Rapporterat

Researchers Ismail Khan and Carolina Vendil Pallin discuss events in Ukraine and inside Russia in the period between 2014-2022, and how that background could influence the war going forward.

Ett samtal om hur havets ändrade roll ställer nya krav på Sveriges sjöförsvar med Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och kommendör Per Edling från Försvarsmaktens operationsledning. Båda är även ledamöter av Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Jan Henningson, forskningsledare på FOI:s avdelning för försvaranalys svarar på frågan om vad en operationsanalytiker gör.

Transparans, memes och presidentselfies – i avsnittet pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om hur Ukraina arbetar med strategisk kommunikation för att vinna över Ryssland på informationsfronten. Du får också höra Anna Yngman från Försvarsmakten berätta om vad de har lärt sig från Ukrainas arbete och vikten av strategisk kommunikation inom svenska försvaret.

Rymden blir allt mer viktig både för militär och för civil verksamhet men med vårt beroende kommer vissa risker. Om dessa system störs eller försvinner kan det skapa stora problem i samhället. I detta avsnitt pratar vi om dessa risker och hur man som organisation kan förebygga problem.

Som medlem i Nato måste Sverige stödja alliansens kärnvapen policy och ”vidta åtgärder som stärker den politiska och militära trovärdigheten för alliansens avskräckning”. Vad betyder det i praktiken och hur hanteras frågan om kärnvapen inom alliansen?

Hör Albin Aronsson, biträdande forskare, enheten för säkerhetspolitik, och Karl Sörenson, förste analytiker och biträdande enhetschef för Strategi och policy, berätta mer om hur Nato använder kärnvapen i sin strategi och vad Sverige behöver göra för att uppfylla de krav som ställs på medlemmar.

Analytikern Katie Cohen besvarar frågan "Varifrån kommer konspirationsteorin New World Order (NWO)"?

Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där.

Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

Avsnittet handlar om ensamagerande våldsverkare. Närmare bestämt hur de tänker och hur deras världsbild ser ut.

De medverkande forskarna berättar bland annat om vilken roll internet spelar för ensamagerande våldsverkare, vilka gemensamma drag de har och varför våldsverkare gärna skriver manifest.

De medverkande forskarna har tagit fram ett ledningskoncept som ska säkerställa Försvarsmaktens ledningsförmåga i den framtida operationsmiljön. Efter en tydlig definition av vad ledning är presenterar de ledningskonceptet och varför de har blickat fram emot år 2045. Forskarna berättar varför det är en dålig idé att ha en för instrumentell syn på ledning och varför kultur har stor påverkan. Det blir även en genomgång av olika ledningsprinciper.

Civila myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar för att förbereda Sverige för krig har fått stora tillskott i budgeten 2021-2025. Det är i grunden något positivt, men det finns risk för växtvärk. Gästerna berättar bland annat varför även en marginellt ökad professionalisering av beredskapsplaneringen kan ge stor nytta, vilka tre obalanser som finns på systemnivå och varför det civila försvarets största styrka även är dess svaghet.

Forskningsledaren Fredrik Johansson besvarar lyssnarfrågan: Hur kan avancerade deepfakes komma att användas av olika typer av aktörer inom informationskrigsföring? Svaret på frågan är inspelat innan den 24 februari 2022.

Avsnitt 44 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om spel i allmänhet och hur de kan användas för att utveckla försvarsförmåga i synnerhet.

Gäster i avsnittet är FOI-forskarna Johan Elg och Erik Nordstrand.

Vi får bland annat lära oss vilken nytta som går att få av spel, men också när spel är fel metod. Det blir också en genomgång av de tre formaten icke-skriptat spel, skriptat spel och scenariobaserad diskussion.

Medverkande: Daniel Jonsson (FOI), Mikael Toll (Ramboll) och Madeleine Filander

Avsnittet handlar om energisektorn i Sverige och dess roll i krisberedskapen. Gästerna går bland annat igenom de största utmaningarna för energisektorn vid krissituationer och varför det gäller att akta sig för sannolikhetsbegreppet. De berättar även varför energiförsörjningen är en mjuk måltavla.

Avsnitt 42 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om cyber-, informations- och IT-säkerhet.

Gäster i avsnittet, som är inspelat innan Rysslands invasion av Ukraina, är forskaren Caroline Bildsten och forskningsingenjören David Lindahl.

I samband med att Madeleine Westerlund frågar vad som är skillnaden mellan cyber- och IT-säkerhet nämner Caroline Bildsten förkortningen NIST. Det står för National Institute of Standards and Technology och är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.

Gästerna berättar bland annat om hur civila företag kan dras in i politiska konflikter vid cyberattacker, varför man ska vara skeptisk till lösenordshanterarare och varför det är så svårt att lagföra cyberbrott.

Detta avsnitt handlar om kriget i Ukraina, med fokus på rysk militär logistik.

Gäster är forskningsledarna Thomas Ekström och Johan Norberg, båda från FOI.

Avsnittet ger en grundlig genomgång av vad militär logistik är. Vi får också, bland annat, veta att mycket pekar på att:

• Korruptionen i det ryska systemet ställer till det för den militära logistiken
• Det är ingen större skillnad mellan hur Sovjetunionen och dagens Ryssland krigar
• Det inte går att förvänta sig ett slut inom kort på kriget

Vi får dessutom veta varför det kan vara riskabelt att bara fokusera på Rysslands misslyckanden i kriget.

Avsnitt 40 av Rapporterat handlar om civilt försvar. I avsnittet diskuterar FOI-analytikern Lovisa Mickelsson civilt försvar tillsammans med Thord Eriksson och Magnus Dyberg-Ek från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

De berättar bland annat om målen för det civila försvaret, varför det civila försvaret behöver ligga nära det militära och orsaken till att det inte finns någon målgång för arbetet med det civila försvaret.

Den 24 februari 2022 beskrivs som en av de mörkaste dagarna i Europa sedan andra världskriget. Och såväl fördömanden som sanktioner har duggat tätt. Men vad innebär dessa sanktioner och kommer de kunna påverka den ryska invasionen som nu är inne på sin andra vecka?

Avsnitt 38 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om desinformation, vilseledande information och informationspåverkan.

Gäst i avsnittet är försteforskaren Ola Svenonius från FOI. Han inleder med att gå igenom de tre begreppen desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Därefter får vi veta vilka möjligheter och begränsningar svenska myndigheter har att möta sådant. Han berättar även om en FOI-undersökning där respondenterna fick ta del av falska inlägg i sociala medier och varför närstående inte ska klippa kontakten permanent med någon som tror på desinformation.

Välkommen på en säkerhetspolitisk resa genom Nordafrika! Från Egypten i öst till Algeriet i väst.

Gäst i avsnittet är FOI-analytikern Aron Lund. Under avsnittet berättar han om:

• Egypten – Stabilt, men genom extremt hårda medel.
• Libyen – Ett lapptäcke av olika miliser och en fredsatsning som sannolikt inte kommer att fungera.
• Tunisien – Från en hoppfull start efter den arabiska våren till ett nuläge med en president som flera menar har avvecklat demokratin.
• Algeriet - Ett land som kallats obegripligt för utomstående att förstå sig på, men Aron Lund gör ett försök. Han berättar även varför att han anser att landet är dysfunktionellt med tanke på de möjligheter som finns.

Mot slutet kommer en bland annat en genomgång av hur Europa påverkas av det som händer i Nordafrika.

Premiär för vårt nya poddsegment lyssnarfrågan! I premiäravsnittet besvarar FOI:s forskningsledare och meterolog Tomas Mårtensson frågan: Kan väder användas som vapen? 

I detta avsnitt berättar två forskare om att USA:s säkerhetspolitiska intresse riktas alltmer mot Asien och vad detta innebär för Europa, i synnerhet länderna runt Östersjön.

Gäster i avsnittet är forskningsledare Eva Hagström Frisell och analytiker Jakob Gustafsson från FOI.

De talar bland annat om vad små länder i Europa kan göra, hur den pågående konflikten kring Ukraina påverkar Europa och varför det blir allt svårare att skilja på handels- och säkerhetspolitik. Dessutom bjuder forskarna på en grundlig genomgång av det så kallade allianssäkerhetsdilemmat.

Detta avsnitt handlar om grön fascism eller ekofascism som det också kallas.

Gäst i avsnittet är FOI-forskaren Hannah Pollack Sarnecki. Hon berättar bland annat hur naturen blivit återupptäckt som politiskt sprängstoff och hur gröna frågor kan användas för att locka ungdomar.

Avsnitt 34 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om Belarus och Rysslands unionsstatsprogram samt president Lukasjenkos framtid.

Gäst i avsnittet är forskningsledaren Jakob Hedenskog som nyligen skrev FOI-rapporten Endgame Belarus? Union State Integration under Pressure. Avsnittet fokuserar på Belarus och Rysslands unionsstatsprogram, men inleds med situationen med migranterna på gränsen mellan Belarus och Polen.

Under avsnittet får vi bland annat veta:

• Vilka för- respektive nackdelarna är med unionsstatsprogrammet
• Varför Putin dröjde med att ge sitt stöd till Lukasjenko efter det senaste valet
• Varför militären i Belarus egentligen inte kan agera självständigt gentemot Ryssland

Då Hedenskog, Lukasjenko, Putin och två tredjedelar av poddredaktionen gillar ishockey avslutas avsnittet med tre framtidsscenarier för Belarus med ishockeyreferenser.

Försvaret ska växa. Under perioden 2021-2030 har följande orter fått eller kommer att få återetablerade regementen: Kristinehamn, Falun och Sollefteå inklusive Östersund. FOI-forskarna som gästar detta avsnitt har tidigare i år skrivit en rapport vars resultat visar att återetableringarna sannolikt kommer att ta längre tid än återetableringen på Gotland, som tog cirka fem år. Detta och orsakerna varför är ett par av ämnena under det 37 minuter långa avsnittet.

Aktörsgemensamma krishanteringsövningar förekommer flera gånger per år, både nationellt och regionalt. Gästerna i avsnittet, FOI-forskarna Kristoffer Darin Mattsson och Mari Olsén, har forskat i ämnet.

De berättar bland annat varför det kan vara extra svårt att se ett förändringsbehov och vad som går snett när en aktör får bestämma för mycket över en gemensam övning.

I slutet av avsnittet går forskarna igenom några av de framgångsprinciper och framgångsförmågor som finns.

Covid 19-pandemin har ställt alla inför stora utmaningar. I det trettioandra avsnittet av Rapporterat diskuterar vi pandemistress och sociala medier med forskaren Ola Svenonius och analytikern Sofia Olsson. Hur vi hanterat oro och stress på sociala medier?

Avsnitt 30 av Rapporterat handlar om det högaktuella ämnet Afghanistan. Vad händer nu med landet och hur har USA:s agerande varit, speciellt under 2020-talet?

Gästerna i avsnittet är Afghanistan-experten och forskningsledaren Helené Lackenbauer och USA-experten och forskaren Björn Ottosson. Båda arbetar på FOI.

Avsnittet börjar med en historisk tillbakablick på Afghanistans historia och hur talibanrörelsen en gång i tiden uppstod. Vi får också veta hur IS Khorasan skiljer sig från IS Levanten, varför talibanernas strategi varit så framgångsrik samt varför det amerikanska uttåget ur Afghanistan visar att saker inte står rätt till i den yttersta amerikanska ledningen.

Under de sista minuterna pratar Helené Lackenbauer och Björn Ottosson om framtiden, en framtid där män och kvinnor i Afghanistan lever i parallella världar och där kriget mot terror har blivit svårare.

Avsnittet är 56 minuter långt och finns där poddar finns.

I avsnitt 29 pratar vi om motståndarbeskrivningar i allmänhet och av Ryssland i synnerhet. Gästerna i avsnittet är försteforskaren Pär Gustafsson från FOI och Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. De berättar bland annat om hur det går till att tänka på framtiden på ett systematiskt sätt, vad kullkastare egentligen är och vilka två processer som pågår parallellt i Ryssland.

Avsnitt 28 av Rapporterat handlar om en så kallad High-Impact-Low-Probability Event. Nämligen hur ett radioaktivt nedfall efter en kärnvapenexplosion eller en kärnkraftsolycka skulle påverka dricksvattnet.

Gästerna i avsnittet är FOI-forskaren Annika Tovedal och Karl Östlund från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De går igenom en modell som kan beräkna kontaminationen av radioaktiva ämnen i dricksvatten från ytvattentäkter.

Vi får bland annat veta:

• Varför sommaren är den tid på året då det vore värst med ett radioaktivt nedfall
• Hur de olika reningssteget i ett vanligt vattenverk skulle hantera radioaktivitet
• Vad det är för skillnad på hur de radioaktiva ämnena sprids vid en kärnvapenexplosion respektive en kärnkraftolycka

Avsnitt 27 av Rapporterat handlar om relationen mellan Kina och USA. Johan Englund och Björn Ottosson går bland annat igenom misstron länderna emellan och varför teknologin är i fronten av konflikten. Utifrån sin expertis på Kina respektive USA går de igenom varför de tror att de två länderna kommer att ha permanenta motsättningar i minst tio år framöver. En konflikt som FOI:s experter säger att det är svårt att överskatta de globala konsekvenserna av. Vi får också veta varför personer som showbrottaren John Cena och artisten Zara Larsson blivit indragna i det hela.

Hur skiljer sig strategierna och förhållningssätten mellan Norden och Ryssland när det gäller cyber och artificiell intelligens (AI)?

Gäster i avsnittet är forskningsledaren Carolina Vendil Pallin från FOI och Ulrik Franke, senior forskare på forskningsinstitutet RISE. De går bland annat igenom hur den nordiska och ryska synen på AI-etik skiljer sig, hur frånvarande det militära perspektivet är i de nordiska etiska principerna för AI och vad termen ”legal sandlåda” syftar på.

Avsnitt 25 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om hur försvarsmedicin. Hur fungerar det nu och hur det kan bli i framtiden med stöd av artificiell intelligens (AI)?

Efter en introduktion om AI och försvarsmedicin presenteras gästerna för olika exempel från en framtid där bland annat trauma­patienter ska kunna omhändertas med hjälp av autonoma plattformar (drönare). Vad händer i den -15 grader kalla och snöfyllda skogen, fylld av döda och sårande soldater? Hur går det för soldaten Kjell i den täta tallskogen och amfibiesoldaten Aisha som tillsammans med fem sårade kamrater är fast i en livbåt ute till havs? Vi får även veta vad som kan gå snett när AI har tränats på alltför ensidig eller likartad data.

I det tjugofjärde avsnittet av Rapporterat pratar vi om rymden. Under avsnittet berättar försteforskarna Kristofer Hallgren och Sandra Lindström bland annat om satellitbanor, vad rymdtrupper gör, kapprustningen i rymden och varför fler människor i Sverige behöver veta lite mer om satelliter.

Sandra och Kristofer är två av författarna till rapporten Omvärldsanalys Rymd 2020 - Fokus på försvar och säkerhet.

I år är det 110 år sedan bakterien som orsakar harpest upptäcktes och 90 år sedan det första dokumenterade fallet i Sverige. Men bakterien har funnits mycket längre än så. Under avsnittet får vi bland annat veta varför läkare har svårt att diagnostisera harpest, vad som gör harpestbakterien så unik och hur FOI arbetar för att utveckla bättre metoder.

Gäster i avsnittet är Mats Forsman, forskningschef, och Johanna Thelaus, forskare.

Detta är den tredje och avslutande delen i vår serie om gråzon. Försvarsviljan är i fokus denna gång.

Tidigare avsnitt (nummer 4 och 7) om gråzon har handlat om förståelsen av hotbild och Sveriges försörjningsförmåga. Nu handlar det om försvarsviljan i Sverige. Du behöver inte ha lyssnat på avsnitt 4 och 7 för att hänga med i samtalet mellan forskningsledaren Niklas Rossbach och analytikern Christoffer Wedebrand.

De tycker inte lika i alla frågor, bland annat om hur viktigt det är med en hög försvarsvilja i befolkningen. Under avsnittet får även veta varför ”psykologiskt försvar” låter exotiskt för utländska öron och varför en mer nyanserad bild av förtroendets värde behövs.

Triage är ett system som används för att på plats eller i akut sjukvård prioritera skadade utifrån behov av omhändertagande och förutsättningar att rädda liv. Men inom vården är metodiken i första hand anpassad för traumaskador. Skador orsakade av kemikalier uppvisar inte samma symtom som vid trauma.

FOI har tagit fram ett förslag som ska förbättra för personer som skadats av kemiska ämnen, detta berättar forskningschefen Anders Bucht och forskaren Lina Thors om under avsnittet.

Du får även veta vilka kemiska ämnen som är viktiga att upptäcka tidigt och hur olika symptom på kemikalieförgiftning kan se ut.

Hur påverkar miljöhotet och ett förändrat klimat beslut?

Christoffer Wedebrand, analytiker, och Per Wikman-Svahn, forskare från KTH, är två av författarna till kapitlet Robusta beslut för hantering av ett förändrat klimat.

I ett 24 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:

• Hur en liten havshöjning kan leda till att översvämningar som förr kom var hundrade år i framtiden kommer var tionde
• Vilka metoder som går att använda för att försöka förutse klimathot
• Varför vi inte ska vara rädda för osäkerheten

Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9 med ett seminarium som webbsänds kl. 9.00–10.30. Samma dag går rapporten att ladda ned från foi.se.

Två experter diskuterar sannolikheten för svärmar av drönare som attackerar infrastruktur. Avsnittet är del två i kortserien Framtida hot som släpps inför lanseringen av samlingsrapporten Strategisk utblick 9 - Framtida hot.

Martin Hagström, forskningsledare, och Lars Forssell, forskare, är två av författarna till kapitlet Svärmande drönare – ett reellt militärt hot i framtiden?

Den 20 januari lanserar FOI Strategisk utblick 9. Riitta Räty, forskningsledare, och Ann Ödlund, förste forskare, är två av författarna till kapitlet Perspektiv på framtida militära hot. I ett 22 minuter långt avsnitt går de bland annat igenom:

• Hur ny teknik tvingar fram nya organisationssätt
• Varför teknikutvecklingen underlättar gråzonsangrepp
• Nyttan med perspektivstudier och varför det ska var skillnad mellan dem när det gäller civilt och militärt försvar.

Jens Mattsson (generaldirektör) och Björn von Sydow (styrelseordförande) berättar mer om myndigheten FOI och den forskning som bedrivs här. Vad tycker Björn von Sydow är vitalitetshöjande, varför behövs FOI och hur resonerar de kring myndighetens framtida förmåga? Det några av de frågor som blir besvarade under avsnittet. 

I det nittonde avsnittet av FOI:s podcast pratar två forskare om kamouflage och hur nya material kan överlista sensorer. Forskarna Linda H Karlsson och Hans Kariis är gäster detta avsnitt och  berättar om distruptivt kamouflage, inspiration från bläckfiskar och den nationella prestigen i kamouflagemönster. I slutet av avsnittet kommenterar chefredaktören för Plaza Uomo, Erik Mannby, militärmode.

I detta avsnitt berättar FOI:s forskare om tester av andningsskydd, eller dammfiltermasker som de också kallas.

Gäster i avsnittet är två personer med olika ansiktsform*, forskningsingenjörerna Max Bäckman och Lillemor Örebrand. De arbetade intensivt veckorna efter påsk med att testa andningsskydd åt sjukvården.

Under avsnittet får du veta hur stora skillnader det är mellan ansiktsskydd, andningsskydd och munskydd, hur ett test går till och hur FOI:s tester kunde stoppa lycksökare.

* I avsnittet får du veta vem av dem som hade den ansiktsform som flest masker passade på.

Avsnitt 17 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om testning och spridning av covid-19 (coronavirus). FOI forskarna Emelie Näslund Salomonsson och Mats Forsman berättar om de tester och analyser som FOI genomfört, hur forskarna på kort tid tog fram en ny provmetod och varför det gamla uttrycket ”En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk” är extra sant när det kommer till testning.

Avsnitt 16 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om Donald Trump och presidentvalet i USA, sett främst ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Gäster i avsnittet är Björn Ottosson, forskare, och Niklas Rossbach, försteforskare. Vi får bland annat veta varför FOI-experterna inte ser valet som extra exceptionellt, varför de strömningar som finns i USA lär påverka vem som än blir vald och hur en Biden-vinst skulle kunna få politiker i västvärlden att längta tillbaka till dagarna då Trump bara skällde lite på dem.

Incelkulturen är en internetabserad kultur där män odlar kvinnohat och hämndlystnad till följd av oförmåga att inleda relationer. Experterna, Johan Fernquist och Lisa Kaati som gästar avsnittet berättar bland annat om terrordåd utförda av incels och varför det är svårt för en icke-insatt person att förstå språket incelsforum. Ljudklippet från förhöret med Alek Minassian kommer från National post. 

I avsnitt 14 av Rapporterat går analytiker Johan Engvall och forskningsledare Eva Hagström Frisell igenom den säkerhetspolitiska utveckling som skett inom EU de senaste åren. De kommenterar EU:s roll inom krisen i Belarus, berättar vilka länder som är drivande i att EU ska utveckla sina säkerhetspolitiska ambitioner och hur synen på Ryssland skiljer sig bland EU:s medlemsstater.

Hur påverkar undervattensbuller det marina djurlivet?

I detta avsnitt berättar försteforskare Mathias Andersson om: 

• FOI:s unika kompetens när det gäller bullermätningar i svenska havsområden
• Nyttan som både den civila och militära sektorn har av mätningarna
• Vad alla båtägare kan göra för att störa marina djur så lite som möjligt

Du får även veta varför du aldrig ska knacka på glaset i ett akvarium som det finns guldfiskar i.

Den första juli släpper FOI antologin Perspektiv på pandemin. I en poddserie på fyra delar kommer vi få ta del av forskarnas analyser kring ekonomi, kriskommunikation, stormakternas hanterande av krisen och livsmedelsberedskap.

I poddseriens fjärde och sista del diskuterar Camilla Eriksson och Erika Öhlund Sveriges livsmedelsberedskap. Hur många dagar klarar vi oss helt utan import? Få svaret på den frågan och många fler i detta högaktuella avsnitt av rapporterat. 

Den första juli släpper FOI antologin Perspektiv på pandemin. I en poddserie på fyra delar kommer vi få ta del av forskarnas analyser kring ekonomi, kriskommunikation, stormakternas hanterande av krisen och livsmedelsberedskap. 

I poddseriens tredje del möts Rysslandsforskare Gudrun Persson, USA-forskare Björn Ottosson och Kina-forskare Oscar Almén för en gemensam diskussion om hur stormakterna har hanterat pandemin. Hur har deras relationer påverkats av pandemin? Varför hör vi så lite från Ryssland? Har stormakternas relation till Sverige påverkats? Det är några av frågorna som besvaras i avsnittet. 

Den första juli släpper FOI antologin Perspektiv på pandemin. I en poddserie på fyra delar kommer vi få ta del av forskarnas analyser kring ekonomi, kriskommunikation, stormakternas hanterande av krisen och livsmedelsberedskap. 

I poddseriens andra del berättar FOI:s forskare Ola Svenonius om den svenska kriskommunikationen. Vad innebär effektiv kriskommunikation? Vad har varit bristfälligt i kommunikationen och vad har vi gjort bra? Missa inte andra delen av Pandemiperspektiv!

Den första juli släpper FOI antologin Perspektiv på pandemin. I denna kortserie på fyra delar kommer vi få ta del av forskarnas analyser kring ekonomi, kriskommunikation, stormakternas hanterande av krisen och livsmedelsberedskap. 

I seriens första del berättar FOI:s forskare Per Olsson om hur världsekonomin infekterats av pandemin. Han svara bland annat på frågor som: kommer det finnas pengar kvar till svensk krisberedskap? Hur återhämtar man sig från detta? och kommer pandemin leda till ett handelskrig mellan Kina och USA?  

I detta avsnitt av Rapporterat diskuteras vapen med automatisk funktionalitet i någon form och vilka internationella avtal som gäller för dem. Avsnittet gästas denna gång av analytikern Jessica Appelgren och forskningsledaren Martin Hagström. De berättar bland annat om vilka stater som vill förbjuda autonoma vapen, om folkrätten och riskerna med regleringar som är väldigt tekniska.

I det elfte avsnittet går två av FOI:s experter igenom fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik. Gäster i avsnittet är Karolina Gasinska, försteanalytiker, och Carina Gunnarson, försteforskare. De berättar om hur Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland ökar sin närvaro i Afrika, både militärt och genom mjuka maktresurser. Detta påverkar Sverige, något som experterna också går igenom. Vid ett par tillfällen nämns Sahel, det är en gränszon mot södra Sahara som sträcker sig från Senegal i väst till Sudan i öst.

I detta avsnitt får vi lyssna till en föreläsning om cybersäkerheten under Covid-19 pandemins tre första månader. Föreläsningen genomförs av David Lindahl, forskningsingenjör och Birgitta Liljedahl, förste forskare. IT-brottsligheten har inte gått i karantän under coronaviruspandemin. FOI-studien Cyberattacks in the healthcare sector during the first three months of the Covid 19 pandemic visar på motsatsen – att krisen skapat nya sårbarheter som utnyttjas av såväl kriminella som stater, enligt memot som bygger på öppna källor. 

Kemiska, biologiska och radiologiska vapen (CBR) är temat på det nionde avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat. Två experter går igenom hur Sverige ska skydda sig mot antagonistiska angrepp där CBR-ämnen används. Gäster i avsnittet är Susanne Börjegren, forskare, och Magnus Normark, försteanalytiker.

Experterna refererar till flera historiska händelser och här finns en lista över varje:

• Salisbury – Det engelska samhälle där den tidigare dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia blev förgiftade den 4 mars 2018.
• Kuala Lumpur – Den 13 februari 2017 blev Kim Jong-nam, halvbror till Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un, giftmördad på flygplatsen i Kuala Lumpur.
• Saringasattacken i Tokyos tunnelbana - Terroristattack utförd den 20 mars 1995 av medlemmar av sekten Aum Shinrikyo.
• Kriget i Syrien – Startade under mars 2011 och pågår än.

I detta avsnitt av rapporterat går FOI:s forskare Bitte Hammargren och Erika Holmquist igenom vad som händer i Iran, Irak, Saudiarabien, Turkiet och Syrien. Vi får även veta hur relationen mellan dessa länder och Ryssland samt USA ser ut.

Apropå att Mellanöstern alltid är aktuellt. Bara ett par timmar efter att avsnittet var inspelat ägde en dödlig raketattack rum mot en militärbas i Irak. En brittisk och en amerikansk soldat dödades. Bitte Hammargren vill därför, utöver det hon säger om Irak i podden, lägga till följande:

- Utländsk militär i koalitionen mot IS är där på militärbasen på inbjudan av Iraks regering. Men deras närvaro är ifrågasatt av stora Iranvänliga partigrupper och deras miliser. Några av dem kräver uttryckligen hämnd efter den dödliga attacken mot Soleimani och Muhandis. I vintras röstade Iraks parlament för att de utländska trupperna måste lämna landet - i en icke bindande resolution. Att den inte blev lag beror på att Iraks leds av en övergångsregering. Men det kan inte uteslutas att det blir så när Irak får en ny regering (maktkamper och kohandel pågår).

Gäster i avsnittet är Camilla Eriksson och Jenny Ingemarsdotter som är försteforskare på FOI. De går bland annat igenom varför näringslivets medverkande är helt avgörande för god försörjningsförmåga. Under avsnittet får vi även veta hur god den kommunala och statliga beredskapen är för att hantera människors behov av mat och värme under en längre kris.

Niklas Granholm, forskningsledare på FOI, och Björn Lyrvall, Sveriges ambassadör för Arktiska frågor 2017-2019, går igenom klimatförändringarna, säkerhetspolitiken, handelsvägarna och naturtillgångarna i regionen. De ger svar på frågor som: Vad menas med uttrycket ”Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis”? Hur stora skillnader mellan Obama- och Trump-administrationens agerande i regionen är det egentligen? Hur påverkar den militära utvecklingen på Nordkalotten och Kolahalvön Arktis? För att ta del av alla våra Arktis-publikationer besök: www.foi.se/arktis  

Forskningsledarna Johan Norberg och Gudrun Persson går igenom slutsatser från den nyligen utgivna rapporten Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2019. De berättar bland annat varför seniora chefer inom militärtjänsten blir skickade till Syrien och vad som krävs för att klyftan mellan Ryssland och väst ska kunna minska. Dessutom får vi veta varför Rysslands imponerande goda relationer med så gott som hela Mellanöstern kan ge ett begränsat handlingsutrymme i framtiden.

Gäster i avsnittet är Daniel Jonsson, forskningsledare, och Christoffer Wedebrand, analytiker. De går igenom tolkning och förståelse av hotbild i gråzon.

De tar bland annat upp skillnaden mellan hot och hotbild, att gråzon inte är något nytt och varför det går att säga att Sverige just nu befinner sig i en gråzon. Dessutom berättar de om riskerna som finns när myndigheter anstränger sig för att ta fram en gemensam hotbild.

I detta avsnitt gästas vi av kärnvapenexperterna Mike Winnerstig, enhetschef, och Jens Wirstam, forskningsledare. De har varsitt perspektiv på kärnvapen: Policyfrågor och tekniska förmågor. Under avsnittet går forskarna igenom vad till exempel INF och NPT är, skillnaderna mellan strategiska och taktiska kärnvapen samt nedrustning och rustningskontroll. Dessutom får vi veta varför de har så låga förväntningar på den kommande översynen av NPT och vilka konsekvenser det kan få för Sverige.

Hur påverkar Storbritanniens beslut att lämna EU säkerhetspolitiken och Sverige? I avsnitt två av Rapporterat samtalar Niklas Rossbach, försteforskare på FOI och Björn Fägersten, programchef och seniorforskare på Utrikespolitiska institutet om Brexit och dess konsekvenser på säkerhetspolitiken. De samtalar också om Storbritanniens bilaterala relationer i allmänhet och dess relation till Sverige i synnerhet. 

I första avsnittet av rapporterat diskuterar vi utvecklingen i Hongkong med Johan Englund, analytiker, och Jerker Hellström, forskningsledare. I samtalet berörs bland annat vad protesterna går ut på, Hongkongs relation till Kina och varför det kinesiska kommunistpartiet alltid anser sig ha rätt.