Rak höger med Ivar Arpi

Today’s guest is Eric Kaufmann who is a Professor of Political Science at Birkbeck College at London University. The last time Eric was a guest on this podcast, in june 2021, we focused our discussion on his book Whiteshift: Populism, Immigration and the Future of White Majorities (Allen Lane 2018). It’s about the demographic change of the Western world, about the reactions this gives rise to, about right-wing populism and its opposite, left-wing modernism. A great read, so go read it if you haven’t already. And listen to the podcast we did then.

Today we talk more about the threats to academic freedom, and what can be done about it. This is something Eric has been working on a lot lately (read here and here and listen here, for example), and he’s been vocal in defense of the new Freedom of Speech Bill which the Tory government in Britain proposed recently.

He argues that the right need to be more active in combating the left's institutional takeover, which are happening at basically all major institutions. Not only in academia, but in government agencies and private companies as well. It’s not enough to take a step back. Conservatives need to use governmental power to protect individual freedoms from increasingly dogmatic institutions. It’s a tough pill to swallow for many liberally minded conservatives whose ideas of the world were formed during the cold war. But the right needs to rethink how they use political tools.

I have to say it was a delight to talk to Eric again, and the podcast could have been much longer. I will probably bug him enough to come back again in the future.

If you enjoyed our talk give him a follow on Twitter and check him out at Sneps.net where all his public talks and writings are collected. 

(This is a rerun. The interview was originally posted in December 2022.)

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Johan Bengtsson som är ST-läkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han har de senaste åren skrivit många texter där han problematiserar det rådande paradigmet inom psykiatrin. Är det rimligt att andelen med psykiatriska diagnoser ö…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Johan Bengtsson som är ST-läkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han har de senaste åren skrivit många texter där han problematiserar det rådande paradigmet inom psykiatrin. Är det rimligt att andelen med psykiatriska diagnoser ö…

Satiriker, musiker, skribent och journalist. “Nej, inte journalist”, markerar Jens Ganman direkt. “Säg aktivist. Det retar mina kollegor, aktivisterna på Public Service”. Jag håller inte med. Jag kallar mig själv journalist, och tror att det nog provocerar ännu mer. Samtalet fortsätter i samma konstruktiva anda.

När vi pratar har han just publicerat sin …

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Satiriker, musiker, skribent och journalist. “Nej, inte journalist”, markerar Jens Ganman direkt. “Säg aktivist. Det retar mina kollegor, aktivisterna på Public Service”. Jag håller inte med. Jag kallar mig själv journalist, och tror att det nog provocerar ännu mer. Samtalet fortsätter i samma konstruktiva anda.

När vi pratar har han just publicerat sin …

Alla vet vad de ska göra. Ät mindre skräp. Motionera mer. Men studier visar att diet inte funkar för viktnedgång, för de allra flesta. Motion funkar ännu sämre, även om man får andra hälsoeffekter. Eller det funkar kanske tillfälligt. Det svåra är dock inte att gå ned i vikt, utan att hålla vikten borta över tid. 80-95 procent återgår till sin startvikt inom fyra år från att de gick ned. Varför är det så?

Den som lyssnar på min andra podd – Under all kritik – som jag gör ihop med Anna-Karin Wyndhamn, har redan hört mig/oss prata om Ozempic, fetma, diet och viktnedgång (här). I samband med det avsnittet skickade jag ut en fråga för att se om jag kunde få kontakt med människor som tagit semaglutid, alltså Ozempic, samt läkare som hade skrivit ut det.

En av dem som skrev till mig uppfyllde båda kriterierna: Benjamin Kalisher Wellander är praktiserande läkare och har i den rollen skrivit ut medicinen till obesa patienter, alltså väldigt överviktiga. Men han har även själv använt ozempic just för viktnedgång. En ganska ovanlig kombination, tror jag, och just därför någon som förmodligen kan bidra med både kunskap och empati i frågan. Så dagens avsnitt handlar om Ozempic, vad det är, hur det fungerar, men också om fetmaepidemin, dieter och eventuella lösningar.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla vet vad de ska göra. Ät mindre skräp. Motionera mer. Men studier visar att diet inte funkar för viktnedgång, för de allra flesta. Motion funkar ännu sämre, även om man får andra hälsoeffekter. Eller det funkar kanske tillfälligt. Det svåra är dock inte att gå ned i vikt, utan att hålla vikten borta över tid. 80-95 procent återgår till sin startvikt inom fyra år från att de gick ned. Varför är det så?

Den som lyssnar på min andra podd – Under all kritik – som jag gör ihop med Anna-Karin Wyndhamn, har redan hört mig/oss prata om Ozempic, fetma, diet och viktnedgång (här). I samband med det avsnittet skickade jag ut en fråga för att se om jag kunde få kontakt med människor som tagit semaglutid, alltså Ozempic, samt läkare som hade skrivit ut det.

En av dem som skrev till mig uppfyllde båda kriterierna: Benjamin Kalisher Wellander är praktiserande läkare och har i den rollen skrivit ut medicinen till obesa patienter, alltså väldigt överviktiga. Men han har även själv använt ozempic just för viktnedgång. En ganska ovanlig kombination, tror jag, och just därför någon som förmodligen kan bidra med både kunskap och empati i frågan. Så dagens avsnitt handlar om Ozempic, vad det är, hur det fungerar, men också om fetmaepidemin, dieter och eventuella lösningar.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med journalisten Malin Ekman. Det är andra gången Malin är med i podden. Förra gången pratade vi om hennes bok Skymning i Amerika (Volante 2023), som kom ut förra året. I den beskriver hon hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren. Om ni inte redan har läst den så gör det. Jag rekommenderar den varmt.

Men sedan vi pratade senast har mycket hänt, framförallt i USA såklart, men även för Malin Ekman. Nyligen sade hon upp sig från Svenska Dagbladet eftersom hon inte längre kunde utföra sitt journalistiska uppdrag som det är tänkt, som hon skrev i sitt avskedsbrev. Det blev ingen riktig debatt av det, eftersom motparten, arbetsgivaren på SvD, helt enkelt nekade till att dyka upp. Chefredaktören gömde sig bakom formalia, att det inte gick för sig att kommentera enskilda personalärenden.

Men varför sade Malin Ekman upp sig? Det pratar vi om i dag.

Och om att hon startat en publikation på Substack – Stockholm Report – vilket gör oss till kollegor! Igen!

Vi pratar dock allra mest om mordförsöket på Donald Trump, Joe Bidens senfärdiga avhopp, Kamala Harris utsikter, med mera. 

Följ Malin Ekman på Substack här. Det är värt att stötta henne, och verkligt fri journalistik, bortom de stora presstödsdopade mediehusen och gökungen Public Service.

Hennes bok hittar du här. Som sagt, jag rekommenderar den varmt.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med journalisten Malin Ekman. Det är andra gången Malin är med i podden. Förra gången pratade vi om hennes bok Skymning i Amerika (Volante 2023), som kom ut förra året. I den beskriver hon hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren. Om ni inte redan har läst den så gör det. Jag rekommenderar den varmt.

Men sedan vi pratade senast har mycket hänt, framförallt i USA såklart, men även för Malin Ekman. Nyligen sade hon upp sig från Svenska Dagbladet eftersom hon inte längre kunde utföra sitt journalistiska uppdrag som det är tänkt, som hon skrev i sitt avskedsbrev. Det blev ingen riktig debatt av det, eftersom motparten, arbetsgivaren på SvD, helt enkelt nekade till att dyka upp. Chefredaktören gömde sig bakom formalia, att det inte gick för sig att kommentera enskilda personalärenden.

Men varför sade Malin Ekman upp sig? Det pratar vi om i dag.

Och om att hon startat en publikation på Substack – Stockholm Report – vilket gör oss till kollegor! Igen!

Vi pratar dock allra mest om mordförsöket på Donald Trump, Joe Bidens senfärdiga avhopp, Kamala Harris utsikter, med mera. 

Följ Malin Ekman på Substack här. Det är värt att stötta henne, och verkligt fri journalistik, bortom de stora presstödsdopade mediehusen och gökungen Public Service.

Hennes bok hittar du här. Som sagt, jag rekommenderar den varmt.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

A red dawn rises in Britain as Labour wins the election on the fourth of July. The British left has been in shambles for a long time, but is now recapturing governmental powers again after more than a decade. But why is this happening? Is it because Labour leader Keir Starmer is utterly charming and incomparably brilliant? And because Labour has ingenious policy proposals, which fills people with hope? And was all this brilliance the reason that the Tories imploded in the election?

Not really, as Matt Goodwin explains in today’s episode. He’s a political scientist, author and probably the best guy to talk to if you want to understand British politics. We also talk about the assassination attempt on Donald Trump, JD Vance which turns out to be Trumps pick for running mate and Swedish politics.

If you like today’s conversation, give Matt a follow here on Substack at Matt Goodwin.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A red dawn rises in Britain as Labour wins the election on the fourth of July. The British left has been in shambles for a long time, but is now recapturing governmental powers again after more than a decade. But why is this happening? Is it because Labour leader Keir Starmer is utterly charming and incomparably brilliant? And because Labour has ingenious policy proposals, which fills people with hope? And was all this brilliance the reason that the Tories imploded in the election?

Not really, as Matt Goodwin explains in today’s episode. He’s a political scientist, author and probably the best guy to talk to if you want to understand British politics. We also talk about the assassination attempt on Donald Trump, JD Vance which turns out to be Trumps pick for running mate and Swedish politics.

If you like today’s conversation, give Matt a follow here on Substack at Matt Goodwin.

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Varför är det män som skickar dick pics och inte kvinnor som skickar vagina pics? Varför tycker män att den värsta sortens otrohet är sexuell medan kvinnor känner ett större svek om otroheten snarare är känslomässig? Varför är män och kvinnor så olika när det kommer till sex, dejting och relationer? Och varför fungerar det inte att endast skylla dåliga manliga beteenden på patriarkatet?

I sin bok When Men Behave Badly: The Hidden Roots of Sexual Deception, Harassment, and Assault (Little, Brown Spark 2021) svarar evolutionspsykologen David Buss på detta och mycket annat. Den översattes nyligen till svenska med titeln Toxisk maskulinitet: varför män beter sig illa (Fri tanke 2023). Här intervjuar jag honom om detta och mycket annat.

Nedan följer en något kortad transkribering av samtalet.

(Detta är en repris. Avsnittet publicerades ursprungligen den 21 augusti 2021.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det män som skickar dick pics och inte kvinnor som skickar vagina pics? Varför tycker män att den värsta sortens otrohet är sexuell medan kvinnor känner ett större svek om otroheten snarare är känslomässig? Varför är män och kvinnor så olika när det kommer till sex, dejting och relationer? Och varför fungerar det inte att endast skylla dåliga manliga beteenden på patriarkatet?

I sin bok When Men Behave Badly: The Hidden Roots of Sexual Deception, Harassment, and Assault (Little, Brown Spark 2021) svarar evolutionspsykologen David Buss på detta och mycket annat. Den översattes nyligen till svenska med titeln Toxisk maskulinitet: varför män beter sig illa (Fri tanke 2023). Här intervjuar jag honom om detta och mycket annat.

Nedan följer en något kortad transkribering av samtalet.

(Detta är en repris. Avsnittet publicerades ursprungligen den 21 augusti 2021.)

Detta är en repris. Avsnittet publicerades ursprungligen den 15 oktober 2023.

I dagens podd pratar jag med journalisten och författaren Bengt G Nilsson. För ett par år sedan gav han ut Israel och hennes fiender (Ethnopress 2020) där han skildrar sin egen U-sväng i Israelfrågan – från att ha stöttat palesti…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är en repris. Avsnittet publicerades ursprungligen den 15 oktober 2023.

I dagens podd pratar jag med journalisten och författaren Bengt G Nilsson. För ett par år sedan gav han ut Israel och hennes fiender (Ethnopress 2020) där han skildrar sin egen U-sväng i Israelfrågan – från att ha stöttat palesti…

Jag minns när jag såg UFC första gången någon gång under andra halvan av 1990-talet. Ultimate fighting, tror jag bara vi kallade det. En kompis hade hyrt ett VHS-band under disk på en tobaksaffär. Det var UFC 2, har jag förstått i efterhand. Det fanns inga regler och MMA var det ingen som visste vad det var. Här möttes olika stilar för att se vilken som var bäst. I alla fall minns jag en match där Pat Smith sitter grensle över Scott Morris, som inte kan försvara sig, och armbågar honom medvetslös. Det skrämde mig rejält. Jag minns att jag fick en iskall känsla av att se på det. Hur kunde detta finnas? Och på video dessutom? Min vän tyckte att det var ashäftigt och att jag var töntig som tyckte att det var obehagligt.

Mycket har hänt sedan dess, även i mitt liv. Jag tycker fortfarande att det är obehagligt att se en viss sorts våld, i synnerhet där oskyldiga blir offer. Men jag insåg någon gång att våld är en del av den mänskliga naturen, det mänskliga tillståndet, och att det behöver hanteras på olika sätt. Och även om våld kan vara vidrigt, bokstavligt talat det värsta som finns, så är det också något njutningsfullt med våld. Rätt sorts våld. Rättmätig hämnd är ett evigt tema för allt berättande och genomgående en tematik i tv-serier och filmer. Och dueller där båda är med på reglerna, alltså modern kampsport. Det är något uråldrigt, ursprungligt med två män som gör upp i en ring, bur eller på sand i colosseum. Av någon anledning har detta blivit så gott som den enda sport jag verkligen bryr mig om, om det så är boxning, thaiboxning, MMA eller bareknuckle. Ibland skäms jag lite över det, men det är så det är. Det finns inget värre, inget lägre, och samtidigt inget bättre eller mer upphöjt.

Detta är en lång introduktion till dagens gäst Victor Palm. Han är filmare och fotograf med bas i Los Angeles, och själv kampsportare som går matcher. Jag tog kontakt med honom efter att ha sett en trailer till en dokumentärfilm om fenomenet King of the streets (KOTS) som han spelar in.

King of the streets är inte kampsport, inte ens sport. Det är underground, alltså olagligt, och för samman dem som vill slåss utan regler. Många kommer från fotbollsfirmornas värld, andra är vänster- eller högerextrema. Det sker på platser som nedlagda fabriksbyggnader, gångtunnlar och på tak. Underlaget är sällan mjukt, utan oftast betong eller cement.

Jag ska ärligt säga att jag har sett varenda match som går att se och att jag stöttar projektet på KOTSfilm.com. Men jag är samtidigt kluven inför King of the streets (vilket även är något Victor Palm pratar mycket om). Jag är inte någon slagskämpe. Så varför vill jag kolla? Varför fortsätter jag? Vad är det som lockar? Och en viktigare fråga, vad är det som lockar dem som är med? Vilka är de? Varför riskerar man livet på det här sättet? Om detta handlar dagens podd.

Jag tror det är första, och förmodligen sista, gången jag säger det, men känsliga lyssnare varnas.

Jag rekommenderar alla som är intresserade att gå in och kolla på victorpalm.com för att se Victors fantastiska fotografier och filmer. Han går såklart att hitta på instagram också på @victorpalm.dop.

Och gå in och se på trailern till hans dokumentär om KOTS på KOTSfilm.com

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag minns när jag såg UFC första gången någon gång under andra halvan av 1990-talet. Ultimate fighting, tror jag bara vi kallade det. En kompis hade hyrt ett VHS-band under disk på en tobaksaffär. Det var UFC 2, har jag förstått i efterhand. Det fanns inga regler och MMA var det ingen som visste vad det var. Här möttes olika stilar för att se vilken som var bäst. I alla fall minns jag en match där Pat Smith sitter grensle över Scott Morris, som inte kan försvara sig, och armbågar honom medvetslös. Det skrämde mig rejält. Jag minns att jag fick en iskall känsla av att se på det. Hur kunde detta finnas? Och på video dessutom? Min vän tyckte att det var ashäftigt och att jag var töntig som tyckte att det var obehagligt.

Mycket har hänt sedan dess, även i mitt liv. Jag tycker fortfarande att det är obehagligt att se en viss sorts våld, i synnerhet där oskyldiga blir offer. Men jag insåg någon gång att våld är en del av den mänskliga naturen, det mänskliga tillståndet, och att det behöver hanteras på olika sätt. Och även om våld kan vara vidrigt, bokstavligt talat det värsta som finns, så är det också något njutningsfullt med våld. Rätt sorts våld. Rättmätig hämnd är ett evigt tema för allt berättande och genomgående en tematik i tv-serier och filmer. Och dueller där båda är med på reglerna, alltså modern kampsport. Det är något uråldrigt, ursprungligt med två män som gör upp i en ring, bur eller på sand i colosseum. Av någon anledning har detta blivit så gott som den enda sport jag verkligen bryr mig om, om det så är boxning, thaiboxning, MMA eller bareknuckle. Ibland skäms jag lite över det, men det är så det är. Det finns inget värre, inget lägre, och samtidigt inget bättre eller mer upphöjt.

Detta är en lång introduktion till dagens gäst Victor Palm. Han är filmare och fotograf med bas i Los Angeles, och själv kampsportare som går matcher. Jag tog kontakt med honom efter att ha sett en trailer till en dokumentärfilm om fenomenet King of the streets (KOTS) som han spelar in.

King of the streets är inte kampsport, inte ens sport. Det är underground, alltså olagligt, och för samman dem som vill slåss utan regler. Många kommer från fotbollsfirmornas värld, andra är vänster- eller högerextrema. Det sker på platser som nedlagda fabriksbyggnader, gångtunnlar och på tak. Underlaget är sällan mjukt, utan oftast betong eller cement.

Jag ska ärligt säga att jag har sett varenda match som går att se och att jag stöttar projektet på KOTSfilm.com. Men jag är samtidigt kluven inför King of the streets (vilket även är något Victor Palm pratar mycket om). Jag är inte någon slagskämpe. Så varför vill jag kolla? Varför fortsätter jag? Vad är det som lockar? Och en viktigare fråga, vad är det som lockar dem som är med? Vilka är de? Varför riskerar man livet på det här sättet? Om detta handlar dagens podd.

Jag tror det är första, och förmodligen sista, gången jag säger det, men känsliga lyssnare varnas.

Jag rekommenderar alla som är intresserade att gå in och kolla på victorpalm.com för att se Victors fantastiska fotografier och filmer. Han går såklart att hitta på instagram också på @victorpalm.dop.

Och gå in och se på trailern till hans dokumentär om KOTS på KOTSfilm.com

Prenumerera eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Dagens gäst jobbade heltid som tjänsteman och sedan politiker för SD i sammanlagt nio år. 2014 till 2020 som riksdagsledamot. Och nu är Paula Bieler Eriksson något så nytt som en oberoende sverigedemokratisk kommentator, bland många andra saker, som krönikör på Altinget, småbarnsmamma och snart färdig dietist.

Vi pratar om EU-valet, varför S…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst jobbade heltid som tjänsteman och sedan politiker för SD i sammanlagt nio år. 2014 till 2020 som riksdagsledamot. Och nu är Paula Bieler Eriksson något så nytt som en oberoende sverigedemokratisk kommentator, bland många andra saker, som krönikör på Altinget, småbarnsmamma och snart färdig dietist.

Vi pratar om EU-valet, varför S…

I dagens podd pratar jag med Fredrik Kärrholm. Efter valet 2022 blev han riksdagsledamot för Moderaterna, och är en av dem som jag anser gör ett bra jobb. Han fortsätter att aktivt delta i samhällsdebatten och påverka opinionen, precis som han gjorde innan. Många andra blir något slags grå knapptryckare och förlorar sig själva i partili…

I dagens podd pratar jag med Fredrik Kärrholm. Efter valet 2022 blev han riksdagsledamot för Moderaterna, och är en av dem som jag anser gör ett bra jobb. Han fortsätter att aktivt delta i samhällsdebatten och påverka opinionen, precis som han gjorde innan. Många andra blir något slags grå knapptryckare och förlorar sig själva i partili…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har väl undgått få att det är EU-val snart, närmare bestämt söndagen den 9 juni. Och i dagens podd pratar jag med Sverigedemokraternas toppkandidat Charlie Weimers, som sedan 2019 sitter i Europaparlamentet för deras räkning. Vi pratar om migrationspakten, om det stämmer att SD nu är etablissemanget, att ungerska Fidesz …

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har väl undgått få att det är EU-val snart, närmare bestämt söndagen den 9 juni. Och i dagens podd pratar jag med Sverigedemokraternas toppkandidat Charlie Weimers, som sedan 2019 sitter i Europaparlamentet för deras räkning. Vi pratar om migrationspakten, om det stämmer att SD nu är etablissemanget, att ungerska Fidesz …

I dag pratar jag med Fredrik Svenaeus som är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Södertörn är lite som Södermalm i bemärkelsen att alla har en uppfattning om hur folk är där, hur de tänker och ser ut, utan att man för den sakens skull har närmare bekantskap med det. Inte för att fördomarna inte stämmer, vad vet jag, men Fredrik Svenaeus passar inte in i någon mall som jag känner till i alla fall.

Utöver vetenskapliga artiklar har han skrivit ett antal populärvetenskapliga böcker som jag läst med stor behållning, som Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid från 2013 och Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet från 2019.

Hans senaste bok heter Världen vaknar: känslornas plats i människans liv och kom förra året (Gidlunds förlag). Den handlar om känslolivets rättmätiga plats i våra liv. Genom historien har känslor ofta setts som något som står i motsats till förnuftet, något vi måste frigöra oss från för att kunna nå upplysning. Fredrik Svenaeus menar att det är en vantolkning av känslorna, som alltid är med oss, och leder vår blick. Känslolivet förtjänar därför en uppvärdering, inte minst av filosofer som han själv. Dessutom är det kanske främst känslorna som skiljer oss från artificiell intelligens, vilket gör dem än mer värdefulla i dag.

Vi pratar också om en debatt han deltog i på DN:s kultursida, där han skrev om att dagens psykiatri inte har fler svar än psykoanalysen. Samtalet handlar även om samtidens terapikultur och diagnosernas roll i människors meningsskapande.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag pratar jag med Fredrik Svenaeus som är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Södertörn är lite som Södermalm i bemärkelsen att alla har en uppfattning om hur folk är där, hur de tänker och ser ut, utan att man för den sakens skull har närmare bekantskap med det. Inte för att fördomarna inte stämmer, vad vet jag, men Fredrik Svenaeus passar inte in i någon mall som jag känner till i alla fall.

Utöver vetenskapliga artiklar har han skrivit ett antal populärvetenskapliga böcker som jag läst med stor behållning, som Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid från 2013 och Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet från 2019.

Hans senaste bok heter Världen vaknar: känslornas plats i människans liv och kom förra året (Gidlunds förlag). Den handlar om känslolivets rättmätiga plats i våra liv. Genom historien har känslor ofta setts som något som står i motsats till förnuftet, något vi måste frigöra oss från för att kunna nå upplysning. Fredrik Svenaeus menar att det är en vantolkning av känslorna, som alltid är med oss, och leder vår blick. Känslolivet förtjänar därför en uppvärdering, inte minst av filosofer som han själv. Dessutom är det kanske främst känslorna som skiljer oss från artificiell intelligens, vilket gör dem än mer värdefulla i dag.

Vi pratar också om en debatt han deltog i på DN:s kultursida, där han skrev om att dagens psykiatri inte har fler svar än psykoanalysen. Samtalet handlar även om samtidens terapikultur och diagnosernas roll i människors meningsskapande.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Mosa Mazroui Sebdani, som är systemutvecklare och debattör bosatt i Bryssel. Men som ni kommer höra av hans härliga dialekt så kommer han från Göteborg, precis som jag. Jag har läst flera texter av Mosa de senaste åren, men det var först häromdagen jag förstod att det var samma person som skrivit de där texterna, som jag inte hade kopplat ihop innan. Nu senast var det en debattartikel i Expressen om kulturhusetbråket om n-ordet, där Mazroui Sebdani skrev kritiskt om Barakat Ghebrehawariat, som stormat ut från en debatt efter att publikdeltagare använt n-ordet i en fråga:

Det är hög tid att dumpa stödet för denna bortskämda, barnsliga rörelse som rollspelar ett historiskt förtryck som inte längre existerar. Vill de göra karriär så får de, precis som vi andra, skapa något av värde att ta med till bordet.

I dagens samtal berättar han bland annat om hur han under sin uppväxt lärde sig att tolka många situationer som rasistiska, vilket han senare började ifrågasätta. Hur mycket var rasism och hur mycket var att han skolats att tolka situationer på det sättet? Det ska också sägas att Mosa betonar att han har upplevt verklig rasism, men att inte allt otrevligt beteende beror på rasism. Vi pratar också om vita privilegier och strukturell rasism, och om hela branschen med mångfaldsentreprenörer.

Dessutom tar vi upp den text han skrivit som handlar om tystnaden från svenska muslimer när det gäller att kritisera förtryck i islams namn, vilket Mosa Mazroui Sebdani menar beror på en rädsla för intern konflikt och en destruktiv låt-gå attityd när det gäller de egna leden.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Mosa Mazroui Sebdani, som är systemutvecklare och debattör bosatt i Bryssel. Men som ni kommer höra av hans härliga dialekt så kommer han från Göteborg, precis som jag. Jag har läst flera texter av Mosa de senaste åren, men det var först häromdagen jag förstod att det var samma person som skrivit de där texterna, som jag inte hade kopplat ihop innan. Nu senast var det en debattartikel i Expressen om kulturhusetbråket om n-ordet, där Mazroui Sebdani skrev kritiskt om Barakat Ghebrehawariat, som stormat ut från en debatt efter att publikdeltagare använt n-ordet i en fråga:

Det är hög tid att dumpa stödet för denna bortskämda, barnsliga rörelse som rollspelar ett historiskt förtryck som inte längre existerar. Vill de göra karriär så får de, precis som vi andra, skapa något av värde att ta med till bordet.

I dagens samtal berättar han bland annat om hur han under sin uppväxt lärde sig att tolka många situationer som rasistiska, vilket han senare började ifrågasätta. Hur mycket var rasism och hur mycket var att han skolats att tolka situationer på det sättet? Det ska också sägas att Mosa betonar att han har upplevt verklig rasism, men att inte allt otrevligt beteende beror på rasism. Vi pratar också om vita privilegier och strukturell rasism, och om hela branschen med mångfaldsentreprenörer.

Dessutom tar vi upp den text han skrivit som handlar om tystnaden från svenska muslimer när det gäller att kritisera förtryck i islams namn, vilket Mosa Mazroui Sebdani menar beror på en rädsla för intern konflikt och en destruktiv låt-gå attityd när det gäller de egna leden.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I sin nya bok – Mest kränkt vinner (Karneval förlag) – tecknar journalisten Lars Åberg ett inte särskilt smickrande porträtt av vår tidsanda. En kamp om vem som är mest i underläge, där offerskap är det eftersträvansvärda och kränkningar är hårdvaluta.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sin nya bok – Mest kränkt vinner (Karneval förlag) – tecknar journalisten Lars Åberg ett inte särskilt smickrande porträtt av vår tidsanda. En kamp om vem som är mest i underläge, där offerskap är det eftersträvansvärda och kränkningar är hårdvaluta.

I dagens podd pratar jag med Sabina Björk och Valeria Helander som är aktuella med boken I statens våld – en berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen (Fri tanke). Det är omskakande läsning. Bland annat får läsaren följa Nadja, som börjar tvångsvårdas på SiS som 11-åring. Inte för att hon har begått något brott, utan för att hon uppvisar det som kallas normbrytande beteende och att de frivilliga insatserna inte har fungerat. Hennes mamma är faktiskt hoppfull, trots allt. På SiS-hem utlovas ju kunskapsbaserad vård och psykologhjälp. Men någon vård blir det inte för Nadja. Ingen psykologhjälp, ingen vårdplan. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter. Många har även vittnat om sexuella övergrepp.

Under många år har Statens institutionsstyrelse (SiS) – myndigheten som är ansvarig för att vårda samhällets mest sårbara och belastade barn och ungdomar – omgivits av skandaler och allvarliga varningsrapporter. Trots en årlig budget från skattebetalarna på 2,7 miljarder kronor, där varje plats kostar 12 000 kronor per dygn, är resultatet minst sagt bristfälligt. I vissa fall tycks den avsedda vården ha bytts ut mot statligt sanktionerat våld, där speciellt flickor är särskilt drabbade. Politiker lovar gång på gång reformer, men de systematiska bristerna kvarstår och ingen ställs till svars. Varför utkrävs inte något ansvar?

Valeria Helander är undersökande journalist på SVT, bland annat för Uppdrag granskning. Sabina Björk är beteendevetare och den visselblåsare som arbetade på en central position inom SiS ungdomsvård och larmade om missförhållanden.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Sabina Björk och Valeria Helander som är aktuella med boken I statens våld – en berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen (Fri tanke). Det är omskakande läsning. Bland annat får läsaren följa Nadja, som börjar tvångsvårdas på SiS som 11-åring. Inte för att hon har begått något brott, utan för att hon uppvisar det som kallas normbrytande beteende och att de frivilliga insatserna inte har fungerat. Hennes mamma är faktiskt hoppfull, trots allt. På SiS-hem utlovas ju kunskapsbaserad vård och psykologhjälp. Men någon vård blir det inte för Nadja. Ingen psykologhjälp, ingen vårdplan. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter. Många har även vittnat om sexuella övergrepp.

Under många år har Statens institutionsstyrelse (SiS) – myndigheten som är ansvarig för att vårda samhällets mest sårbara och belastade barn och ungdomar – omgivits av skandaler och allvarliga varningsrapporter. Trots en årlig budget från skattebetalarna på 2,7 miljarder kronor, där varje plats kostar 12 000 kronor per dygn, är resultatet minst sagt bristfälligt. I vissa fall tycks den avsedda vården ha bytts ut mot statligt sanktionerat våld, där speciellt flickor är särskilt drabbade. Politiker lovar gång på gång reformer, men de systematiska bristerna kvarstår och ingen ställs till svars. Varför utkrävs inte något ansvar?

Valeria Helander är undersökande journalist på SVT, bland annat för Uppdrag granskning. Sabina Björk är beteendevetare och den visselblåsare som arbetade på en central position inom SiS ungdomsvård och larmade om missförhållanden.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Sedan hon var gäst i podden senast har Alice Teodorescu hunnit bli toppkandidat för Kristdemokraterna i EU-valet. Och om någon missade det, så blev det ett himla liv efter en intervju i DN som hon gjorde i samband med sin kandidatur. Där framstod det, om man inte känner eller har läst henne, som att hon var för fri invandring. Nej, det är inget hon förespråkar, understryker hon i dagens podd. Vilket hon även skrev på sin publikation Klartext av Alice Teodorescu i samband med publiceringen i DN.

Vi pratar om det, men också om situationen i Sverige. Mordet på Mikael i Skärholmen och hur man ska uppfostra sina barn i dagens läge. Vi pratar även om Europas ödesfrågor, där Alice ser försvarsfrågan, i relation tll Ukrainakriget, som den kanske viktigaste. Den yttre gränsen måste stärkas och försvaras.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Sedan hon var gäst i podden senast har Alice Teodorescu hunnit bli toppkandidat för Kristdemokraterna i EU-valet. Och om någon missade det, så blev det ett himla liv efter en intervju i DN som hon gjorde i samband med sin kandidatur. Där framstod det, om man inte känner eller har läst henne, som att hon var för fri invandring. Nej, det är inget hon förespråkar, understryker hon i dagens podd. Vilket hon även skrev på sin publikation Klartext av Alice Teodorescu i samband med publiceringen i DN.

Vi pratar om det, men också om situationen i Sverige. Mordet på Mikael i Skärholmen och hur man ska uppfostra sina barn i dagens läge. Vi pratar även om Europas ödesfrågor, där Alice ser försvarsfrågan, i relation tll Ukrainakriget, som den kanske viktigaste. Den yttre gränsen måste stärkas och försvaras.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Anders Lindberg, som är politisk chefredaktör på Aftonbladet. Så gott som varje gång vi träffas är det för att vi tycker olika och ska debattera något. Det kan röra koranbränningar, migrationspolitik eller hur den sittande regeringen gör ett bra jobb eller inte. Eller könstillhörighetslagen, för den delen. Och debattera kommer vi fortsätta att göra, när underhållningsvåldsarenorna på SR och SVT eller andra bjuder in till det. Jag har alltid uppfattat det som att Anders Lindberg, precis som jag, gillar en skarp debatt, vilket inte gäller alla man träffar i de där sammanhangen. 

Vi håller inte med varandra om särskilt mycket. Men jag tycker också att det finns en fråga som trumfar så gott som alla andra, och det är försvaret av Sverige. Vi delar land vilket också gör att vi delar öde. Oavsett hur riksdagen röstade i könstillhörighetslagen i dag så skiter Ryssland i vilket kön vi har om vi hamnar i konflikt. Häromdagen skrev Anders Lindberg en längre artikel med rubriken: “Inom fem år kan kriget vara över oss”. Det var något av det bästa jag läst på temat. Om två veckor kommer Försvarsberedningens slutrapport och hittills har våra politiker varit stora i orden, men inte skjutit till resurserna som krävs. Sverige måste öka försvarsanslagen till över tre procent av BNP, menar Lindberg. Regeringen borde låna 100 miljarder för att omedelbart kunna rusta upp. 

Jag vet att vissa tycker att det är irriterande att jag bjuder in människor på vänsterkanten, som jag har skarpa meningsskiljaktigheter med i viktiga frågor. Men jag ser inget värde i att låsa in sig i en bunkermentalitet. Det finns ett värde i att höra kloka ord från någon man annars tycker är mer … oklok. Ryssland har åtminstone sedan 2014, kanske sedan 2008, och absolut sedan 2022, varit på krigsfot. De har ett tydligt mål om att kuva sin omvärld, även Sverige. Det enda som fungerar gentemot Ryssland är avskräckning. Det är Anders Lindbergs analys, men jag delar den fullt ut. 

Okej, men varför inte prata med någon annan, som ligger närmare i andra frågor? För om kriget kommer, och risken blir större ju mer vi släpar fötterna efter oss, så kommer vi behöva strida sida vid sida med folk som vi tycker har fel i massa frågor, men som ändå är våra bröder och systrar. Det bör vi komma ihåg. Vi kan gräla bara så länge vi har kvar vår frihet.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Anders Lindberg, som är politisk chefredaktör på Aftonbladet. Så gott som varje gång vi träffas är det för att vi tycker olika och ska debattera något. Det kan röra koranbränningar, migrationspolitik eller hur den sittande regeringen gör ett bra jobb eller inte. Eller könstillhörighetslagen, för den delen. Och debattera kommer vi fortsätta att göra, när underhållningsvåldsarenorna på SR och SVT eller andra bjuder in till det. Jag har alltid uppfattat det som att Anders Lindberg, precis som jag, gillar en skarp debatt, vilket inte gäller alla man träffar i de där sammanhangen. 

Vi håller inte med varandra om särskilt mycket. Men jag tycker också att det finns en fråga som trumfar så gott som alla andra, och det är försvaret av Sverige. Vi delar land vilket också gör att vi delar öde. Oavsett hur riksdagen röstade i könstillhörighetslagen i dag så skiter Ryssland i vilket kön vi har om vi hamnar i konflikt. Häromdagen skrev Anders Lindberg en längre artikel med rubriken: “Inom fem år kan kriget vara över oss”. Det var något av det bästa jag läst på temat. Om två veckor kommer Försvarsberedningens slutrapport och hittills har våra politiker varit stora i orden, men inte skjutit till resurserna som krävs. Sverige måste öka försvarsanslagen till över tre procent av BNP, menar Lindberg. Regeringen borde låna 100 miljarder för att omedelbart kunna rusta upp. 

Jag vet att vissa tycker att det är irriterande att jag bjuder in människor på vänsterkanten, som jag har skarpa meningsskiljaktigheter med i viktiga frågor. Men jag ser inget värde i att låsa in sig i en bunkermentalitet. Det finns ett värde i att höra kloka ord från någon man annars tycker är mer … oklok. Ryssland har åtminstone sedan 2014, kanske sedan 2008, och absolut sedan 2022, varit på krigsfot. De har ett tydligt mål om att kuva sin omvärld, även Sverige. Det enda som fungerar gentemot Ryssland är avskräckning. Det är Anders Lindbergs analys, men jag delar den fullt ut. 

Okej, men varför inte prata med någon annan, som ligger närmare i andra frågor? För om kriget kommer, och risken blir större ju mer vi släpar fötterna efter oss, så kommer vi behöva strida sida vid sida med folk som vi tycker har fel i massa frågor, men som ändå är våra bröder och systrar. Det bör vi komma ihåg. Vi kan gräla bara så länge vi har kvar vår frihet.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Hanif Bali, som knappast behöver en närmare introduktion. Han har just avslutat sin föräldraledighet och inledde med en intervju i Göteborgs-Posten där han pratade om att vi behöver ett nytt sätt att prata om kulturskillnader i Sverige. Tidigare har debatten handlat om invandring och fråg…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Hanif Bali, som knappast behöver en närmare introduktion. Han har just avslutat sin föräldraledighet och inledde med en intervju i Göteborgs-Posten där han pratade om att vi behöver ett nytt sätt att prata om kulturskillnader i Sverige. Tidigare har debatten handlat om invandring och fråg…

I en uppmärksammad ledare i Svenska Dagbladet beskriver Paulina Neuding hur utbrett hatet mot svenskar är i Sverige. Trots upprepade fall där det är uppenbart att gärningsmännen riktat in sig på svenskar tycks varken BRÅ, kriminologer eller medier vilja ta reda på omfattningen. Och domstolar “glömmer” registrera det, kanske för…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en uppmärksammad ledare i Svenska Dagbladet beskriver Paulina Neuding hur utbrett hatet mot svenskar är i Sverige. Trots upprepade fall där det är uppenbart att gärningsmännen riktat in sig på svenskar tycks varken BRÅ, kriminologer eller medier vilja ta reda på omfattningen. Och domstolar “glömmer” registrera det, kanske för…

Emelie Köhler levde fyra år som trans, men påbörjade sedan resan tillbaka. Från könstransition till detransition. Hon har medverkat i “Tranståget” som gjordes av SVT Uppdrag Granskning. Och nyligen deltog hon i Sverige Möts i debatt om samma ämne. Hon har på kort tid blivit ansiktet utåt för den växande rörelsen av transpersoner som ångrat sig. För den som vill veta mer har hon ett instagramkonto som heter Detrans Dissident och driver en hemsida som heter detransinfo.se. 

Det svåra med transfrågan är att hitta balansen mellan att kritisera delar av ideologin bakom, och samtidigt värna de unga sårbara människor som dragits med. På sin instagramsida skriver Emelie att hon ömmar för transpersoner men är kritisk till idéerna bakom. Det ligger såklart delvis i betraktarens öga om man lyckas med den balansgången, men jag tror det är ett viktigt medskick för alla oss som pratar om transfrågan. 

Jag är glad att Emeilie Köhler är med i podden och berättar sin historia. Även om det är en sliten klyscha så är det bra att prata med människor och inte bara om dem.

Länkar till sånt vi nämner i avsnittet

* Min intervju med Aleksa Lundberg länk.

* Min intervju med Abigail Shrier länk.

* Svenska kyrkans öppna brev till transpersoner och min text om det länk.

* Emelie Köhler i Sverige Möts länk.

* Tranståget i Uppdrag Granskning länk.

* Studie på 100 detransitionerade länk.

* En annan studie om detransitionerade länk. (Denna visar bland annat att man får mer stöd under transitionen än under detransitionen.)

* Svensk långtidsstudie om hur de som genomgått könskorrigering mår länk.

* En lite äldre internationell uppföljningsstudie på transpersoners mående efter könskorrigering länk.

Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emelie Köhler levde fyra år som trans, men påbörjade sedan resan tillbaka. Från könstransition till detransition. Hon har medverkat i “Tranståget” som gjordes av SVT Uppdrag Granskning. Och nyligen deltog hon i Sverige Möts i debatt om samma ämne. Hon har på kort tid blivit ansiktet utåt för den växande rörelsen av transpersoner som ångrat sig. För den som vill veta mer har hon ett instagramkonto som heter Detrans Dissident och driver en hemsida som heter detransinfo.se. 

Det svåra med transfrågan är att hitta balansen mellan att kritisera delar av ideologin bakom, och samtidigt värna de unga sårbara människor som dragits med. På sin instagramsida skriver Emelie att hon ömmar för transpersoner men är kritisk till idéerna bakom. Det ligger såklart delvis i betraktarens öga om man lyckas med den balansgången, men jag tror det är ett viktigt medskick för alla oss som pratar om transfrågan. 

Jag är glad att Emeilie Köhler är med i podden och berättar sin historia. Även om det är en sliten klyscha så är det bra att prata med människor och inte bara om dem.

Länkar till sånt vi nämner i avsnittet

* Min intervju med Aleksa Lundberg länk.

* Min intervju med Abigail Shrier länk.

* Svenska kyrkans öppna brev till transpersoner och min text om det länk.

* Emelie Köhler i Sverige Möts länk.

* Tranståget i Uppdrag Granskning länk.

* Studie på 100 detransitionerade länk.

* En annan studie om detransitionerade länk. (Denna visar bland annat att man får mer stöd under transitionen än under detransitionen.)

* Svensk långtidsstudie om hur de som genomgått könskorrigering mår länk.

* En lite äldre internationell uppföljningsstudie på transpersoners mående efter könskorrigering länk.

Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

On today’s episode I’m speaking with Yascha Mounk, who is a senior fellow at the Council on Foreign Relations and an international affairs professor at Johns Hopkins University. He also hosts his own podcast called The Good Fight (check out his Substack at Persuasion) , where I first found out about him. He’s written a bunch of books, and his latest – The identity trap: a story of ideas and power in our time (Penguin press) – just came out. It’s about diversity, equity and inclusion abbreviated as DEI, the woke ideology and identity politics. All of these terms are often used interchangeably. But instead of using these politically contested concepts Mounk opts to use the term “the identity synthesis” instead. 

He traces the ideas back to the works of scholars like Derrick Bell, Michel Foucault, and Kimberlé Crenshaw, highlighting how their ideas have been simplified, misinterpreted, twisted and/or radicalized in popular discourse and institutional policies. Mounk argues that while these theories have provided valuable insights into the complexities of identity and oppression, their current application often undermines social cohesion, free speech, and the pursuit of equality by promoting division, silencing dissent, and prioritizing identity over shared humanity. He also argues that the left’s long march through institutions, that’s often referred to, actually was much shorter than believed. The takeover was swift, he claims, and therefore we should perhaps not focus so much on the counterculture of the 1960s. 

He’s also concerned with the backlash from the right, and recently had an interesting debate with Chris Rufo on Bari Weiss’ podcast Honestly. While they agree on a lot of the issues, they differ a lot on the strategy of how to counter “the identity synthesis”. Rufo, Mounk says, if fighting fire with fire, and that will, well, backfire. Laws and regulations won’t increase freedom, Mounk argues, and it won’t stop ideas from spreading. So how should one do it? Listen and find out.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On today’s episode I’m speaking with Yascha Mounk, who is a senior fellow at the Council on Foreign Relations and an international affairs professor at Johns Hopkins University. He also hosts his own podcast called The Good Fight (check out his Substack at Persuasion) , where I first found out about him. He’s written a bunch of books, and his latest – The identity trap: a story of ideas and power in our time (Penguin press) – just came out. It’s about diversity, equity and inclusion abbreviated as DEI, the woke ideology and identity politics. All of these terms are often used interchangeably. But instead of using these politically contested concepts Mounk opts to use the term “the identity synthesis” instead. 

He traces the ideas back to the works of scholars like Derrick Bell, Michel Foucault, and Kimberlé Crenshaw, highlighting how their ideas have been simplified, misinterpreted, twisted and/or radicalized in popular discourse and institutional policies. Mounk argues that while these theories have provided valuable insights into the complexities of identity and oppression, their current application often undermines social cohesion, free speech, and the pursuit of equality by promoting division, silencing dissent, and prioritizing identity over shared humanity. He also argues that the left’s long march through institutions, that’s often referred to, actually was much shorter than believed. The takeover was swift, he claims, and therefore we should perhaps not focus so much on the counterculture of the 1960s. 

He’s also concerned with the backlash from the right, and recently had an interesting debate with Chris Rufo on Bari Weiss’ podcast Honestly. While they agree on a lot of the issues, they differ a lot on the strategy of how to counter “the identity synthesis”. Rufo, Mounk says, if fighting fire with fire, and that will, well, backfire. Laws and regulations won’t increase freedom, Mounk argues, and it won’t stop ideas from spreading. So how should one do it? Listen and find out.

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Kan Sverige verkligen lita på att Nato kommer till vår undsättning? Det var rubriken på en kulturdebattartikel i DN häromdagen. Den som skrev den var Johan Wennström som är författare, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan. Han menar att Sverige, som idealistiska vana trogen, är på väg att glömma att försvaret av vårt land först och främst betyder försvaret av vårt territorium.

Glömma igen, kanske man ska säga.

Vi vaknade upp ungefär när Ryssland invaderade Ukraina 2022, eller egentligen var det med annekteringen av Krim 2014 men det verkade få vilja förstå. Sedan har vi gått med i Nato och våra företrädare har börjat prata som att vi är Nato och Nato är vi. Men som Johan Wennström skriver: “liksom vi trots EU-medlemskapet har valt att behålla den svenska kronan och en nationell räntepolitik, måste vi även efter Natoanslutningen behålla en militär förmåga att försvara oss själva vid vår egen territoriella gräns.”

Om detta handlar dagens podd.

Tidigare avsnitt med Johan Wennström

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan Sverige verkligen lita på att Nato kommer till vår undsättning? Det var rubriken på en kulturdebattartikel i DN häromdagen. Den som skrev den var Johan Wennström som är författare, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan. Han menar att Sverige, som idealistiska vana trogen, är på väg att glömma att försvaret av vårt land först och främst betyder försvaret av vårt territorium.

Glömma igen, kanske man ska säga.

Vi vaknade upp ungefär när Ryssland invaderade Ukraina 2022, eller egentligen var det med annekteringen av Krim 2014 men det verkade få vilja förstå. Sedan har vi gått med i Nato och våra företrädare har börjat prata som att vi är Nato och Nato är vi. Men som Johan Wennström skriver: “liksom vi trots EU-medlemskapet har valt att behålla den svenska kronan och en nationell räntepolitik, måste vi även efter Natoanslutningen behålla en militär förmåga att försvara oss själva vid vår egen territoriella gräns.”

Om detta handlar dagens podd.

Tidigare avsnitt med Johan Wennström

Rak höger expanderar

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

2019 headhuntades Jessica Stegrud av Sverigedemokraterna för att bli en av deras representanter i Europaparlamentet. 2022 flyttade hon hem till Sverige igen för att bli riksdagsledamot för samma parti. I dag är hon en av partiets mest framträdande politiker.

Vi pratar bland annat om kritiken från bland annat Alice Teodorescu, om att hon inte har några …

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2019 headhuntades Jessica Stegrud av Sverigedemokraterna för att bli en av deras representanter i Europaparlamentet. 2022 flyttade hon hem till Sverige igen för att bli riksdagsledamot för samma parti. I dag är hon en av partiets mest framträdande politiker.

Vi pratar bland annat om kritiken från bland annat Alice Teodorescu, om att hon inte har några …

En augustinatt smiter tolvåriga Adriana ut med några kompisar för att köpa hamburgare. Nästa morgon vaknar ett helt land upp till det ofattbara: gängen har skjutit ihjäl ett oskyldigt barn. Händelsen visar sig ha rötter i en blodig konflikt som startade mellan två unga män för över ett decennium sedan. En konflikt som passerat gräns efter gräns tills allt kulminerar under några kokande sommarmånader.

Så börjar Den sista sommaren (Mondial) av journalisten Karl Enn. Det är en bok som är svår att lägga ned, inte bara för att den är berättad så att tragedin inträffar ungefär halvvägs in. Utan också för att det är svårt att ta in att 12-åriga flickor skjuts ihjäl i Sverige.

Den sista sommaren är både en skildring av denna tragedi, och om hur gängens hänsynslösa krig har förändrat Sverige. Man kommer nära, både gärningsmännen, anhöriga och oskyldigt drabbade. Om detta handlar dagens podd.

Rak höger expanderar

"Rak höger med Ivar Arpi" började som ett soloprojekt, men såhär tre år in har publikationen vuxit rejält. Nästan 21 000 prenumeranter har visat att det finns en efterfrågan på vad vi gör, vilket är otroligt roligt.

Sedan ungefär ett år tillbaka harSusanna Birgerssonoch Anna-Karin Wyndhamnvarit återkommande skribenter, vars texter och granskningar har fått stort genomslag både hos er läsare och i andra sammanhang.

I takt med att fler har blivit betalande prenumeranter kan Rak höger fortsätta att bygga ut sin verksamhet. I veckan lanseradesPer LindgrenochJohan Lundberg, och fler blir det. Utöver det viktigaste, att det ger mer läsning till prenumeranterna, tycker jag personligen att det är kul att få kollegor. Rak höger är inte längre ett soloprojekt, utan en större publikation som samlar allt fler.

Jag vill också passa på att påminna vad som gör oss annorlunda. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En augustinatt smiter tolvåriga Adriana ut med några kompisar för att köpa hamburgare. Nästa morgon vaknar ett helt land upp till det ofattbara: gängen har skjutit ihjäl ett oskyldigt barn. Händelsen visar sig ha rötter i en blodig konflikt som startade mellan två unga män för över ett decennium sedan. En konflikt som passerat gräns efter gräns tills allt kulminerar under några kokande sommarmånader.

Så börjar Den sista sommaren (Mondial) av journalisten Karl Enn. Det är en bok som är svår att lägga ned, inte bara för att den är berättad så att tragedin inträffar ungefär halvvägs in. Utan också för att det är svårt att ta in att 12-åriga flickor skjuts ihjäl i Sverige.

Den sista sommaren är både en skildring av denna tragedi, och om hur gängens hänsynslösa krig har förändrat Sverige. Man kommer nära, både gärningsmännen, anhöriga och oskyldigt drabbade. Om detta handlar dagens podd.

Rak höger expanderar

"Rak höger med Ivar Arpi" började som ett soloprojekt, men såhär tre år in har publikationen vuxit rejält. Nästan 21 000 prenumeranter har visat att det finns en efterfrågan på vad vi gör, vilket är otroligt roligt.

Sedan ungefär ett år tillbaka harSusanna Birgerssonoch Anna-Karin Wyndhamnvarit återkommande skribenter, vars texter och granskningar har fått stort genomslag både hos er läsare och i andra sammanhang.

I takt med att fler har blivit betalande prenumeranter kan Rak höger fortsätta att bygga ut sin verksamhet. I veckan lanseradesPer LindgrenochJohan Lundberg, och fler blir det. Utöver det viktigaste, att det ger mer läsning till prenumeranterna, tycker jag personligen att det är kul att få kollegor. Rak höger är inte längre ett soloprojekt, utan en större publikation som samlar allt fler.

Jag vill också passa på att påminna vad som gör oss annorlunda. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

(This is a rebroadcast of a paid podcast episode from March 19th last year, which I now have made accessible to all. Hope you’ll enjoy!)

When Douglas Murrays book The Strange Death of Europe came out in 2017 I started recommending it to basically everyone I knew. Some of them, quite a lot of them actually, came back to me and said that they now saw the world in a different light. But they were also so disconcerted that they sometimes asked me to present a solution, since I was guilty of leading them down this path. What is to be done, Ivar?

So today I’m putting that question to the author himself. He’s one of the foremost thinkers and writers of our time, and that’s not an exaggeration. He followed up The Strange Death of Europe with The Madness of Crowds two years later, which focused less on migration and islam, and more on the cultural issues afflicting us, centered around identity politics.

And last year he came out with The War on the West which is what we focus on in today’s conversation. Why is the west waging a war on the west? Why are we so preoccupied with feeling guilty over things that we fail to notice our achievements? How did antiracism become so racist? When did much needed self-criticism morph into abject self-flagellation?

Below you can read the transcript of interview with Douglas Murray, for those of you who prefer that over listening to podcasts.

Welcome, Douglas Murray, to Rak höger!

– Very good to be with you!

It's an honor to have you on! One of the reasons I've been very keen on having you on is because your books really are some books I recommend as I said before in the monologue. The latest one is called The War on the West and it came out a year ago and it really ties into the book you wrote before which was The Madness of Crowds and it sort takes it a step further. What is the War on the West and why did you chose choose that title?

– Well, in in a number of recent books, as you say, I've been sort of groping towards what's going on in our time. In The strange Death of Europe I addressed the question of immigration and integration in the West, in particular in Europe. And this is obviously a subject which Swedes know very well, the challenges around. One of the things that I recognized that comes from mass migration and the great changing of a society is the identity of society changes. You might like the direction of change, or you might dislike it but it's pretty hard to argue against the simple proposition that if the people in the society changes, the society changes. One of the ways in which our societies have changed has been that we've had to change our guiding ethos and in my last book The Madness of Crowds, I looked at one of the things that is a changing ethos which is the way in which the public religion of our time has come to do with identity and what has become known as identity politics, obsessions with LGBTQIA+ issues, obsessions with women and the place of women in society and obsession with race and other identity related issues. These have become the dominant issue in our in our societies.

– I addressed that as I say in The Madness of Crowds but there was an element of it that I had not addressed and which I wanted to address and did in in my most recent book in The War on the West,

which is that in order for this to happen, it appears you also have to wage war on what we had in our societies. So to wage war on everything in our past to effectively presume that everything that happened in the past was bad and must be lambasted and criticized. In America, and we're all downstream these days, like it or not from American culture, in America this focuses on the idea that America has an original sin which is the sin of slavery. I don't deny the evils of slavery but it's a very s trange way to talk about it because of course, if America has original sin, is it the only country that does? Do other countries have original sins? What's the original sin of Uganda for instance? We in Britain and in Europe have ended up imbibing our own version of this and it comes in the form of anti-colonialism. The idea that for instance colonization is the original sin of Europe. In an obsession with slavery and any benefits that our society has had from that and in a third thing as well which is racism. Look at our societies and look at them through the prism solely of racism. Again, racism is a part of our past but it isn't the sole lens to look at it through and yet that has become the case.

– I say that this has become a form of western anti-westernism and that's really what I write about in The War on the West. There are different types of anti-westernism, there is arab anti-westernism, there is Chinese anti-westernism and these are very interesting and important subjects themselves but the most important and the most dominant form of anti-westernism in our time is I believe Western anti-westernism and that's really what I write about in this book. The West's hate for its own past.

When you read your book, it seems like there is a profound lack of curiosity about the actual inheritance and history and the people whose ideas have dominated or influenced our cultures for such a long time, to understand them and put them in their in their proper historical context, to understand where we come from.

– That’s right.

I've been talking a lot about Christianity in this podcast lately I've interviewed Tom Holland, Paul Kingsnorth, Per Ewert and David Thurfjell on the subject and so much of that knowledge about the Christian heritage for example, you can just brush it over. Now in school, it's just one religion out of many and why should we learn more about that than others the other great world religions? I'm not sure if you share the sentiment? My own perspective is that if you're going to criticize something you better learn a lot about it and then you take it apart.

– Well, but why would you have to learn and anything if you thought you already knew everything? Um I mean that's what's really happening. If you believe that everything that's gone wrong in the world is our fault in the West, you don't need to educate yourself about the rest of the world and you don't really have to educate yourself about your own past because you've already got this monomaniacal view of it, this single lens through which you need to look at everything, believing that everything was bad and that's all you need to know. Whereas to be informed, you would need to at least know the pros and the cons, the upsides and the downsides, the virtues and the vices. For instance, if you were to be interested in the historic subject of slavery, you would need to know both the ways in which it was done, the people involved, including the African nations involved and you would also have to know that it was the West that actually abolished slavery and how that came about including the Christian religious impulse, the Christian campaigners who brought it to an end.

Perhaps my listeners know about that part, but it's not well known. That's one of the things that people are not so curious about, why did the West abolish slavery and Britain in particular?

– Yes, it's a very interesting subject. Slavery has been a consistent throughout human history, almost every civilization we know of engaged in some form of it, it was the norm. First of all, principally, I hate that it makes me sound jingoistic, but when the British abolished slavery in the Nineteenth century, it was largely done through a moral argument whose moral force became impossible to resist, and the moral forces came from a Christian idea of the sanctity of the individual and that this sanctity applied to everyone, that everyone was equal in the eyes of God and that man did not have the right to enslave his fellow man. The moral force of this argument made by people like Wilberforce and others, as I say became impossible to resist and became so impossible to resist that actually slavery fell apart within a number of decades. It didn't fall apart simply through natural causes or from the force of that argument. It also stopped because the British navy patrolled the high seas and forcibly stopped vessels transporting slaves, for instance to Brazil which tried to continue slaving until the 1880s. So it was not simply through a force of moral argument but the initial impetus to ban slavery, to ban it not just in the British empire as it then was but around the world, undoubtedly had a Christian fuel behind it. That's a very important thing to recognize. There’s another one that perhaps is more complicated morally, which is the Christian realization that was at the root of a form of colonialism, certainly in the age of the explorers existed, when Columbus and others set out, Columbus in particular and accidentally discovered the new world. One of the interesting questions that arises is what the natives in these places were and if the West had approached them in the way that many people think, among other things no missionary would have set out. It was the inside of European explorers, that said these people are like us. That's obvious to us today but it wasn't obvious at the time. Many other civilizations would have taken a contrary view. But the moment that people realize these were people like us, people with immortal souls, to use the language of the time, then of course the missionaries set out. And the missionaries would not have set out if these were not recognized to be, as it were, equals.

While Britain was fighting Napoleon, the British parliament passed the act of the abolition of the slave trade in 1807. The argument is that it was the “white savior complex” and all that, and that's part of it maybe, but it was also the case that it was at a great cost that the British Empire did it. They fought a lot of wars to abolish the slave trade.

A friend of mine who has roots from Africa was talking about slavery and colonialism on a panel a few years back. He said “most of you guys who are here are white, so you have sort of inherited a sense of guilt for the slave trade but my family actually owned and sold slaves for centuries and we only stopped because the Britons abolished the slave trade. That's the reason we stopped, so I have an actual inherited guilt from my family. But since I am black, I have the upper hand towards you, even though most of you were potato farmers until recently”.

But that kind of argument is too complex. It's interesting that you're actually not interested in how these quakers, other Christians and British politicians like Wilberforce argued – that there souls were worth the same – they were part of the common humanity.

But like you say, there seems to be a western war against the West and it's hard to understand why.

– I’d say that the why is partly because it's so simple. It's so straightforward. It's such a simple narrative. The reality is complex the reality for the real story you have to know more? It would be absurd to for instance, look at the history of Africa and look at it solely through the lens of racism and slavery. You could do that but if you did, I think people would recognize you had a certain animus against the peoples of that continent. I think it's the same with the anti-westernism. I think there's an animus against the West that is revealed in this, that you're obsessed with this aspect of our past suggests that you have a problem with the West as a whole, because you want to focus only on the bad. If you did that with anyone, I think people would question your motives they would say why? Why can't you understand us in the round? Another example of that animus is something you mentioned in passing there. Phrases like “white savior complex”. This is a lose-lose situation that's been deliberately set up by people who I believe are simply antagonistic towards the West and its history. The lose-lose situation is if you've done something bad, you're blamed and if you do something good, you're said to be for instance, a white savior. What way out is there in this? The answer is none, it's a trap – don't fall into it. Anyone talking in that kind of language is inviting you to fail.

One hundred years ago, if you look demographics a much larger portion of the world's population was living in Europe, and what we define as the West was much more powerful in all measures. If the great powers of Europe decided something, the rest of the world had to obey or fight and probably lose. Now we're in a situation where that's not the case anymore, I would argue. The West has declined to a large degree. China is a rising power and we have challenges to western power throughout the world. Is this guilt felt by the West a backhanded way to keep our self-image as powerful? That everything is our fault?

– That’s part of it. I would argue that one of the virtues of what has become known as the West, is self-criticism. I think is a vital part of the West's success economic, military, social and much more, is the desire to improve, the desire to hear arguments against yourself in the hope of getting better. That's not by any means a universal virtue, there are many societies around the world who have not engaged in that kind of self-criticism. I think that has an effect on the society itself. However, the problem of self-criticism is that it itself can get into overreach. And it gets into overreach and moves from being a virtue into being a vice, when it moves from self-criticism to self-laceration and then to self-loathing.

– Some of the questions that has occasionally come up since The War on the West came out, has been people who said to me “How can you tell when a society moves from self-criticism to self-laceration to self-destruction?” I said well, it's in the same way that we all can tell it in our own lives. We've all developed an ability to distinguish between critics who wish us well and critics who wish us ill. I think everyone listening has had the experience in their own lives of hearing from people who criticize them in order to help them and people who criticize people they dislike. If someone who I knew loved me gave me advice, I would listen. If it was somebody who I knew loathed me, I think I'd be less likely to. How can I tell the difference? It's not hard and I don't think it's that hard in a society either. If somebody starts talking about original sins of your society, of guilt that is ineradicable and solely yours, who speaks in terms of “white savior complexes” and much more, you're dealing with somebody who doesn't want to improve you. You're dealing with somebody who wants to end you, who loathes you, loathes your society. That is not a hard thing to identify. It's there in all the language that is being used and in the campaigns that are being fought.

One of the most concerning things about especially the English-speaking countries is the woke takeover of institutions, such as universities, the media and elementary schools and even the business world. You talk about this in your book, the critical race theory and what it says. The most popular books on the subject are bestsellers and they're being recommended in bookstores even here in Sweden. Of course more widespread in the United States and probably in in the United Kingdom as well.

How can theories that are so counter to what we who are a little bit older, grew up to believe was anti-racism – namely colorblindness – and now it’s the opposite. And not just the opposite – there is no good way to be white for an author as Robin DiAngelo and Ibram X. Kendi goes even further than she does. How has these extreme theories gotten such a hold of our societies?

– One explanation is that we're living an age of over-correction and this is the most benevolent and interpretation that I can give. Over-correction is something I addressed in The Madness of Crowds in relation to social issues. Nobody can deny that historically women had fewer opportunities than men. That's something that almost everybody in our societies today wishes to rectify. But there is a group of people who do not want to settle on equality between the sexes but want to as it were make up for lost time by over-correcting and socking it to the men for a while. To say, well, women were prejudiced against in the past so let's be prejudiced against men for a time. Over-corrections like that seem to be pretty common in our societies in this century. Trying to make up for historic wrongs, perceived or actual, by overcorrecting in the present. The most striking version of this is the one that you just referred to. Again, nobody can deny that historically and to some extent today, that racism exists. It's one of I think a number of human evils which we should all be aware of and as I say try to resist. The settlement we had broadly come to, as you say when some of us were growing up was colorblindness as an aspiration, which is to get to the point as my friend Sam Harris has put it, that skin color would be as unimportant as hair color for instance.

– Again, there seem to be people who wish to go through an over-correction. They wish to say because in white majority societies as ours in Europe, there has been prejudice against black people in the past, we must rectify that in the present not by equality but by socking it to the white people for a bit by being unpleasant to the white people for a time. This is I believe a completely suicidal route to go down for many reasons. One of which is that you are warring against the majority in your population, and I don't think that's ever a recipe for success. But nevertheless, it's the vengeful period that we are in, in which things are said about white people that wouldn’t be tolerated if they were said about other people. You quoted the appalling Robin DiAngelo, she says as you say that there's no good way to be white. Just flip that around and imagine how abhorrent it would be and how appalled we would all be if Miss DiAngelo or anyone else said there's no good way of being black, or there's no good way of being Asian. It would be appalling. This would be identified quite rightly as racism. Well, it is and should be identified as racism in this case too. It's quite appalling the tone in which people like Kendi and DiAngelo and others are allowed to talk about whole races of people. I'm amazed they've got away with it but they certainly have so far and I want them not to. There's a book by a professor in America called Colorblind Racism that asserts that the very principle of colorblindness is itself racist. That again gets you into this lose-lose situation.

I think that's brilliant, even trying to stop seeing race – that's also racism. There’s no escape.

– No escape. They've barred all of the exits while setting the house on fire. That's what these people have done and it's one of the things that I'm calling them out for in The War on the West, and what I want to identify for readers as a major challenge that we have to address.

We have people like me who perhaps have an ideal of colorblindness and integration and then you look at what’s going in the Swedish institutions. Here race is not as prevalent, but gender and sex and trans issues are. The mix is the same but it's just…

– You have slightly different emphases.

Yes, exactly. But then you start to think that “hm, if we are the only ones upholding the liberal principles of equal treatment, meritocracy, non-discrimination, and the other side are fighting tooth and nail to have their candidates on the board or their policies enacted, then we’re going to lose.” I myself remember the first time I really reflected on me being white because for me, it was like an American phenomenon that you could see on television, and it was it was not that long ago. I think I was reading in the sociology class and somebody said it and I was like “Okay, so I’m not just an ethnic Swede, I'm white. Of course there's a biological core to some of these concepts but they are also socially constructed and then you start to identify with them and then they become a reality for people. That’s something that has happened quite late in Sweden. I know Eric Kaufmann has written about this in Whiteshift and I've had him on. He said “If other groups are waging identity politics, the majority has a right to do it themselves”. What's your take on that?

– My own view is that this way lies hell but it might be unavoidable if people keep going the way they're going. I don't want to identify by my skin color and I don't. If you were to say “Douglas, how do you think about yourself?” I would first of all say “I don't, very much. I don't sit around pondering.”

That's refreshing!

– I know, I don't sit around pondering myself. But if you say “Who are you?” or “How do you identify yourself?” I'd have an awful lot of things to say probably, starting with “I'm a writer”.  But I don't think that at any point, or at least it would be quite a long way down the list, would I say “I'm white”. I don't think it would actually be in my list particularly. I just don't like to think of myself in that way and I think most liberal minded people, for want of a better term, people in the West, also don't want to think in those terms. They don't want to be made to be white. It's reductive, it's got all sorts of implications. But if you push people endlessly, that might well be one of the places that they will go to. Eric Kaufman says it's a sort of legitimate understandable endpoint in this. I agree with the provision that I think that it's a very undesirable endpoint. I don't think the re-racialization of society is a desirable thing but it's certainly something that is going on. I don't want people to be pushed into identifying in this way. But I say at the end of The War on the West, I give an example of the options that are available and anyone who reads the conclusion to the book will see that. Rather stark way in which I lay this out.

One of the things that's at the core of your three latest books that we’re mainly talking about, is what is the West and why is it worth defending? The Strange Death of Europe is a very somber book in a lot of ways. It’s in the title, that Europe is killing itself in a lot of ways. One of the main arguments that you have in the book is that Europe itself has lost faith in its beliefs, traditions, and legitimacy. That's also what you explore in The War on the West, how Europe is not even legitimate in many people’s eyes. Why is it worth defending then?

– My own belief is that it remains worth defending because it's still, by long way, the best of all available options. If you look at the alternative dominant systems in the twenty first century, I think all of them are infinitely less desirable than the systems that exist in what has become to be known as the West. I don't believe that for instance, the Chinese communist party's vision of the future is a desirable one, it's certainly not one I would want to live under. But it is an alternative scenario in which a degree of financial opportunity exists. a very minimal but a degree of it, and in which personal freedom is not regarded as being of any particular, significance. The things that we take for granted, like personal liberty, like human rights, and again, some people think this is a shocking thing to say but nevertheless it remains true: These are Western concepts, the Western constructs. And they are things that came from the West. People might wish to argue that or resile from even asserting that, but nevertheless it remains true. Anyone who actually cares about some of the subjects we've been discussing ought to reflect very seriously on whether or not they are in their critiques of our societies, not engaging in that fallacy. Immanuel Kant famously gives in the example of the dove that flies in free air that may mistake the resistance of the wind and think that in the absence of this wind, it would be able to fly faster when in actual fact, the wind is what keeps it up.

– Another analogy would be the fish that believes it would swim faster if it weren't for the water. Perhaps there are a lot of people in our societies who are making this fundamental category error of thinking that if it weren't for the system that is around them. They would be going so much further and faster, and I think this is a delusion. There are certainly things that we can improve in our societies in the West, but the idea that the whole system itself needs replacing is a very serious mistake to make, because as I say the alternatives are highly undesirable.

I know you were in a panel with Tom Holland and you spoke about the role of Christianity. And you were a friend of Christopher Hitchens and you've described yourself as a reformed Anglican turned atheist and but in that debate, you didn't sound triumphant so to speak. I know Tom Holland himself says that he sort of wished he could go the whole yard, but he recognizes the role Christianity has played in the West and I think this is a more and more common recognition by public intellectuals such as yourself, that maybe we've emphasized enlightenment, philosophy, liberalism and that part of our tradition too much and paid too little attention and given too little credit to Christianity. Now that our societies are more and more secular, or at least the majority populations are, then the question is: Is there a core missing here? Of what it means to be a Westerner?

– Yes, I think there is and it's something we've seen in the last twenty years in particular. I think one of the results of 9/11 was a form of strident atheism that that found for instance, and I was a part of this, but found that one of the ways to criticize growing dominance of Islam in our societies, was to criticize religion as a whole. I think that's one of the things that went on in the 2000. Although in the case of Islam that remained difficult to do, in the case of Christianity, the atheists were pushing at a pretty open door. It was already fragile. I think that, without in any way speaking for my late friend, I think that one of the things that's happened in the last ten years, has been a greater reflection which you can see in the work of Tom Holland and others, a greater reflection on what you just laid out. Yes, part of our inheritance is enlightenment, part of it is reason, rationalism and the inheritance of ancient Greece and much more. But it is also the inheritance of Christianity. Twenty years ago, that seemed to be a slightly harder thing to assert than it is now. I think that the work of for instance Larry Siedentop, distinguished political philosopher who wrote a book some years ago called Inventing the Individual, without in any way being a dogmatic Christian himself, Larry Siedentop proves that concepts that we take for granted as the water we swim in, are to a great extent of Christian inheritance. People might like that or dislike it but it's the case whether you like it or not and we need to have a truthful understanding of ourselves and not one based on falsehoods that we just happen to enjoy.

One argument that's been made is that what we call woke, which is a broad term but it's an umbrella term and it incorporates many of the things that we've been talking about, CRT, LGBTQ-issues, trans rights, diversity – it's also a view on power, who are the powerful, who are the powerless. But that is the god-shaped hole that's left behind by Christianity and woke moves in there and it gives you structure to the world, to your place in it. And it also has some of the concepts, like guilt, original. You could see these scenes from after George Floyd was killed by that policeman, you could see the scenes of white people washing the feet of black people. It was sort of a Christian tradition, but it also was not.

– Well, here's the thing that's not. I agree with the observation, I regard a lot of these modern social movements as being forms of spilt Christianity or residue Christianity which the people engaging in it don't recognize and would be quite annoyed by if told this. Nevertheless, as you say very visible, recognizable aspects of Christianity are interwoven in this. But here's the difference and here's the fatally important difference: What is being offered at the moment is a form of secularized Christianity, without any ethic of redemption and that is dangerous. Very, very dangerous. The great brilliance of Christianity is the concept of redemption. The possibility of successfully atoning for sins. Take away the possibility of successful atonement, and all you have is a perpetual cycle of guilt and I believe that is what underlies a lot of the unhappiness in our societies today. Ok I'm told I'm evil, evil from birth. I'm told I'm guilty from Birth and I'm told that my very existence is some kind of insult or assault on the planet, that's part of the green movement, how my very being here is part of the problem and there's no way out other than to live a life of complete innocuousness or harmlessness. That was something that Jordan Peterson and I have discussed in the past and indeed I raised with Roger Scruton in what was sadly his last public appearance. Roger and I discussed this as well, this idea that harmlessness had become the great modern virtue that you were meant to slip into this world and slip out of it without having made any mark, certainly done no harm. This is a highly demoralizing stage of affairs to be in, but it is a dominant one that is being pushed on people. I don't like it at all, I want people to be extraordinary and successful and innovative and much more and I don't want us to live lives of thwartedness, of repression, of guilt without redemption. I think it's a hideous system.

Sometimes there has been this criticism against Christianity, that it’s too easy… 

– Well, they haven't tried it hard then.

No, exactly and that you just go to confession in a Catholic…(this is my Swedish Lutheran upbringing here) You just go to confession…

– Yeah, I was going to say that's recognizably protestant critique of Catholicism. But real forgiveness in the Christian sense is an awesome thing to behold when you really meet it. A few years ago, to cite a pertinent example, here was a white American youth who went into a black church and shot at congregants and killed a lot of them and it was a hideous crime of a kind that is uncommon, but happens.

And his motive was to kill black people.

– Yes. And some of the families of the people who were murdered said that they did not hate the killer, they forgave him. That's almost beyond my comprehension. I'm overwhelmed with admiration for anyone who could even aspire to such a state of grace actually took for want of a better term, perhaps there isn't a better term. So actual forgiveness, in the Christian sense, is an awesome thing to behold when it when it is actually exercised and should not be taken lightly.

In this new woke religion, this is totally lacking. There is no way out so to speak. Your mere presence, if you have certain characteristics, being white or having a certain sexual orientation, destroys the fun for everyone.

– That’s also part of the victim hierarchy, the aspiration to victimhood which again I have very little sympathy with because I believe that our lives can be much better than simply trying to be victims. hat. It is one of the anomalies of the last generation, that we have moved the public ethic from an admiration for heroism into an admiration for suffering and what it means is a scramble to suffer or to claim suffering. Nobody actually wants to suffer but they want to claim to have suffered, and because to do so is to have the right to hold the microphone. But yes, what you describe correctly is a situation which we find ourselves in in Western societies, is what a chess playing friend of mine tells me in chess is known as “Zugzwang” which is when you have to move but every move will make your position worse. That's the position we find ourselves in and it's one I want to break and I'm very explicit about that. I believe that this system that we're describing, the anti-westernism and the wokeness and much more, it is a system that we should aspire to break in order that people can move on with their lives and move on to better things.

I think that the conversations you've had with Jordan Peterson and Roger Scruton about being harmless, is certainly true about boys and men in our culture and you're very scared about masculinity and you're scared of men, and you have to keep them down. I would like to hear your thoughts about that and if there is a way out of it? And also, we’re having a small MeToo-moment here where a politician has been accused by a member of his party for touching her thigh and not respecting her nine years ago. I suspect that he will be gone from the public eye and there's no way back for him. There’s been a criminal charge now but I don't think it will pass the court law. So the first question is, is there a way out of pathologizing men and the second is what is the legacy of MeToo?

– I address the overreach of MeToo, which I think was an overreach, an overcorrection. I address that in The Madness of Crowds. I believe you should not make all the interactions between men and women a sort of minefield that we've made them. Men can do terrible things to women, but they don't do it all the time and not everything is terrible. It should be possible for a man to make an advance from a woman and be rejected and for that to be the end of the matter. Again, there has to be a way to have a bad date for instance, men should not be in a society set up in such a position as they have the opportunity to make one move once on a woman and it has to be 100% successful and they have to hit the bull's-eye on the first throw, and this has to be the person they marry and so on. I'm afraid that everyone who knows the dating game knows that that's highly unlikely to happen. Mistakes are going to happen, and you have to have a reasonable view towards that, which includes forgiveness and moving on and much more That's quite different from when somebody behaves genuinely badly, but I believe all of this has been wrapped up in this into being the same thing and it's very dangerous because it makes relations between the sexes all but impossible and somebody who would like our species to continue I think that men and women have to be able to find a way to get on.

I did the mistake of trying to ask two questions in one, but this ties into the first question I tried to ask. We also have a quiet new consent law in Sweden so you have to prove that you had consent instead of proving that you said no if there's a situation with an accusation of rape or something. You have to take a step back now as a man out of precautions, and as a young man because they are of course looking for a partner. What can be done about the situation for men right now because I think we have put them in quite of a bad situation and there are a lot of debates in Sweden about how first you ridicule men because they're too soft, I've certainly sometimes been guilty of that, and then you ridicule them or are angry with them when they try to be tougher and you ridicule men who are sensitive and vulnerable because they take too much space and attention from people who deserve it more, women. And then if they're too hard and don't show any feelings then they're toxic. So how can you solve this?

– Exactly, it’s not a good time to be young and heterosexual. I believe this this all has to be addressed and solved because otherwise…all of the stats, all the data shows that an increasing number of young men in particular are basically stepping out of the whole system. The evidence on the number of people who've had sex in the past year and so on, shows an increasing tendency towards young men basically stepping out of the system, thinking it's just all too difficult, too toxic and giving women a very wide berth. Again, I think this is a creation of a form of feminism which those people who created it will live to regret or the least the people who come after them will live to regret. It has to be solved.

I just visited Åland which is an island between Sweden and Finland, thirty thousand people live there. I was giving a lecture with my college Anna-Karin Wyndhamn and we spoke about these issues. The same day we were there, they were debating to vote through a law that will have gender neutral pregnancies. So… why? Why is a tiny island in the north where many of the questions concern practical issues, dealing with this? All of a sudden, the most woke things are being debated in their parliament.

– That’s the story of our era and it has happened everywhere, and I don't care for the people who underestimate it, it seems to me that they haven't left the house very much in recent years. It's everywhere and it's a great waste of time and energy. My goodness, there are so many other things that are more important to be getting on with, so many bigger challenges that are literally on our doorsteps.

Do you feel like you're wasting your time then, because you've written brilliant books, but they are about stupid people?

– My hope is that I help to clear them out of the way, one of my self-appointed asks is to clear these people out of the way help my readers clear these people out of the way in order that people can get on to doing what they should be doing with their lives. And that's really what I want to do and if I have any success in my life, It'll be in in helping people to do that.

Thank you Douglas Murray for being a part of Rak höger.

– It’s a great pleasure. Thank you.

Inför varje podd…

Tack för alla inspel inför den här podden. Som ni hör i avsnittet så är det till stor hjälp för mig att ta del av era tankar och frågor. Fortsätt gärna att skicka frågor och tankar till mig!

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(This is a rebroadcast of a paid podcast episode from March 19th last year, which I now have made accessible to all. Hope you’ll enjoy!)

When Douglas Murrays book The Strange Death of Europe came out in 2017 I started recommending it to basically everyone I knew. Some of them, quite a lot of them actually, came back to me and said that they now saw the world in a different light. But they were also so disconcerted that they sometimes asked me to present a solution, since I was guilty of leading them down this path. What is to be done, Ivar?

So today I’m putting that question to the author himself. He’s one of the foremost thinkers and writers of our time, and that’s not an exaggeration. He followed up The Strange Death of Europe with The Madness of Crowds two years later, which focused less on migration and islam, and more on the cultural issues afflicting us, centered around identity politics.

And last year he came out with The War on the West which is what we focus on in today’s conversation. Why is the west waging a war on the west? Why are we so preoccupied with feeling guilty over things that we fail to notice our achievements? How did antiracism become so racist? When did much needed self-criticism morph into abject self-flagellation?

Below you can read the transcript of interview with Douglas Murray, for those of you who prefer that over listening to podcasts.

Welcome, Douglas Murray, to Rak höger!

– Very good to be with you!

It's an honor to have you on! One of the reasons I've been very keen on having you on is because your books really are some books I recommend as I said before in the monologue. The latest one is called The War on the West and it came out a year ago and it really ties into the book you wrote before which was The Madness of Crowds and it sort takes it a step further. What is the War on the West and why did you chose choose that title?

– Well, in in a number of recent books, as you say, I've been sort of groping towards what's going on in our time. In The strange Death of Europe I addressed the question of immigration and integration in the West, in particular in Europe. And this is obviously a subject which Swedes know very well, the challenges around. One of the things that I recognized that comes from mass migration and the great changing of a society is the identity of society changes. You might like the direction of change, or you might dislike it but it's pretty hard to argue against the simple proposition that if the people in the society changes, the society changes. One of the ways in which our societies have changed has been that we've had to change our guiding ethos and in my last book The Madness of Crowds, I looked at one of the things that is a changing ethos which is the way in which the public religion of our time has come to do with identity and what has become known as identity politics, obsessions with LGBTQIA+ issues, obsessions with women and the place of women in society and obsession with race and other identity related issues. These have become the dominant issue in our in our societies.

– I addressed that as I say in The Madness of Crowds but there was an element of it that I had not addressed and which I wanted to address and did in in my most recent book in The War on the West,

which is that in order for this to happen, it appears you also have to wage war on what we had in our societies. So to wage war on everything in our past to effectively presume that everything that happened in the past was bad and must be lambasted and criticized. In America, and we're all downstream these days, like it or not from American culture, in America this focuses on the idea that America has an original sin which is the sin of slavery. I don't deny the evils of slavery but it's a very s trange way to talk about it because of course, if America has original sin, is it the only country that does? Do other countries have original sins? What's the original sin of Uganda for instance? We in Britain and in Europe have ended up imbibing our own version of this and it comes in the form of anti-colonialism. The idea that for instance colonization is the original sin of Europe. In an obsession with slavery and any benefits that our society has had from that and in a third thing as well which is racism. Look at our societies and look at them through the prism solely of racism. Again, racism is a part of our past but it isn't the sole lens to look at it through and yet that has become the case.

– I say that this has become a form of western anti-westernism and that's really what I write about in The War on the West. There are different types of anti-westernism, there is arab anti-westernism, there is Chinese anti-westernism and these are very interesting and important subjects themselves but the most important and the most dominant form of anti-westernism in our time is I believe Western anti-westernism and that's really what I write about in this book. The West's hate for its own past.

When you read your book, it seems like there is a profound lack of curiosity about the actual inheritance and history and the people whose ideas have dominated or influenced our cultures for such a long time, to understand them and put them in their in their proper historical context, to understand where we come from.

– That’s right.

I've been talking a lot about Christianity in this podcast lately I've interviewed Tom Holland, Paul Kingsnorth, Per Ewert and David Thurfjell on the subject and so much of that knowledge about the Christian heritage for example, you can just brush it over. Now in school, it's just one religion out of many and why should we learn more about that than others the other great world religions? I'm not sure if you share the sentiment? My own perspective is that if you're going to criticize something you better learn a lot about it and then you take it apart.

– Well, but why would you have to learn and anything if you thought you already knew everything? Um I mean that's what's really happening. If you believe that everything that's gone wrong in the world is our fault in the West, you don't need to educate yourself about the rest of the world and you don't really have to educate yourself about your own past because you've already got this monomaniacal view of it, this single lens through which you need to look at everything, believing that everything was bad and that's all you need to know. Whereas to be informed, you would need to at least know the pros and the cons, the upsides and the downsides, the virtues and the vices. For instance, if you were to be interested in the historic subject of slavery, you would need to know both the ways in which it was done, the people involved, including the African nations involved and you would also have to know that it was the West that actually abolished slavery and how that came about including the Christian religious impulse, the Christian campaigners who brought it to an end.

Perhaps my listeners know about that part, but it's not well known. That's one of the things that people are not so curious about, why did the West abolish slavery and Britain in particular?

– Yes, it's a very interesting subject. Slavery has been a consistent throughout human history, almost every civilization we know of engaged in some form of it, it was the norm. First of all, principally, I hate that it makes me sound jingoistic, but when the British abolished slavery in the Nineteenth century, it was largely done through a moral argument whose moral force became impossible to resist, and the moral forces came from a Christian idea of the sanctity of the individual and that this sanctity applied to everyone, that everyone was equal in the eyes of God and that man did not have the right to enslave his fellow man. The moral force of this argument made by people like Wilberforce and others, as I say became impossible to resist and became so impossible to resist that actually slavery fell apart within a number of decades. It didn't fall apart simply through natural causes or from the force of that argument. It also stopped because the British navy patrolled the high seas and forcibly stopped vessels transporting slaves, for instance to Brazil which tried to continue slaving until the 1880s. So it was not simply through a force of moral argument but the initial impetus to ban slavery, to ban it not just in the British empire as it then was but around the world, undoubtedly had a Christian fuel behind it. That's a very important thing to recognize. There’s another one that perhaps is more complicated morally, which is the Christian realization that was at the root of a form of colonialism, certainly in the age of the explorers existed, when Columbus and others set out, Columbus in particular and accidentally discovered the new world. One of the interesting questions that arises is what the natives in these places were and if the West had approached them in the way that many people think, among other things no missionary would have set out. It was the inside of European explorers, that said these people are like us. That's obvious to us today but it wasn't obvious at the time. Many other civilizations would have taken a contrary view. But the moment that people realize these were people like us, people with immortal souls, to use the language of the time, then of course the missionaries set out. And the missionaries would not have set out if these were not recognized to be, as it were, equals.

While Britain was fighting Napoleon, the British parliament passed the act of the abolition of the slave trade in 1807. The argument is that it was the “white savior complex” and all that, and that's part of it maybe, but it was also the case that it was at a great cost that the British Empire did it. They fought a lot of wars to abolish the slave trade.

A friend of mine who has roots from Africa was talking about slavery and colonialism on a panel a few years back. He said “most of you guys who are here are white, so you have sort of inherited a sense of guilt for the slave trade but my family actually owned and sold slaves for centuries and we only stopped because the Britons abolished the slave trade. That's the reason we stopped, so I have an actual inherited guilt from my family. But since I am black, I have the upper hand towards you, even though most of you were potato farmers until recently”.

But that kind of argument is too complex. It's interesting that you're actually not interested in how these quakers, other Christians and British politicians like Wilberforce argued – that there souls were worth the same – they were part of the common humanity.

But like you say, there seems to be a western war against the West and it's hard to understand why.

– I’d say that the why is partly because it's so simple. It's so straightforward. It's such a simple narrative. The reality is complex the reality for the real story you have to know more? It would be absurd to for instance, look at the history of Africa and look at it solely through the lens of racism and slavery. You could do that but if you did, I think people would recognize you had a certain animus against the peoples of that continent. I think it's the same with the anti-westernism. I think there's an animus against the West that is revealed in this, that you're obsessed with this aspect of our past suggests that you have a problem with the West as a whole, because you want to focus only on the bad. If you did that with anyone, I think people would question your motives they would say why? Why can't you understand us in the round? Another example of that animus is something you mentioned in passing there. Phrases like “white savior complex”. This is a lose-lose situation that's been deliberately set up by people who I believe are simply antagonistic towards the West and its history. The lose-lose situation is if you've done something bad, you're blamed and if you do something good, you're said to be for instance, a white savior. What way out is there in this? The answer is none, it's a trap – don't fall into it. Anyone talking in that kind of language is inviting you to fail.

One hundred years ago, if you look demographics a much larger portion of the world's population was living in Europe, and what we define as the West was much more powerful in all measures. If the great powers of Europe decided something, the rest of the world had to obey or fight and probably lose. Now we're in a situation where that's not the case anymore, I would argue. The West has declined to a large degree. China is a rising power and we have challenges to western power throughout the world. Is this guilt felt by the West a backhanded way to keep our self-image as powerful? That everything is our fault?

– That’s part of it. I would argue that one of the virtues of what has become known as the West, is self-criticism. I think is a vital part of the West's success economic, military, social and much more, is the desire to improve, the desire to hear arguments against yourself in the hope of getting better. That's not by any means a universal virtue, there are many societies around the world who have not engaged in that kind of self-criticism. I think that has an effect on the society itself. However, the problem of self-criticism is that it itself can get into overreach. And it gets into overreach and moves from being a virtue into being a vice, when it moves from self-criticism to self-laceration and then to self-loathing.

– Some of the questions that has occasionally come up since The War on the West came out, has been people who said to me “How can you tell when a society moves from self-criticism to self-laceration to self-destruction?” I said well, it's in the same way that we all can tell it in our own lives. We've all developed an ability to distinguish between critics who wish us well and critics who wish us ill. I think everyone listening has had the experience in their own lives of hearing from people who criticize them in order to help them and people who criticize people they dislike. If someone who I knew loved me gave me advice, I would listen. If it was somebody who I knew loathed me, I think I'd be less likely to. How can I tell the difference? It's not hard and I don't think it's that hard in a society either. If somebody starts talking about original sins of your society, of guilt that is ineradicable and solely yours, who speaks in terms of “white savior complexes” and much more, you're dealing with somebody who doesn't want to improve you. You're dealing with somebody who wants to end you, who loathes you, loathes your society. That is not a hard thing to identify. It's there in all the language that is being used and in the campaigns that are being fought.

One of the most concerning things about especially the English-speaking countries is the woke takeover of institutions, such as universities, the media and elementary schools and even the business world. You talk about this in your book, the critical race theory and what it says. The most popular books on the subject are bestsellers and they're being recommended in bookstores even here in Sweden. Of course more widespread in the United States and probably in in the United Kingdom as well.

How can theories that are so counter to what we who are a little bit older, grew up to believe was anti-racism – namely colorblindness – and now it’s the opposite. And not just the opposite – there is no good way to be white for an author as Robin DiAngelo and Ibram X. Kendi goes even further than she does. How has these extreme theories gotten such a hold of our societies?

– One explanation is that we're living an age of over-correction and this is the most benevolent and interpretation that I can give. Over-correction is something I addressed in The Madness of Crowds in relation to social issues. Nobody can deny that historically women had fewer opportunities than men. That's something that almost everybody in our societies today wishes to rectify. But there is a group of people who do not want to settle on equality between the sexes but want to as it were make up for lost time by over-correcting and socking it to the men for a while. To say, well, women were prejudiced against in the past so let's be prejudiced against men for a time. Over-corrections like that seem to be pretty common in our societies in this century. Trying to make up for historic wrongs, perceived or actual, by overcorrecting in the present. The most striking version of this is the one that you just referred to. Again, nobody can deny that historically and to some extent today, that racism exists. It's one of I think a number of human evils which we should all be aware of and as I say try to resist. The settlement we had broadly come to, as you say when some of us were growing up was colorblindness as an aspiration, which is to get to the point as my friend Sam Harris has put it, that skin color would be as unimportant as hair color for instance.

– Again, there seem to be people who wish to go through an over-correction. They wish to say because in white majority societies as ours in Europe, there has been prejudice against black people in the past, we must rectify that in the present not by equality but by socking it to the white people for a bit by being unpleasant to the white people for a time. This is I believe a completely suicidal route to go down for many reasons. One of which is that you are warring against the majority in your population, and I don't think that's ever a recipe for success. But nevertheless, it's the vengeful period that we are in, in which things are said about white people that wouldn’t be tolerated if they were said about other people. You quoted the appalling Robin DiAngelo, she says as you say that there's no good way to be white. Just flip that around and imagine how abhorrent it would be and how appalled we would all be if Miss DiAngelo or anyone else said there's no good way of being black, or there's no good way of being Asian. It would be appalling. This would be identified quite rightly as racism. Well, it is and should be identified as racism in this case too. It's quite appalling the tone in which people like Kendi and DiAngelo and others are allowed to talk about whole races of people. I'm amazed they've got away with it but they certainly have so far and I want them not to. There's a book by a professor in America called Colorblind Racism that asserts that the very principle of colorblindness is itself racist. That again gets you into this lose-lose situation.

I think that's brilliant, even trying to stop seeing race – that's also racism. There’s no escape.

– No escape. They've barred all of the exits while setting the house on fire. That's what these people have done and it's one of the things that I'm calling them out for in The War on the West, and what I want to identify for readers as a major challenge that we have to address.

We have people like me who perhaps have an ideal of colorblindness and integration and then you look at what’s going in the Swedish institutions. Here race is not as prevalent, but gender and sex and trans issues are. The mix is the same but it's just…

– You have slightly different emphases.

Yes, exactly. But then you start to think that “hm, if we are the only ones upholding the liberal principles of equal treatment, meritocracy, non-discrimination, and the other side are fighting tooth and nail to have their candidates on the board or their policies enacted, then we’re going to lose.” I myself remember the first time I really reflected on me being white because for me, it was like an American phenomenon that you could see on television, and it was it was not that long ago. I think I was reading in the sociology class and somebody said it and I was like “Okay, so I’m not just an ethnic Swede, I'm white. Of course there's a biological core to some of these concepts but they are also socially constructed and then you start to identify with them and then they become a reality for people. That’s something that has happened quite late in Sweden. I know Eric Kaufmann has written about this in Whiteshift and I've had him on. He said “If other groups are waging identity politics, the majority has a right to do it themselves”. What's your take on that?

– My own view is that this way lies hell but it might be unavoidable if people keep going the way they're going. I don't want to identify by my skin color and I don't. If you were to say “Douglas, how do you think about yourself?” I would first of all say “I don't, very much. I don't sit around pondering.”

That's refreshing!

– I know, I don't sit around pondering myself. But if you say “Who are you?” or “How do you identify yourself?” I'd have an awful lot of things to say probably, starting with “I'm a writer”.  But I don't think that at any point, or at least it would be quite a long way down the list, would I say “I'm white”. I don't think it would actually be in my list particularly. I just don't like to think of myself in that way and I think most liberal minded people, for want of a better term, people in the West, also don't want to think in those terms. They don't want to be made to be white. It's reductive, it's got all sorts of implications. But if you push people endlessly, that might well be one of the places that they will go to. Eric Kaufman says it's a sort of legitimate understandable endpoint in this. I agree with the provision that I think that it's a very undesirable endpoint. I don't think the re-racialization of society is a desirable thing but it's certainly something that is going on. I don't want people to be pushed into identifying in this way. But I say at the end of The War on the West, I give an example of the options that are available and anyone who reads the conclusion to the book will see that. Rather stark way in which I lay this out.

One of the things that's at the core of your three latest books that we’re mainly talking about, is what is the West and why is it worth defending? The Strange Death of Europe is a very somber book in a lot of ways. It’s in the title, that Europe is killing itself in a lot of ways. One of the main arguments that you have in the book is that Europe itself has lost faith in its beliefs, traditions, and legitimacy. That's also what you explore in The War on the West, how Europe is not even legitimate in many people’s eyes. Why is it worth defending then?

– My own belief is that it remains worth defending because it's still, by long way, the best of all available options. If you look at the alternative dominant systems in the twenty first century, I think all of them are infinitely less desirable than the systems that exist in what has become to be known as the West. I don't believe that for instance, the Chinese communist party's vision of the future is a desirable one, it's certainly not one I would want to live under. But it is an alternative scenario in which a degree of financial opportunity exists. a very minimal but a degree of it, and in which personal freedom is not regarded as being of any particular, significance. The things that we take for granted, like personal liberty, like human rights, and again, some people think this is a shocking thing to say but nevertheless it remains true: These are Western concepts, the Western constructs. And they are things that came from the West. People might wish to argue that or resile from even asserting that, but nevertheless it remains true. Anyone who actually cares about some of the subjects we've been discussing ought to reflect very seriously on whether or not they are in their critiques of our societies, not engaging in that fallacy. Immanuel Kant famously gives in the example of the dove that flies in free air that may mistake the resistance of the wind and think that in the absence of this wind, it would be able to fly faster when in actual fact, the wind is what keeps it up.

– Another analogy would be the fish that believes it would swim faster if it weren't for the water. Perhaps there are a lot of people in our societies who are making this fundamental category error of thinking that if it weren't for the system that is around them. They would be going so much further and faster, and I think this is a delusion. There are certainly things that we can improve in our societies in the West, but the idea that the whole system itself needs replacing is a very serious mistake to make, because as I say the alternatives are highly undesirable.

I know you were in a panel with Tom Holland and you spoke about the role of Christianity. And you were a friend of Christopher Hitchens and you've described yourself as a reformed Anglican turned atheist and but in that debate, you didn't sound triumphant so to speak. I know Tom Holland himself says that he sort of wished he could go the whole yard, but he recognizes the role Christianity has played in the West and I think this is a more and more common recognition by public intellectuals such as yourself, that maybe we've emphasized enlightenment, philosophy, liberalism and that part of our tradition too much and paid too little attention and given too little credit to Christianity. Now that our societies are more and more secular, or at least the majority populations are, then the question is: Is there a core missing here? Of what it means to be a Westerner?

– Yes, I think there is and it's something we've seen in the last twenty years in particular. I think one of the results of 9/11 was a form of strident atheism that that found for instance, and I was a part of this, but found that one of the ways to criticize growing dominance of Islam in our societies, was to criticize religion as a whole. I think that's one of the things that went on in the 2000. Although in the case of Islam that remained difficult to do, in the case of Christianity, the atheists were pushing at a pretty open door. It was already fragile. I think that, without in any way speaking for my late friend, I think that one of the things that's happened in the last ten years, has been a greater reflection which you can see in the work of Tom Holland and others, a greater reflection on what you just laid out. Yes, part of our inheritance is enlightenment, part of it is reason, rationalism and the inheritance of ancient Greece and much more. But it is also the inheritance of Christianity. Twenty years ago, that seemed to be a slightly harder thing to assert than it is now. I think that the work of for instance Larry Siedentop, distinguished political philosopher who wrote a book some years ago called Inventing the Individual, without in any way being a dogmatic Christian himself, Larry Siedentop proves that concepts that we take for granted as the water we swim in, are to a great extent of Christian inheritance. People might like that or dislike it but it's the case whether you like it or not and we need to have a truthful understanding of ourselves and not one based on falsehoods that we just happen to enjoy.

One argument that's been made is that what we call woke, which is a broad term but it's an umbrella term and it incorporates many of the things that we've been talking about, CRT, LGBTQ-issues, trans rights, diversity – it's also a view on power, who are the powerful, who are the powerless. But that is the god-shaped hole that's left behind by Christianity and woke moves in there and it gives you structure to the world, to your place in it. And it also has some of the concepts, like guilt, original. You could see these scenes from after George Floyd was killed by that policeman, you could see the scenes of white people washing the feet of black people. It was sort of a Christian tradition, but it also was not.

– Well, here's the thing that's not. I agree with the observation, I regard a lot of these modern social movements as being forms of spilt Christianity or residue Christianity which the people engaging in it don't recognize and would be quite annoyed by if told this. Nevertheless, as you say very visible, recognizable aspects of Christianity are interwoven in this. But here's the difference and here's the fatally important difference: What is being offered at the moment is a form of secularized Christianity, without any ethic of redemption and that is dangerous. Very, very dangerous. The great brilliance of Christianity is the concept of redemption. The possibility of successfully atoning for sins. Take away the possibility of successful atonement, and all you have is a perpetual cycle of guilt and I believe that is what underlies a lot of the unhappiness in our societies today. Ok I'm told I'm evil, evil from birth. I'm told I'm guilty from Birth and I'm told that my very existence is some kind of insult or assault on the planet, that's part of the green movement, how my very being here is part of the problem and there's no way out other than to live a life of complete innocuousness or harmlessness. That was something that Jordan Peterson and I have discussed in the past and indeed I raised with Roger Scruton in what was sadly his last public appearance. Roger and I discussed this as well, this idea that harmlessness had become the great modern virtue that you were meant to slip into this world and slip out of it without having made any mark, certainly done no harm. This is a highly demoralizing stage of affairs to be in, but it is a dominant one that is being pushed on people. I don't like it at all, I want people to be extraordinary and successful and innovative and much more and I don't want us to live lives of thwartedness, of repression, of guilt without redemption. I think it's a hideous system.

Sometimes there has been this criticism against Christianity, that it’s too easy… 

– Well, they haven't tried it hard then.

No, exactly and that you just go to confession in a Catholic…(this is my Swedish Lutheran upbringing here) You just go to confession…

– Yeah, I was going to say that's recognizably protestant critique of Catholicism. But real forgiveness in the Christian sense is an awesome thing to behold when you really meet it. A few years ago, to cite a pertinent example, here was a white American youth who went into a black church and shot at congregants and killed a lot of them and it was a hideous crime of a kind that is uncommon, but happens.

And his motive was to kill black people.

– Yes. And some of the families of the people who were murdered said that they did not hate the killer, they forgave him. That's almost beyond my comprehension. I'm overwhelmed with admiration for anyone who could even aspire to such a state of grace actually took for want of a better term, perhaps there isn't a better term. So actual forgiveness, in the Christian sense, is an awesome thing to behold when it when it is actually exercised and should not be taken lightly.

In this new woke religion, this is totally lacking. There is no way out so to speak. Your mere presence, if you have certain characteristics, being white or having a certain sexual orientation, destroys the fun for everyone.

– That’s also part of the victim hierarchy, the aspiration to victimhood which again I have very little sympathy with because I believe that our lives can be much better than simply trying to be victims. hat. It is one of the anomalies of the last generation, that we have moved the public ethic from an admiration for heroism into an admiration for suffering and what it means is a scramble to suffer or to claim suffering. Nobody actually wants to suffer but they want to claim to have suffered, and because to do so is to have the right to hold the microphone. But yes, what you describe correctly is a situation which we find ourselves in in Western societies, is what a chess playing friend of mine tells me in chess is known as “Zugzwang” which is when you have to move but every move will make your position worse. That's the position we find ourselves in and it's one I want to break and I'm very explicit about that. I believe that this system that we're describing, the anti-westernism and the wokeness and much more, it is a system that we should aspire to break in order that people can move on with their lives and move on to better things.

I think that the conversations you've had with Jordan Peterson and Roger Scruton about being harmless, is certainly true about boys and men in our culture and you're very scared about masculinity and you're scared of men, and you have to keep them down. I would like to hear your thoughts about that and if there is a way out of it? And also, we’re having a small MeToo-moment here where a politician has been accused by a member of his party for touching her thigh and not respecting her nine years ago. I suspect that he will be gone from the public eye and there's no way back for him. There’s been a criminal charge now but I don't think it will pass the court law. So the first question is, is there a way out of pathologizing men and the second is what is the legacy of MeToo?

– I address the overreach of MeToo, which I think was an overreach, an overcorrection. I address that in The Madness of Crowds. I believe you should not make all the interactions between men and women a sort of minefield that we've made them. Men can do terrible things to women, but they don't do it all the time and not everything is terrible. It should be possible for a man to make an advance from a woman and be rejected and for that to be the end of the matter. Again, there has to be a way to have a bad date for instance, men should not be in a society set up in such a position as they have the opportunity to make one move once on a woman and it has to be 100% successful and they have to hit the bull's-eye on the first throw, and this has to be the person they marry and so on. I'm afraid that everyone who knows the dating game knows that that's highly unlikely to happen. Mistakes are going to happen, and you have to have a reasonable view towards that, which includes forgiveness and moving on and much more That's quite different from when somebody behaves genuinely badly, but I believe all of this has been wrapped up in this into being the same thing and it's very dangerous because it makes relations between the sexes all but impossible and somebody who would like our species to continue I think that men and women have to be able to find a way to get on.

I did the mistake of trying to ask two questions in one, but this ties into the first question I tried to ask. We also have a quiet new consent law in Sweden so you have to prove that you had consent instead of proving that you said no if there's a situation with an accusation of rape or something. You have to take a step back now as a man out of precautions, and as a young man because they are of course looking for a partner. What can be done about the situation for men right now because I think we have put them in quite of a bad situation and there are a lot of debates in Sweden about how first you ridicule men because they're too soft, I've certainly sometimes been guilty of that, and then you ridicule them or are angry with them when they try to be tougher and you ridicule men who are sensitive and vulnerable because they take too much space and attention from people who deserve it more, women. And then if they're too hard and don't show any feelings then they're toxic. So how can you solve this?

– Exactly, it’s not a good time to be young and heterosexual. I believe this this all has to be addressed and solved because otherwise…all of the stats, all the data shows that an increasing number of young men in particular are basically stepping out of the whole system. The evidence on the number of people who've had sex in the past year and so on, shows an increasing tendency towards young men basically stepping out of the system, thinking it's just all too difficult, too toxic and giving women a very wide berth. Again, I think this is a creation of a form of feminism which those people who created it will live to regret or the least the people who come after them will live to regret. It has to be solved.

I just visited Åland which is an island between Sweden and Finland, thirty thousand people live there. I was giving a lecture with my college Anna-Karin Wyndhamn and we spoke about these issues. The same day we were there, they were debating to vote through a law that will have gender neutral pregnancies. So… why? Why is a tiny island in the north where many of the questions concern practical issues, dealing with this? All of a sudden, the most woke things are being debated in their parliament.

– That’s the story of our era and it has happened everywhere, and I don't care for the people who underestimate it, it seems to me that they haven't left the house very much in recent years. It's everywhere and it's a great waste of time and energy. My goodness, there are so many other things that are more important to be getting on with, so many bigger challenges that are literally on our doorsteps.

Do you feel like you're wasting your time then, because you've written brilliant books, but they are about stupid people?

– My hope is that I help to clear them out of the way, one of my self-appointed asks is to clear these people out of the way help my readers clear these people out of the way in order that people can get on to doing what they should be doing with their lives. And that's really what I want to do and if I have any success in my life, It'll be in in helping people to do that.

Thank you Douglas Murray for being a part of Rak höger.

– It’s a great pleasure. Thank you.

Inför varje podd…

Tack för alla inspel inför den här podden. Som ni hör i avsnittet så är det till stor hjälp för mig att ta del av era tankar och frågor. Fortsätt gärna att skicka frågor och tankar till mig!

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Sten Widmalm som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han är aktuell med rapporten “Talande tystnad? En ESO-rapport om självcensur i Sverige” som han har skrivit ihop med statsvetarkollegorna Thomas Pers…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Sten Widmalm som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han är aktuell med rapporten “Talande tystnad? En ESO-rapport om självcensur i Sverige” som han har skrivit ihop med statsvetarkollegorna Thomas Pers…

Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar, som även har ansvar för civilförsvar. Ja, det är två olika saker och om ni lyssnar på avsnittet så kommer ni få höra ministern själv förklara skillnaden. Han är förmodligen mer känd än försvarsministern, som ansvarar för det militära försvaret, även båda huserar på Försvarsdepartementet. Där spelades även intervjun in, och i mötesrummet hängde dolkar på väggen, vilket kändes oerhört passande. 

Carl-Oskar Bohlin höll ett mycket uppmärksammat tal på Folk och försvar i Sälen tidigare i år som fick många att reagera. Han sade bland annat att: “Det kan bli krig i Sverige”.

Som en direkt konsekvens av talet ökade antalet ansökningar till de frivilliga försvarsorganisationerna, varav Hemvärnet är den mest kända. Andra ansåg att talet var alarmistiskt, att Bohlin skrämde barn och försämrade säkerhetsläget.

Jag ska inte säga vad jag tycker om det senare resonemanget, utan låter ministern själv svara på den kritiken i intervjun.

PS. DS.

Jag råkade klippa mig precis innan jag skulle göra intervjun, och insåg efteråt att det skulle se ut som att jag härmat Carl-Oskar Bohlin. Det är så seriös jag är som journalist, att jag är beredd att ändra mitt eget utseende för att invagga mina intervjuoffer i falsk trygghet. Eller så är jag så jagsvag att jag inte kan boka in en intervju med en makthavare utan att börja härmas. Vem vet? I alla fall är det därför vi båda är med på bilden.

Avsnitt på liknande tema

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar, som även har ansvar för civilförsvar. Ja, det är två olika saker och om ni lyssnar på avsnittet så kommer ni få höra ministern själv förklara skillnaden. Han är förmodligen mer känd än försvarsministern, som ansvarar för det militära försvaret, även båda huserar på Försvarsdepartementet. Där spelades även intervjun in, och i mötesrummet hängde dolkar på väggen, vilket kändes oerhört passande. 

Carl-Oskar Bohlin höll ett mycket uppmärksammat tal på Folk och försvar i Sälen tidigare i år som fick många att reagera. Han sade bland annat att: “Det kan bli krig i Sverige”.

Som en direkt konsekvens av talet ökade antalet ansökningar till de frivilliga försvarsorganisationerna, varav Hemvärnet är den mest kända. Andra ansåg att talet var alarmistiskt, att Bohlin skrämde barn och försämrade säkerhetsläget.

Jag ska inte säga vad jag tycker om det senare resonemanget, utan låter ministern själv svara på den kritiken i intervjun.

PS. DS.

Jag råkade klippa mig precis innan jag skulle göra intervjun, och insåg efteråt att det skulle se ut som att jag härmat Carl-Oskar Bohlin. Det är så seriös jag är som journalist, att jag är beredd att ändra mitt eget utseende för att invagga mina intervjuoffer i falsk trygghet. Eller så är jag så jagsvag att jag inte kan boka in en intervju med en makthavare utan att börja härmas. Vem vet? I alla fall är det därför vi båda är med på bilden.

Avsnitt på liknande tema

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Plötsligt, mitt i en intervju med DN:s Lina Lund, började Magdalena Andersson prata om Henrik Jönsson. “Vem finansierar honom?” undrade hon. “Han sprider hatpropaganda,” sufflerade hennes pressekretare Mirjam Kontio. Efteråt påstod de att det var Lina Lund som hade fört Henrik Jönsson på tal, när det i själva verket var Magdalena Andersson själv som gjort det i ett samtal om påverksansoperationer och säkerhet. Den som själv lyssnar på DN:s inspelning hör hur att det inte alls är journalisten som tar upp Jönsson. Ändå har partisekreteraren Tobias Baudin tagit rygg på Magdalena Andersson, vilket även Annika Strandhäll och Peter Hultqvist gjort.

Samtidigt förnekar de att de ens tagit del av vad Henrik Jönsson faktiskt gör. Hur i hela världen tänker de då? Någon de inte har sett eller hört är ändå ett så allvarligt säkerhetshot att de självmant tar upp honom i samtal? Det hänger inte ihop. Det hade varit bättre om Magdalena Andersson och hennes anhang bad ursäkt i stället. Erkände att det man sade inte var genomtänkt. Men sånt händer inte i svensk politik, åtminstone inte i maktpartiet.

I dagens podd pratar jag med folkefienden i egen hög person. Henrik Jönsson är samhällsdebattör, entreprenör och författare. Om ni av någon anledning undgått det så gå gärna in på hans youtube-kanal där han varje vecka levererar en ny video. Börja förslagsvis med hans senaste:

Henrik Jönssons hemsida: https://henrikjonsson.com/

Han går även att följa här på Substack:

Välkomna, alla nya prenumeranter!

Hemskt roligt att så många nya prenumeranter har hittat hit. Ni är varmt välkomna! Detta är vad ni kan förvänta er:

* Varje tisdag släpps ett nytt avsnitt Rak höger

* Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt av Under all kritik. 

* Varje vecka publiceras en text av mig, Susanna Birgersson, Anna-Karin Wyndhamn eller någon annan (fler skribenter kommer snart).

Om andra texter och poddar tillkommer, så får det ses som en bonus.

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster. Låt februari ge dig en rak höger!

Just nu är det 20 procents rabatt på årsprenumerationer.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Plötsligt, mitt i en intervju med DN:s Lina Lund, började Magdalena Andersson prata om Henrik Jönsson. “Vem finansierar honom?” undrade hon. “Han sprider hatpropaganda,” sufflerade hennes pressekretare Mirjam Kontio. Efteråt påstod de att det var Lina Lund som hade fört Henrik Jönsson på tal, när det i själva verket var Magdalena Andersson själv som gjort det i ett samtal om påverksansoperationer och säkerhet. Den som själv lyssnar på DN:s inspelning hör hur att det inte alls är journalisten som tar upp Jönsson. Ändå har partisekreteraren Tobias Baudin tagit rygg på Magdalena Andersson, vilket även Annika Strandhäll och Peter Hultqvist gjort.

Samtidigt förnekar de att de ens tagit del av vad Henrik Jönsson faktiskt gör. Hur i hela världen tänker de då? Någon de inte har sett eller hört är ändå ett så allvarligt säkerhetshot att de självmant tar upp honom i samtal? Det hänger inte ihop. Det hade varit bättre om Magdalena Andersson och hennes anhang bad ursäkt i stället. Erkände att det man sade inte var genomtänkt. Men sånt händer inte i svensk politik, åtminstone inte i maktpartiet.

I dagens podd pratar jag med folkefienden i egen hög person. Henrik Jönsson är samhällsdebattör, entreprenör och författare. Om ni av någon anledning undgått det så gå gärna in på hans youtube-kanal där han varje vecka levererar en ny video. Börja förslagsvis med hans senaste:

Henrik Jönssons hemsida: https://henrikjonsson.com/

Han går även att följa här på Substack:

Välkomna, alla nya prenumeranter!

Hemskt roligt att så många nya prenumeranter har hittat hit. Ni är varmt välkomna! Detta är vad ni kan förvänta er:

* Varje tisdag släpps ett nytt avsnitt Rak höger

* Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt av Under all kritik. 

* Varje vecka publiceras en text av mig, Susanna Birgersson, Anna-Karin Wyndhamn eller någon annan (fler skribenter kommer snart).

Om andra texter och poddar tillkommer, så får det ses som en bonus.

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster. Låt februari ge dig en rak höger!

Just nu är det 20 procents rabatt på årsprenumerationer.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Med dokumentären Tranståget och tonårsflickorna ändrade journalisterna Carolina Jemsby och Karin Mattisson hela samtalet om transvården och om unga med könsdysfori. Programmet var en ögonöppnare för väldigt många, även inom rikspolitiken. När de fick Guldspaden 2022 för sin granskning av transvården var vi många som tyckte att det var välförtjänt. Då hade de även gjort Tranståget: del 2 och Transbarnen. Det är inte alltid man kan peka på någon omedelbar händelse som förändrar, men dessa tre dokumentärer har lyckats öppna samtalet även för röster som tidigare tystades ned.

Nu har deras bok kommit – Ånger: ett reportage inifrån transvården (Mondial) – och den tar vid där dokumentärerna slutade. I den visar Jemsby och Mattisson på både vårdbrister och i vissa fall rena lögner från läkare. Barn och unga som mår dåligt, föräldrar som står handfallna och en vård som inte tar det ansvar man förväntar sig. Detta handlar dagens podd om.

Karin Mattisson är grävande reporter, redaktör och tidigare programledare på SVT:s Uppdrag granskning. Carolina Jemsby har gjort flera uppmärksammade reportage för bland annat SVT och Sveriges Radio, och arbetar numera på TV4 och Kalla fakta.

Över 20 000 prenumeranter!

Många blir just nu prenumeranter på Rak höger! Passerade 20 000 för ett par dagar sedan! Hemskt roligt. Jag tar därför chansen att säga att Rak höger inte mottar något presstöd eller annat extern finansiering. Det är endast tack vare er prenumeranter som jag kan fortsätta vara en helt självständig röst.

Två tidigare poddavsnitt på temat

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Med dokumentären Tranståget och tonårsflickorna ändrade journalisterna Carolina Jemsby och Karin Mattisson hela samtalet om transvården och om unga med könsdysfori. Programmet var en ögonöppnare för väldigt många, även inom rikspolitiken. När de fick Guldspaden 2022 för sin granskning av transvården var vi många som tyckte att det var välförtjänt. Då hade de även gjort Tranståget: del 2 och Transbarnen. Det är inte alltid man kan peka på någon omedelbar händelse som förändrar, men dessa tre dokumentärer har lyckats öppna samtalet även för röster som tidigare tystades ned.

Nu har deras bok kommit – Ånger: ett reportage inifrån transvården (Mondial) – och den tar vid där dokumentärerna slutade. I den visar Jemsby och Mattisson på både vårdbrister och i vissa fall rena lögner från läkare. Barn och unga som mår dåligt, föräldrar som står handfallna och en vård som inte tar det ansvar man förväntar sig. Detta handlar dagens podd om.

Karin Mattisson är grävande reporter, redaktör och tidigare programledare på SVT:s Uppdrag granskning. Carolina Jemsby har gjort flera uppmärksammade reportage för bland annat SVT och Sveriges Radio, och arbetar numera på TV4 och Kalla fakta.

Över 20 000 prenumeranter!

Många blir just nu prenumeranter på Rak höger! Passerade 20 000 för ett par dagar sedan! Hemskt roligt. Jag tar därför chansen att säga att Rak höger inte mottar något presstöd eller annat extern finansiering. Det är endast tack vare er prenumeranter som jag kan fortsätta vara en helt självständig röst.

Två tidigare poddavsnitt på temat

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur länge klarar jag mig utan samhällets skydd? Hur länge klarar sig mitt närområde? Hur länge klarar sig Sverige när leveranskedjor bryts, när system slås ut? Vad innebär det att ha motståndskraft, som individ men också som samhälle? 

Dagens gäst har bra koll på svaren på de frågorna. Niklas Kämpargård är författare, fotograf och föreläsare. Han har skrivit flera böcker om självhushållning, odling och krisberedskap, bland annat Krishandboken (Norstedts 2018). Nu är han aktuell med boken Urbant kaos – så klarar du kriser i det moderna samhället (LB förlag 2023), som fokuserar mer på hur vi som samhälle kan hantera olika kriser. 

Det var ett inspirerande samtal och jag både tankade bilen och köpte lite extra mat på vägen hem från det.

Hur länge klarar jag mig utan samhällets skydd? Hur länge klarar sig mitt närområde? Hur länge klarar sig Sverige när leveranskedjor bryts, när system slås ut? Vad innebär det att ha motståndskraft, som individ men också som samhälle? 

Dagens gäst har bra koll på svaren på de frågorna. Niklas Kämpargård är författare, fotograf och föreläsare. Han har skrivit flera böcker om självhushållning, odling och krisberedskap, bland annat Krishandboken (Norstedts 2018). Nu är han aktuell med boken Urbant kaos – så klarar du kriser i det moderna samhället (LB förlag 2023), som fokuserar mer på hur vi som samhälle kan hantera olika kriser. 

Det var ett inspirerande samtal och jag både tankade bilen och köpte lite extra mat på vägen hem från det.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är det land i världen som har flest adopterade i förhållande till sin befolkning. Länge har berättelserna om adoption enbart handlat om att ge kärlek och en bättre framtid till ett utsatt barn. Men när fler av de adopterade har blivit vuxna samtidigt som internationella skandaler kring adoptioner avslöjas börjar debatten ta en annan riktning.

I en ny bok – De kritiska: berättelser om internationell adoption (Verbal) – har journalisten Agnes Arpi intervjuat elva adopterade svenskar. De berättar om sina personliga erfarenheter och analyserar fenomenet.

Ett tidigare avsnitt med Agnes Arpi

Intervju med Patrik Lundberg om adoptioner

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är det land i världen som har flest adopterade i förhållande till sin befolkning. Länge har berättelserna om adoption enbart handlat om att ge kärlek och en bättre framtid till ett utsatt barn. Men när fler av de adopterade har blivit vuxna samtidigt som internationella skandaler kring adoptioner avslöjas börjar debatten ta en annan riktning.

I en ny bok – De kritiska: berättelser om internationell adoption (Verbal) – har journalisten Agnes Arpi intervjuat elva adopterade svenskar. De berättar om sina personliga erfarenheter och analyserar fenomenet.

Ett tidigare avsnitt med Agnes Arpi

Intervju med Patrik Lundberg om adoptioner

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Näst efter Danmark och Luxemburg är svenskarna de mest skuldsatta i hela EU. Samtidigt är vår statsskuld mycket låg. Staten är rik, men folket är belånat upp över öronen. Dessutom är vår kreditmarknad relativt oreglerad – så gott som allt ansvar ligger låntagaren, samtidigt som långivarna kan tälja guld på räntorna. Den som inte kan betala kan man bussa Kronofogden på, även när skulderna inte har med staten att göra.

Överskuldsättningen handlar i regel inte om lyxkonsumtion, utan om plötslig sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. S**t happens, helt enkelt. Och då kommer Kronofogden på besök, om man har otur. Över en kvarts miljon svenskar har befunnit sig oavbrutet hos Kronofogden i fem år eller mer. Av de överskuldsatta gör en av fem självmordsförsök. Ändå är vår skuldsättning inte ens i närheten av den politiska dagordningen. Kanske för att den som är skuldsatt skäms, och vi andra moraliserar utan att veta orsaken.

Det behöver inte vara så, skriver journalisten Lena Pettersson i den nyutgivna boken Skuldsatt – om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé (Norstedts). Om detta handlar dagens podd. Dessutom om vad en sumerisk kung har med Leonard Cohen att göra.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Näst efter Danmark och Luxemburg är svenskarna de mest skuldsatta i hela EU. Samtidigt är vår statsskuld mycket låg. Staten är rik, men folket är belånat upp över öronen. Dessutom är vår kreditmarknad relativt oreglerad – så gott som allt ansvar ligger låntagaren, samtidigt som långivarna kan tälja guld på räntorna. Den som inte kan betala kan man bussa Kronofogden på, även när skulderna inte har med staten att göra.

Överskuldsättningen handlar i regel inte om lyxkonsumtion, utan om plötslig sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. S**t happens, helt enkelt. Och då kommer Kronofogden på besök, om man har otur. Över en kvarts miljon svenskar har befunnit sig oavbrutet hos Kronofogden i fem år eller mer. Av de överskuldsatta gör en av fem självmordsförsök. Ändå är vår skuldsättning inte ens i närheten av den politiska dagordningen. Kanske för att den som är skuldsatt skäms, och vi andra moraliserar utan att veta orsaken.

Det behöver inte vara så, skriver journalisten Lena Pettersson i den nyutgivna boken Skuldsatt – om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé (Norstedts). Om detta handlar dagens podd. Dessutom om vad en sumerisk kung har med Leonard Cohen att göra.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Per Gudmundson. Om någon mot förmodan inte vet vem det är så var han länge ledarskribent på Svenska Dagbladet, där vi också var kollegor. Sedan lämnade han oss för att bli presschef hos Kristdemokraterna, och därefter ledarskribent på Bulletin, där vi återigen blev kollegor. Om än bara för ett kort ögonblick. Och sedan ett år tillbaka är han kommunikatör och politisk strateg hos Lidingömoderaterna.

Samtalet handlar mycket om migrationsfrågan, om skillnaden mellan vad Socialdemokraterna påstår att de står för och vad de faktiskt står för. Exempelvis höll socialdemokraten Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för migrationsfrågan, nyligen tal i Grekland där hon ansåg att Europa behövde en miljon ytterligare migranter per år. Hur rimmar det med Magdalena Anderssons retorik om en stram migrationspolitik? 

Dessutom pratar vi om åsiktskorridorer och om opinionsbildning åstadkommer något annat än man föreställer sig.

Om detta och mycket annat handlar dagens podd. 

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Per Gudmundson. Om någon mot förmodan inte vet vem det är så var han länge ledarskribent på Svenska Dagbladet, där vi också var kollegor. Sedan lämnade han oss för att bli presschef hos Kristdemokraterna, och därefter ledarskribent på Bulletin, där vi återigen blev kollegor. Om än bara för ett kort ögonblick. Och sedan ett år tillbaka är han kommunikatör och politisk strateg hos Lidingömoderaterna.

Samtalet handlar mycket om migrationsfrågan, om skillnaden mellan vad Socialdemokraterna påstår att de står för och vad de faktiskt står för. Exempelvis höll socialdemokraten Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för migrationsfrågan, nyligen tal i Grekland där hon ansåg att Europa behövde en miljon ytterligare migranter per år. Hur rimmar det med Magdalena Anderssons retorik om en stram migrationspolitik? 

Dessutom pratar vi om åsiktskorridorer och om opinionsbildning åstadkommer något annat än man föreställer sig.

Om detta och mycket annat handlar dagens podd. 

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Peter Benson. Vi var någon form av kollegor under en period på Svenska Dagbladet, där han ledde analystjänsten Börsplus, och jag jobbade på ledarredaktionen. Jag hörde av mig vid något tillfälle för att ge beröm för att han hade analyserat frågan om medborgarlön på vad jag tyckte var ett förutsättningslöst sätt, utan de ideologiska låsningar som fanns och finns i opinionsvärlden jag oftare rör mig i. Sedan har vi haft sporadisk kontakt i olika frågor sedan dess.

I början av 2020 blev Börsplus en del av Affärsvärlden, eller rättare sagt, Börsplus AB tog över Affärsvärlden och Peter Benson är sedan dess tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare. Tidningen växer så det knakar, och är dessutom lönsam, vilket visar att journalistik inte alltid måste vara en förlusthistoria. Om det finns en efterfrågan på det man producerar, vill säga. 

Se där, en oerhört passande inledning på ett avsnitt där vi pratar om marknadsekonomins fördelar gentemot olika sorters planekonomi. Vi pratar också om vad ett aktieindex är för något och varför det är så svårt för investerare och sparare att slå det över tid. 

Dessutom pratar vi om min senaste krönika i Affärsvärlden – en fråga som Peter Benson skrivit mycket om – nämligen ESG som står för Environmental, social, and corporate governance, vilket kan översättas till ungefär “miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning”. ESG har blivit allt viktigare i näringslivet, samt även bland fondjättar och banker. Detta i synnerhet sedan EU-kommissionen gått ut med direktiv om att alla måste redovisa hållbarhet, och regeringen hakat på. Varför är Peter Benson kritisk till allt detta goda hållbara? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

Länkar till dagens avsnitt

Peter Benson: “Hur ska vi prioritera mellan vinst och hållbarhet?” (Affärsvärlden 6/11 –21)

Tobias Samuelsson: “Afv-portföljen utklassar index: ‘Undviker ofta de stora förlorarna’” (Affärsvärlden 5/1)

Ivar Arpi: “Ska JAS Gripens missiler tillverkas av återvunna papperssugrör?” (Affärsvärlden 8/1)

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Peter Benson. Vi var någon form av kollegor under en period på Svenska Dagbladet, där han ledde analystjänsten Börsplus, och jag jobbade på ledarredaktionen. Jag hörde av mig vid något tillfälle för att ge beröm för att han hade analyserat frågan om medborgarlön på vad jag tyckte var ett förutsättningslöst sätt, utan de ideologiska låsningar som fanns och finns i opinionsvärlden jag oftare rör mig i. Sedan har vi haft sporadisk kontakt i olika frågor sedan dess.

I början av 2020 blev Börsplus en del av Affärsvärlden, eller rättare sagt, Börsplus AB tog över Affärsvärlden och Peter Benson är sedan dess tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare. Tidningen växer så det knakar, och är dessutom lönsam, vilket visar att journalistik inte alltid måste vara en förlusthistoria. Om det finns en efterfrågan på det man producerar, vill säga. 

Se där, en oerhört passande inledning på ett avsnitt där vi pratar om marknadsekonomins fördelar gentemot olika sorters planekonomi. Vi pratar också om vad ett aktieindex är för något och varför det är så svårt för investerare och sparare att slå det över tid. 

Dessutom pratar vi om min senaste krönika i Affärsvärlden – en fråga som Peter Benson skrivit mycket om – nämligen ESG som står för Environmental, social, and corporate governance, vilket kan översättas till ungefär “miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning”. ESG har blivit allt viktigare i näringslivet, samt även bland fondjättar och banker. Detta i synnerhet sedan EU-kommissionen gått ut med direktiv om att alla måste redovisa hållbarhet, och regeringen hakat på. Varför är Peter Benson kritisk till allt detta goda hållbara? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

Länkar till dagens avsnitt

Peter Benson: “Hur ska vi prioritera mellan vinst och hållbarhet?” (Affärsvärlden 6/11 –21)

Tobias Samuelsson: “Afv-portföljen utklassar index: ‘Undviker ofta de stora förlorarna’” (Affärsvärlden 5/1)

Ivar Arpi: “Ska JAS Gripens missiler tillverkas av återvunna papperssugrör?” (Affärsvärlden 8/1)

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I vilken berättelse, i vilket drama, spelar jag en roll? Det är en grundläggande fråga för alla människor, skulle jag våga påstå. Tanken på att vara slumpmässigt utkastad i en meningslös tomhet är inte särskilt tilltalande. Vissa tror ändå att tanken om intigheten är sann, även om de kanske värjer sig mot den snarare än att omfamna den. Men är den sann? 

I dagens podd pratar jag med John Sjögren som förutom att vara kulturskribent och författare, även är redaktör på det katolska magasinet Signum. Han ser definitivt inte på världen på det sättet. I en ny bok – Jordens sång: essäer om Tolkiens tankevärld (Fri tanke) – får man bekanta sig med JRR Tolkiens livsåskådning. För honom, såväl som för andra katolska tänkare, är ondskan en frånvaro, ett gapande tomrum. Såhär skriver John Sjögren:

Historien har en riktning och ett mål. Även för Tolkien är friheten viktig, men den ska nyttjas i syftet att finna den väg som redan ligger utstakad inför ens fötter [...]. Det handlar om att finna den roll som det är ens bestämmelse att spela. Sporren hos Tolkien är äventyrskänslan och upptäckarglädjen; att det finns en livsuppgift som väntar på en. En uppgift och en mening som inte behöver uppfinnas, utan upptäckas.

Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

Nytt år, gamla strider

Det har varit lite lägre aktivitet på Rak höger under julhelgen fram till nyåret. Det mesta av min tid har gått åt till att vara med mina barn, ta emot besök och besöka andra. Det kanske inte bäst beskrivs som vilsamt, men det har varit vederkvickande (för att låna ett ord från Tolkiens vokabulär). Att smälla av fyrverkerier är kanske inte det mest ekonomiskt intelligenta jag gjort det senaste året, men det var värt varenda krona för att få se barnens miner.

Hoppas ni också har haft en god jul och en explosiv nyårsafton! Nu roterar i alla fall jag till fronlinjen här på Rak höger. Vi ses i spalterna och hörs i etern!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vilken berättelse, i vilket drama, spelar jag en roll? Det är en grundläggande fråga för alla människor, skulle jag våga påstå. Tanken på att vara slumpmässigt utkastad i en meningslös tomhet är inte särskilt tilltalande. Vissa tror ändå att tanken om intigheten är sann, även om de kanske värjer sig mot den snarare än att omfamna den. Men är den sann? 

I dagens podd pratar jag med John Sjögren som förutom att vara kulturskribent och författare, även är redaktör på det katolska magasinet Signum. Han ser definitivt inte på världen på det sättet. I en ny bok – Jordens sång: essäer om Tolkiens tankevärld (Fri tanke) – får man bekanta sig med JRR Tolkiens livsåskådning. För honom, såväl som för andra katolska tänkare, är ondskan en frånvaro, ett gapande tomrum. Såhär skriver John Sjögren:

Historien har en riktning och ett mål. Även för Tolkien är friheten viktig, men den ska nyttjas i syftet att finna den väg som redan ligger utstakad inför ens fötter [...]. Det handlar om att finna den roll som det är ens bestämmelse att spela. Sporren hos Tolkien är äventyrskänslan och upptäckarglädjen; att det finns en livsuppgift som väntar på en. En uppgift och en mening som inte behöver uppfinnas, utan upptäckas.

Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

Nytt år, gamla strider

Det har varit lite lägre aktivitet på Rak höger under julhelgen fram till nyåret. Det mesta av min tid har gått åt till att vara med mina barn, ta emot besök och besöka andra. Det kanske inte bäst beskrivs som vilsamt, men det har varit vederkvickande (för att låna ett ord från Tolkiens vokabulär). Att smälla av fyrverkerier är kanske inte det mest ekonomiskt intelligenta jag gjort det senaste året, men det var värt varenda krona för att få se barnens miner.

Hoppas ni också har haft en god jul och en explosiv nyårsafton! Nu roterar i alla fall jag till fronlinjen här på Rak höger. Vi ses i spalterna och hörs i etern!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. I alla fall är det inom skolområdet som han framför allt har utmärkt sig. Han är verksam som forskare vid London School of Economics, där han även disputerade 2019. Han är också verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). I dagens avsnitt pratar vi om Pisa-resultaten, och andra internationella prov, vilket han har forskat mycket om. Varför gissa när man kan fråga en faktisk expert, tänkte jag.

För ett år sedan, innan de senaste Pisa-resultaten hade kommit, skrev han en en intressant artikel där han helt enkelt gick igenom vad datan faktiskt visade. Slutsatsen var att svensk skola inte hade tappat så mycket, vilket tidningsrubriker och debattörer annars påstått. Datan visade att den svenska skolan inte är dålig alls, inte om man jämför lika med lika, alltså samma grupper mellan länder.

Mycket av det svenska tappet har helt enkelt att göra med invandringens effekter, kunde Gabriel Heller Sahlgren visa. Vi pratar om det, men också om de nya Pisa-resultaten och hur man kan tolka dem.

Några länkar

Gabriel Heller Sahlgren – “Kunskapsskolans återkomst” (Timbro, 2022)

Gabriel Heller Sahlgren – ”Den svenska grundskolan är bland de bästa i världen” (DN Debatt 5/7 –22) (Debattartikeln utgår från rapporten i länken ovanför)

Gabriel Heller Sahlgren – ”Sveriges skola bland de mest likvärdiga i OECD” (SvD Debatt, 29/6 –23)

Gabriel Heller Sahlgren – “Skolforskare om nya PISA-resultaten: Därför tappar Sverige” (Kvartal, 5/12 –23)

Min egen senaste text på liknande tema:

Julstämning på Rak höger

Den nuvarande julens ande uppfyller just nu dessa spalter med sin närvaro. Därför är det nu 30 procents rabatt på en årsprenumeration på Rak höger! Unna dig själv eller ge bort till någon du vill göra glad! Eller varför inte en rak höger till någon du vill förarga?

Passa på så länge lagret räcker!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. I alla fall är det inom skolområdet som han framför allt har utmärkt sig. Han är verksam som forskare vid London School of Economics, där han även disputerade 2019. Han är också verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). I dagens avsnitt pratar vi om Pisa-resultaten, och andra internationella prov, vilket han har forskat mycket om. Varför gissa när man kan fråga en faktisk expert, tänkte jag.

För ett år sedan, innan de senaste Pisa-resultaten hade kommit, skrev han en en intressant artikel där han helt enkelt gick igenom vad datan faktiskt visade. Slutsatsen var att svensk skola inte hade tappat så mycket, vilket tidningsrubriker och debattörer annars påstått. Datan visade att den svenska skolan inte är dålig alls, inte om man jämför lika med lika, alltså samma grupper mellan länder.

Mycket av det svenska tappet har helt enkelt att göra med invandringens effekter, kunde Gabriel Heller Sahlgren visa. Vi pratar om det, men också om de nya Pisa-resultaten och hur man kan tolka dem.

Några länkar

Gabriel Heller Sahlgren – “Kunskapsskolans återkomst” (Timbro, 2022)

Gabriel Heller Sahlgren – ”Den svenska grundskolan är bland de bästa i världen” (DN Debatt 5/7 –22) (Debattartikeln utgår från rapporten i länken ovanför)

Gabriel Heller Sahlgren – ”Sveriges skola bland de mest likvärdiga i OECD” (SvD Debatt, 29/6 –23)

Gabriel Heller Sahlgren – “Skolforskare om nya PISA-resultaten: Därför tappar Sverige” (Kvartal, 5/12 –23)

Min egen senaste text på liknande tema:

Julstämning på Rak höger

Den nuvarande julens ande uppfyller just nu dessa spalter med sin närvaro. Därför är det nu 30 procents rabatt på en årsprenumeration på Rak höger! Unna dig själv eller ge bort till någon du vill göra glad! Eller varför inte en rak höger till någon du vill förarga?

Passa på så länge lagret räcker!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Dagens avsnitt av Rak höger är lite annorlunda än vanligt. I går var första gången som jag spelade in podden inför publik, men det var något som verkligen gav mersmak. Jag vill tacka alla er som kom till Uppsala i går kväll för att vara med när jag intervjuade Joakim Lamotte som hade åkt hela vägen från Göteborg för att prata med oss om sin sprillans nya bok Där stormen är – en swishhoras betraktelser som ges ut på det nya och spännande förlaget No polar publishing, som även ger ut svenska översättningar av bland andra Douglas Murray och Andrew Doyle. 

Joakim Lamotte behöver knappast någon introduktion, men om någon nu missat det så är han journalist sedan två decennier. Han har jobbat på SVT, bland annat på Uppdrag Granskning, men blev rikskänd när han som fristående journalist började livesända från runtom i landet på platser där det hänt saker. Just detta med att prata med vanligt folk om brännande frågor ansågs då, och fortfarande, som ett särskilt farligt grepp. Om man livesänder kan man ju inte redigera bort det man inte vill höra, eller det man inte vill att andra ska få höra. Hur ska man då veta att folk tycker rätt och uttrycker sig värdegrundscertifierat? Så kan vi inte ha det!

Att Joakim Lamotte dessutom har fått sin lön från frivilliga donationer, genom bland annat Swish, av hans lyssnare och tittare har inte gett honom någon status, utan tvärtom har hånats för det. Epitetet swishhora, som även är med i bokens undertitel, går alltså ut på att det är finare att få sin lön från skattesedeln via presstöd och den numera obligatoriska public service-avgiften, än att få den av folk som betalar frivilligt för något de uppskattar. Eftersom folk inte vet sitt eget bästa, enligt belackarna, är tvång fint och frivilligt fult.

Dagens samtal handlar om bland annat detta, men också om hur det är att leva med konstanta dödshot, om vilka frågor som är värda att bevaka, men även om risken att börja anpassa sitt innehåll till sin publik. I slutet tar vi in publikfrågor. 

Som sagt, tack alla som kom i går! Jag tror att jag kommer att göra om det här i framtiden.

PS. Nu kan man även läsa podden, om man föredrar det. Men det är en autogenererad transkribering av Substacks egen AI, och därför finns en del fel i texten. Så ha överseende! DS.

Julstämning på Rak höger

Den nuvarande julens ande uppfyller just nu dessa spalter med sin närvaro. Därför är det nu 30 procents rabatt på en årsprenumeration på Rak höger! Unna dig själv eller ge bort till någon du vill göra glad! Eller varför inte en rak höger till någon du vill förarga?

Passa på så länge lagret räcker!

Ge bort en hård julklapp

Som betalande prenumerant på Rak höger får man rabatt på Där stormen är, även om man inte kunde komma till liveeventet. Se nedan för mer information:

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt av Rak höger är lite annorlunda än vanligt. I går var första gången som jag spelade in podden inför publik, men det var något som verkligen gav mersmak. Jag vill tacka alla er som kom till Uppsala i går kväll för att vara med när jag intervjuade Joakim Lamotte som hade åkt hela vägen från Göteborg för att prata med oss om sin sprillans nya bok Där stormen är – en swishhoras betraktelser som ges ut på det nya och spännande förlaget No polar publishing, som även ger ut svenska översättningar av bland andra Douglas Murray och Andrew Doyle. 

Joakim Lamotte behöver knappast någon introduktion, men om någon nu missat det så är han journalist sedan två decennier. Han har jobbat på SVT, bland annat på Uppdrag Granskning, men blev rikskänd när han som fristående journalist började livesända från runtom i landet på platser där det hänt saker. Just detta med att prata med vanligt folk om brännande frågor ansågs då, och fortfarande, som ett särskilt farligt grepp. Om man livesänder kan man ju inte redigera bort det man inte vill höra, eller det man inte vill att andra ska få höra. Hur ska man då veta att folk tycker rätt och uttrycker sig värdegrundscertifierat? Så kan vi inte ha det!

Att Joakim Lamotte dessutom har fått sin lön från frivilliga donationer, genom bland annat Swish, av hans lyssnare och tittare har inte gett honom någon status, utan tvärtom har hånats för det. Epitetet swishhora, som även är med i bokens undertitel, går alltså ut på att det är finare att få sin lön från skattesedeln via presstöd och den numera obligatoriska public service-avgiften, än att få den av folk som betalar frivilligt för något de uppskattar. Eftersom folk inte vet sitt eget bästa, enligt belackarna, är tvång fint och frivilligt fult.

Dagens samtal handlar om bland annat detta, men också om hur det är att leva med konstanta dödshot, om vilka frågor som är värda att bevaka, men även om risken att börja anpassa sitt innehåll till sin publik. I slutet tar vi in publikfrågor. 

Som sagt, tack alla som kom i går! Jag tror att jag kommer att göra om det här i framtiden.

PS. Nu kan man även läsa podden, om man föredrar det. Men det är en autogenererad transkribering av Substacks egen AI, och därför finns en del fel i texten. Så ha överseende! DS.

Julstämning på Rak höger

Den nuvarande julens ande uppfyller just nu dessa spalter med sin närvaro. Därför är det nu 30 procents rabatt på en årsprenumeration på Rak höger! Unna dig själv eller ge bort till någon du vill göra glad! Eller varför inte en rak höger till någon du vill förarga?

Passa på så länge lagret räcker!

Ge bort en hård julklapp

Som betalande prenumerant på Rak höger får man rabatt på Där stormen är, även om man inte kunde komma till liveeventet. Se nedan för mer information:

Dagens gäst är debattör, ex-politiker (men fortfarande socialdemokrat), entreprenör, muskelberg, ex-kriminell, Robinsonvinnare och nu även författare till självbiografin "Så var det med det" (Volante), som nyligen gavs ut.

Det är en oerhört välskriven bok, som underhåller och skrämmer, ger perspektiv och gör en upprörd. Vi pratar om våld och kriminalitet, om klass och om socialdemokratin, men också om Gud, förlåtelse och kristendomen. Och om huruvida det finns en himmel eller inte, och vad helvetet i så fall är för något.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt julen ge dig en rak höger!

PS. Om ni föredrar Swish så går det precis lika bra. Skriv då er mejladress som meddelande. Swish: 123-027 60 89

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är debattör, ex-politiker (men fortfarande socialdemokrat), entreprenör, muskelberg, ex-kriminell, Robinsonvinnare och nu även författare till självbiografin "Så var det med det" (Volante), som nyligen gavs ut.

Det är en oerhört välskriven bok, som underhåller och skrämmer, ger perspektiv och gör en upprörd. Vi pratar om våld och kriminalitet, om klass och om socialdemokratin, men också om Gud, förlåtelse och kristendomen. Och om huruvida det finns en himmel eller inte, och vad helvetet i så fall är för något.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt julen ge dig en rak höger!

PS. Om ni föredrar Swish så går det precis lika bra. Skriv då er mejladress som meddelande. Swish: 123-027 60 89

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, vilket han har varit i 18 år vid det här laget. På senare tid har han hållit ett par tal som fått mycket uppmärksamhet, även med sverigedemokratiska mått mätt. På partiets landsdagar den 25 november höll han ett tal som…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, vilket han har varit i 18 år vid det här laget. På senare tid har han hållit ett par tal som fått mycket uppmärksamhet, även med sverigedemokratiska mått mätt. På partiets landsdagar den 25 november höll han ett tal som…

Aron Flam intervjuar mig och jag honom i en samproduktion av Dekonstruktiv kritik och Rak höger. Vi pratar om antisemitism, kriget mot Hamas, islamismen och dess medlöpare inom vänstern. Samt varför jag har blivit avstängd från Facebook, medan Hamassympatisörer, vänsterradikaler och andra extremister är kvar.

Aron Flam behöver ingen närmare presentation för de allra flesta av er. Han är ståuppkomiker och skribent, debattör och författare. Han är också en av dem som inspirerade mig att våga ta steget ut i ovissheten på Substack när det begav sig. För en person som mig, som alltid behövt uppdrags- och arbetsgivare, tycktes det hela ytterst riskabelt. Han delade generöst med sig av sina erfarenheter om livet ute i de fria, vilket gav mig modet att själv ta steget. Det glömmer jag aldrig. I dag är det ni som prenumererar som är mina arbetsgivare. Jag bytte bort ett liv med några chefer mot att ha nästan 20 000, och jag är tacksam för det varje dag.

Men nog om det. På Aron Flams hemsida kan ni hitta så gott som allt han gör.

Om man inte vet var man ska börja så rekommenderar jag verkligen det senaste avsnittet, där han intervjuar Omar Makram om islam och antisemitism. Makram är en av de mest intressanta rösterna vi har om allt som rör islam, men hörs även om allt mellan himmel och jord i Sista Måltiden.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aron Flam intervjuar mig och jag honom i en samproduktion av Dekonstruktiv kritik och Rak höger. Vi pratar om antisemitism, kriget mot Hamas, islamismen och dess medlöpare inom vänstern. Samt varför jag har blivit avstängd från Facebook, medan Hamassympatisörer, vänsterradikaler och andra extremister är kvar.

Aron Flam behöver ingen närmare presentation för de allra flesta av er. Han är ståuppkomiker och skribent, debattör och författare. Han är också en av dem som inspirerade mig att våga ta steget ut i ovissheten på Substack när det begav sig. För en person som mig, som alltid behövt uppdrags- och arbetsgivare, tycktes det hela ytterst riskabelt. Han delade generöst med sig av sina erfarenheter om livet ute i de fria, vilket gav mig modet att själv ta steget. Det glömmer jag aldrig. I dag är det ni som prenumererar som är mina arbetsgivare. Jag bytte bort ett liv med några chefer mot att ha nästan 20 000, och jag är tacksam för det varje dag.

Men nog om det. På Aron Flams hemsida kan ni hitta så gott som allt han gör.

Om man inte vet var man ska börja så rekommenderar jag verkligen det senaste avsnittet, där han intervjuar Omar Makram om islam och antisemitism. Makram är en av de mest intressanta rösterna vi har om allt som rör islam, men hörs även om allt mellan himmel och jord i Sista Måltiden.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Dagens gäst är Alice Teodorescu som var en av få svenska journalister som fått se filmmaterialet från massakern den 7 oktober. Vi pratar om vad hon såg, Israels ansvar för civila Gazabor, vad en eventuell vapenvila skulle innebära, vad de stora demonstrationerna i Sverige och västvärlden betyder, och vägen framåt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är Alice Teodorescu som var en av få svenska journalister som fått se filmmaterialet från massakern den 7 oktober. Vi pratar om vad hon såg, Israels ansvar för civila Gazabor, vad en eventuell vapenvila skulle innebära, vad de stora demonstrationerna i Sverige och västvärlden betyder, och vägen framåt.

Nyligen anmäldes Fredrik Kärrholm (M) för förtal av riksdagskollegan Jamal El-Haj (S). Anledningen är att Kärrholm sagt att El-Haj har kopplingar till Hamas. Särskilda åklagarkammaren har inlett en förundersökning om grovt förtal och vi får se vad som nu sker. Samtidigt har El-Haj duckat mediernas frågor och väljer alltså att göra juridik av politik, med stöd av Magdalena Andersson.

Vi pratar också om antisemitismen vi ser manifesteras på gator och torg, kriget mellan Israel och Hamas, om terrordådet i Bryssel, om kriminaliteten i Sverige, och om Kärrholms första år i riksdagen, och mycket annat.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen anmäldes Fredrik Kärrholm (M) för förtal av riksdagskollegan Jamal El-Haj (S). Anledningen är att Kärrholm sagt att El-Haj har kopplingar till Hamas. Särskilda åklagarkammaren har inlett en förundersökning om grovt förtal och vi får se vad som nu sker. Samtidigt har El-Haj duckat mediernas frågor och väljer alltså att göra juridik av politik, med stöd av Magdalena Andersson.

Vi pratar också om antisemitismen vi ser manifesteras på gator och torg, kriget mellan Israel och Hamas, om terrordådet i Bryssel, om kriminaliteten i Sverige, och om Kärrholms första år i riksdagen, och mycket annat.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Susanna Birgersson och Alice Teodorescu samtalar med Ivar Arpi om Hamas massaker 7 oktober, reaktionerna här i Sverige, terrordådet mot svenskarna i Bryssel och mycket annat.

Klartext med Alice Teodorescu

Jag rekommenderar alla att gå in och prenumerera på Alice Teodorescus publikationKlartext av Alice Teodorescu. I sin senaste text intervjuade hon Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Susanna Birgersson och Alice Teodorescu samtalar med Ivar Arpi om Hamas massaker 7 oktober, reaktionerna här i Sverige, terrordådet mot svenskarna i Bryssel och mycket annat.

Klartext med Alice Teodorescu

Jag rekommenderar alla att gå in och prenumerera på Alice Teodorescus publikationKlartext av Alice Teodorescu. I sin senaste text intervjuade hon Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Today I’m speaking with Jonathan Freedland. Among other things he’s a columnist at The Guardian and hosts the eminent podcast Unholy together with Yonit Levi (which has been especially enlightening these last few weeks). He’s also the author of many books, of which his latest is called The Escape Artist: The Man Who Broke Out of Auschwitz to Warn the World and came out in 2022. It’s now been translated into Swedish with the title Det först vittnet – mannen som flydde från Auschwitz (Volante förlag). The translation is excellent, but I also recommend the audio book which is narrated by the author himself. I got the opportunity to sit down with Jonathan at the newly opened Holocaust museum in Stockholm to talk to him about this book.

In April 1944, Rudolf Vrba became one of the very first Jews to escape from Auschwitz and make his way to freedom--among only a tiny handful who ever pulled off that near-impossible feat. He did it to reveal the truth of the death camp to the world--and to warn the last Jews of Europe what fate awaited them. The resulting report eventually reached Franklin Roosevelt, Winston Churchill, and the Pope. But too few heeded the warning he had risked his life to get through. Though Vrba helped save two hundred thousand Jewish lives, he never stopped believing it could have been so many more.

I have to say it’s one of the most thrilling books I’ve read, with all the ingredients of a really good adventure story. But the backdrop is of course so horrific, so unbelievably awful, that it’s really a story on many levels. I highly recommend this book, not only because it’s masterfully written, but also because I agree with Jonathan Freedland that Rudolf Vrba deserves to be remembered alongside Anne Frank, Oskar Schindler, and Primo Levi as someone who defines our understanding of the Holocaust.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today I’m speaking with Jonathan Freedland. Among other things he’s a columnist at The Guardian and hosts the eminent podcast Unholy together with Yonit Levi (which has been especially enlightening these last few weeks). He’s also the author of many books, of which his latest is called The Escape Artist: The Man Who Broke Out of Auschwitz to Warn the World and came out in 2022. It’s now been translated into Swedish with the title Det först vittnet – mannen som flydde från Auschwitz (Volante förlag). The translation is excellent, but I also recommend the audio book which is narrated by the author himself. I got the opportunity to sit down with Jonathan at the newly opened Holocaust museum in Stockholm to talk to him about this book.

In April 1944, Rudolf Vrba became one of the very first Jews to escape from Auschwitz and make his way to freedom--among only a tiny handful who ever pulled off that near-impossible feat. He did it to reveal the truth of the death camp to the world--and to warn the last Jews of Europe what fate awaited them. The resulting report eventually reached Franklin Roosevelt, Winston Churchill, and the Pope. But too few heeded the warning he had risked his life to get through. Though Vrba helped save two hundred thousand Jewish lives, he never stopped believing it could have been so many more.

I have to say it’s one of the most thrilling books I’ve read, with all the ingredients of a really good adventure story. But the backdrop is of course so horrific, so unbelievably awful, that it’s really a story on many levels. I highly recommend this book, not only because it’s masterfully written, but also because I agree with Jonathan Freedland that Rudolf Vrba deserves to be remembered alongside Anne Frank, Oskar Schindler, and Primo Levi as someone who defines our understanding of the Holocaust.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Enligt en rapport från den Europeiska kommissionen omsätter den kriminella verksamheten i Sverige årligen 10 procent av landets BNP, vilket motsvarar ungefär 50 procent av Sveriges samlade statsbudget. Denna ekonomiska nisch är så stor att den är omöjlig att upprätthålla utan en mycket komplicerad organis…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt en rapport från den Europeiska kommissionen omsätter den kriminella verksamheten i Sverige årligen 10 procent av landets BNP, vilket motsvarar ungefär 50 procent av Sveriges samlade statsbudget. Denna ekonomiska nisch är så stor att den är omöjlig att upprätthålla utan en mycket komplicerad organis…

I dagens podd pratar jag med journalisten och författaren Bengt G Nilsson. För ett par år sedan gav han ut Israel och hennes fiender (Ethnopress 2020) där han skildrar sin egen U-sväng i Israelfrågan – från att ha stöttat palestiniernas politiska kamp till att helhjärtat stödja Israel.

Första gången han sjä…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med journalisten och författaren Bengt G Nilsson. För ett par år sedan gav han ut Israel och hennes fiender (Ethnopress 2020) där han skildrar sin egen U-sväng i Israelfrågan – från att ha stöttat palestiniernas politiska kamp till att helhjärtat stödja Israel.

Första gången han sjä…

Det krävs ren och skär ondska för att jubla och fira de mest bestialiska dåd man kan hitta på. Men det är just vad vi bevittnar nu när Hamas utfört ett massivt terrordåd mot civila israeler.

Detta är en inläsning av min senaste text på Rak höger. Om du hellre läser det upplästa kan du göra det här:

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det krävs ren och skär ondska för att jubla och fira de mest bestialiska dåd man kan hitta på. Men det är just vad vi bevittnar nu när Hamas utfört ett massivt terrordåd mot civila israeler.

Detta är en inläsning av min senaste text på Rak höger. Om du hellre läser det upplästa kan du göra det här:

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på GP, om terrorn som drabbat Israel på massiv skala. Han kom just tillbaka från en resa i Israel, där han besökte just de områden som Hamas attackerat. Hur ska man se på det som sker? Vilka slutsatser kan man dra redan nu? Hur ska man se på dem som firar terrorn här i Sverige?

Min text på temat

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på GP, om terrorn som drabbat Israel på massiv skala. Han kom just tillbaka från en resa i Israel, där han besökte just de områden som Hamas attackerat. Hur ska man se på det som sker? Vilka slutsatser kan man dra redan nu? Hur ska man se på dem som firar terrorn här i Sverige?

Min text på temat

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Det konstigaste är inte att han spottar på mig, utan att hans mamma står någon meter ifrån och inte gör något, inte säger något.

Så inleds första kapitlet av Brottsplats: Skolan (Volante) av Vesna Prekopic och det är, som man säger, starkt kaffe. Inte för att man är ovan vid starkt kaffe i Sverige numera, men boken går igenom hur illa det är ställt för de allra yngsta. Och kaffet är genomgående välbryggt, men mycket mörkt.

Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott – samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Den institution som har ansvar för att ge våra barn utbildning och trygghet, är idag den vanligaste brottsplatsen i Sverige vad gäller misshandel och sexuella kränkningar.

Hur har det kunnat gå så långt? Vad kan man göra åt det? Om detta handlar dagens podd.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Det konstigaste är inte att han spottar på mig, utan att hans mamma står någon meter ifrån och inte gör något, inte säger något.

Så inleds första kapitlet av Brottsplats: Skolan (Volante) av Vesna Prekopic och det är, som man säger, starkt kaffe. Inte för att man är ovan vid starkt kaffe i Sverige numera, men boken går igenom hur illa det är ställt för de allra yngsta. Och kaffet är genomgående välbryggt, men mycket mörkt.

Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott – samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Den institution som har ansvar för att ge våra barn utbildning och trygghet, är idag den vanligaste brottsplatsen i Sverige vad gäller misshandel och sexuella kränkningar.

Hur har det kunnat gå så långt? Vad kan man göra åt det? Om detta handlar dagens podd.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blivit en av landets mest folkkära folkbildare genom Historiepodden, som är en av Sveriges absolut populäraste poddar. Det är en sån där podd man får rekommenderad från alla möjliga håll och kanter, nu senast var det två av mina svägerskor som pratade om den. I dagens podd pratar vi mest om antiken och romarriket, eftersom Hermansson just kommit ut med boken De kom. De såg. De segrade – Vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan (Volante).

Den handlar om fyra av de allra största fältherrarna genom tiderna: Alexander, Hannibal, Scipio Africanus och Julius Caesar. Men persongalleriet är givetvis större än så. Det är en otroligt medryckande bok, med samma berättarglädje som präglar Historiepodden. Om ni gillar det här avsnittet kommer ni garanterat att gilla boken.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt hösten ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blivit en av landets mest folkkära folkbildare genom Historiepodden, som är en av Sveriges absolut populäraste poddar. Det är en sån där podd man får rekommenderad från alla möjliga håll och kanter, nu senast var det två av mina svägerskor som pratade om den. I dagens podd pratar vi mest om antiken och romarriket, eftersom Hermansson just kommit ut med boken De kom. De såg. De segrade – Vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan (Volante).

Den handlar om fyra av de allra största fältherrarna genom tiderna: Alexander, Hannibal, Scipio Africanus och Julius Caesar. Men persongalleriet är givetvis större än så. Det är en otroligt medryckande bok, med samma berättarglädje som präglar Historiepodden. Om ni gillar det här avsnittet kommer ni garanterat att gilla boken.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt hösten ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

He's a marxist, a libertarian and a heretic, but never a mere contrarian. I sat down with Brendan O'Neill who's the chief political writer for spiked, to talk about his latest book – A Heretic’s Manifesto – essays on the unsayable (Spiked 2023). If you’re looking for someone to point out the follies, paradoxes and authoritarian tendencies of today’s society, I can think of no better guide than Brendan.

He also has a weekly podcast, The Brendan O’Neill Show, which I highly recommend.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt hösten ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

He's a marxist, a libertarian and a heretic, but never a mere contrarian. I sat down with Brendan O'Neill who's the chief political writer for spiked, to talk about his latest book – A Heretic’s Manifesto – essays on the unsayable (Spiked 2023). If you’re looking for someone to point out the follies, paradoxes and authoritarian tendencies of today’s society, I can think of no better guide than Brendan.

He also has a weekly podcast, The Brendan O’Neill Show, which I highly recommend.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt hösten ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I dagens podd pratar jag med Jojje Olsson som bland annat är Expressens korrespondent på Taiwan med bevakning av Kina. Kanske beror det på att han fått lite distans, men han är också en klarsynt betraktare av Sverige. Vi pratar bland annat om varför han menar att den svenska brottsligheten och våldsvågen inte hade kunnat ske på Taiwan.

Jojje var en av dem jag inspirerades av när jag drog igång Rak höger här på Substack. Förutom att skriva regelbundet för Expressen och Fokus, så driver han Kinamedia nyhetsbrev som är den främsta nyhetssidan på svenska för nyheter om Kina. Och det var hans nyhetsbrev, som numera också finns här på Substack, som bidrog särskilt till att jag själv började med mitt eget nyhetsbrev. Det kostar förvisso en slant att få ta del av veckobreven, men det har det verkligen varit värt för mig. Allt som rör Kina kommer bara bli ännu viktigare att ha koll på framöver. Då är guider som Jojje Olsson, som behärskar språket och förstår landet, värda sin vikt i guld.

Här kan man följa honom på Twitter/X.

Här kan man läsa Kinamedia.

Förra poddavsnittet med Jojje Olsson

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Jojje Olsson som bland annat är Expressens korrespondent på Taiwan med bevakning av Kina. Kanske beror det på att han fått lite distans, men han är också en klarsynt betraktare av Sverige. Vi pratar bland annat om varför han menar att den svenska brottsligheten och våldsvågen inte hade kunnat ske på Taiwan.

Jojje var en av dem jag inspirerades av när jag drog igång Rak höger här på Substack. Förutom att skriva regelbundet för Expressen och Fokus, så driver han Kinamedia nyhetsbrev som är den främsta nyhetssidan på svenska för nyheter om Kina. Och det var hans nyhetsbrev, som numera också finns här på Substack, som bidrog särskilt till att jag själv började med mitt eget nyhetsbrev. Det kostar förvisso en slant att få ta del av veckobreven, men det har det verkligen varit värt för mig. Allt som rör Kina kommer bara bli ännu viktigare att ha koll på framöver. Då är guider som Jojje Olsson, som behärskar språket och förstår landet, värda sin vikt i guld.

Här kan man följa honom på Twitter/X.

Här kan man läsa Kinamedia.

Förra poddavsnittet med Jojje Olsson

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Alice Teodorescu är kritisk till hur regeringen har skött koranbränningarna. Men hur borde de ha gjort i stället? Om detta och mycket annat handlar dagens poddsamtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alice Teodorescu är kritisk till hur regeringen har skött koranbränningarna. Men hur borde de ha gjort i stället? Om detta och mycket annat handlar dagens poddsamtal.

Dagens gäst har kritiserat islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Joms…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst har kritiserat islam i många år. Kritiken har varit i stort sett densamma genom åren, men nu på senare tid har det bränt till ordentligt. Oppositionen kräver hans avgång från justitieutskottets ordförandepost. Ulf Kristersson har kallat hans tweets “hatiska och hotfulla”. Har Richard Joms…

Tvekampen mellan klan och individ, släkt och stat, har pågått sedan västerlandets födelse. I en ny bok – Individens födelse (Timbro) – visar Johan Lundberg hur gestalten – den från alla band fristående – individen tar form i litteraturen genom historien. Vi pratar även om Ljusets fiender (Timbro 2013), och hur den boken hämmade hans möjligheter inom akademin, trots att han fått rätt på punkt efter punkt. Vad säger det om universitetet egentligen? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Tvekampen mellan klan och individ, släkt och stat, har pågått sedan västerlandets födelse. I en ny bok – Individens födelse (Timbro) – visar Johan Lundberg hur gestalten – den från alla band fristående – individen tar form i litteraturen genom historien. Vi pratar även om Ljusets fiender (Timbro 2013), och hur den boken hämmade hans möjligheter inom akademin, trots att han fått rätt på punkt efter punkt. Vad säger det om universitetet egentligen? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån höjdes i går från tre till fyra. Men vad betyder det ens? Ingen tycks veta, varken Säpo, politiker eller andra. Dagens gäst, terrorforskaren Magnus Norell, menar att själva höjningen till och med kan innebära ökad fara, eftersom det visar att Sverige kan utpressas till åtgärder. Om detta och mycket annat handlar dagens podd om.

Terrorhotnivån höjdes i går från tre till fyra. Men vad betyder det ens? Ingen tycks veta, varken Säpo, politiker eller andra. Dagens gäst, terrorforskaren Magnus Norell, menar att själva höjningen till och med kan innebära ökad fara, eftersom det visar att Sverige kan utpressas till åtgärder. Om detta och mycket annat handlar dagens podd om.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today I'm speaking to Eric Hoel, who’s a neuroscientist, neurophilosopher and fiction writer. I came across his writing on Substack a while back, and his incisive essays about AI and the threat it poses to humanity.

So I reached out to to try and bring him on the podcast to pick his brain, so to speak. But it turned out that he was just finishing up a nonfiction book with the title The World Behind the World: Consciousness, Free Will, and the Limits of Science (Simon & Schuster). Therefore I’m delighted to be able to have him on now, since the book just published.

We speak about artificial intelligence, but also about the other themes in his book which tie in to the subject of AI. And why it is that we still don't understand that much about what consciousness is and how it works. How is it that we succeed in so many fields of science, but we cannot figure out what kind of beings we ourselves really are?

I highly recommend this book if you want to delve deeper into these questions and the science of it. And check out Erik Hoels publication here on Substack. Links below.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Link to The World behind the World

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today I'm speaking to Eric Hoel, who’s a neuroscientist, neurophilosopher and fiction writer. I came across his writing on Substack a while back, and his incisive essays about AI and the threat it poses to humanity.

So I reached out to to try and bring him on the podcast to pick his brain, so to speak. But it turned out that he was just finishing up a nonfiction book with the title The World Behind the World: Consciousness, Free Will, and the Limits of Science (Simon & Schuster). Therefore I’m delighted to be able to have him on now, since the book just published.

We speak about artificial intelligence, but also about the other themes in his book which tie in to the subject of AI. And why it is that we still don't understand that much about what consciousness is and how it works. How is it that we succeed in so many fields of science, but we cannot figure out what kind of beings we ourselves really are?

I highly recommend this book if you want to delve deeper into these questions and the science of it. And check out Erik Hoels publication here on Substack. Links below.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Link to The World behind the World

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Om man ser Magnus Ranstorp på tv så vet man att Sverige är hotat på något sätt. Han är landets egen stormkråka, med sin expertis vad gäller terrorism och olika sorters extremism. I dagens podd pratar vi om detta, samt om islamism, koranbränningar och mycket annat.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om man ser Magnus Ranstorp på tv så vet man att Sverige är hotat på något sätt. Han är landets egen stormkråka, med sin expertis vad gäller terrorism och olika sorters extremism. I dagens podd pratar vi om detta, samt om islamism, koranbränningar och mycket annat.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Sofie Löwenmark på Doku har närgranskat den svenska islamismen i flera år. I deras senaste undersökning visar de hur även vanliga moskéer ställer långtgående krav på anpassning av övriga samhället.

30 av 31 moskéer som svarade på Doku:s frågor ville se förbud mot koranbränning, men även mot handlingar som skändar, provocerar och förolämpar islams och muslimers symboler och heliga värderingar. Av de moskéer som svarade efter att artikeln publicerades sällade sig alla till kören av förbudsivrande. Vad säger det om svenska moskéer? Finns det utrymme för yttrandefrihet i ett sånt klimat?

Vi pratar om jihadism, islamism och hur Doku förändras just nu.

Några länkar till dagens avsnitt

Koranbränningsförbudsförespråkarnas ohederlighet (Doku 10/7)

Häxjakt mot skolpojkar i England efter tappad koran (Doku 20/3)

Svenska moskéer vill ha ett totalt kränkningsförbud (Doku 29/7)

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofie Löwenmark på Doku har närgranskat den svenska islamismen i flera år. I deras senaste undersökning visar de hur även vanliga moskéer ställer långtgående krav på anpassning av övriga samhället.

30 av 31 moskéer som svarade på Doku:s frågor ville se förbud mot koranbränning, men även mot handlingar som skändar, provocerar och förolämpar islams och muslimers symboler och heliga värderingar. Av de moskéer som svarade efter att artikeln publicerades sällade sig alla till kören av förbudsivrande. Vad säger det om svenska moskéer? Finns det utrymme för yttrandefrihet i ett sånt klimat?

Vi pratar om jihadism, islamism och hur Doku förändras just nu.

Några länkar till dagens avsnitt

Koranbränningsförbudsförespråkarnas ohederlighet (Doku 10/7)

Häxjakt mot skolpojkar i England efter tappad koran (Doku 20/3)

Svenska moskéer vill ha ett totalt kränkningsförbud (Doku 29/7)

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Imamen Kashif Virk tycker att det är fel att Sverige tillåter återkommande koranbränningar. Han har varit en frekvent debattör de senaste åren och är en av de mest synliga rösterna för islam i svensk offentlighet. Samtidigt tillhör han själv minoriteten ahmadiyya inom islam, vilket kanske är en av orsakerna till att andra muslim…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Imamen Kashif Virk tycker att det är fel att Sverige tillåter återkommande koranbränningar. Han har varit en frekvent debattör de senaste åren och är en av de mest synliga rösterna för islam i svensk offentlighet. Samtidigt tillhör han själv minoriteten ahmadiyya inom islam, vilket kanske är en av orsakerna till att andra muslim…

I dagens podd pratar jag med Pia Clerté. Hon är en av Sveriges främsta sportskyttar och tävlar regelbundet på både nationell och internationell nivå, och har samlat på sig ett antal SM-guld vid det här laget. Det var genom hennes engagemang för en rimlig vapenlagstiftning som jag upptäckte att frågan ens fanns. Förmodligen berodde det på kretsarna jag rörde mig i och var jag kom ifrån, men innan jag började ta del av Pia Clertés texter hade jag pinsamt lite kunskap om skyttesporterna i Sverige. Jag hade exempelvis ingen aning om att det var den sjunde största sporten i landet, med närmare 200 000 utövare. 

Så varför ville Morgan Johansson, som då var socialdemokratisk justitieminister, försvåra livet för sportskyttar och jägare? När man tittade närmare på påståenden som gjorde av honom och av polismyndigheten verkade det saknas belägg. Godtycklig maktutövning är kanske något av det mest provocerande som finns, och i vapenfrågan verkade det finnas mycket. Då jobbade jag fortfarande på Svenska Dagbladets ledarsida. Sedan dess har mitt eget intresse ökat, i och med att jag håller på att öva skytte inför en jägarexamen om ett par månader.

Men vad händer i vapenfrågan? Nu har vi fått en ny regering som innan den tillträdde lovade förbättra situationen för legala vapenägare, alltså sportskyttar, jägare och samlare. Men hur har det blivit? Jag åkte ut till Pia Clerté, som bor ute på vischan vid slutet av en grusväg, ihop med sambo, barn och två hundar. Ibland kan man nog höra hundarna under intervjun, för övrigt. Men förhoppningsvis stör det inte.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Pia Clerté. Hon är en av Sveriges främsta sportskyttar och tävlar regelbundet på både nationell och internationell nivå, och har samlat på sig ett antal SM-guld vid det här laget. Det var genom hennes engagemang för en rimlig vapenlagstiftning som jag upptäckte att frågan ens fanns. Förmodligen berodde det på kretsarna jag rörde mig i och var jag kom ifrån, men innan jag började ta del av Pia Clertés texter hade jag pinsamt lite kunskap om skyttesporterna i Sverige. Jag hade exempelvis ingen aning om att det var den sjunde största sporten i landet, med närmare 200 000 utövare. 

Så varför ville Morgan Johansson, som då var socialdemokratisk justitieminister, försvåra livet för sportskyttar och jägare? När man tittade närmare på påståenden som gjorde av honom och av polismyndigheten verkade det saknas belägg. Godtycklig maktutövning är kanske något av det mest provocerande som finns, och i vapenfrågan verkade det finnas mycket. Då jobbade jag fortfarande på Svenska Dagbladets ledarsida. Sedan dess har mitt eget intresse ökat, i och med att jag håller på att öva skytte inför en jägarexamen om ett par månader.

Men vad händer i vapenfrågan? Nu har vi fått en ny regering som innan den tillträdde lovade förbättra situationen för legala vapenägare, alltså sportskyttar, jägare och samlare. Men hur har det blivit? Jag åkte ut till Pia Clerté, som bor ute på vischan vid slutet av en grusväg, ihop med sambo, barn och två hundar. Ibland kan man nog höra hundarna under intervjun, för övrigt. Men förhoppningsvis stör det inte.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

In her latest book – What do men want: masculinity and its discontents (Penguin 2022) – philosopher and author Nina Power offers a counter-narrative to both left- and right-wing radicalism on the issue. We also speak about the limits of individualism, liberalism and the market economy. What does liberation and emancipation mean in today’s Western society?

She’s also a senior editor of and columnist for Compact magazine, which is one of the most interesting new magazines in the last few years. We speak about several articles she’s written there:

* Welcome to TERF Island (22/3 2023)

* Why we need the patriarchy (22/3 2022)

* Long live Blue labour (1/12 2022)

* Opposing liberal intolerance (1/8 2022)

We also speak about the talk she held at Natcon in May this year, titled After the individual. The talk is available online, and down below:

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In her latest book – What do men want: masculinity and its discontents (Penguin 2022) – philosopher and author Nina Power offers a counter-narrative to both left- and right-wing radicalism on the issue. We also speak about the limits of individualism, liberalism and the market economy. What does liberation and emancipation mean in today’s Western society?

She’s also a senior editor of and columnist for Compact magazine, which is one of the most interesting new magazines in the last few years. We speak about several articles she’s written there:

* Welcome to TERF Island (22/3 2023)

* Why we need the patriarchy (22/3 2022)

* Long live Blue labour (1/12 2022)

* Opposing liberal intolerance (1/8 2022)

We also speak about the talk she held at Natcon in May this year, titled After the individual. The talk is available online, and down below:

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I en ny bok – Skymning i Amerika: berättelser om ett annat USA (Volante) – skildrar Malin Ekman, till vardags USA-korrespondent på Svenska Dagbladet, hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren:

[Boken] handlar om hur det demokratiska partiet förändrats parallellt med det republikanska och om hur det amerikanska samhället i vissa avseenden såg ut att föras längre vänsterut än det svenska.

I Sverige har fokus legat på den amerikanska högern och Donald Trump, vilket inte var så märkligt när han var president. Men det krävs två poler för att ett samhälle ska polariseras, och de båda sidorna påverkar givetvis varandra. Detta handlar Ekmans bok och dagens podd om.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en ny bok – Skymning i Amerika: berättelser om ett annat USA (Volante) – skildrar Malin Ekman, till vardags USA-korrespondent på Svenska Dagbladet, hur den amerikanska vänstern, och Demokraterna, radikaliserats under de senaste åren:

[Boken] handlar om hur det demokratiska partiet förändrats parallellt med det republikanska och om hur det amerikanska samhället i vissa avseenden såg ut att föras längre vänsterut än det svenska.

I Sverige har fokus legat på den amerikanska högern och Donald Trump, vilket inte var så märkligt när han var president. Men det krävs två poler för att ett samhälle ska polariseras, och de båda sidorna påverkar givetvis varandra. Detta handlar Ekmans bok och dagens podd om.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Journalisten Lars Åberg är en skarp samhällsskildrare som ofta varit åratal före sin tid. Han har också skrivit ett antal böcker om USA, men läget i Sverige fick honom att vända blicken hemåt. Vi pratar om vilda västern, cowboys och indianer och om ett Sverige där kriserna numera avlöser varandra.

Citatet i podden

Jag lyckades massakrera citatet om civilisation och vildmark, även om innebörden var ungefär rätt. Efter att vi hade spelat in hittade jag det korrekta citatet:

All America lies at the end of the wilderness road, and our past is not a dead past, but still lives in us. Our forefathers had civilization inside themselves, the wild outside. We live in the civilization they created, but within us the wilderness still lingers. What they dreamed, we live, and what they lived, we dream.

― T. K. Whipple

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten Lars Åberg är en skarp samhällsskildrare som ofta varit åratal före sin tid. Han har också skrivit ett antal böcker om USA, men läget i Sverige fick honom att vända blicken hemåt. Vi pratar om vilda västern, cowboys och indianer och om ett Sverige där kriserna numera avlöser varandra.

Citatet i podden

Jag lyckades massakrera citatet om civilisation och vildmark, även om innebörden var ungefär rätt. Efter att vi hade spelat in hittade jag det korrekta citatet:

All America lies at the end of the wilderness road, and our past is not a dead past, but still lives in us. Our forefathers had civilization inside themselves, the wild outside. We live in the civilization they created, but within us the wilderness still lingers. What they dreamed, we live, and what they lived, we dream.

― T. K. Whipple

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt sommaren ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

In today’s episode I’m talking to Michael Lind. He is a writer and academic and the author of many books, such as The New Class War: saving democracy from the metropolitan elite (Portfolio 2020), which I highly recommend. His latest book just came out and it’s called Hell to pay: How the Suppression of Wages Is Destroying America (Portfolio 2023). It’s a damning book of the last decades of neoliberalism and the myths that turned out to be lies, and of promises never kept.

Today we mainly discuss the themes of these two books: how a democratic pluralism has been replaced by technocratic neoliberalism, about the overclass which comprises around 15 percent of the population but amass almost all power today, how come there are so many working poor in the United states and why welfare isn’t helping the problem. We also talk about why automation can’t explain the offshoring of American, and European, manufacturing industries, and how identity politics and immigration has been weaponized to curtail workers bargaining power.

We also talk about his Swedish heritage from Småland and how his Swedish ancestors ended up as cotton-pickers and cowboys in Texas. 

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In today’s episode I’m talking to Michael Lind. He is a writer and academic and the author of many books, such as The New Class War: saving democracy from the metropolitan elite (Portfolio 2020), which I highly recommend. His latest book just came out and it’s called Hell to pay: How the Suppression of Wages Is Destroying America (Portfolio 2023). It’s a damning book of the last decades of neoliberalism and the myths that turned out to be lies, and of promises never kept.

Today we mainly discuss the themes of these two books: how a democratic pluralism has been replaced by technocratic neoliberalism, about the overclass which comprises around 15 percent of the population but amass almost all power today, how come there are so many working poor in the United states and why welfare isn’t helping the problem. We also talk about why automation can’t explain the offshoring of American, and European, manufacturing industries, and how identity politics and immigration has been weaponized to curtail workers bargaining power.

We also talk about his Swedish heritage from Småland and how his Swedish ancestors ended up as cotton-pickers and cowboys in Texas. 

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I veckan som gick avled författaren Cormac Mccarthy, 89 år gammal. Hans böcker innehåller ofta slumpartat, meningslöst, skoningslöst och chockerande våld. Men har samtidigt ett språk som på något sätt återförtrollar världen. Från första stund när jag plockade upp Blodets meridian (1985) för fem år sedan både skrämdes och charmades jag av vad jag läste. Som ingen annan författare lyckas han, inte bara i den boken, ruska om och utmana, få mig att tänka efter. Känna efter. Världen blir på en gång främmande och mer närvarande. Det går inte att slöläsa Cormac Mccarthy. 

Som tur är har jag inte hunnits läsa alla hans böcker ännu, men någon som har det är dagens poddgäst – Fredrik Svensson – som är litteraturvetare verksam på Gävle högskola. Han disputerade 2020 med avhandlingen Ideology and symbolism in the novels of Cormac Mccarthy. Och när Outer Dark (1968), som är Cormac Mccarthys andra roman, översattes till svenska förra året kontaktade förlaget Fredrik Svensson och undrade om han kunde skriva efterordet.

Det fanns bara en hake, visade det sig. Cormac Mccarthy ville själv läsa och godkänna efterordet. Mer om det i podden.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckan som gick avled författaren Cormac Mccarthy, 89 år gammal. Hans böcker innehåller ofta slumpartat, meningslöst, skoningslöst och chockerande våld. Men har samtidigt ett språk som på något sätt återförtrollar världen. Från första stund när jag plockade upp Blodets meridian (1985) för fem år sedan både skrämdes och charmades jag av vad jag läste. Som ingen annan författare lyckas han, inte bara i den boken, ruska om och utmana, få mig att tänka efter. Känna efter. Världen blir på en gång främmande och mer närvarande. Det går inte att slöläsa Cormac Mccarthy. 

Som tur är har jag inte hunnits läsa alla hans böcker ännu, men någon som har det är dagens poddgäst – Fredrik Svensson – som är litteraturvetare verksam på Gävle högskola. Han disputerade 2020 med avhandlingen Ideology and symbolism in the novels of Cormac Mccarthy. Och när Outer Dark (1968), som är Cormac Mccarthys andra roman, översattes till svenska förra året kontaktade förlaget Fredrik Svensson och undrade om han kunde skriva efterordet.

Det fanns bara en hake, visade det sig. Cormac Mccarthy ville själv läsa och godkänna efterordet. Mer om det i podden.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Jag tvekade länge inför att skriva den där texten om att skolmarknaden är vänskapskorrumperad. Men jag gjorde det till slut, efter att ha tänkt på frågan länge, och texten publicerades i februari förra året här på Rak höger.

Varför jag tvekade? Jag har vänner och bekanta som arbetar för Academedia, Engelska skolan (IES), Thulegruppen, Svenskt Näringsliv, Timbro, Friskolornas riksförbund, Kreab, Almega, med mera. Jag är själv så insyltad att anteckningarna till texten gjordes i ett skrivblock från Timbro där bland annat omslaget till en bok med titeln “Den nödvändiga vinsten” pryder framsidan. 

I ett likadant anteckningsblock tog jag anteckningar inför dagens podd. Jag pratar med läraren och författaren Marcus Larsson som är ena halvan av Tankesmedjan Balans, vilket måste vara Sveriges minsta tankesmedja sett till antalet verksamma, men med störst genomslag per capita så att säga. Balans har bland annat visat hur de vinstdrivande bolagen i skolsektorn leder till ökade kostnader för kommunala skolor. Man blir av med elever och hela deras skolpeng, men eftersom man har ett bredare uppdrag måste man ha beredskap för eventuella nedläggningar eller inflyttning. Intäkten försvinner med eleven, men kostnaden finns till stor del kvar.

Marcus Larsson och Tankesmedjan Balans är aktuella med en ny bok – De gränslösa: en bok om politikers skolaffärer – som handlar om hur det kommer sig att det nästan bara är politiker som försvarar det nuvarande systemet. Här kartläggs personkopplingarna mellan de politiska partierna, välfärdsbolagen och lobbyorganisationerna. Svenska folket vill inte ha vinster i skolan, men ett kotteri av gamla vänner täljer guld i systemet. Kolla på Ilija Batljan och Samhällsbyggnadsbolaget som blivit rika på att känna kommunpolitiker som säljer fastigheter billigt till dem och hyr tillbaka dyrt. Och nu går Stefan Löfven in i PR-branschen han också. Vem vill bita handen som föder en?

Detta är klägget, som Håkan Juholt kallade det. 

Spelet är riggat och om det inte uppfyller alla kriterier för korruption så är det åtminstone inte vackert.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag tvekade länge inför att skriva den där texten om att skolmarknaden är vänskapskorrumperad. Men jag gjorde det till slut, efter att ha tänkt på frågan länge, och texten publicerades i februari förra året här på Rak höger.

Varför jag tvekade? Jag har vänner och bekanta som arbetar för Academedia, Engelska skolan (IES), Thulegruppen, Svenskt Näringsliv, Timbro, Friskolornas riksförbund, Kreab, Almega, med mera. Jag är själv så insyltad att anteckningarna till texten gjordes i ett skrivblock från Timbro där bland annat omslaget till en bok med titeln “Den nödvändiga vinsten” pryder framsidan. 

I ett likadant anteckningsblock tog jag anteckningar inför dagens podd. Jag pratar med läraren och författaren Marcus Larsson som är ena halvan av Tankesmedjan Balans, vilket måste vara Sveriges minsta tankesmedja sett till antalet verksamma, men med störst genomslag per capita så att säga. Balans har bland annat visat hur de vinstdrivande bolagen i skolsektorn leder till ökade kostnader för kommunala skolor. Man blir av med elever och hela deras skolpeng, men eftersom man har ett bredare uppdrag måste man ha beredskap för eventuella nedläggningar eller inflyttning. Intäkten försvinner med eleven, men kostnaden finns till stor del kvar.

Marcus Larsson och Tankesmedjan Balans är aktuella med en ny bok – De gränslösa: en bok om politikers skolaffärer – som handlar om hur det kommer sig att det nästan bara är politiker som försvarar det nuvarande systemet. Här kartläggs personkopplingarna mellan de politiska partierna, välfärdsbolagen och lobbyorganisationerna. Svenska folket vill inte ha vinster i skolan, men ett kotteri av gamla vänner täljer guld i systemet. Kolla på Ilija Batljan och Samhällsbyggnadsbolaget som blivit rika på att känna kommunpolitiker som säljer fastigheter billigt till dem och hyr tillbaka dyrt. Och nu går Stefan Löfven in i PR-branschen han också. Vem vill bita handen som föder en?

Detta är klägget, som Håkan Juholt kallade det. 

Spelet är riggat och om det inte uppfyller alla kriterier för korruption så är det åtminstone inte vackert.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Han har blivit synonym med granskning av jihadister och islamister, men nu slutar Magnus Sandelin som journalist. I sin sista bok – Den omhuldade islamisten (Fri tanke) – gör han bokslut över kampen mot jihadismen – såhär långt.

Magnus Sandelin är i dag ordförande för stiftelsen Doku. Han har varit medarbetare på Uppdrag gransk…

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har blivit synonym med granskning av jihadister och islamister, men nu slutar Magnus Sandelin som journalist. I sin sista bok – Den omhuldade islamisten (Fri tanke) – gör han bokslut över kampen mot jihadismen – såhär långt.

Magnus Sandelin är i dag ordförande för stiftelsen Doku. Han har varit medarbetare på Uppdrag gransk…

Det är något med själva ordet faktaresistens som skaver. Det låter som att det finns en definitiv sanning som väntar därute, och de rationella tar emot den, medan de irrationella gör motstånd.

Så skrev Anders Sundell, statsvetare på Göteborgs universitet, i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida. Han menar att det knappast finns obestridliga “fakta”, särskilt inte på ett universitet, där själva poängen är att stöta och blöta för att komma vidare. Alla är med andra ord faktaresistenta i någon mån. Den avgörande skillnaden, enligt Sundell, är huruvida man tillåter sig att bli överbevisad. Om man kan ändra uppfattning när man ställs inför bättre information, starkare bevis.

Om detta handlar dagens podd. Den handlar också om varför de nya riktlinjerna för alkoholkonsumtion kanske inte gäller alla och vilka samhällsvetenskapliga rön som faktiskt klarat tidens tand.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är något med själva ordet faktaresistens som skaver. Det låter som att det finns en definitiv sanning som väntar därute, och de rationella tar emot den, medan de irrationella gör motstånd.

Så skrev Anders Sundell, statsvetare på Göteborgs universitet, i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida. Han menar att det knappast finns obestridliga “fakta”, särskilt inte på ett universitet, där själva poängen är att stöta och blöta för att komma vidare. Alla är med andra ord faktaresistenta i någon mån. Den avgörande skillnaden, enligt Sundell, är huruvida man tillåter sig att bli överbevisad. Om man kan ändra uppfattning när man ställs inför bättre information, starkare bevis.

Om detta handlar dagens podd. Den handlar också om varför de nya riktlinjerna för alkoholkonsumtion kanske inte gäller alla och vilka samhällsvetenskapliga rön som faktiskt klarat tidens tand.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Fredrik Segerfeldt är inte någon som är särskilt mån om att stryka medhårs. När han inte håller med så låter han omgivningen veta det. Jag vet av egen erfarenhet. Det senaste tio åren har vi oftast befunnit oss på var sin sida av den dominerande konfliktlinjen i vår tid – migrationen. Jag har länge förespråkat en restriktiv linje, han har förespråkat en generös. Vem av oss har haft mest rätt? Kan man ens tänka så? Mot slutet av dagens avsnitt pratar vi faktiskt om detta, och om han ändrat uppfattning eller inte. Vi pratar även om att räkna på fattigdom, som Lena Andersson gjorde, och han gjorde långt innan.

Men han är också en briljant författare, som skrivit fjorton böcker. Den senaste, helt färsk från tryckeriet när vi spelade in, är den som vårt samtal främst handlar om – Från Casablanca till orten (Timbro) – som är en utforskning av vad nordafrikansk litteratur kan lära oss om migrationserfarenheter, att befinna sig mitt emellan, hybrididentiteter och efterkoloniala smärtområden. På många sätt är detta den andliga uppföljaren till Den svarte mannens börda (Timbro) som gavs ut 2018. Om det en grundlig sågning av postkolonialismen som ideologi, och dess felaktiga påståenden, så är den aktuella boken ett försök att ta det bästa från postkolonialismen på allvar.

Det är ett långt samtal, men så är ämnet, eller snarare ämnena, något som är både samhällsrelevant och spännande.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Segerfeldt är inte någon som är särskilt mån om att stryka medhårs. När han inte håller med så låter han omgivningen veta det. Jag vet av egen erfarenhet. Det senaste tio åren har vi oftast befunnit oss på var sin sida av den dominerande konfliktlinjen i vår tid – migrationen. Jag har länge förespråkat en restriktiv linje, han har förespråkat en generös. Vem av oss har haft mest rätt? Kan man ens tänka så? Mot slutet av dagens avsnitt pratar vi faktiskt om detta, och om han ändrat uppfattning eller inte. Vi pratar även om att räkna på fattigdom, som Lena Andersson gjorde, och han gjorde långt innan.

Men han är också en briljant författare, som skrivit fjorton böcker. Den senaste, helt färsk från tryckeriet när vi spelade in, är den som vårt samtal främst handlar om – Från Casablanca till orten (Timbro) – som är en utforskning av vad nordafrikansk litteratur kan lära oss om migrationserfarenheter, att befinna sig mitt emellan, hybrididentiteter och efterkoloniala smärtområden. På många sätt är detta den andliga uppföljaren till Den svarte mannens börda (Timbro) som gavs ut 2018. Om det en grundlig sågning av postkolonialismen som ideologi, och dess felaktiga påståenden, så är den aktuella boken ett försök att ta det bästa från postkolonialismen på allvar.

Det är ett långt samtal, men så är ämnet, eller snarare ämnena, något som är både samhällsrelevant och spännande.

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Sometimes you come across a text by someone and it feels like you have been seen. Like something you’ve been struggling with to make sense of all of a sudden appears in words right in front of you, in total clarity. It an be a very positive experience, but it can also make you feel called out. Caught in the act. Some intellectuals, a select few, have this capacity, to make us see things clearly, even when we might not want to.

When I first stumbled across L. M. Sacasas writings on his Substack publication The Convivial Society, I felt this way. Like a door opened to a room I did not know existed, or had forgotten about. I think I needed some guidance about how to think about meaning and how to be a human being, especially in this moment where digital technology dominate our lives more and more. For the last couple of years at least, one of those guides for me has been Michael Sacasas, which is why I’m so glad to have him as guest in my podcast.

We talk about digital technology, the ever hungry machine, artificial intelligence, why time-saving technology don’t save our time, the tyranny of tiny tasks, Ivan Illich and the concept of conviviality, the art of Pieter Bruegel the elder, about how to resist and why Michael wrote that the human-built world is not built for humans.

I will post a transcript of the conversation some time in the following days. An excerpt:

But then there was also this expectation that you would be just simply be doing more. One example of this is in this expression, that may be is a little archaic now, but it's “spring cleaning”.

The idea is that you do this large cleaning in the spring. And this comes from a time when that would have been a kind of annual practice that you do kind of a deep cleaning of the home. But now the expectation is that homes should be maintained at that level of cleanliness – all the time, constantly.

So now you've undercut whatever gains you might have achieved by having certain time saving devices, in this particular case. So I think there are ways in which the the promise never quite is fulfilled. And I think most of us would discover this in our own experience, if we ask ourselves: Do we now have an abundance of of free time?

I think most of us feel kind of hurried, always kind of at the at the limits of our capacities, overwhelmed. Or burnt out, which is now an extremely common way of labeling this condition of just being pushed beyond our limits and not having enough time. Time becomes an adversary. We're always trying to to to save it so we're never really inhabiting it.

So I think there are there are many ways in which that idea that – “oh, these tools are going to save time here, there and everywhere” – it just doesn't pan out in our lived experience.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sometimes you come across a text by someone and it feels like you have been seen. Like something you’ve been struggling with to make sense of all of a sudden appears in words right in front of you, in total clarity. It an be a very positive experience, but it can also make you feel called out. Caught in the act. Some intellectuals, a select few, have this capacity, to make us see things clearly, even when we might not want to.

When I first stumbled across L. M. Sacasas writings on his Substack publication The Convivial Society, I felt this way. Like a door opened to a room I did not know existed, or had forgotten about. I think I needed some guidance about how to think about meaning and how to be a human being, especially in this moment where digital technology dominate our lives more and more. For the last couple of years at least, one of those guides for me has been Michael Sacasas, which is why I’m so glad to have him as guest in my podcast.

We talk about digital technology, the ever hungry machine, artificial intelligence, why time-saving technology don’t save our time, the tyranny of tiny tasks, Ivan Illich and the concept of conviviality, the art of Pieter Bruegel the elder, about how to resist and why Michael wrote that the human-built world is not built for humans.

I will post a transcript of the conversation some time in the following days. An excerpt:

But then there was also this expectation that you would be just simply be doing more. One example of this is in this expression, that may be is a little archaic now, but it's “spring cleaning”.

The idea is that you do this large cleaning in the spring. And this comes from a time when that would have been a kind of annual practice that you do kind of a deep cleaning of the home. But now the expectation is that homes should be maintained at that level of cleanliness – all the time, constantly.

So now you've undercut whatever gains you might have achieved by having certain time saving devices, in this particular case. So I think there are ways in which the the promise never quite is fulfilled. And I think most of us would discover this in our own experience, if we ask ourselves: Do we now have an abundance of of free time?

I think most of us feel kind of hurried, always kind of at the at the limits of our capacities, overwhelmed. Or burnt out, which is now an extremely common way of labeling this condition of just being pushed beyond our limits and not having enough time. Time becomes an adversary. We're always trying to to to save it so we're never really inhabiting it.

So I think there are there are many ways in which that idea that – “oh, these tools are going to save time here, there and everywhere” – it just doesn't pan out in our lived experience.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Inför varje podd…

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you’ll see a row for my chat inside.

* That’s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack’s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

En huvudlös digitaliseringsstrategi och otaliga ”anpassningar” har gjort att alltför många svenska elever inte lär sig skriva.

Så inledde Paulina Neuding sin första artikel, i vad som blev en serie artiklar, om hur barn inte får lära sig skriva ordentligt i svenska skolan. Framför allt lär sig inte svenska barn att skriva för hand i samma utsträckning som tidigare. Men gör det något då, när vi ändå har datorer och telefoner? Varför ska vi fortsätta med handskrift?

I dagens podd pratar vi om detta, och om skolan, skrivande och läsande mer generellt. Och varför man inte kan gå vidare till nästa nivå om man inte har med sig det mest basala.

Paulina Neudings artiklar om analfabetiseringen i svenska skolan, i Svenska Dagbladet:

Del 1: Får ditt barn lära sig skriva?

Del 2: Agera mot skolans analfabetisering

Del 3: Analfabetiseringen: detta måste göras

Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Varje tisdag får prenumeranter ett nytt avsnitt Rak höger, varje torsdag ett nytt avsnitt med podden Under all kritik, och varje söndag en ny text.

Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.

Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En huvudlös digitaliseringsstrategi och otaliga ”anpassningar” har gjort att alltför många svenska elever inte lär sig skriva.

Så inledde Paulina Neuding sin första artikel, i vad som blev en serie artiklar, om hur barn inte får lära sig skriva ordentligt i svenska skolan. Framför allt lär sig inte svenska barn att skriva för hand i samma utsträckning som tidigare. Men gör det något då, när vi ändå har datorer och telefoner? Varför ska vi fortsätta med handskrift?

I dagens podd pratar vi om detta, och om skolan, skrivande och läsande mer generellt. Och varför man inte kan gå vidare till nästa nivå om man inte har med sig det mest basala.

Paulina Neudings artiklar om analfabetiseringen i svenska skolan, i Svenska Dagbladet:

Del 1: Får ditt barn lära sig skriva?

Del 2: Agera mot skolans analfabetisering

Del 3: Analfabetiseringen: detta måste göras

Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Varje tisdag får prenumeranter ett nytt avsnitt Rak höger, varje torsdag ett nytt avsnitt med podden Under all kritik, och varje söndag en ny text.

Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.

Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!

En sista sak…

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

I sin förra bok Tills alla dör (Mondial 2021) fokuserade Diamant Salihu, till vardags journalist på SVT, på de utsatta områdena på Järvafältet, och särskilt konflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz. I den nya boken – När ingen lyssnar (Mondial) – ligger fokus på vad som skedde när man lyckades knäcka de krypterade tjänsterna Encrochat, Anom och Sky ECC. Nätverken såg annorlunda ut än vad man hade trott, och mängden narkotika som smugglades in i landet var tio gånger större än vad polisen uppskattat. Efterfrågan är uppenbarligen hög. Över 400 personer har hittills dömts med bevisning från de krypterade tjänsterna, men en paradoxal konsekvens har varit ökat våld och kaos. Hur hänger det ihop?

I dagens podd pratar vi om detta och mycket mer. Och det är särskilt roligt att ha Diamant Salihu som gäst, eftersom han faktiskt var Rak högers allra första poddgäst för ett par år sedan.