Gunilla är strax över 70. För många år sen, i ungdomen, var hon med om många svåra personliga förluster. Men hon fick aldrig nån hjälp att bearbeta. Och ibland kan hon fortfarande känna att hon bestulits på sitt liv. Samtidigt som hon har dåligt samvete för att hon fick leva. Och hon tror inte att människor runt omkring henne orkar lyssna.-Man säger att människor inte får mer än vad man kan bära. Men i mitt fall har jag knappt kunnat lyfta bördan.Hon ringer till Radiopsykologen för att få höra om det är okej att känna som hon känner. Signaturen "Anonym" berättar i sitt brev att hon vaknar på nätterna av att det luktar bränt i lägenheten. Men hennes man säger att det itne finns nån sån lukt. Kan det bero på stress eller handlar det om nåt värre?