICSU, International Council for Science. Han ger oss en rapport om hur snabbt isarna smälter på hög höjd och om hur det var att växa upp i kulturrevolutionens Kina.
Till min talkshow kommer också Ola Wong tillbaka, en riktigt bra och bitsk bisittare som också gjort många år i den kinesiska smogen.
Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg är tillbaka på svensk mark och sänder veckans talkshow.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens sändning handlar det om kinesisk propaganda och påverkansoperationer, riktade mot Sverige. Hur ser propagandan ut och hur effektiva är påverkansoperationerna - det reder vi ut i studion tillsammans med Oscar Almén, forskare vid FOI inriktad på den politiska systemet i Kina samt Kristina Sandklef, ekonom och Kinakonsult som arbetar för konsultbolaget Consilio International.
Vi kommer även att diskutera den kommande svenska kinastrategin och få en checklista på hur man kan skapa ett repressivt samhällsklimat även i det lilla livet, till exempel på arbetsplatsen eller i hemmet.
I dagens direktsända program från Pride House i Stockholm handlar det om ballroom, slash fiction och bortglömda queerhistoriska personer ja, vi frossar i queer kultur helt enkelt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radiokorrespondenternas Palmira Koukkari Mbenga tillsammans med bisittaren Melody Lovelin bjuder in P1 Kulturs Roger Wilson och Paloma Halén Román, som är ordförande för Trans Film Fest. Tillsammans diskuterar de slash fiction – queera berättelser om karaktärer i populärkulturen, skrivna av fans.
Dessutom kommer Daniel Revlon, housefather för kollektivet House of Revlon, för att guida oss igenom ballroom-kulturen och vougedansens mysterier.
Programledare: Palmira Koukkari Mbenga
Sidekick; Melody Bahar Lovelin
Producent: Tommie Jönsson
Redaktör: Niklas Runsten
I dagens direktsändning från Pride House i Stockholm handlar det om avkriminaliseringen av homosexualitet i världen och hoten mot "queera rum", frizoner för HBTQ-personer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I programmet möter vi Juliet Mphande, HBTQ-aktivist med erfarenheter från Angola, Kenya och Botswana samt Asheque Haque från organisationen South Asian Pride.
Karl Bertilsson från RFSL Sjuhärad, Shari Tingman, förundersökningsledare på polisens demokrati- och hatbrottsgrupp samt Lotta Nordlander, ägare av gaykrogen Bitter Pills gästar för att diskutera hoten mot av behovet av queera rum i stadsmiljöerna.
Programledare: Palmira Koukkari Mbenga
Bisittare: Paulo Saka
Det är Pride-veckan. I staden syns regnbågsflaggor och stora reklamkampanjer där företag visar sitt stöd för HBTQ-rörelsen. Men hur mycket djup ligger egentligen bakom viftandet med regnbågsflaggan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ja, veckans andra talkshow handlar om kommersialiseringen av Pride. Vi gästas av influencern Thobias Thorwid, som är aktiv under Prideveckan, samt Yolanda Bohm, poet och aktivist som är kritisk mot kommersialiseringen av Pride. I ämnet hör vi även Anna-Maria Sörberg, författare och frilansjournalist samt Johnny Foglander, vice ordförande för Stockholm Pride.
Dessutom gästas vi av Stacy Lentz, nuvarande ägare av den legendariska gaybaren Stonewall Inn.
Programledare: Palmira Koukkari Mbenga
Sidekick: Melody Bahar Lovelin
Producent: Tommie Jönsson
Redaktör: Niklas Runsten
Dagens program sänds från Pride House i Stockholm och handlar om att det var 50 år sedan Stonewall-upproret den händelse som startade den moderna HBTQ-rörelsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men vad har hänt under de 50 åren sedan Stonewalls stamgäster slog tillbaka mot New York-polisens trakasserier? Vad betyder upproret idag? Om detta handlar måndagens program, som leds av Palmira Koukkari Mbenga med bisittaren Simon Rosenqvist samt gästerna George Svéd, Charles Campos Vargas och Ming.
Vi diskuterar även att unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär, enligt Fortes forskningsrapport "Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns". Raportens författare Richard Bränström, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen medverkar.
Programledare: Palmira Koukkari Mbenga
Bisittare: Simon Rosenqvist
Producent: Tommie Jönsson
Redaktör: Niklas Runsten
I dagens program går vår globala hälsokorrespondent på djupet med pjoskande: onödigt gnäll, livsviktigt för människan eller bara bra att ta till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pjosk brukar ses som något löjligt, vem vill vara en inbillad sjuk eller en som lider mer än andra av en mancold? Johan Bergendorff bjuder in till prat om pjosk och hans sidekick, clownen Tuta, klappar om alla som behöver.
Jennifer Kucukaslan, journalist på Viasat sport vet allt om filmningar inom fotboll där spelare har så ont av en tackling att de går upp i atomer - ändå tills ingen tittar längre.
Musse Hasselvall, programledare, skådespelare och fd kampsortsprofil menar att vi måste kunna ha nära till känslor.
Erland Axelsson, psykolog, förklarar hur hypokondri fungerar och vad som är skillnaden mellan att sjåpa sig och ha riktig hälsoångest.
Programledare: Johan Bergendorff
Sidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand)
Producent: Minna Grönfors
Redaktör Niklas Runsten
I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på hälsa: hur hälsar man säkrast? Hur ser man på hälsa i Kina? Och hur ser hälsa ut runt om i världen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johan Bergendorff, med sjukhusclownen Tuta i sällskap, har bjudit in samtalspartners till studion för att diskutera hälsa.
Vår reporter Niklas Runsten besöker Dr Nie som har en alternativ syn på hälsa och kommer ta reda på hur Niklas mår egentligen.
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios förra korrespondent i Kina, har upplevt hur man där ser på hälsa och vård.
Hur ser man runt om i världen på begreppet hälsa, Rebecca Popenoe är medicinsk antropolog vid Karolinska Institutet och har studerat hur man ser på vad som är idealiskt och hälsosamt i olika kulturer.
Och att hälsa som folk: Anders Tegnell Statsepidemiolog vid Folkhälsoinstitutet menar att handtvätt inte är så nödvändigt som vi tror.
Programledare: Johan Bergerndorff
Sidekick: Clownen Tuta (Karin Bergstrand)
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
Tystnaden kring mens finns fortfarande i stora delar av världen, men det sker förändringar. Bindor och menskoppar till alla - men sen då? Dessutom: hur långt har vi kommit med konstgjort blod?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens program tar vår globala hälsokorrespondent upp blod ur olika perspektiv. I studion finns också sjukhusclownen Tuta som observerar och kommenterar.
Mens är fortfarande tabu i många länder. Men i Indien har Bollywoodfilmen Padman om en man som börjar tillverka billiga bindor för att hjälpa sin fru blivit en enorm biosuccé. Vi talar med Arunachalam Muruganantham, mannen som gjorde det på riktigt och vars liv filmen bygger på.
Anna Dahlqvist, journalist och författare specialiserad på sexualitet, politik och samhälle, berättar hur långt man idag kommit vad gäller att tala öppet om mens.
Louise Klintner, doktorand företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, forskar i varför man inte ännu har standardiserad testning av bla kemikalier i mensskydd i världen.
Leif Bülow, Lund, professor i biokemi vid universitet i Lund arbetar sedan flera år med att framställa konstgjort vegetariskt blod. Vi undrar hur långt man har kommit.
Programledare: Johan Bergendorff
Sidekick: Sjukhusclownen Tuta (Karin Bergstrand)
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
I dagens program vänder och vrider vår globala hälsokorrespondent på LARV - både om läskiga larver i huden och om skratt som kanske får oss att må bättre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans första program är alltså LARV temat.
Johans sidekick, sjukhusclownen Tuta, gör allt för att få honom att tappa fattningen. Ja, hur är det egentligen med sjukhusclowner, kan de göra att vi blir friskare eller att vi åtminstone skingrar tankarna under en stund? Eva Riepe är sjukhusclown och kan förklara.
Sophie Scott, professor i neurovetenskap vid University College London, förklarar vad skratt är och varför vi skrattar. Benjamin Radford är författare och har skrivit om onda clowner.
Men LARV kan också vara ett otäckt djur som kryper in under huden. Hur går det med utrotningen av guineamasken? Tore Lier på Folkhälsomyndigheten, läkare och expert på mikrobiologi, kan förklara läget just nu.
Programledare: Johan Bergendorff
Sidekick; Clownen Tuta, Karin Bergstrand
Producent: Minna Grönfors
Redaktör: Niklas Runsten
Hur ska det gå efter Merkel? Var får jag bästa knödeln? Är lägenheter fortfarande överkomliga i Berlin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Telefonnummer:
Till vår telefonsvarare om du ringer före sändningen: 08 784 3951
Till vår sluss om du vill vara med i programmet (och det vill du väl?): 08 22 45 00.
Mail: [email protected]
Eller använd vårt facebookkonto om det passar dig bättre (Radiokorrespondenterna).
https://www.facebook.com/srkorrespondenter/
Programledare: Daniela Marquardt
Bisittare: Jan Lewenhagen. f.d. korrespondent för DN i Tyskland.
Producent: Minna Grönfors
Idag gör vi utblickar i centrala Europa. Intressanta saker händer i Slovakien. Hur mår Österrike efter vårens stormar. Och hur känns det att kallas fröken av sin granne i Berlin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom en akronym att vänja sig vid - AKK.
Gäster:
Ingmar Karlsson, f.d. ambassadör och författare till "Det omaka paret" om Tjeckien och Slovakiens historia.
Nikolai Atefie, österrikisk frilansjournalist.
Lina Lund, Dagens Nyheters korrespondent i Tyskland.
Programledare: Fru Daniela Marquardt
Bisittare: Herr Dan Ekholm, YLE
Producent: Fru Minna Grönfors
I dagens program tar vi upp den tyska bilindustrin och kärleken till bilen och den fria farten. Dessutom berlinskt vardagsliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi vänder och vrider på det tyska vardagslivet med infrastruktur, kommunikation, konsumtion och en och annan anekdot.
Dagens gäster är:
Alexander Budde, frilansjournalist.
Frederik Bombosch, reporter på Berliner Zeitung.
Programledare: Daniela Marquardt
Bisittare: Dan Ekholm, utrikeskorrespondent på YLE
Producent: Minna Grönfors
I dagens program tar vi upp hur Tysklands historia påverkar dagens samhälle. Bisittare är finska YLE:s Tysklandskorrespondent Dan Ekholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tysklands historia tynger bitvis dagens samhälle och människor som både lever där men också de som lämnade landet. Och hur tacklar grannarna att en finsk barägare i Berlin visar sig var aktiv i en vänförening för gamla SS-veteraner?
Gäster:
Cordelia Hess, professor i historia, universitetet i Greifswald.
Astrid Seeberger, läkare och författare.
Nina Röhlcke, teaterproducent och kulturråd i Berlin.
Programledare: Daniela Marquardt
Bisittare: Dan Ekholm
Producent: Minna Grönfors
Hur är det med omtanke, generositet och empati. Är de på utdöende, eller flyger de bara under radarn?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäster:
Erik Ullenhag: tidigare kandidat till partiledarposten i Liberalerna, ambassadör i Jordanien.
Arash Gilan: författare och entreprenör.
David Karlsson: lärare i Uppsala och engagerad i att hjälpa flyktingar.
Erik Blix: snällrolig programledare och humorist.
Programledare: Cecilia Uddén
Producent: Jakob Runevad Kjellmer
I dagens program frågar vi oss vad som hänt med de liberala värderingarna. Å ena sidan får människor allt mer rättigheter att leva som de önskar, å andra sidan sker kraftigt våld och förtryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Frågor om mångfald av livsstilar och uppdaterad lagstiftning är allt mer naturliga i många länder, medan man i andra går mot allt mer repression och förtryck. Är motståndet mot en modernare värld en äldre konservativ generations sista flämtning - eller är det konservativa eller rent auktoritära det som kommer starkare?
Gäster:
Martin Gelin, journalist i U.S.A.
Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan.
Dana Pourkomeylian, jurist och politiskt liberal.
Dessutom Cecilias reportage om yazidiska kvinnor och barn som drabbats av ohyggligt våld.
Programledare: Cecilia Uddén
Producent: Jakob Runevad Kjellmer
Högmod, girighet, lättja, frosseri, vällust, vrede eller avund - vilket går du igång på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens program resonerar Cecilia Uddén om de där synderna som är så svåra att inte begå men som har dåligt rykte. Tillsammans med sina gäster vänder och vrider hon på de här begreppen.
Gäster:
Jonathan Unge, komiker, programledare och poddare.
Etienne Glaser, regissör, manusförfattare och skådespelare.
Dessutom får vi reportage från Cecilias resor i Mellanöstern. Hon träffar en domare i Irak som möter IS-krigare som ställs inför rätta, hur resonerar hon?
Programledare: Cecilia Uddén
Producent: Jakob Runevad Kjellmer
I Radiokorrespondenternas talkshow tar Cecilia Uddén idag upp frågan om naivitet med gäster i studion och erfarenheter bland annat från lägren i Al-Hol där IS-krigare hålls fångna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dagens program pratar vi om extremister som skadar både främmande människor och sin egen familj. Hur förhåller vi oss till dessa individer: kan vi förvänta oss att de ändrar sig, och hur ska det i sådan fall gå till? Hur ser vi på deras barn?
Gäster:
Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid FOI, journalist och författare till "Gulfen; en framtida krutdurk".
Annika Söder, kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet.
Sofie Löfwenmark, medlem i stiftelsen Doku.nu som granskar våldsbejakande islamistisk verksamhet.
Beatrice Eriksson, socialarbetare som var med vid hämtningen av de s.k. Skråmo-barnen i Al-Hollägret i Syrien.
Dessutom reportage från Cecilias reportageresor i Syrien.
Programledare: Cecilia Uddén.
Producent: Jakob Runevad Kjellmer.
Snart är det ett år sedan den omdebatterade gymnasielagen infördes i Sverige. Sedan dess har debatten om de unga ensamkommande afghanerna dalat på agendan. Hur ser deras situation ut i dag och varför bor massa svensktalande unga afghaner under motorvägsbroar i Paris?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi träffar Fetemeh Khavari som organiserade och ledde sittstrejken för unga afghaner på Medborgarplatsen i Stockholm 2017.
Hör Andrea Spehar, statsvetare och föreståndare på Centrum för global migrations på Göteborgs Universitet, om hur debatten förändrats.
Följ med till Paris och träffa Najaf som pratar svenska men som hoppas på en framtid i Frankrike efter avslag i Sverige.
Och hör Fredrik Beijer på Migrationsverket om säkerhetsläget i Afghanistan och hur det kommer sig att EU-länder gör olika bedömningar.
Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga
[email protected]
Det beskrivs som världens värsta nu pågående katastrof - inbördeskriget i Jemen. Som enda internationella journalist besökte Johan-Mathias Sommarström nyligen landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svält, barnsoldater, flykt och fattigdom - Jemen beskrivs nu som helvetet på jorden.
Få journalister släpps in och det är svårt att få visum och alla tillstånd.
Och utan journalister på plats lyser ofta Jemens vidrigheter med sin frånvaro i internationella medier.
I dagens Radiokorrespondenterna berättar Johan-Mathias Sommarström om bland annat barnen som får betala det yttersta priset för de vuxnas konflikter.
Indiens folk har sagt sitt. Narendra Modis hindunationalistiska BJP ska fortsätta att styra landet med egen majoritet. Vad innebär det för de minoriteter som inte känner sig inkluderade i hindunationalisternas bild av vad Indien ska vara?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem samtalar med Henrik Chetan Aspengren som är forskare vid Utrikespolitiska institutet om det gångna valet och det nya Indien, eller Indien 2.0 som Modi kallar det.
Vi hör också om en av Indiens stora utmaningar: kompetent arbetskraft. Skolsystemet har misslyckats med att leverera högkvalitativa utbildningar vilket slår mot landets ekonomiska ambitioner.
Veckans upplaga av Radiokorrespondenterna är Naila Saleems sista så vi passar också på att bjuda på något extra från de åren som har gått.
Naila Saleem
[email protected]
Migration - kanske den största frågan i det stundande EU-valet. Ledare som Ungerns Orban och Italiens Salvini sätter migrationspolitiken först. Är den också viktigast för Europas väljare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stats- och regeringscheferna har hållit toppmöten gång efter gång utan att kunna enas om en gemensam asylpolitik i Europa. Länderna står långt ifrån varandra och ingen vill dela den andres börda.
Synen på migration – om den är bra, dålig eller bara något som händer – är helt olika mellan oss invånare i Europa. Hur mycket fakta har vi egentligen för våra åsikter?
Och ni vet kanske inte hur lätt det är att ta sig in i Europa bara man har pengar - själv var jag överraskad när jag insåg vidden av detta hål i Europas mur . Om allt detta i dagens Radiokorrespondenterna.
Jag, Alice Petrén. sitter här med en av Sveriges skickligaste EU-analytiker Ylva Elvis Nilsson, som ska hjälpa mig att sätta in de här frågorna i ett EU-vals perspektiv.
Stödet för EU-kritiska och nationalistiska partier växer i Europa. De kan bli så stora att de får makt att blockera EU:s arbete, och kanske förändra unionens inriktning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör statsvetare och parlamentariker om fruktan och förväntan inför ett val som beskrivs som det viktigaste europeiska valet någonsin – ett val som kan förändra EU:s framtid.
Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden besöker också gränsstaden Baarle som tillhör både Nederländerna och Belgien. Staden består av ett virrvarr av komplicerade landgränser som löper tvärs över gator och torg, och rätt igenom fastigheter och bostadshus
Den traditionella tideräkningen i Japan börjar om med en ny kejsarperiod. Samtidigt som den nye kejsaren nu tar vid sker andra förändringar i det japanska samhället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg till Japan och träffa svensk-japanska tv-personligheten Lilico, eller Ann-Sophie, i ett samtal om Japans utveckling de senaste 30 åren.
Hör om hur landets förändrats under de olika kejsarperioderna och möt papporna som bryter mot normen på arbetsplatsen och väljer att stanna hemma med sina barn.
Hanna Sahlberg
[email protected]
I höst har det gått 30 år sedan Berlinmuren föll. Vid tidigare jubileer har befrielsen från DDR-regimen varit i fokus. I år handlar diskussionen mer om de stora skillnaderna som fortfarande råder mellan västra och östra Tyskland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt den svenska fotografen Ann-Christin Jansson som har skildrat DDR-regimen och dess fall.
Träffa den tidigare dissidenten Roland Jahn som nu vakar över kvarlevorna efter DDR-diktaturens övervakningsapparat Stasi.
Och hör elteknikern Sandy Lehmann i en berättelse som sällan hörs från östra Tyskland, den om den framgångsrika företagaren.
Daniela Marquardt, Berlin
[email protected]
Den har kallats södra Afrikas värsta naturkatastrof någonsin veckans Radiokorrespondenterna handlar om cyklonen Idais framfart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Natten mellan den 14:e och 15:e mars drog cyklonen Idai in över Moçambique med våldsam kraft. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson var snabbt på plats för att rapportera om översvämningarna och ödeläggelsen i dess spår. I veckans Radiokorrespondenterna, som sänds från Moçambiques huvudstad Maputo, får du möta människorna som fick sina hem bortspolade, kvinnan vars man dödades av ett fallande träd och läkaren som förlöste barn i en översvämmad sjukhussal. Men du får också höra om hjälpen som faktiskt når fram och den solidaritet som en katastrof av det här slaget föder.
Om religion och abort som frågor som förenar främlingsfientliga, EU-kritiska partier i Europa. Om en gladiatorskola för populister i hjärtat av Europa och hat mot feminister i Spanien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan samlades anti-abortrörelsen för en internationell konferens i Verona i Italien. Där knöts vänskapsbanden mellan Ungerns och Italiens familjeministrar. I Italien planeras även gladiatorskola för högerkonservativa och populistiska politiker. Det är dags för veckans Radiokorrespondenterna, idag är programmet gjort av Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson.
Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent tillbringade två veckor i Norra Syrien samtidigt som IS sista fäste Baghouz tömdes. Ut ur Baghouz kom IS-kvinnor med sina barn, men också yezidiska före detta sexslavar som 28-åriga Jenna vars make halshöggs framför sina barn och sin fru. Bland överlevarna fanns också 15-åriga Suad, och barnslavar som 11-åriga Jolene och de båda tonårspojkarna Ayman och Jalil. Hör deras förfärande vittnesmål och hör också Cecilia Uddéns uppmärksammade intervju med den så kallade kallade IS-svensken, som påstod att han var ambulansförare och levde ett familjeliv i staden Raqqa där huvuden spetsades på pålar.
En podd om kriget i Ukraina. Sveriges Radios korrespondenter och inbjudna experter ger den skarpaste analysen och fördjupningen.
Det har gått fem år sedan Colorado som första delstat i USA legaliserade marijuana för fritidsbruk. Vad hände sen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En gång i tiden vallfärdade lycksökare till Colorado i jakten på guld, en era som kom att bli känd som guldrushen. Nu vittnar ivriga entreprenörer om den gröna rushen, där de gör stora pengar på turister som kommer till delstaten för att lära sig mer om industrin och röka marijuana lagligt.
Samtidigt har den laglig marijuanan en baksida. Ett argument för att legalisera marijuana i Colorado var att det skulle få bort den svarta marknaden. Istället ser de juridiska myndigheterna hur olika gäng och maffiagrupper etablerat sig i delstaten med mord, utpressning och rån som följd.
Sedan har vi alla de människor som använder cannabis för medicinskt bruk, många av dem har sökt sig till Colorado.
I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna besöker vi Colorado för att se vilka konsekvenser legaliseringen av Marijuana fått utifrån olika perspektiv.
Kajsa Boglind
[email protected]
Storbritanniens utträde ur den Europeiska unionen skapar inte bara splittring i de politiska partierna utan riskerar också att bryta upp hela den brittiska unionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Nordirland har sannolikheten för att det ska hållas en folkomröstning om att lämna Storbritannien och förenas med Irland ökat på grund av Brexit.
I Skottland driver den regionala regeringen som styrs av skotska nationalister hårt frågan att upprepa folkomröstningen som hölls 2014. Då röstade skottarna för att stanna i Storbritannien men det var före beslutet att lämna EU.
Även i västra Wales växer det fram en önskan om att bryta sig loss men än så länge är detta inte en lika stark rörelse som i Nordirland och Skottland.
Programledare och reporter: Claes Aronsson
Radiokorrespondenterna handlar den här veckan om förutsättningen för livet på vår planet: vatten. Följ med till Gaza, Namibia och Thailand där människor på olika sätt tacklar problem kopplade till vattnet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans Radiokorrespondenterna plaskar och porlar och leds av Asienkorrespondent Peder Gustafsson.
Hur klarar människor att ordna dricksvatten i Namibia och Gaza? Vad kan vi göra för att rädda korallrev och mangroveskogar från att dö ut? Och vad händer med vårt kustnära kulturarv när havsnivåerna stiger? Sveriges Radio har en pågående reportageserie som kallas Världens vatten. Det här programmet handlar om just det.
Hör reportage av Peder Gustafsson, Cecilia Uddén, Samuel Larsson och Naila Saleem.
Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.)
Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter.
Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans.
Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen.
Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt?
– Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund.
– Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år?
– Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar.
– Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och n