Ridpodden

Varför är det så svårt att få 8:or och 9:or i lätta klasser? Och behövs spektakulära gångarter för att nå GP-nivå? Vi reder ut tillsammans med Annette Fransén Iacobaeus, 5-stjärnig domare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon har själv en bakgrund som dressyrryttare och mångårig erfarenhet från tävlingsbanan - bland annat har hon ryggat rakt igenom dressyrstaketet under en mindre lyckad start.

Annette Fransén Iacobaeus är en av två aktiva 5-stjärniga dressyrdomare i Sverige. Hon var huvuddomare under EM i Göteborg 2017 och utsedd att döma under VM i Tryon, USA, 2018.

Annette har tre huvudprinciper som hon värderar högt när hon dömer - luft i nacken för god ryggverksamhet, aktiva bakben och noggranna vägar.

Hon vill också slå ett slag för att alla dressyrryttare ska hoppa sina hästar och rida ut i skogen.

– Annars blir man ju rädd om det händer något inne på dressyrbanan!

Producent: Ulrika Lindqvist.

Hur kan massage bidra i jakten på en mjuk och avslappnad häst? Hästterapeuten Pia Saxin berättar om sin filosofi och tipsar dig som själv vill testa hästmassage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pia Saxin jobbar som diplomerad skandinavisk hästterapeut. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips kring hästmassage - en av de många metoder som ju finns för att behandla stelhet och få en välmående häst. Vi får veta vad skillnaden är mellan de olika massagemetoderna och hur de masserande rörelserna påverkar hästens kropp.

Producent: Hanna Roth

Att putsa stövlarna inför tävling är viktigare än du tror, menar Lisen. Men hur länge ska man rida fram egentligen? A-tränaren Ancan Carlsson hjälper dig att prioritera rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ha gjort en tidplan som tillåter små missöden under tävlingsdagens gång är a och o, menar Ancan Carlsson som är hopptränare på Flyinge och ingår i landslagsledningen i hoppning.

Samtidigt är det viktigt att veta hur man ska prioritera när man väl hamnar i tidsnöd. Gå igenom banan en gång till, eller ta det där sista framhoppningssprånget? Lisen berättar om egna erfarenheter av tidspress och bjuder på anekdoter från internationella tävlingsarenor. 

Producent: Ulrika Lindqvist

John Ricketts grundfilosofi är att få hästen att vända sig till dig när den blir rädd eller stressad, i stället för att sticka eller bli paralyserad. OBS avsnittet är på engelska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Mustn't get killed when I'm with the horse, mustn't kill the horse."

Säkerhet ligger högst upp på listan när John Ricketts jobbar med kommunikationen mellan häst och människa. Han menar att många farliga situationer, exempelvis med hästar som reagerar kraftigt vid lastning, kan undvikas genom att i en kontrollerad miljö förbereda hästen för pressade situationer.

Enligt John Ricketts är de naturliga reaktionerna för en häst som blir skrämd eller pressad att antingen A. fly, B. bli paralyserad eller C. bli aggressiv. Reaktionen han i stället söker efter är D. lyssna och var mjuk ("be soft"). Han jobbar sig fram dit genom att i långsam takt exponera hästen för rörelser, ljud och andra potentiellt läskiga fenomen. 

John Ricketts har en bakgrund som jockey i Storbritannien och utbildade sig efter flytten till Sverige till hovslagare, innan han började arbeta med kommunikation och problemlösning för drygt 20 år sedan.

Producent: Ulrika Lindqvist.

När är unghästen redo för nästa nivå? Hur undviker man överträning? Vi frågar Stephanie Holmén, beridare som sitter på tio olika hästar om dagen, och hennes chef: Lisen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ni har skickat in en massa bra frågor till det här avsnittet om att utbilda unga hästar för hoppning på hög nivå. Det resulterar i en rad tips - bland andra: gör det enkelt, var noggrann och träna på att tävla tills hästen verkligen är redo och hoppar med självförtroende. 

Stephanie Holmén och Lisen Bratt Fredricson berättar också vad de söker efter hos de hästar som köps in till stallet, hur de hanterar bakslag och hur viktigt det är att anpassa träningen efter varje individ.

Producent: Ulrika Lindqvist.

Hur fasen kan du sitta kvar och vara mjuk när hästen gör sådär? Det är en av de vanligaste reaktionerna när hoppryttaren Cornelia Rylén delar filmer från sina träningspass.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Ridpodden berättar Cornelia Rylén om hur hon har hittat fram till sin ridstil, och tipsar om hur du själv kan bli mer följsam och få hästen att slappna av. Ibland kan det handla om att inte vara så rädd för att använda innertygeln lite mer, till exempel.

Hon berättar också om hur vanan att köpa hästar med hjärtat har lett till ett stall med båda många och ibland vilda individer.

Cornelia Rylén utbildar hästar och tävlar upp till 1.55 i hoppning. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Att rida centrerat handlar inte i första hand om att ändra på hur du rider. Det går snarare ut på att bli medveten om vad du gör - i detalj - och hur det påverkar hästen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På så sätt kan du som ryttare koordinera och förfina dina hjälper, menar Lotta Månsson-Söderström som är instruktör i centrerad ridning, nivå 4.

Det här sättet att betrakta och lära ut ridning på skapades av Sally Swift, som själv hade mycket fysiska krämpor som liten och insåg att ridning kunde vara ett väldigt smart sätt att utöva sjukgymnastik på. Men tekniken används även av tävlingsryttare. 

I avsnittet går vi igenom den centrerade ridningens grundstenar och får också reda på hur det kan se ut när någon rider ocentrerat..

Producent: Ulrika Lindqvist

Hur är det att köra in en häst från grunden? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller säkerheten? Kusken Maria Kallander kommer med sina bästa tips till dig som är sugen på att prova.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en gård mitt i skogen i Pukhult utanför Linköping har Maria och hennes fru sina hästar. Förutom att de kör sina egna nordsvenska brukshästar och shetlandsponnyer så håller de även i inkörningsträffar och andra körkurser.

Kan alla hästar bli inkörda?

– En bra körhäst måste vara trygg med sin kusk, lyssna och lita på sin kusk om det händer något. Den får inte ta till sin flyktinstinkt och bara sticka, för då kan det ske olyckor. Alla hästar kan bli inkörda oavsett ras, men alla individer är inte lämpliga att köra, säger Maria Kallander.

– Själva inkörningen kan man börja med när hästen är 1,5 år. Att vänja dem vid selen, och även kanske trava i den så de märker att det skramlar och rör sig. När de har vant sig vid utrustningen så kan man börja tömköra, och då bör man ha en medhjälpare med sig som kan gå och stötta hästen vid huvudet.

Vad är det bästa med att hålla på med körning?

– Det är en häftig känsla att genom handen och rösten får hästen att gå dit man vill, då är man samkörda. Det är mycket jobb och ett stort djur. Det är ett bra komplement om man både kan rida och köra hästen, det blir en bra styrke- och konditionsträning. Är man sugen på att prova på att köra häst så ska man göra det!

Producent: Hanna Roth

Att inte träna hästen mot ett visst mål, varför tycker vissa att det är provocerande? Klara Forsström slutade rida på sina hästar och nu "umgås" de mest i stället. Hör om resan hit i Ridpodden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Klara Forsströms ridsto Liesma började protestera mot bettet genom att gapa inleddes en lång period av sökande. Det kändes inte bra att spänna åt nosgrimman. Kunde bettlöst vara lösningen? Och vad var det egentligen för relation hon ville ha till sin häst?

Så småningom började Klara testa klickerträning, samtidigt som hon fick hem fler hästar och flocken växte. Men klickerträningen visade sig inte vara svaret på gåtan, och inte heller natural horsemanship. I stället landade Klara i något slags egen umgängesfilosofi. 

I Ridpodden berättar hon om sin hästhållning och om varför den ofta ifrågasätts av omgivningen. 

Producent: Ulrika Lindqvist.

Vad utmärker en ridtalang? Och vad innebär det egentligen att satsa på ridningen - vad krävs för att nå framgång?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många säger att de ska satsa, men det räcker inte att bara avsätta tid för att rida mer. Man måste ha en plan, säger Lisen Bratt Fredricson.

Hon och Pether Markne, a-tränare i hoppning och dressyr, menar att steg 1 är att inventera sig själv som ryttare: 

- Styrkor
- Svagheter
- Hästtillgång
- Finns kunnigt folk runtomkring?

Hör dem båda ge sina bästa tips och resonera kring fallgropar i detta avsnitt av Ridpodden.

Producent: Ulrika Lindqvist

Ridskoleryttare kan aldrig bli riktigt duktiga ryttare, påstås det ibland. Men det kan de visst, säger dressyrryttaren och ridinstruktören Kristian von Krusenstierna - det tar bara lite längre tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Har du bra undervisning med egen häst så går det fortare för att du kan rida varje dag. Har du bra undervisning på ridskola så tar det lite längre tid, för du har färre timmar i sadeln, men du lär dig. 

Men går det verkligen om man rider i en grupp med 10 eller fler?

– Ja, det viktiga är att du vet vad du själv ska träna på, oavsett vad temat för lektionen är, säger Kristian von Krusenstierna. 

Varje onsdagkväll håller han lektioner på Ågesta ridskola, där han också är hästansvarig. Vid sidan av ridskoleverksamheten är han medlem i svenska landslagstruppen i dressyr. 

Hans bästa tips till alla som vill ha ut max av undervisningen på ridskolan är - förutom tipset ovan att noga ta reda på sina egna förbättringsområden:

- Var som en svamp när det gäller andras ridning. Har ni övat sidvärtsövningar på ridskolan? Gå hem och titta på videos med skänkelvikning och öppna; titta på andras ridning. Stanna gärna kvar när du själv ridit klart och titta på lektionen efter. 

- Funkar plötsligt ingenting med hästen du rider denna lektion? Backa tillbaka och kolla av checklistan. Funkar gasen? Bromsen? Kan du svänga höger, svänga vänster? Kollar du av detta grundligt och struntar i hästens form brukar ni oftast hitta tillbaka till en bättre kommunikation. 

Producent: Ulrika Lindqvist.

Lisen förklarar hur hon och Peder Fredricson har byggt upp sitt hoppstall. Vilka hästar platsar, vilka gör det inte och varför? Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Peder rider nästan bara 5-stjärniga tävlingar, och då är det sådana hästar vi försöker sikta på att ha i stallet. För tio, femton år sedan kunde vi ta in en häst som vi bedömde var en trevlig 1.50-häst nationellt. Det gör vi inte längre, säger Lisen Bratt Fredricson.

Hon beskriver verksamheten som en ständigt pågående process, och tycker att det är lika kul att åka på första tävlingen med ett gäng 5-åringar som att vara på de stora mästerskapen. 

Vad betyder det för ert hoppstall att du själv har ridit två OS?

– Det betyder förstås mycket. När jag väljer en häst så vet jag vad som krävs. När jag tittar på en ung häst så tänker jag att det ska kännas som att den ska kunna hoppa en dubbel oxer i Aachen. 

– Man kan stirra sig blind på hur en häst hoppar fantastiskt fint tekniskt, att den drar upp frambenen och öppnar upp bakbenen. Men kraften som jag vet kommer behövas kanske saknas. Där skulle jag säga att kunskapen och erfarenheten har betydelse.

Lisen svarar även på era frågor i avsnittet!

Producent: Ulrika Lindqvist.

Hur tänker dressyrryttaren Carl Hedin bli Sveriges bästa hästmänniska?Här förklarar han hur han ser på relationen till sina hästar. Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag är ganska spexig och spontan, dålig på att följa en ram, och gillar utmaningar. Har vi en häst som är svår att klippa, då ska jag banne mig klippa den. Jag vill gärna utforska hur långt man kan komma med en häst. 

Carl Hedin har tidigare konstaterat att han vill bli Sveriges bästa hästmänniska. När vi ber honom förklara närmare vad det innebär för honom säger han att det inte handlar om att vara "snäll", utan om att hela tiden sträva efter att tänka utifrån hästens perspektiv. 

- Rätt så ofta utbildas vi kring att vi ska tänka på ett visst sätt, men vi får inte veta så mycket om varför. Exempelvis varför fattar hästen galopp när jag lägger fram innerskänkeln och bak ytterskänkeln, hur tänker den när jag gör det?

Om dina hästar kunde beskriva dig med ord, vad hoppas du att de skulle säga?

- Jag tror att jag är ganska tuff, jag har höga krav på mina hästar när det gäller sådant som jag vet att de klarar av. Rättvis men bestämd hoppas jag att de skulle säga om de fick beskriva mig. 

Samtidigt menar han att en bra chef vet när det är läge att backa och dra ner på kraven. 

Carl svarar även på era frågor i avsnittet!

Producent: Ulrika Lindqvist

Det bränner till när Malin Hellstedt, som praktiserar klassisk ridkonst, diskuterar lösgjordhet och kontakt med Lisen Bratt Fredricson. Är det rätt eller fel att rida hästen lång och låg?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisen berättar om sin besvikelse då hon på nära håll fick se ryttare från Spanska ridskolan värma upp inför en uppvisning. Hästarna var mycket kortare och mindre lösgjorda än hon hade föreställt sig. 

– Det var liksom lite mer osexigt än jag hade tänkt mig. När de värmde upp gick det jättefort. På med kandaret, tuta och kör ungefär. Sen förstår jag såklart att det ligger mycket arbete bakom.

Olika uppfattningar

Det visar sig att Lisen och Malin har olika uppfattningar om något ganska centralt: lösgjordhet - hur når man det? Och hur ser en genomriden häst ut egentligen? Lisen strävar efter kontakt, men Malin vill inte ha något stöd i handen när hon rider. "Lång och låg" tillämpar hon inte över huvud taget.

– Jag fick en aha-upplevelse när jag läste Arméns ridlära. Där står det att det lösgörande arbetet ska ta mellan två och tre minuter. Numer ser jag till att ha mina hästar så vältränade att jag kan ta dem ur stallet och direkt göra en piaff. De har inga spänningar och är inte stressade.

Spännande samtal

Kan Malin och Lisen hitta några principer eller synsätt att enas om i denna diskussion? Vi kan avslöja så mycket att vi hamnar i resonemang kring både tävlingssystemet i dressyr, utbildningsnivån på ridskolornas hästar och huruvida det existerar en "stark" och en "svag" sida på hästen. Det blir ett samtal där självklarheter sätts på prov och vänds upp och ner. 

Om Malin Hellstedt: 

Malin Hellstedt beskriver sin väg in i den klassiska ridkonsten som en lång resa. Det var en känsla av att de "vanliga" disciplinerna inte utvecklades åt rätt håll som gjorde att hon började söka efter något annat. 

– Först var jag inne på akademisk ridkonst, men sen började jag träna för Arthur Kottas Heldenberg som varit chef för Spanska ridskolan, och han är väldigt klassisk. Jag har även ridit för Christian Carde från Cadre Noir och nu rider jag för Manuel Jorge de Oliveira. 

I dag utbildar hon både hästar och människor i klassisk ridkonst, eller klassisk dressyr. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Blir man en bättre ryttare av att fysträna? Vilka övningar ger bättre sits? Sofia Sjöström Ståhl, även känd som PT-Fia, förklarar varför en bra start är att lära sig sitta på huk!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Baksida lår är ett problem för många. Den moderna människan är väldigt stel i höfterna. Vi sitter mycket och är fyrkantiga i vårt rörelsemönster - många kan inte sitta på huk i dag, säger Sofia Sjöström Ståhl. 

Hon menar att en bra start för att hitta låsningar därför är att just pröva vad som händer i kroppen när man sätter sig på huk.

– Hur känns det, kan jag ha hälarna i golvet?

– Det är framför allt baksidan man behöver jobba med. Du behöver som ryttare ha en stark rygg, kunna hålla emot. Ha starka ben, starka axlar. 

Men ska alla ryttare träna vid sidan av ridningen?

– Man har en klar fördel av att bli starkare och mer balanserad i kroppen. Många människor har någon form av obalans i kroppen - att du är starkare i - och det kan påverka din kontakt med hästen, säger Sofia Sjöström.

I avsnittet tipsar hon om övningar för rörlighet, styrka och balans. Flera av övningarna fungerar utmärkt att göra i stallgången. Dessutom tipsar Sofia om hur man rent tidsmässigt kan tänka för att få in träningen i sitt liv. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Annelie Eriksson är en av Sveriges mest meriterade distansryttare. I Ridpodden berättar hon om vad som krävs för att bygga upp hästens kondition, och om sitt eget envetna arbete för att nå framgång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 – Man behöver vara beredd att lägga många många timmar i sadeln på träning. Det tar flera år att träna upp en distanshäst till de längre distanserna, det är inget quick fix, säger Annelie Eriksson. 

Hon har flera SM-titlar i ryggen och har deltagit i ett otal internationella tävlingar, både i mästerskap för Sverige och som tävlingsryttare i ett italienskt team. 

Målmedveten träning

Hemma i Bjursås har hon både aktiva tävlingshästar och unghästar i träning, med ett upplägg som varierar mellan försäsong, tävlingssäsong och lågsäsong. 

Omgivningen är kuperad, vilket passar perfekt eftersom det blir en form av naturlig intervallträning för hästarna. Och vid hårda tempopass åker Annelie Eriksson till en preparerad bana i närheten för att rida 2x45 minuter galopp i ca 20 km/tim.

– Det viktigaste av allt är att hästen jobbar avslappnat hela tiden, att den inte spänner sig. 

Distansritten måste vara en av de mest tidskrävande grenarna?

 – Den är extremt tidskrävande. Jag lägger mellan 1,5 och 3 timmar på varje pass, per häst.

Hur stor del av tiden känns det värt det?

– Den mesta tiden känns det värt det men ibland blir jag ganska trött, på hur de visar sporten i media. Det är så mycket fokus på olyckor, och när det går bra står det intenting.

– Men jag tycker det är väldigt kul att tävla utomlands på hög nivå och att träffa alla ödmjuka ryttare som förstår hur mycket jobb som krävs. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Ska man röntga hela hästen? Vad måste stå i kontraktet? Dags att reda ut några av de viktigaste juridiska frågorna vid hästköp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Erika Erlandsson är jurist som i grunden jobbar med civilrätt och har specialiserat sig på hästjuridik. Hon lägger stor vikt vid att rannsaka sig själv, sina kunskaper och sin ambition innan man börjar leta häst.

Vad ska hästen användas till?

– Det viktiga tycker jag, och där vi ser att det kan bli problem, det är att man inte riktigt har tänkt efter vad man ska använda hästen till - vilket behov man har som ryttare och vilket mål man ska ha, säger Erika Erlandsson.

– Det är jättelätt att bli förblindad. Plötsligt står där kanske en alldeles lysande unghäst framför en, med enorm potential till ett förmånligt pris. Så faller man dit och köper kanske en häst som inte alls passar en. 

Köplagen eller konsumentköplagen?

Blir det sedan aktuellt med affär så är det grundläggande att ta reda på om det är köplagen eller konsumentköplagen som gäller i det köp du planerar. Läs på och ta hjälp om du behöver det - att utforma kontraktet korrekt kan vara svårt om du vill få med exempelvis en korrekt återköpsklausul och saknar juridisk sakkunskap, menar hon.

Vi går dessutom igenom frågan om undersökningsplikt, Erika Erlandssons synpunkter kring provridning och vad som händer om det visar sig att hästen är halt eller svårriden.

Producent: Ulrika Lindqvist

Hur sjutton ska man göra för att hitta rätt häst? Vad ska man tänka på när man provrider och hur vet man att man passar ihop?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hoppryttaren Alexander Zetterman är uppväxt i ett handelsstall och har både visat och provridit otaliga hästar. Lisen Bratt Fredricson har också gedigen erfarenhet av att titta på och testa nya förmågor.

Tillsammans kommer de med sina bästa tips till dig som funderar över hästköp, bland annat: 

- Gör klart för dig om det är en hetare eller lugnare häst du söker, och ungefär hur gammal den ska vara. 
- Lista gärna fler önskemål, men blir de för många kommer du få svårt att hitta en häst som passar in på alla. 
- Är det första hästen? Satsa på en trygg och säker en.
- Ta gärna hjälp av en tränare när du letar. 

Vi tar även upp vad som är viktigt att tänka på under provridningen (som enligt Alexander Zetterman är bland det svåraste som finns), hur du kan undvika att bli lurad och också det lite mindre roliga - hur man ska tänka om det visar sig att man gjort ett "felköp".

– Det händer ju många av våra toppryttare, det är absolut inget att skämmas över. Ridning är verkligen en sport som handlar om kemi, och finns det ingen kemi så måste man acceptera det, säger Alexander Zetterman.

Producent: Ulrika Lindqvist

En junidag 2003 skulle Eva Lundqvist lasta hästen för att åka på hoppträning inför EM. I stället hamnade hon i koma. Hör om hennes väg tillbaka, med paradressyren som mål och draghjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag skulle åka och träna för Maria Gretzer, det var två veckor innan EM för unga ryttare i Frankrike. Men vi kom aldrig i väg, om man säger så, berättar Eva Lundqvist. 

Efter en framgångsrik karriär på ponny med bland annat SM-medaljer i hoppning var Eva Lundqvist under 2000-talets början en av Sveriges mest lovande unga ryttare i hoppning, och nu var hon alltså på väg mot start i EM. 

Hästen var knepig att lasta när han skulle åka ensam, och därför använde Eva Lundqvist longerlina. På något vis hamnade den bakom hennes ben, hon ramlade omkull, och när hästen drog i väg höll hon kvar och flög genom luften för att sedan landa med huvudet före. 

Skadorna hon fick var mycket allvarliga. I tre veckor låg hon nedsövd innan hon långsamt vaknade upp till en tillvaro som blev mycket annorlunda mot tidigare. Hjärnskadan hon fick vid smällen mot marken kan jämföras med en stroke - vänstersidan fungerade inte.

Eva Lundqvist var fast övertygad om att hon skulle rida igen - hon såg det som en helt självklar del av livet och tillvaron, och redan något år efter olyckan satt hon till häst.

– Jag trodde att det skulle vara som vanligt, jag trodde att jag skulle kunna sitta upp och rida precis som innan. Det var väldigt kul, men jag skulle försöka trava och blev så ledsen och besviken för det gick inte. 

Men att ge upp var heller inget alternativ. Parallellt med sin rehabilitering blev Eva Lundqvist longerad tills hon så småningom kunde rida på egen hand igen. Efter övertalning - för det var motvilligt - prövade hon även att starta i paradressyr. I dag har hon och hästen Donnergraf eller "Pelle" skördat flera mästerskapsmedaljer i paradressyr, och hoppas på en till EM-start nästa år.

– Pelle betyder allt för mig. Jag älskar verkligen den hästen. Han är så förstående med min tillkortakommanden som jag har. Det är väldigt svårt att hitta sådana hästar.

Producent: Ulrika Lindqvist

[email protected]

Plötsligt kom den - insikten om att hon ville ha egen häst! Hör Carolina Gynning berätta om halvblodet Cardo som "äter upp" hennes ångest, och om hur sjukt svårt det blir när man höjer hindrena 20 cm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var när Carolina Gynning skulle vara med i Stjärnhoppningen - den här gången i stafetten - för andra gången i livet som hon fastnade för ridningen på riktigt.

– Just då i livet hade jag väldigt mycket svåra val. Privat, i företaget och allt möjligt. Att få den här chansen att rida och just hoppa ger så mycket. 

– Jag kan meditera, jag kan yoga men mina tankar springer alltid i väg. När jag satt på hästen hade jag inget val. Jag var tvungen att bara fokusera på att sitta kvar, och det var så himla befriande. 

Efter att ha letat häst på egen hand och blivit avkastad "så in i helvete" fick Carolina Gynning till slut hjälp att hitta läromästaren Cardo, som är hennes sedan snart ett år tillbaka. Han är trygg och pålitlig och målet just nu är att delta i en pay and jump.

– Det är nånting när du sitter där och tar fart mot hindret och tänker fan ska jag komma över här nu. Det är så himla fint att man kan tänka "Don't be afraid to jump". 

Producent: Ulrika Lindqvist

När Mikaela Jansson köpte sitt svarta sto Marisca var hästen rädd och osocial. I dag är de själsfränder. Hör om vägen dit och om hur du själv kan smyga in frihetsdressyr i din träning!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hon var oinriden, svårhanterad, hade haft väldigt många ägare på kort tid och alla hade inte varit snälla mot henne. Hon hade svårt att lita på människor, var rädd att bli slagen, berättar Mikaela Jansson om Marisca.

Nu har hon haft stoet i sex år och frihetsdressyren och trickträningen har varit en central del i att bygga upp relationen mellan dem.

– För mig handlar frihetsdressyr om att ha kul med sin häst, att man leker och tränar med hästen i frihet, att man har den lös. Det är viktigt att jag är en rolig person att vara med, annars kommer hästen inte att vilja vara hos mig, säger Mikaela Jansson - som också jobbar med att utbilda andra hästägare som vill använda sig av frihetsdressyr och trickträning.

– Det är viktigt att hästen känner att den får vara med i träningen, att den känner att den gör saker tillsammans med mig och inte för mig. Jag jobbar mycket med att hästen får lista ut själv vad vi ska hitta på, och så berömmer jag när hästen bjuder på något fint. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Dressyrryttaren Ulla Håkanson har länge varit en stark förespråkare för att träna sina hästar i skog och mark. Hur kom hon fram till det? Och hur ser hon på dressyrsportens utveckling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Ulla Håkanson började rida fanns det knappt några ridhus eller hästtransporter. Skulle hon på hoppträning var det en timmes ritt dit, och sedan en timmes ritt hem. Det fanns heller inga direkta ponnytävlingar - när hon ville börja tävla fick hon tjata sig till att starta i storhästklasserna. 

I Ridpodden berättar Ulla Håkanson om sin väg upp till dressyrtoppen, och varför det blev dressyr i stället för hoppning som hon ju inledde karriären med. Vi får höra om hennes syn på hästhållning, hur hon lägger upp sina ridpass och exempel på konkreta övningar att jobba med ute i naturen. 

Hon ger oss också en inblick i hur sättet att rida dressyr på har förändrats under de 50 år som hon varit aktiv, och vilka de största skillnaderna är nu mot då. Ledtråd: det handlar om formen (nu igen!)

Producent: Ulrika Lindqvist

Att hästen är "stark" - är det bra eller dåligt? Ska man använda ett skarpare bett då, eller en hjälptygel? Lisen, Jens och Elisabet ger sina bästa tips och listar vad som är viktigt att tänka på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elisabet Lundholm är A-tränare i dressyr och jobbar bland annat med svenska landslaget i fälttävlan, men tränar ryttare på alla nivåer inom dressyren. Jens Fredricson är A-tränare i hoppning, aktiv tävlingsryttare, unghästutbildare och stallmästare på Strömsholm. 

Tillsammans med Lisen Bratt Fredricson diskuterar de vad som påverkar vilket bett som är lämpligt - exempelvis anatomin i hästens mun och ryttarens sits och hand.

– Det handlar mycket om vad hästen har för mun; anatomin i munnen avgör vilket bett som passar. Jag tror det är bra att skifta bett, men också att man skiftar nosgrimma så att trycket inte alltid ligger på samma ställe, säger Jens Fredricson.

– Hästar reagerar väldigt olika på olika bett. Var trivs hästen bäst, när är hästen mest nöjd, när är det lättast att rida den? Jag tror att det är jätteviktigt att vi pratar om det här, säger Elisabet Lundholm. 

Dessutom tar vi upp den ständigt aktuella gramantygeln, av vissa kallad "djävulens verktyg". Men är den det? 

Producent: Ulrika Lindqvist. 

Många av oss börjar rida som små. Hur är det att sitta i sadeln för första gången som vuxen? Hakim Bedziri berättar om sin väg från total rookie till ridinstruktör på Livgardet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det kändes ganska vingligt. Det är inte som att sitta på en motorcykel, det går liksom inte att förklara. En hästs rörelsemönster är ju speciellt och har man aldrig suttit på en häst innan så känns det ju konstigt, säger Hakim Bedziri om sin första gång på hästryggen.

I dag jobbar han som ridinstruktör och utbildar soldaterna på Livgardet i Stockholm i ridning. Han tävlar också i hoppning tillsammans med tjänstehästen Yasi.

– Det är ju de här koordinationsgrejerna som egentligen inte finns någon annanstans än i ridsport. Jag ska fysiskt ha koll på mig själv och genom min motorikförmåga eller timing få hästen att göra som jag vill. Men jag trivdes i stallet redan från början.

Vad var det du föll för med hästarna?

– De är häftiga djur, stora djur, det känns mäktigt. 

Om det inte hade varit för värnplikten, hade du kommit i kontakt med hästar då?

– Jag vet inte, jag tror inte det. Jag jobbade ju som bartender innan, så jag hade väl fortsatt med det haha.

Tänker du någonsin att du hade velat börjat rida tidigare?

– Ja det gör jag nog. Sen tror jag samtidigt att jag har tjänat på att jag började rida i vuxen ålder, när jag var mer mentalt mogen.

– Det är som en puckel man måste ta sig över. Det tar tid att lära sig. Det är både hästen och ryttaren som tillsammans ska utföra nånting. Om det bara hade varit jag hade det ju bara varit att rycka mig i kragen. 

Producent: Ulrika Lindqvist

She's back! Vilken av sina hästar tror hoppryttaren Nellie Berntsson mest på? Hur peppar hon sig själv inför tävling? Ni lyssnare har skickat in frågor och nu är det dags för Nellie att svara!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi får även reda på vilken av Nellies hästar som har utvecklats snabbast sedan hon börjat rida den, hur hon hinner rida alla sina hästar, vilka övningar hon använder med för att hitta avstånden till hindren, vad hon vill jobba med i framtiden, om hon någon gång vill utbilda unghästar, och mycket mycket mer.

Fotnot: Det här avsnittet spelades in kort innan Nellie beslutade sig för att be en annan ryttare om hjälp med vidareutbildningen av tävlingshästen Laissa, eftersom hon kommit fram till att det blir för tufft att utbilda alla sina tre hästar själv.

Producent: Ulrika Lindqvist

Grenen Working Equitation (WE) växer i Sverige, och i det här avsnittet nördar vi ner oss totalt i vilka moment och hinder som ingår, och vad som krävs av hästen och ryttaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tycker att grenen har otroligt stor potential. Man märker att det finns ett jätteintresse, här i Uppland är WE lika stort som fälttävlan i dag. Det tycker jag är fantastiskt, säger Ulrika Pernler.

Hon är WE-ryttare, WE-domare, dressyrryttare, dressyrdomare och till vardags ridlärare på Uppsala ponnyklubb. När Ulrika själv kom i kontakt med grenen tänkte hon direkt att hon ville använda sig av den i ridskoleverksamheten.

WE innehåller tre olika moment: dressyr, teknik och speed. Det är framför allt teknikmomentet, "dressyr med hinder" som används på ridskolan. Exempel på hinder är bland annat bro, grind och fålla.

– Teknikhindrena ger en tydlighet i dressyren. För ett litet barn, att lägga en volt - det är väldigt abstrakt. Men står det en tunna i mitten blir det väldigt tydligt. Så på den enklaste nivån är det otroligt användbart. 

– Och hästarna blir jätteglada när vi går ner till WE-banan. De spetsar öronen och ökar farten. De har olika hinder som de är bra på; ibland springer de nästan fram och gör övningen själv. 

Själv har Ulrika tävlat upp till svår klass i WE - där ingår bland annat galoppombyten och piruetter med enhandsfattning. 

– Det är roligt att man kan stegra graderna hela tiden, bli skickligare. Men det krävs att hästen är lösgjord och lyhörd.  

Läs gärna mer om Working Equitation hos Svenska Ridsportförbundet.

Producent: Ulrika Lindqvist

Islandshästryttaren och ridläraren Jenny Mandal hjälper oss att gå igenom grunderna i ridningen, och berättar om gångarterna och utmaningarna som gör att hon aldrig tröttnar på islandshästarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det kan räcka att jag tippar bäckenet två millimeter så dimper hästen över i trav i stället för tölt. Det ställer stora krav på att ryttaren är välbalanserad och vältajmad - det är både spännande och frustrerande. 

Att Jenny upptäckte rasen var en slump, men hela hennes liv har kommit att cirkla kring islandshästen – både som ryttare, ridlärare och företagare. Hon till och med gifte sig i sadeln på en islandshäst! De många gångarterna och hästarnas olika fallenhet och kapacitet gör att det aldrig blir enformigt att rida islandshäst, menar hon.

Hon tycker också att fler borde testa flygande pass. 

– Ibland sätter man det på en piedestal och gör det svårare än det behöver vara. Har man en välriden häst som har gått pass tidigare och har koll på sin egen balans så klarar man av det. Det är så himla roligt, en extra dimension!

Producent: Ulrika Lindqvist

Är rädslan som många har för att rida unghäst befogad? Hur bra ryttare ska man vara för att utbilda en häst på egen hand? Vi har kallat in två experter på unghästutbildning för att reda ut det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ridpoddens lyssnare Patricia undrar hur hennes ettåriga häst ska få bästa tänkbara förutsättningar för framtiden. 

Astrid Antonsson är unghästutbildare, lärare i unghästutbildning och hoppning på Flyinge, tränare i hoppning och kan dessutom skriva tävlingsryttare och beridare i sitt cv.

Henrik Ankarcrona undervisar också på Flyinge - i hoppning på beridarprogrammet, är utbildad tränare och tävlar i hoppning upp till svår klass. 

Tillsammans med Lisen Bratt Fredricson reder de ut en rad viktiga frågor kring utbildning och ridning av unghästar.  

Producent: Ulrika Lindqvist

Nyckeln till en frisk och skadefri häst är varierad ridning. Det är veterinär Flemming Winberg, som även tävlar i reining, helt övertygad om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det går inte att rida samma övningar varje dag, dag efter dag. Hästen blir trött på det och vävnaderna i hästen blir trötta på det. Till slut så får man skador. 

Flemming Winberg är en Sveriges mest erfarna veterinärer när det kommer till hälta på hästen.

I det här avsnittet får du konkreta tips på hur du slipper skador, och Flemming delar även med sig av sitt veckoschema för variation i träningen. Dessutom får du en noggrann genomgång av hur han gör när han visiterar.

Producent: Ulrika Lindqvist

Hör hoppryttaren Nellie Berntsson prata hästar, ridning och inget annat! Nellies mål är att bli uttagen till EM nästa år, men under våren kom en resultatsvacka som fick henne att ändra strategi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag kommer att prata om min satsning i sadeln och min framtid i sporten, vi ska prata om det jag älskar mest. Jag har så mycket att komma med i det här avsnittet, säger Nellie Berntsson. 

Tidigare i år hade hon en tävlingsupplevelse som fick henne att stanna upp och tänka efter. Hon kom, som hon beskriver det, "inte ens över första hindret". 

– Det var riktigt pinsamt, så dåligt gick det. Därför åker jag på egna tävlingar nu och kör mitt eget lilla race. När det blir för mycket hets, att man måste prestera, så tappar man glädjen i sporten.

– Nu har jag backat tillbaka bandet och ridit ut mycket och bara galopperat och haft kul. När man inte har glädjen så funkar det inte och det märker hästen.

Nellie berättar också om en av sina största utmaningar - nämligen att hitta rätt system och rutiner till sina tre tävlingshästar. Och hon beskriver sitt särskilda band till det svarta, svåra stoet High Hope, eller Hilda som hon kallas till vardags. 

– På en tävling så var det en snubbe som kom fram och lade ett bud och ville köpa henne. Jag började störtgråta och tänkte det här går inte! Jag fick vrålpanik, hon är mitt allt. Min största framgång hittills är att få starta 1.40 tillsammans med henne.

Ungefär en månad efter vår intervju med Nellie så bestämde hon sig för att be om hjälp med vidareutbildningen av tävlingshästen Laissa eftersom tiden inte räckte till för att utbilda alla tre hästarna på egen hand. 

Producent: Ulrika Lindqvist

Osäker på vilka ryttare du måste se under OS? Här får du vägledning av Radiosportens kommentator Christian Olsson, på plats i Rio. Dessutom: så kommer det att gå för de svenska ekipagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Producent: Ulrika Lindqvist.

Vi rivstartar nya säsongen av Ridpodden med utfrågning av Lisen! Vilken är hennes favorithäst genom alla tider? Hur tänker hon när hon väljer hingstar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ridpodden är tillbaka med 20 nya avsnitt under 2016. Hoppstjärnan Lisen Bratt Fredricson, som i dag framför allt ägnar sig åt att driva hoppstall, kommer att medverka regelbundet och vi börjar med en efterlängtad frågestund. 

Lisen svarar bland annat på hur man kan tänka när hästen är väldigt springig, hur många hästar hon egentligen har hemma på gården och vad som är det högsta hon någonsin hoppat.

Vi får också höra om Graal, hästen som har en alldeles speciell plats i Lisens hjärta, och som ligger begraven i hennes mammas trädgård.

- Han är fortfarande referensen när jag väljer hästar, han var kvick och hoppade igenom kroppen på ett sätt som…. jag vet precis hur det var att sitta upp på honom. Två dagar efter att jag hade fött mitt första barn satt jag upp och hoppade ett hinder och det kändes hur enkelt som helst för vi var så tajta.

Producent: Ulrika Lindqvist.

Dressyrryttaren Minna Telde älskar heta hästar. Men hur får hon dem att slappna av och bli lösgjorda? I detta avsnitt guidar hon dig till hur du får en spänd, eller för den delen träig, häst att mjukna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minna Telde har utbildat över 20 hästar upp till grand prix-nivå. Hon vill att det ska spraka lite om hästarna, att det ska vara mycket blod i dem. Men det innebär också att det ibland kan bli spänt och spralligt. 

I den här avsnittet av Ridpodden berättar Minna hur hon alltid börjar med ett rejält skrittjobb för att få hästen lösgjord. Vi får reda på vilka som är hennes favoritövningar och hur man kan få upp bjudningen i en häst när det känns träigt.

Lisen och Minna pratar också om vikten av att träna sin häst i olika miljöer, hur man kan göra praktiskt när hästen spänner sig ute på tävling, och vilket sätt som är bäst att tänka och agera på när man märker att hästen är på väg att bli tittig. 

Jonna Eriksson, landslagstränare i reining, hälsar på Lisen för att reda ut vad som egentligen krävs för att rida denna westerngren. Hon ger oss tips på övningar som alla ryttare kan ha nytta av, utan att behöva byta disciplin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Måste man ha en viss typ av häst för att kunna testa reining? Viss typ av utrustning? Svaret är nej menar Jonna Eriksson, westernryttare och tränare för svenska landslaget i reining. Enligt henne finns det flera basic-övningar i western som är bra oavsett vilken disciplin man har tänkt ägna sig åt. 

I det här avsnittet går vi igenom grundprinciperna i reining och får tips på konkreta övningar. Vi pratar om vilken typ av träning man ska vara försiktig med om man vill undvika skador på sin häst och få den att hålla.

Jonna och Lisen diskuterar vilka fördomar som finns kring westernridning men också bland westernryttarna själva. Dessutom får vi veta hur man står ut på westerntävlingar om man inte gillar countrymusik. 

[email protected]

Med fälttävlansgurun Piia Pantsu. I vilken ände börjar man om man vill testa att rida terräng? Och hur får man hästen att orka med den stora ansträngning det innebär?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Piia Pantsu var som aktiv fälttävlansryttare en av de mest framgångsrika. Hon har ridit fyra världsmästerskap och har ett brons från 2002, i Jerez. 2007 bestämde hon sig för att sluta tävla fälttävlan och jobbar sedan dess som tränare på landslagsnivå. 

Lisen började sin tävlingskarriär som fälttävlansryttare och får nostalgiska känslor när hon tänker på hur det är att rida huntingen i Falsterbo - "som en kärleksbomb i magen". Hon kan se spår av synsättet inom fälttävlan i hur hon och Peder tränar och hanterar sina hästar. 

I det här avsnittet berättar Piia Pantsu om den stora vikten av den som planerar att tävla fälttävlan är välförberedd - konditionsmässigt, teknikmässigt och mentalt. Vi diskuterar hur hästen bör tränas för att orka prestera när pulsen närmar sig max, och hur man ska se på risken för allvarliga olyckor.

Vi får veta hur det känns när det är dags att rida terrängen i ett stort mästerskap, men också hur den som aldrig har hållit på med terräng kan pröva sig fram för att se om det verkar roligt. Piia berättar bland annat om hoppa stolar-övningen, men också om hur man kan testa att hoppa i nerförsbacke. 

Dessutom berättar Piia hur hon tycker att sporten borde utvecklas: 

– Sporten som sådan är alldeles för konservativ, det tar fem dagar att få fram en vinnare. Det måste vara ett snärtigare, snabbare sätt att dra igenom hela fälttävlan – snabbare dressyrprogram, hoppningen först, terrängen sist och kanske vända på startordningen. 

Hoppryttaren Alexander Zetterman och mentala tränaren Susanne Egemar gästar Lisen för att prata idrottspsykologi. Vad händer i huvudet när man gör plockepinn av första hindret i en avgörande VM-runda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2014 var året då Alexander Zetterman vann Falsterbos 5-stjärniga Grand Prix och blev uttagen att representera Sverige i VM. Väl där blev han näst bästa svensk – mycket tack vare sin förmåga att skaka av sig sådant som gått dåligt. I Ridpodden delar han med sig av knepen bakom sin förmåga att fokusera.

Susanne Egemar är legitimerad psykoterapeut, mental tränare åt idrottare inom bland annat golf och ishockey och medförfattare till boken "Bäst till häst". Hon betonar vikten av att ha rutiner för att inte störa sig själv och hästen när det är dags för tävling, och berättar om hur tanken påverkar vårt kroppsspråk och därmed hästen.

Tillsammans med Lisen och producenten Ulrika resonerar Susanne och Alexander kring hur man vänder negativa tankar till bränsle och varför vissa anser att mental träning är något fult som man inte ska ägna sig åt.

Vad är det som säger att man måste rida på ett visst sätt? Kan man bryta alla regler eller finns det någon universell hästsanning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisens man Peder Fredricson är känd som den yngsta svenska OS-ryttaren genom tiderna, som 20 åring red Peder OS i fältävlan i Barcelona. Han sadlade sedan om och började med banhoppning och var 2004 med i silverlaget vid OS i Aten där han även placerade sig på en fjärdeplats individuellt.

Peder fick under många år rida utan instruktioner vilket gett honom chans att rida precis som han är. Avsnittet handlar om hur man kan tänka om man vill utmana det man har tagit för sanningar och hitta mer av sig själv i sin ridning.

Lisen, Peder och Charlotte pratar om hur mycket ryttaren egentligen formar hästen. Peder kan direkt peka ut spår efter Lisens ridning hos hennes hästar. 

Lisen får finbesök av dressyrryttaren Tinne Vilhelmson Silfvén som är rankad femte bäst i världen med hästen Don Auriello, vilket är högre än någon annan svensk ryttare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon har deltagit i sex olympiska spel och flertalet stora tävlingar. Hon har 5 SM-guld och 9 SM-medaljer. Tinne har svenska rekordet i Grand Prix (79,553%) och Grand Prix Kür (84,700%).

De diskuterar likheterna mellan dressyr och hoppning. Lisen låter sig inspireras av Tinnes små fyrkanter och Tinne ger konkreta tips hur hon gör när hon ska lära sina hästar något nytt.

Lisen funderar på att börja göra piruetter för att stärka sina hästars bakben.

Hoppning är ju Lisens specialitet. Tillsammans med Jens Fredricson, tvåfaldig svensk mästare i banhoppning och medlem i hopplandslaget, pratar hon om hur man kan tänka när det kommer till att utvecklas och utmana sig själv lagom mycket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De diskuterar hur hoppstilar skiljer sig mellan olika länder och vad som händer när man tappar kontakten med hästen på tävlingsbanan.

Lisen konstaterar att hoppning inte är något för fegisar.

Här djupdyker vi i betydelsen av de olika begreppen inom form och vi tar forskningen till hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marie Rhodin är doktor i veterinärmedicin och en av få akademiker i Sverige som forskar i klinisk biomekanik på häst. Hennes avhandling om hur hästens huvud- och halsposition påverkar rörelsemönstret blev mycket uppmärksammad när den kom.

Pether Markne är A-tränare i hoppning och dressyr, landslagstränare i hoppning, tillhör svenska landslagstruppen i dressyr. Deltog bland annat vid OS i Sydney 2004 och var genom sina spektakulära kürprogram under flera år svenska publikfavoriter. I hoppkretsar är Pether idag mest känd som tränare, bland annat till Malin Baryard-Johnsson.

Tillsammans diskuterar de begrepp som lösgjordhet, samling, god ryggverksamhet och rollkur. Gästerna och Lisen diskuterar vad en bra form kan vara och svårigheterna med att kunna bedöma hur hästen arbetar genom att titta på huvudets och nackens placering.

Lisen föreslår att man ska börja införa levad i dressyrprogrammen men får nej av Pether.

Relationen mellan häst och ryttare börjar redan på marken. I det här avsnittet pratar Charlotte och Lisen med Lisbeth Börjesson Johnsson, som har arbetat med horsemanship i 30 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur hanterar man hästen för att vinna behörighet att vara beslutsfattare i olika situationer och hur skapar man en naturlig relation till sin häst utifrån hästens perspektiv?

Lisens fördomar om horsemanship utmanas när hon ser Lisbeth hantera en av hästarna på gården.

Varför är sitsen så viktig? Kan man ändå nå ett bra resultat med ful sits?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lisen får besök  av Jan Jönsson, adjungerad professor i ridkonst vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han blev bronsmedaljör i fälttävlan i München 1972 på hästen Sarajevo. Han har flest antal SM segrar i fälttävlan med fem guldmedaljer. Jönsson har efter den aktiva karriären varit verksam som lagledare och tränare för svenska landslaget i fälttävlan.

De diskuterar konkreta tips på hur man kan öva upp sin sits och balansens betydelse för resultatet.