Mot all förmodan finns det ändå ett fåtal fall ämnade för kära återseenden. För visst finns det alltid folk du saknar? Men kan du låta din egna korruption, dina egna intriger påverka de oskyldiga? Dra in dem i din egna kamp bara för att de råkar känna dig? Nåväl, det får stå för dig. Känner du att du fortfarande står på rätt sida? Kanske ges du möjlighet till självreflektioner när du ser avbilden av dig själv. Kanske leder det till en kamp mot dig själv. Kanske inser du att du är dig själv, även utan kampen. Även utan rädslan. Tänk hur ditt liv kunde ha sett ut i en parallell verklighet. Ett liv utan en tanke på revolution och folkets Rättvisa. Vad hade du gjort då? Kanske hade ditt liv varit så normalt det kunnat vara. Frågan är väl om tillvaron hade varit säkrare, när du bor i en stad som den här. Det märks ju tydligt när en inte ens kan sova säkert i rikemanskvarteren.