52 avsnitt • Längd: 20 min • Oregelbundet
En podd om allt det som är viktigt i livet för dig med livserfarenhet. Seniorpodden produceras av SPF Seniorerna. Vi jobbar hårt för att förbättra och göra en skillnad för de äldre i samhället.
Programledare: Anders Lundblad
The podcast Seniorpodden is created by SPF Seniorerna. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Frågor som rör lag och ordning och kamp mot brottsligheten har blivit en av de viktigaste frågorna i den svenska debatten. Samtidigt har brottsligheten minskat inom flera områden.
– Fler poliser är inte en universallösning för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på stiftelsen Tryggare Sverige. Han lyfter också att antalet brott inom vissa områden faktiskt minskar. Så frågan är mycket mer komplex än att bara titta på antalet polisanmälda brott.
– Det är väldigt mycket bröd och skådespel inom det här området. Där det är de här lättköpta lösningarna. Och ofta handlar det om fler poliser, hårdare tag och ny lagstiftning och gärna lite mer samverkan. Det här är förstås lättköpt ur ett politiskt perspektiv säger Magnus.
– Problemet är ju att vi har att göra med svårlösta samhällsproblem som inte låter sig lösas med sådana här kvick fix. Utan det handlar många gånger om helt andra och mer komplicerade lösningar, säger i Magnus, som i Seniorpodden också ger sin syn på varför landets ordningsvakter är så viktiga, samt hur äldre kvinnor kan bidra till att bostadsområden upplevs som tryggare.
Hälsoeffekterna av att spela golf visar bland att att golfspelare lever i genomsnitt fem år längre än jämförbara grupper som inte spelare golf. På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm har man gått igenom befintlig forskning i ämnet.
- Jag kan faktiskt inte komma på någon annan aktivitet som när man ska slå ut första slaget så har man mellan två och en halv till fyra timmars promenad framför sig, säger Elin Ekblom Bak, docent på GIH och ansvarig för studien. Att få gemene man att regelbundet ta så långa promenader är inte lika lätt.
Under en golfrunda går man i snitt mellan 11 000 och 15 000 steg. Men att regelbundet spela golf två till tre gånger i veckan är inte bara en promenad. Vid de längre golfslagen aktiveras musklerna i hela kroppen, samtidigt som man tränar såväl balans som koncentration.
- Det mest anmärkningsvärda är ju att de flesta golfare går ju inte ut för att motionera. Man går ju ut för att man tycker det är kul.
Och det tror hon också är nyckeln till att få fler att motionera, oavsett om det sker på golfbanan eller någon annanstans.
- Gör det du tycker är kul för det kommer du att fortsätta göra varje vecka, varje månad i resten av ditt liv. Det där gymkortet och löpbandet - nej! Det spelar ingen roll om det är lite mer intensivt, lite mer belastning på hjärtat eller lite mer hög energiomsättning, för det där kommer inte vara bestående. Du måste hitta din grej, säger Elin Ekblom Bak.
I Seniorpodden möter vi den här gången Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan på Lunds universitet.
I ett samtal om ålderism får vi bland att höra hur 70 plötsligt blev den nya 90 och varför Sverige inte alls är mer ålderistiskt än andra länder.
– Ålderism är en komplicerad fråga och egentligen den svåraste typen av diskriminering och fördomar att attackera, eftersom samhället är så väldigt ordnat utifrån ålder, säger Håkan Jönsson som också betonar att ålderism finns i alla åldrar.
Under de senaste två åren har förmodligen inte vaccinationerna mot covid-19 fungerat om inte pensionerade sjuksköterskor och läkare fortsatt arbeta, eller hoppat in trots att man redan pensionerat sig.
I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi Mikael Stattin, sociolog och professor vid Umeå universitet, som studerat vilka faktorer som påverkar ett långt arbetsliv. Att fler äldre behövs i arbetslivet är också något som allt fler inser.
– Att förlänga arbetslivet för fler, är den enskilda faktor som skulle kunna göra mest nytta i relation till den demografiska obalans som vi har, säger Mikael Stattin. Men för att nå dit krävs det stora förändringar i hur arbetsplatser organiseras, anser han.
Så har till exempel synen på äldre i arbetslivet stor betydelse. Saker som uppskattning, att bli sedd och lyssnad till har visat sig vara avgörande för om man vill fortsätta arbeta efter 65.
– Ska man optimera möjligheten för fler än väldigt priviligerade grupper då behöver man olika typer av åtgärder på individnivå, säger han.
Ett nyckelord för att få till en sådan är förändring är att större flexibilitet när det gäller hur man organiserar arbetsplatserna.
I det här avsnittet informerar Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polismyndigheten, om vad man ska tänka på för att skydda sig mot bedrägerier. Antalet anmälda bedrägerier riktade mot äldre personer ökade under förra året, samtidigt som övriga bedrägerier minskade. Hur många försök som görs för att lura till sig pengar från äldre är det ingen som vet. Där är troligen mörkertalet stort eftersom den som inte låter sig luras oftast inte anmäler bedrägeriförsöket till polisen.
– Under förra året ökade anmälningarna med 24 procent, säger Lotta. Hon konstaterar också att bedrägerier riktade mot äldre ofta är kopplade till den organiserade brottsligheten och har kopplingar till andra länder.
Att många av bedrägeriförsöken är riktade mot just äldre har man även kunnat fastslå vid husrannsakningar. - Vi har vid husrannsakningar hittat sådana utskrivna listor, berättar Lotta.
Det har också varit lätt för bedragarna att hitta sina offer eftersom många uppgifter om till exempel ålder och adress bara är några datorklick bort. Efter påtryckningar från bland annat SPF Seniorerna har några av de större sajterna tagit bort en del uppgifter som gör det svårare att spåra upp just var de äldsta invånarna bor.
Ett sätt att stoppa bedrägeriförsöken, när man till exempel blir uppringd, är att ringa tillbaka till den som ringt. Genom olika telefonbedrägerier kom bedragarna under förra året över 340 miljoner kronor. Genom att oftare motringa skulle den siffran kunna vara betydligt lägre.
– Du ska alltid motringa. Får du den minsta oroskänsla i magen då ska du avsluta det samtalet och motringa, säger Lotta.
Det här avsnittet handlar om konsumentfrågor och vad man bör tänka på om man vill undvika de fallgropar man kan hamna i.
Antalet konsumentvägledare har under senare blivit allt färre. Eftersom kommunerna inte är tvingade att ha den servicen saknar idag cirka 100 kommuner konsumentvägledare. Och i flera andra kommuner har man av besparingsskäl dragit ner på verksamheten. Det är ett kortsiktigt tänkande tycker Daniel Kjellberg, chefredaktör på tidningen Råd & Rön.
– Ett generellt råd, nästan oavsett vad det gäller, är att handla på eget initiativ. Unna dig lite extra tid innan du bestämmer dig, säger Daniel Kjellberg.
– Problem som till en början verkar små riskerar i förlängningen att bli väldigt dyra. Och det är ju ännu dyrare att behöva hantera någon som hamnat i en skuldfälla säger han.
SPF Seniorerna har tillsammans med Råd & Rön och Sveriges Konsumenter inlett ett samarbete där man som medlem kan få kostnadsfri konsumentvägledning.
Går det verkligen att till exempel lära sig ett nytt språk fastän det kan vara många decennier sedan man gick i skolan?
– Det går alldeles utmärkt, säger Lars Nyberg. Han är professor i neurovetenskap vid Umeå universitet och har sedan 1990-talet forskat om hjärnans utveckling, inte minst när det gäller minnesfunktioner. Att som äldre lära sig nya saker, vare sig det handlar om språk eller andra nya färdigheter, är inte omöjligt.
– Det kan ta lite längre tid och det kan krävas lite mer ansträngning, men hjärnan fortsätter att vara formbar livet ut.
Att lär sig nytt och koppla ihop den nya kunskapen inom ett område som man redan kan är givetvis lättare. Forskningen visar också att 80-åringar kan ha lika bra testresultat som 30-, 40-åringar.
Genom att vara aktiv och fortsätta vara nyfiken håller man hjärnan igång. Det är ett av tipsen som tas upp i det senaste avsnittet av Seniorpodden.
När de politiska partierna nu börjar planera för sina nomineringar inför nästa års val kommer inte Barbro Westerholms namn att finnas med. Efter 27 år riksdagen kommer den årsrikaste att tacka för sig. Men riksdagen främste kämpe mot ålderismen hoppas att någon annan tar vid.
– WHO säger att ålderismen är den svåraste av diskrimineringsformerna att göra något åt, trots att den kommer att drabba alla! Så det här borde egentligen vara en viktig fråga för ungdomsförbunden. För om dom gör rätt saker nu så kanske dom slipper att bli ålderristiskt behandlade när de blir 70, 80 år gamla, säger Barbro Westerholm och betonar vikten av att ta tillvara de årsrikas kunskaper och erfarenheter.
– Idag skulle jag vara en mycket kunnigare och bättre generaldirektör för Socialstyrelsen än vad jag var när jag blev det för 40 år sedan. Mycket kan man läsa i bok, papper och så men man måste leva sig till olika skeenden och problemlösningar
I detta avsnitt av Seniorpodden utvecklar Fredrik von Platen, sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, hur vi skulle kunna få en bostadspolitik som bättre anpassas till seniorers behov och hur man kan få igång en flyttkedja.
De allra flesta av landets seniorer bor idag i eget ägt boende. Av de som är 65 år eller äldre, bor varannan i villa och var femte i bostadsrätt. Att flytta till ett nytt boende på äldre dar har också visat sig vara lättare sagt än gjort. Skattereglerna vid bostadsförsäljning är en anledning till att många väljer att bo kvar i en alldeles för stor bostad. Utformningen av till exempel ett seniorboende kan vara en annan. Att förlora sin snickarbod kan också vara en anledning till att man väljer att bo kvar och som hindrar att en flyttkedja startar.
– Vi seniorer är verkligen jätteproppen Orvar i det avseendet, säger Fredrik von Platen. För att få en ändring på det krävs det såväl ändrade skatteregler som bättre planerade bostäder.
Aldrig tidigare har så många valt att handla sin varor via internet. E-handeln har formligen exploderat under pandemin. Och mest har handeln av dagligvaror ökat, som nära nog fördubblats under 2020. Apoteksvaror har den enskilt största ökningen av de olika varugrupperna och Sveriges seniorer är den åldersgrupp med största procentuella ökningen.
I det här avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Catrin Folkesson som är ansvarig för e-handeln på Apoteket Hjärtat. Hon tror att e-handeln kommer att fortsätta locka fler köpare, även om ökningen kanske inte blir lika stor den dagen som under 2020.
– Pandemin har egentligen bara skyndat på den utveckling som vi såg innan. Den störst ökning under det här året har vi sett i åldersgruppen 65 plus, säger Catrin Folkesson
I spåren av pandemin har det i många hem aktualiserats frågor som hur man ska förbereda sig för det värsta. Ett ökat intresse för att upprätta framtidsfullmakter är en sådan fråga. I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det bland annat om vad man ska tänka på när det gäller att upprätta en framtidsfullmakt eller testamente. Även frågor som handlar om nya samboförhållanden på äldre dagar är något som diskuteras. Och då finns det en hel del att tänka på, särskilt om man på äldre dagar väljer att gifta sig.
– Det finns nästa ingenting som kan ställa till så himla mycket oro i barnleden. Och då talar vi om vuxna barn i 50-, 60-årsåldern säger Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens Jurist.
– En framtidsfullmakt är en eventualitet. Det är inte säkert att den kommer till användning. Det är ju en fullmakt som träder i kraft den dag man eventuellt blir satt ur spel, men fortfarande är livet, säger hon.
Det är till exempel för sent att upprätta en framtidsfullmakt om man redan är dement. Det finns också andra aspekter att tänka på när den ska upprättas. Om den bara ska gälla vid vanliga bankärenden eller om man vill ha en mer generell framtidsfullmakt, som även gäller försäljning bostäder och fastigheter.
– Du måste vara vid fullt och sunt förstånd när den upprättas, men sedan får man inte börja använda den förrän man inte längre är det, säger Carola Erixon Gyllenmyr som i Seniorpodden ger råd om vad man bör tänka på när det gäller framtidsfullmakter, testamenten och samboförhållanden på äldre dagar.
Hur har pandemin påverkat oss? Vad har vi lärt oss? Hur ser framtiden ut efter covid-19? Det är några frågor som tas upp i det här avsnittet av Seniorpodden.
– Närheten till politikerna har vi aldrig upplevt så starkt som under det här året, säger SPFs generalsekreterare Peter Sikström, som under året haft flera möten med såväl statsministern som socialministern och ännu fler med Folkhälsomyndigheten.
Det är särskilt två frågor som han tror kommer att kunna förändras i framtiden när det gäller landets seniorer. – Ensamhet och frågor som handlar om åldersdiskriminering tror jag är något som politikerna nu har fått upp ögonen, säger Peter Sikström.
Det här avsnittet av Seniorpodden handlar om våra matvanor och hur viktigt det är som äldre att tänka på hur man äter. Det är till exempel en vanlig kommentar från äldre att man inte behöver äta lika mycket som tidigare och att man inte längre har samma aptit.
Att som överviktigt börja gå ner i vikt när man blir äldre är inte alltid ett bra tecken. Det kan nämligen betyda att det är musklerna som är på väg att försvinna. Med en stillasittande tillvaro, där inte musklerna utmanas, riskerar hälsan snabbt att försämras. Därför är det inte alltid bra när man som äldre börjar gå ned i vikt, särskilt om det är något som man tidigare har haft svårt med.
- Det är en utmaning att ta till sig bara det. För det troliga är att det är musklerna man blivit av med. Om jag inte utmanar mina muskler kommer jag att bryta ner dom i stället för att bryta ner fettet. Det säger Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket, som nyligen kommit med särskilda rekommendationer när gäller äldres matvanor.
- Vi hör jätteofta äldre personer som säger att de inte behöver lika mycket mat längre. Men det är fel, säger Inger Stevén som rekommenderar, att om man inte är lika hungrig längre när det är middag, kan man i stället äta mindre måltider vid flera tillfällen under dagen.
I detta avsnitt av Seniorpodden får vi möta Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin, som inom kort räknar med att kunna redovisa ett forskningsprojekt där man studerat om de som vistats mer i naturen än andra har klarat sig bättre under coronapandemin.
Att vi även mår fysiskt bättre av att vistas i naturen tycker hon inte är så konstigt. Att vistas i natur och grönska är bra för både kropp och själ. Men det är inte alltid som våra stadsmiljöer ger den möjligheten.
- Man bör inte ha längre än 200 meter till ett grönområde, säger Mare. Särskilt skog och träd tycks har stor betydelse för såväl vår mentala som vår fysiska hälsa. Träd gör att våra hjärnor slappnar av och verkar ha mycket större effekt än gräsmattor.
Coronapandemin, Covid-19, har den här våren ändrat allas vår vardag. Det som vi tidigare inte ens reflekterade över har på några veckor förvandlat vardagen. Men vad kommer att hända sedan, när den är över?
I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om vår psykiska hälsa i spåret av Covid-19. I ett samtal med Susanne Rolfner Suvanto från Omvårdnadsinstitutet diskuteras vad pandemin kan komma att innebära för vår psykiska hälsa.
– Jag hoppas att vi redan, innan det här är över, kan minimera det jag är rädd för; en ökad psykisk ohälsa, säger hon. Hur länge man kan klara en distansering från andra är det egentligen ingen som vet, men en sak är ju säker.
– Ingen människa mår bra av att inte ha kontakt med andra och att vara för sig själv med sina tankar.
Det här avsnittet handlar om coronapandemin. Du får bland annat höra hur några av SPF Seniorernas medlemmar har hanterat situationen, och om initiativ för att underlätta vardagen för andra.
– Jag tror att den stora lärdomen av coronautbrottet är att vi börjar ifrågasätta vad som är viktigt i våra liv säger Peter Sikström, SPF Seniorernas generalsekreterare.
Seniorpodden gästas i det här avsnittet av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som bland annat vill se en höjning av pensionsavgiften i skattesystemet. Han vill också ha en öppnare debatt om pensionerna, men vill inte lägga ner den nuvarande pensionsgruppens arbete. Kritiken mot pensionsgruppens arbete har bland annat handlat om att pensionsfrågorna inte lyfts fram i debatten, men det vill Ardalan Shekarabi ändra på.
I det är avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Madelein Månsson som inte bara berättar om vad man kan göra för att må bra. Vi får också höra hennes historia om hur hon som 62-åring för första gången besökte ett gym och hur den upplevelsen blev starten för henne som motionsledare.
Det är många, inte minst bland landets seniorer, som går i författardrömmar. Ofta handlar det om att skriva ner sin egen livsberättelse, men det handlar nästan lika ofta om att skriva deckare, romaner och barnböcker.
I slutet av förra året genomförde SPF Seniorerna sin första skrivarkurs. Marie-Louise Lindqvist och Jonas Abrahamsson var två av deltagarna på kursen. Deras planer med skrivandet var lite olika. Medan Jonas funderingar handlar om att fortsätta skriva reseberättelser, är Marie-Louises planer att skriva sin livsberättelse för sina barn.
I det här avsnittet av Seniorpodden berättar de mer om sina skrivarplaner.
Att skriva och ge ut en alldeles egen bok är en dröm för många. Det märks inte minst på intresset att gå skrivarkurser. Och det gäller inte minst för seniorer. När SPF Seniorerna arrangerade sin första skrivarkurs kom det ett 40-tal skrivsugna som under tre dagar fick ta del av redan utgivna seniorers tankar och råd inför en eventuell författardebut. Men man fick framförallt träna sig på att skriva texter av olika slag.
I Seniorpodden får vi träffa författaren Christina Gustavson, som höll i kursen. Debuten som deckarförfattare gjorde hon efter att ha gått i pension.
– Många skriver för sig själv hemma i sin kammare men jag tror att många uppskattar att det man har skrivit och kämpat med också blir läst och kanske omtyckt av någon annan, säger Christina, som i Seniorpodden berättar om sina tankar kring skrivandet.
Det byggs för få bostäder anpassade för äldre. I stället för att flytta till ett bättre boende väljer därför många äldre att bo kvar. Fredrik von Platen, arkitekt och sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, menar att en av orsakerna till den här bristen på bostäder ligger hos landets kommuner. Trots att såväl kommunerna som den enskilde tjänar på att det byggds fler bostäder anpassade för äldre.
– Skulle till exempel det allmännyttiga bostadsbolaget i kommunen se till att man gjorde bostäderna tillgängligare, skulle det bli lättnader för äldrenämnden, säger Fredrik von Platen. Dessutom gör själva byggprocessen det dyrare och det gäller framför allt nya bostadsrätter.
– Ofta är entreprenörer och byggherre samma person. I en bra process ska de vara antagonister och bevaka varandra. Och så bygger man så mycket som behövs för att kunna hålla uppe priset.
Ett sätt att bryta den här utvecklingen, och får bort de dyra mellanhänderna, är att starta en byggemenskap. I Seniorpodden berättar Fredrik von Platen mer om hur det fungerar och hur man kan sänka sina boendekostnader.
– Det finns ju många delar av pensionärernas vardag som inte kommer att bli bättre med den här budgeten.
Det säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, efter att regeringens budget för 2020 presenterades och där landets medier i allmänhet utropade pensionärerna som budgetens vinnare.
– Man har lappat och lagat en gång till, säger hon och tycker det är hög tid att se över och renovera hela pensionssystemet.
I det här avsnittet av Seniorpodden utvecklar Eva Eriksson sin syn på det svenska välfärdssystemet och vad hon anser behöver göras. Inte minst när det gäller nuvarande, och blivande pensionärer.
Många nyblivna mor- och farföräldrar har sett fram emot den dagen då de som pensionärer ska ägna sina barnbarn all sin uppmärksamhet, medan andra nu ser till sin egna, och ibland nya, fritidsintressen.
Krysmyntha Sjödin möter i sitt jobb som familjeterapeut båda sidorna. Och det är inte alltid som mor- och farföräldrarnas önskningar stämmer överens med hur deras egna barn ser på saken.
I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om rollen som mor- och farförälder - och den är inte alltid så lätt. Hur ska man då agera?
- Jag tycker att det bästa man kan göra är att rannsaka sig själv när något problem uppstår, säger hon och betonar att det är helt okej om man inte vill ta hand om sina barnbarn. I dag är det inte heller lika kravfyllt att ta hand om sina barnbarn som det kunde vara tidigare.
- Det som däremot är ett problem för barnfamiljer i dag är att de inte har några kontakter med sina mor- och farföräldrar därför att de bor så långt ifrån. Det är svårt att ställa krav på någon som bor fem timmar ifrån.
Den digitala utvecklingen innebär stora utmaningar för landets seniorer. Att inte hänga med i den tekniska utvecklingen ökar helt enkelt risken för ett utanförskap.
I rapporten "Digitalisering handlar om människor" från SPF Seniorerna, har man undersökt hur landets seniorer ser på utvecklingen där allt fler tjänster i samhället digitaliseras. I rapporten betonas det att digitalisering innebär ett livslångt lärande.
Rapporten visar också att det finns många äldre som är ointresserade att lära sig och ta del av digitala tjänster. Hur ska man då få fler äldre att ta del av, och utnyttja, den nya tekniken?– Jag tror att du ska fånga dom tidigt efter att dom har gått i pension. Det finns nog en större vilja att bibehålla den kunskap man har. Och framförallt den kunskap man får via en arbetsplats, säger Peter Sikström, generalsekreterare på SPF Seniorerna.
– Som anställd så tvingas man lära sig nytt och hänga med. Det ingår i arbetets roll att förkovra sig, säger han och betonar att man måste acceptera att alla inte vill och att man därför måste behålla de traditionella och analoga lösningarna. Programledare för Seniorpodden är Anders Lundblad.
– Att bli en kompetent patient är en nyckeluppgift för oss att driva, det säger Thony Björk som är sakkunnig i läkemedelsfrågor på SPF Seniorerna.
I det här avsnittet av Seniorpodden berättar han mer om vad man som patient bör tänka på när det gäller användning av läkemedel.
– Vi vill stärka medlemmarna i att ställa de rätta frågorna och bli mer kritiska till läkemedelsanvändning.
Under de senaste 25 åren har användning av läkemedel ökat markant. Det gäller inte minst för äldre personer och ju fler läkemedel desto större är risken för biverkningar av olika slag. Att ha koll på sina läkemedel är särskilt viktigt för äldre eftersom kroppens funktioner förändras ju äldre vi blir.
– Det är egentligen två problem som uppstår när man blir äldre vad gäller läkemedel. Det ena är förändringar i kroppen. Det andra att man har väldigt många läkemedel. Sju till tolv läkemedel är inte ovanligt när man är i 80-årsåldern, säger Thony Björk.
– Den bästa läkemedelsbehandlingen blir när läkare och patient har en bra dialog. Då vet man varför man har satt in det här läkemedlet, hur man ska använda det och hur länge man ska använda det.
Seniorpodden handlar den här gången om EU och valet till Europaparlamentet. Valdeltagandet är en av frågorna som diskuteras i podden. Dessutom berörs hur man kan driva frågor på europeisk nivå. Den viktigaste valfrågan för SPF Seniorerna handlar om äldrediskriminering. Vår målsättning är att partierna och de kandidaterna som ställer upp ska jobba mot äldrediskriminering
Att EU-medlemskapet betytt mycket för Sverige och landets seniorer är Martin Engman också övertygad om, inte minst gäller det förbättringar inom konsumentområdet.
När är det dags att ställa undan bilen för alltid och inte längre sätta sig bakom ratten? Det är en av de frågor som man kommer att ta upp i utbildningsprojektet Trafiksäkerhet för seniorer, som nu startar. Lyssna på Seniorpodden avsnitt 26 med Lars-Eric Abrahamsson på NTF, som är projektledare för Trafiksäkerhet för seniorer
Vi kommer att ställa krav och agera blåslampa på politiken Blåslampan kommer att fortsätta vara tänd. Det garanterar SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson den nya regeringen.
I en enkät inför valet lovade samtliga partier att satsa på pensioner och äldrefrågor. Men det som hittills beslutats räcker inte. Hon tycker det är dags att se över hela pensionssystemet.
- Jag är helt övertygad om att det är nödvändigt. Man lappar och lagar hela tiden, säger Eva Eriksson.
- Vi har de lägsta pensionerna i hela Norden. Och då måste man börja fundera om det är vårt system som inte riktigt fungerar, vilket jag tror det är.
Lyssna på hela intervjun i Seniorpodden där Eva Eriksson också betonar vikten av varför frågor som rör pensionssystemet är något som alla riksdagsledamöter bör engagera sig i.
Nu är Vårdcentralspatrullen på väg igen
I det här avsnittet beger sig Seniorpodden till Jönköping för ett samtal med SPF Seniorernas distriktsordförande i Jönköpingsdistriktet, Kjell Lindström.
Han är en av initiativtagarna till Vårdcentralspatrullen, som granskar hur bra regionens vårdcentraler är när det gäller vården av äldre. Den första granskningen gjordes för två år sedan och nu är det dags för en uppföljning. Idén till patrullen fick han från sina egna erfarenheter, bland annat som utredare inom vården.
- Jag har sett hur vården har prioriterat ner de äldre under de senaste fem, tio åren, säger han.
Från att tidigare i första hand ha fokuserat på att det är de mest sjuka som i första hand ska ha tillträde till vården, har det på senare år handlat om förbättrad tillgänglighet även för de med lindrigare sjukdomar.
Det har bland annat inneburit att en del vårdcentraler blivit sämre på vård av äldre. Vårdcentralspatrullen har därför blivit ett sätt att belysa hur bra vårdcentralerna är på att ta hand om äldre patienter. Och intresset är stort även från andra delar av landet, att ta efter Jönköpingsdistriktets modell.
- Om man använder våra erfarenheter och vår metod, och kanske modifierar något, kommer man ju till dukat bord, säger Kjell Lindström.
Föreningslivet har genom åren spelat en viktig roll i det svenska samhället. De stora folkrörelserna har de senaste århundradena haft stor betydelse. Men hur blir det i framtiden? Har de spelat ut sin roll?
I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om hur medlemsstyrda organisationer kan arbeta för de även i framtiden ska kunna påverka samhällsutvecklingen. Angeli Sjöström Hederberg utvecklar dessa tankar ytterligare. Tillsammans med Niklas Hill har hon skrivit boken Medlemsmodellen där man i åtta steg har utvecklat sina tankar kring hur man rekryterar, aktiverar och behåller sina medlemmar. Något som hon tycker blir särskilt viktigt, i takt med att man blir allt mer professionella inom föreningslivet som i sin nästa steg att riskerar passivisera medlemmarna.
- En av de största utmaningarna är att själv vara inspirerad. Om du har roligt kommer det att smitta. Då kommer ju fler att hänga på, säger Angeli Sjöström Hederberg, som själv är präglad av föreningsliv sedan uppväxten. Från elev- och studentkår till fackligt arbete, både som medlem och anställd.
SPF Seniorerna har tillsammans med PRO och SKPF Pensionärerna tilldelats 2 miljoner kronor från regeringen för att minska ensamheten bland seniorer. I detta avsnitt berättar projektledarna Malin Wennberg och Guy Lööv om projektet.
ID-kapning, att utgöra sig för att vara någon annan har på senare år blivit allt vanligare och är idag Sverige vanligaste brott.
I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi PA Prabert på försäkringsbolaget mySafety, som årligen undersöker ämnet ID-kapningar riktade mot privatpersoner. Han tycker inte att man enbart ska skylla ökningen av ID-kapningar på ett ökat användare av internet.
- Det finns fortfarande det här traditionella sättet att man faktiskt kidnappar vanlig traditionell post och bevakar någons brevlåda, säger PA Prabert.
Andra myter som han vill slå hål på är att det bara skulle vara rika personer som blir utsatt.
I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om äldreomsorgen och de anhörigas roll i vården. För utan anhörigvård skulle inte äldreomsorgen fungera. Så är det i dag, så var det förr och så kommer det säkert att vara i framtiden också. Samtidigt finns det i dag en oro över vad som kommer att hända med äldreomsorgen. Och de anhöriga kan få ta en än större ansvar i äldreomsorgen.
- Det är klart att om det offentliga backar tillbaka och inte uppfyller de löften som finns förankrade i lagstiftningen, då hjälper inget anhörigstöd i världen. Det säger Lennart Johansson, psykolog och forskningsledare på Äldrecentrum i Stockholm.
-Det bästa anhörigstödet är en välbyggd, generös och lättillgänglig äldreomsorg av god kvalitet, säger han, och tillägger. - Även om det är att önska sig till månen skulle jag vilja se att det byggdes fler institutionsplatser, säger Lennarth Johansson.
Att det nuvarande pensionssystemet behöver förändras är en annan fråga som flera partier är överens om. Reavinstskatten vid försäljning av bostäder är en annan fråga som tas upp. Frågor om flyttskattens betydelse för att bland annat få en större rörlighet på bostadsmarknaden har också ställts till 4000 av SPF Seniorernas medlemmar. Och flyttskatten har betydelse för om ska att flytta.
- 34000 flyttar per år blir inte av på grund av flyttskatten, säger Anna Eriksson, sakkunnig pensionsfrågor, på SPF Seniorerna.
I valenkäten får riksdagspartierna också svara på frågor om hur det nuvarande pensionssystemet fungerar.
- Det är ju intressant att alla partier mer eller mindre medger att pensionssystemet inte riktigt fungerar som det var tänkt. Men de är väldigt försiktiga att ge några konkreta besked på att till exempel på att vi ska driva en förändring på pensionssystemet utan det är ganska luddiga svar de ger, säger Anna Eriksson.
Mer välvilja än konkreta förslag när det gäller vård och omsorg. Så kan svaren på SPF Seniorernas valenkät till riksdagspartierna sammanfattas. - Alla svaren andas att dom vill göra något åt det här och det de säger låter vettigt. Men hur det här ska gå till saknas nästan alltid. Det säger Gösta Bucht, som är sakkunnig inom SPF Seniorerna när det gäller frågor inom vård och omsorg. - Vallöften i all ära, men om de inte är konkreta går de inte att följa opp och man vet inte vad som händer. Man borde bli bättre där och konkret tala om vad man vill, säger han. I det här avsnittet av Seniorpodden diskuteras svaren inom vård och omsorg i valenkäten.
News55 startade för tre år sedan av bland Artur Ringart, som tyckte att frågor som i första hand berör människor med livserfarenhet inte diskuterades.
- Jag tyckte att inga medier tog upp våra frågor. Det innebär att de inte kom upp på den politiska agendan, säger han.
Under de senaste åren har det visserligen skett en förändring. Att frågan i år har hamnat på dagordning kan säkert delvis förklaras av att det är val i höst. Löften om förbättrade villkor för landets pensionärer är också något som i stort sett alla partier nu diskuterar.
- Ja, det kan vara valfläsk, säger Artur Ringart och fortsätter.
- Om man backar bandet tio, femton år tillbaka så sa man att det var för få unga i politiken. Då gick man ut och såg till att det blev fler unga som kom in i politiken. Och det gjorde dom bra. I dag är det för få äldre i politiken. Och där anser jag att de politiska partierna har ett ansvar. Gå ut och ragga och fixa fler äldre som kan komma in i beslutsfattande församlingar. De behövs!
Möt Artur Ringart i Seniorpodden där han berättar mer om bakgrunden till News55 och vad som kommer att hända under Almedalsveckan, och därefter.
Fysisk aktivitet minskar risken för inflammationer. Och man behöver inte bli vare sig svett eller andfådd. Det viktigaste är att man rör på sig och inte blir stillasittande. - Fysisk aktivitet, generellt, har positiva effekter oavsett om man löper hög eller låg risk för utveckling av sjukdom. Det säger Fawzi Kadi, som tillsammans Andreas Nilsson vid Örebro Universitet har studerat hur motion påverkar så kallad åldersinflammation.
Inflammation i blodomloppet är en relativ vanlig åkomma hos äldre och kan leda till förhöjda värden av blodsocker, blodfetter och blodtryck. I förlängningen ökar det risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Redan vid ett långsamt gångtempo kunde man konstatera positiva effekter av att röra på sig.
- Det är ju förändringen från att vara stillasittande till att bli lite mer aktiv som ger de stora förändringarna, säger Andreas Nilsson och betonar att det aldrig är för sent att börja motionera.
I det här avsnittet av Seniorpodden berättar de båda forskarna mer om vad de kommit fram till och nästa steg blir att studera matvanornas betydelse för äldres hälsa.
- Det är inte rimligt att den som har arbetat hela sitt liv ska ha mindre att leva av än den som inte har arbetat.
Det säger SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson i Seniorpodden, som den här gången handlar om höstens riksdagsval. Pensionerna har under de senaste månaderna seglat upp som en fråga där i stort sett alla partier lovar mer till pensionärerna.
- Jag är övertygad om att det menade man inte heller när man gjorde om pensionssystemet att det skulle få sådana effekter. Men det har ju hänt så oerhört mycket runt pensionssystemet under de här åren.
- Så utifrån vårt perspektiv är det nödvändigt att se över pensionssystemet och att man tar det i beaktande att det måste löna sig att arbeta, säger Eva Eriksson, som nu tycker det får vara slut på lappande och lagande och nu ta de stora greppen och se över hela pensionssystemet.
Som ordförande i SPF Seniorerna argumenterade Christina Rogestam ofta om att det behövs fler seniorer i Sveriges riksdag. Samtidigt som medelåldern fortsätter att stiga har vi idag en rekordung riksdag.
Inför höstens val till riksdagen står hennes namn på andra plats på centerpartiets riksdagslista i Fyrbodal, Västra Götaland.
- Seniorerna är ju ändå 26 procent av väljarna, säger hon.
Visserligen tror hon att de yngre riksdagsledamöterna kan besluta om frågor som rör seniorer, och pensionärers, liv. Men det finns en hake.
- Seniorer har en helt annat livserfarenhet, man har varit med om mycket mer om man är senior. Och det behöver finnas representanter för alla åldersgrupper i riksdagen.
I ett 15-tal kommuner runt om i landet hjälper dessa ungdomar till att lotsa framför allt seniorer in i den digitala världen.
- Den tekniska utvecklingen tar ju aldrig slut. Det finns ett ständigt behov av att lära, säger Gunilla Lundberg och poängterar att de nyanlända samtidigt behöver träna upp språket.
- Vi vet ju också att seniorer har ett behov av att lära sig IT, säger hon.
En av teamledarna inom it-guide är Esra Yildirim från Kurdistan. När hon började som it-guide för snart tre år sedan var det för att få ett jobb vid sidan av studierna. Och hennes engagemang går det inte att ta miste på.
- Jag trivs väldigt bra och tycker det är jätteroligt att kunna hjälpa seniorer med deras it-frågor, säger hon.
- De vanligaste frågorna handlar om e-post och sociala medier. Behovet är stort och de som kommer hit är så tacksamma för den hjälp de får, säger Esra Yildirim.
Beskedet om sänkta pensioner fick tidigare anställda i kommuner och landsting att ilskna till. Ett 20 år gammalt avtal där tjänstepension och den allmänna pensionen skulle samordnas var orsaken till att närmare 150 000 pensionärer skulle få sänkta pensioner under 2018.
Så småningom kom också arbetsgivaren Sveriges kommuner och landsting, SKL, fram till att tolkningen av avtalet inte var rimlig och beslutade att återställa tjänstepensionen till 2017 års nivå.
Både SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna engagerade sig i frågan.
I Seniorpodden får vi möta Berit Bölander, ordförande i SKPF Pensionärerna, som inte tror att SKL hade ändrat sig lika snabbt om inte SKPF pensionärerna tillsammans med SPF Seniorerna hade agerat.
Han var tidigare generaldirektör på dåvarande Riksförsäkringsverket under 15 år. Och var i högsta grad engagerad i tillkomsten av vårt nuvarande pensionssystem, men det blev inte som han ville.
När det gamla ATP-systemet skulle ersättas ville han till exempel att man skulle behålla vissa delar som han ansåg fungerade.
På senare år har han blivit en flitig debattör och kritiker av pensionssystemet, vilket han bland annat beskriver sin bok Pensioner på villovägar.
I det här avsnittet av Seniorpodden får vi möta KG Scheman. En fråga som engagerar är synen på avgifternas storlek och något han förundrats över.
Bedrägerier kopplade till internethandel är den typ av som ökat mest under de senaste åren. Av de närmare 200 000 bedrägerier som anmäldes förra året svarar de som kan kopplas till internethandel för cirka 40 procent. Och i stort sett inget fall leder till åtal, men det finns enkla sätt att skydda sig på.
- Genom att stänga våra kort för handel på internet. Och när vi vill handla ber vi banken att öppna kortet, det säger Anna-Lena Tapper på polisen Nationella bedrägericenter.
I Seniorpodden ger hon fler tips om hur man undviker att bli lurad.
- Det är lätt att bli lurad och det gäller att tänka i flera led, säger hon. - Det gäller till exempel att se situationen och inte personen. Jag tror att det är bra att vara mentalt förberedd då blir man mindre rädd och känner sig säkrare när man vet hur man ska hantera olika situationer, svarar Anna-Lena Tapper på frågan om man ska gå omkring och vara misstänksam mot dem man möter.
- Vi är så parfixerade. Och det stöttas av media och annonser. Alla som vill sälja någonting vill gärna visa upp ett lyckligt par.
Det säger Malena Ivarsson i det här avsnittet av Seniorpodden. Hon tycker att vi har för få bilder av när det gör ont och när det misslyckas, och vad det kan innebära för utveckling.
I vanliga fall har hon bland annat en frågespalt i Senioren och av de vanligaste frågorna hon får från läsarna handlar om ensamhet. En annan återkommande fråga, främst från män, handlar om potensmedel. Och där varnar hon från att handla dessa på nätet.
I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi Ingmar Skoog, som forskar om olika aspekter av åldrandet. Han är professor, psykiatriker och föreståndare för Age Cap på Göteborgs universitet och myntade för en tid sedan begreppet 70 det nya 50
Allt fler svenskar väljer att, som pensionärer, flytta utomlands. I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi en av dem. För Nils Ingvar Lundin var valet lätt. Den nya adressen blev Frankrike Provence och Hyères. Och hans viktigaste råd till den som funderar på ett pensionärsliv utanför Sverige är enkelt.
- För mig är det en absolut nödvändig del. Om man flyttar till ett annat land så måste man ju kunna bli integrerad, säger han. Och då är det intensivkurs som gäller om man inte kan det nya språket, oavsett vilket land man väljer.
Klimatet, han kallar sig klimatflykting, och det franska köket, vägde tungt i val av nytt hemland för Nils Ingvar. Men han poängterar också att redan hans liftarresor i ungdomen gick ofta till Frankrike.
- Jag gjorde sju liftarresor runt i Europa och hamnade här i Hyères några gånger, eftersom jag träffat några franska vänner i Ängelholm som bodde härnere, säger Nils Ingvar Lundin och berättar att de fortfarande träffas regelbundet
Bra vård och omsorg kan bli bättre - Tryggheten i vården måste bli bättre och då är samverkan viktig. Det säger Gösta Bucht, professor i geriatrik och expert i vård- och omsorgsfrågor inom SPF Seniorerna. I det här avsnittet av Seniorpoden handlar det om dessa frågor och det finns mycket att förbättra, även om han anser att vi har en bra äldreomsorg i Sverige. Men kompetensen inom äldreomsorgen måste bli bättre. - Allmän kompetens om åldrandet måste bli bättre, oavsett var man är i systemet, säger han. Att man betraktar äldre som ett kollektiv som kan behandlas som ett kollektiv är en annan uppfattning som han vill ändra på. - Det är ju egentligen precis tvärtom. Vi är ju väldigt olika varandra och har olika funktionsförmågor, säger Gösta Bucht och påpekar att om man ska skriva en lag kan man helt enkelt inte tala om en funktionell ålder.
- Medlemsregistret har varit någonting som hållit mig vaken många, många nätter det senaste halvåret. Det säger Peter Sikström, SPF Seniorernas generalsekreterare som inför den kommande kongressen förväntar sig frågor kring detta, men påpekar samtidigt att det idag ser mycket bättre ut.
- Det är klart att det fortfarande finns en del mindre problem. När man rättar på ett område i ett så stort register så händer det saker i en annan del som vi har svårt att förutse, säger han och räknar även med en debatt kring den föreslagna höjningen av medlemsavgiften på 30 kronor.
99 motioner har delegaterna att besluta om och ett antal programpunkter om de kommande årens inriktning för SPF Seniorerna. Förutom vård- och omsorg och ett konsumentpolitiskt program ett om som handlar om seniorrespekt.
- Vi måste sluta att se äldre som en börda i samhället. De är oerhörd tillgång. Idag är det ekonomiska frågor som styr, men det är det vi vill ändra på; synsättet hur vi ser på äldre, säger Peter Sikström
-Jag fick ju bra draghjälp av Fredrik Reinfeldt. Han kom till studion en morron. Han hade själv bett om att få komma och det sker inte så ofta. Så vi förstod att det var något speciellt, men vi fick inte veta vad.
Det berättar journalisten Marianne Rundström i Seniorpodden, när hon beskriver reaktionerna på hennes bok Passé - den ofrivillige pensionären. Och det Reinfeldt hade att berätta var att svenskarna måste ställa in sig på att jobba till 75.
- Jag höll på att lyfta ur stolen. Jag fick ju 10 arbetsföra år till, säger hon, men betonar samtidigt att det är oerhört stora skillnader där vissa arbetsgrupper knappt orkar arbeta till de är 60.
Nu lämnar hon i alla fall SVTs gomorronsoffa, men sluta arbeta tänker hon inte göra.
I det tredje avsnittet av Seniorpodden handlar det om den åldersnoja som i hög grad har kännetecknat det svenska arbetslivet, men kanske är det på väg att ändras.
I det andra avsnittet av Seniorpodden möter vi Fredrik von Platen, arkitekt och tidigare biträdande generaldirektör på Boverket. Numer är Fredrik sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna. Att de idag så höga bostadskostnaderna gör det svårt för seniorer att finna en ny lämplig bostad, finns det flera orsaker till, anser han. Inte minst när det gäller nya bostadsrätter.
För att hitta orsaken till den här utvecklingen får man gå tillbaka till 1990-talet då det inte byggdes så mycket.
I det första avsnittet av Seniorpodden diskuteras den för pensionärerna kanske viktigaste frågan; ekonomin och varför det nuvarande pensionssystemet måste ses över. Och det behöver göras omgående.
Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna, utvecklar också frågan om varför det är viktigt att få en jämnare åldersfördelning i riksdagen.
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.