Sex på arbetstid

Hur lär vi barn och unga om mens? Vilka frågor har barn? Och hur skapar vi ett menskligare samhälle?

Sanna Vanno från organisationen Mensen gästar oss och pratar om MENSkliga rättigheter. Om rätten att få rådgivning om mensskydd, att veta hur kroppen fungerar och rätten till en infrastruktur och stöttande normer som gör livet lättare för alla med mens. 

Sanna Vanno

Vad är egentligen mens? Varför får man mensvärk? Och när behöver vi i hälso- och sjukvården prata mens?

I det här avsnittet pratar vi med barnmorskan Sofia Wickstrand Linhem om vad mens är och vad som händer i kroppen när man har mens. Vi pratar också om vad som är normalt och när vi behöver reagera. 

Sofia Wickstrand Linhem

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla kollektiva normer och värderingar, i synnerhet kring kön och sexualitet. 

I det här avsnittet pratar vi med Eivan Heidari, barnmorska på ungdomsmottagningen i Angered och Regionalt stödcentrum heder. Vi pratar om hur heder ser ut i människors vardag, hur vi i vården kan ställa frågor och göra riskbedömningar och hur vi kan hjälpa personer som är utsatta. 

Eivan Heidari

Premenstruellt syndrom, PMS, innebär att man får kroppsliga och mentala besvär innan mens. Det kan handla om irritation, humörsvängningar och svullna bröst. De allra flesta får någon typ av besvär men för en del kan lidandet vara så stort att man behöver söka hjälp. I det här avsnittet pratar vi om PMS och premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, med farmakologen och professorn Elias Eriksson. 

Elias Eriksson

Onani, eller självsex, är ett bra sätt att lära känna sin kropp och sin lust och är för de allra flesta det första mötet med sin sexualitet. I det här avsnittet pratar vi om onanins historia, om tabun och tystnad men också om onanitekniker, lust och om hur vi i hälso- och sjukvården kan prata om onani. Gäst i programmet är leg. psykoterapeuten och sexologen Kalle Norwald. 

Kalle Norwald

En sexuell dysfunktion kan vara det första tecknet på hjärt- och kärlsjukdom och kan uppstå flera år innan andra besvär upptäcks. Många som lever med hjärt- och kärlsjukdom har en påverkan på sexualiteten. Det handlar inte bara om sexuell dysfunktion utan även om rädsla att trigga ett hjärtstopp vilket gör att en del helt har slutat ha sex. I det här avsnittet pratar vi med Tiny Jaarsma, professor i vårdvetenskap vid Linköpings universitet. Tiny berättar att det går jättebra att ha sex även om man haft en hjärtinfarkt men att patienter behöver få mycket mer information om sexuell hälsa kopplat till sin sjukdom. 

Tiny Jaarsma

Pedofil störning är en psykiatrisk diagnos för personer som har varaktigt sexuellt intresse för barn. Gäst i programmet är Katarina Görts Öberg som är psykolog, sexolog och enhetschef vid Karolinska universitetssjukhusets klinik Anova. Anova är en specialistmottagning som bland annat arbetar med medicinska och psykoterapeutiska behandlingar för personer med pedofil störning. Anova ansvarar också för den nationella hjälplinjen PrevenTell dit personer kan ringa som har en oönskad sexualitet. I avsnittet pratar vi bland annat om deras behandlingsmetoder, pågående forskning och om hur vi inom hälso- och sjukvården ska få redskap för att nå personer som har tändningsmönster mot barn. 

Katarina Görts Öberg

Idag finns många olika preventivmedel för personer med livmoder och ansvaret har länge legat på framför allt kvinnor att skydda sig mot oönskad graviditet. Men snart kanske det blir ändring på det?

I det här avsnittet pratar vi om hormonella preventivmedel för män. Gäst i programmet är Annette Aronsson, en av forskarna i en internationell studie om en preventivmedelsgel för cismän. Med i programmet är också Sofia Hammarström, forskningsansvarig på Kunskapscentrum för sexuell hälsa, som pratar om allmänhetens attityder.

Vill du läsa mer finns här en länk till den forskning som Sofia refererar till. 

Annette Aronsson och Sofia Hammarström 

Hur kommer det sig att så många som skulle behöva ett preventivmedel inte har ett? Hur vet man vilket som passar bäst? Och hur kan vi bemöta gamla myter och föreställningar om preventivmedel?

Idag finns det många sätt att skydda sig mot en oönskad graviditet. I det här avsnittet pratar vi om våra mest effektiva preventivmedel, LARC, det vill säga långtidsverkande preventivmedel. Gäst i programmet är tidigare mödrahälsovårdsöverläkaren och gynekologen Joy Ellis. 

Joy Ellis

Att gå till tandläkaren kan väcka kroppsliga minnen av tidigare sexuella övergrepp. Känslan av att vara fastlåst av en annan människa. I det här avsnittet pratar vi om reaktioner som kan uppstå i tandläkarstolen och hur vi kan lära oss att upptäcka dem. Och hur tandvården kan göra för att skapa tillit och trygghet i en utsatt situation. Gäst i programmet är Eva Wolf, docent och specialist i endodonti. 

Eva Wolf

Arbetar du inom tandvården och är intresserad av att lära dig mer? Föreläsning: "När tandvården blir en trigger. Hur uppmärksammar och bemöter du våldsutsatta patienter?"  Maila Eva Wolf för mer information. 

En av våra starkaste samhällsnormer är tvåsamhetsnormen. Det här avsnittet handlar om att leva flersamt och vad hälso- och sjukvården kan behöva tänka på för att möta flersamma personer på ett bra sätt. Och att inte förutsätta att alla vill leva monogamt. Gäst i programmet är Tanja Suhinina, leg. psykolog och sexolog. I programmet pratar vi bland annat om relationsnormer, svartsjuka, fördelar med att ha flera nära relationer och vad man kan behöva tänka på i behandling.  

Tanja Suhinina

Asexuell betyder olika för olika personer men det gemensamma är ofta att man saknar sexuell attraktion till andra. I det här avsnittet pratar vi med Rebecka Göransson, kurator och sexolog. Vi pratar om obligatorisk sexualitet och vad skillnaden är mellan att sakna lust och att vara asexuell. Vi pratar också om vanliga fördomar som asexuella möter och hur vi inom hälso- och sjukvården kan göra för att öppna upp för samtal om asexualitet. 

Rebecka Göransson

Varför söker män sällan vård för sexuella problem? Och hur påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och föreställningar om män, den vård som ges? Gäst i programmet är Tommy Pherson, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och som har forskat om män, maskuliniteter och vården för sexuell hälsoproblematik.

Tommy Pherson (foto: Per Wetterstrand)

I det här avsnittet pratar vi om hur vi inom hälso- och sjukvården kan prata med unga om deras porrkonsumtion. Med i programmet är barnmorskan Anna Flood och kuratorn Emma Hinnersson som arbetar både på en ungdomsmottagning och mottagning för unga män. De berättar om vanliga teman de möter kopplat till porr, hur vi kan ställa frågor på ett bra sätt och hur vi kan bemöta ungas funderingar. 

Anna Flood och Emma Hinnersson

Detta avsnitt handlar om barn och ungas konsumtion av porr och hur vi kan prata med unga om pornografi. Avsnittet lyfter inte perspektiv kring produktion av porr och de förhållanden som finns inom porrindustrin.

Det här avsnittet handlar om Barnombudsmannens kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga. Med i programmet är Kim Ringmar-Sylwander, forskare och projektledare för kartläggningen och Kalle Röcklinger, sakkunnig inom utbildningar på RFSU. Det här är första avsnittet av två om barn och ungas konsumtion av porr, i nästa avsnitt pratar vi om hur vi inom hälso- och sjukvården kan möta ungas frågor och funderingar.

Länk till Barnombudsmannens rapport

  Kalle Röcklinger                             Kim Ringmar-Sylwander (Foto: Stockholms universitet)

Detta avsnitt handlar om barn och ungas konsumtion av porr och hur vi kan prata med unga om pornografi. Avsnittet lyfter inte perspektiv kring produktion av porr och de förhållanden som finns inom porrindustrin.

Det här avsnittet handlar om infektioner som överförs vid sex. Vi pratar om klamydia, syfilis, gonorré och den mer okända infektionen mycoplasma genitalium. Självklart pratar vi också om apkoppor. Programmet gästas av smittskyddsläkaren Peter Nolskog och eftersom Peter är historieintresserad så pratar vi inte bara om hur det ser ut idag utan även om hur könssjukdomar har påverkat oss genom historien.  

Statistik och information ändrar sig snabbt, här kan du läsa om vad som är aktuellt kring apkoppor just nu:  Sjukdomsinformation om apkoppor — Folkhälsomyndigheten 

Peter Nolskog, Smittskydd Västra Götaland

Varför vet vi så lite om vulvan? Och varför har så många problem med klåda, smärtor och svamp? I det här programmet pratar vi om vulvans olika delar, vad som händer i vulva när vi är sexuellt upphetsade och hur man bäst tar hand om sin vulva. Gäst är Siri Lindqvist, som arbetar som barnmorska och sexolog på en ungdomsmottagning samt är doktorand vid Göteborgs Universitet.

Siri Lindqvist

Nästan alla med penis kommer någon gång under livet att få svårigheter att få eller behålla sitt stånd. Erektil dysfunktion kan bero på en underliggande sjukdom men har ofta en psykologisk orsak som stress eller oro. I det här avsnittet pratar vi om hur erektion fungerar och vilken hjälp som finns när det inte fungerar. Vi pratar också om hur normer kring maskulinitet och sexualitet påverkar.

Gäster i programmet är Oskar Willner, allmänläkare samt Anneli Sundgren och Lotta Johansson, sexologer. Alla tre arbetar på Sexualmedicinskt centrum, Västra Götalandsregionen. 

Oskar Willner                         Anneli Sundgren och Lotta Johansson

SRHR-bussen är en rullande mottagning för sexuell och reproduktiv hälsa. I bussen kan invånare bland annat ta cellprov, testa sig för könssjukdomar och prata om sin sexuella hälsa. I det här avsnittet berättar barnmorskorna Sara Holm och Sofia Wickstrand Linhem om vikten av uppsökande vård för att nå personer som andra mottagningar har svårare att nå. Det finns ett stort behov av att prata om sexuell hälsa vilket blir tydligt när de är ute med bussen. 

SRHR-bussens webbplats

Sara Holm och Sofia Wickstrand Linhem, legitimerade barnmorskor på SRHR-bussen.

Diabetes kan påverka den sexuella hälsan på olika sätt. Det kan handla om erektil dysfunktion, torra slemhinnor och påverkan på lusten och förmågan att få orgasm. Det finns mycket forskning om hur diabetes påverkar sexualiteten hos cismän men inte lika mycket forskning när det gäller ciskvinnor. Vi vill därför lyfta kvinnors sexuella hälsa lite extra i det här avsnittet. 

Avsnittet gästas av Anne-Marie Wangel som är lektor i vårdvetenskap vid Malmö universitet och har forskat om sexuell hälsa och kvinnor med diabetes. 

Anne-Marie Wangel

Fysioterapi kan förbättra både styrka, kondition och rörlighet. Det kan också minska smärta, trötthet och leda till en mer positiv kroppsuppfattning. Alla dessa aspekter kan också bidra till ökad lust och sexuell funktion.

I det här avsnittet pratar vi om hur fysioterapi kan förbättra sexuell hälsa. Vår gäst är Anna Bjarnegård Sellius som är fysioterapeut på Sexualmedicinskt centrum och som undervisar framtida fysioterapeuter på Göteborgs universitet. 

Anna Bjarnegård Sellius

Hur påverkar droger som amfetamin och heroin människors sexualitet?

I det här avsnittet pratar vi med Bengt Svensson, professor i socialt arbete, som har forskat om missbruk och sexuell hälsa. Vi pratar om hur en del droger kan förstärka sexuella upplevelser och andra fungera dämpande. Vi pratar också om behandling och hur oro för att inte kunna ha sex utan droger kan påverka möjligheten till ett drogfritt liv. 

Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet

Analsex är en sexuell praktik som kan innebära väldigt olika saker och som kan ge njutning för många. Det är också en sexuell praktik som det kan finnas mycket föreställningar kring och som gör att vårdgivare kan känna sig osäkra kring vilka råd de kan ge till patienter. I det här avsnittet pratar vi om analsex med Per Andreas Persson som är sjuksköterska och sexolog på Sexualmedicinskt centrum. Vi pratar också med "Analkanalens beskyddare", Mattias Block som är överläkare och specialist inom kolorektal kirurgi. Med Mattias pratar vi om hur sexualiteten och förmågan att ha analsex kan påverkas av till exempel olyckor och tarmsjukdomar. 

Mattias Block                                       Anna Skoglund och Per Andreas Persson

Hur funkar det att inleda relationer och skaffa barn om man är beroende av stöd och service enligt LSS? Och hur ska man våga inleda en intim relation om man inte har tillräckligt med stöd för att sköta sin egen hygien? Och vad spelar det för roll om det finns 100 personer på en bar som vill ligga med en, om man inte kan komma in på baren? I det här avsnittet gästas vi av Christine Bylund, doktorand vid Umeå universitet. Christine forskar om makt, funktionalitet och sexualitet och hur det hänger ihop. I avsnittet pratar vi om funktionsmaktsordningen och LSS och hur det påverkar människors rätt till sexuell hälsa, familjeliv och relationer. 

Christine Bylund, doktorand i etnologi vid Umeå universitet

Minoritetsstress kallas den stress som personer som bryter mot normer kan uppleva till följd av negativa erfarenheter och oro för att bli utsatt för till exempel våld och diskriminering. I det här avsnittet pratar vi med Hanna Wallensteen som är legitimerad psykolog och som ofta föreläser om minoritetsstress och rasism. Vi pratar med Hanna om hur människor påverkas av att leva med minoritetsstress och mötas av rasism i sin vardag. Hur påverkas människors sexualitet och relationer? Och hur kan vi skapa trygga vårdmöten både för personal och patienter?

Hanna Wallensteen

Preexpositionsprofylax, PrEP, är ett läkemedel som tas i förebyggande syfte för att inte få hiv. I Sverige har PrEP skrivits ut i några år nu, framförallt till män som har sex med män och som har en ökad risk att få hiv. 

I det här programmet pratar vi både med överläkaren Petra Tunbäck och "Peter" som berättar om sina egna erfarenheter av att använda PrEP. 

Petra Tunbäck, överläkare vid verksamheten för Hud- och Könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad händer när sexbehovet i en relation är ojämn? När den ena partnern har en hög sexlust och den andra väsentligt lägre lust?

I det här avsnittet pratar vi med Hanna Möllås som är leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog och som ofta möter par där lusten och sexlivet inte fungerar. I programmet pratar vi om hur vi kan ställa frågor om lust, vad sensibilitetsträning är och när minskad lust är ett tecken på ohälsa som behöver utredas. 

Hanna Möllås

Hur har man ett bra säkrare sex samtal med patienter? Och hur funkar en kondomeria? 

I det här avsnittet gästas vi av Per-Andreas Persson, sjuksköterska och sexolog på Sexualmedicinskt centrum, som nyligen skrivit en handbok om säkrare sex som riktar sig till vårdpersonal. 

Du hittar handboken Säker, säkrare, säkrast här

Per-Andreas Persson, verksam både på Sexualmedicinskt centrum och Kunskapcentrum för sexuell hälsa

Slidkrans, samtycke, ickebinär och abort är några ord som är aktuella i tolksituationer där inte bara betydelsen av orden är viktigt utan även ordens laddning. Vad händer i vårdmötet om ett ord, när det tolkas får en negativ laddning, kanske till och med blir kränkande?

Det här avsnittet handlar om SRHR-tolkar. Vilken specifik kunskap de har och på vilket sätt SRHR-tolkar är nycklar för att låsa upp människors rättigheter till information, vård och service gällande sexuell- och reproduktiv hälsa. Gäster i programmet är Roshna Walee som är auktoriserad sjukvårdstolk och SRHR-tolk och Malin Askhamre, projektledare för utbildningen Tolkbart som utbildar SRHR-tolkar. 

Läs mer om SRHR-tolkar här

Roshna Walee                                                Malin Askhamre

Sex mot ersättning handlar om att genomföra sexuella handlingar i utbyte mot någon typ av ersättning, till exempel pengar, mat, droger eller husrum. I det här programmet pratar vi om hur den allmänna hälsan och den sexuella hälsan kan påverkas och vilken hjälp som finns att få. Vi pratar också om hur viktigt det är att vidga bilden av vilka som säljer sex för att kunna fånga upp och hjälpa personer i behov av vård och stöd. 

Gäster är Catrin Schultz från Mikamottagningen och Eva Damberg från SMC Pilen på Sexualmedicinskt centrum. Båda möter varje dag personer som har erfarenheter av sex mot ersättning och sex som självskada. 

I programmet lyfts Nationell Metodstöd där du som yrkesverksam kan få vägledning och rådgivning gällande sex mot ersättning och människohandel: https://www.nmtsverige.se/

Eva Damberg och Catrin Schultz.

Det här är andra delen om Könsstympning. Del 1 handlar om vad könsstympning är och vilka konsekvenser ingreppet kan ge. 

I det här avsnittet pratar vi om vilken hjälp som finns att få för de som har besvär. Vi pratar också om tystnadskultur, hur vi kan ställa frågor till patienter och hur avgörande ett bra bemötande är. Medverkar gör Cecilia Berger, gynekolog och biträdande överläkare vid Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. 

Cecilia Berger. Foto: Ulf Sirborn

Varje år genomförs omkring 4 miljoner könsstympningar runt om i världen. De allra flesta ingreppen utförs utan någon som helst bedövning. Många utvecklar PTSD som följd.

Andra vanliga konsekvenser är svårigheter att kissa, ont vid mens, ont vid sex och psykosexuella problem. 

Gäst i programmet är Cecilia Berger, gynekolog och biträdande överläkare på Amelmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm.

Det här är första delen av två avsnitt om Könsstympning. 

Cecilia Berger. Foto: Ulf Sirborn

Allt för många går med förlossningsskador som inte har läkt och som påverkar stora delar av livet. En del har ont vid sex, många har urinläckage och en del behöver stoppa in en tumme i slidan för att kunna bajsa. 

I dagens avsnitt pratar vi med Eva Uustal som är överläkare i gynekologi och obstetrik vid Universitetssjukhuset i Linköping. Vi pratar om varför skador uppkommer, hur de kan undvikas och åtgärdas. Vi pratar också om den skam som både patienter och vårdpersonal har och som gör att det fortfarande är så tyst om förlossningsskador. 

Eva Uustal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Alla som varit utsatta för sexuella övergrepp har rätt att få hjälp och stöd. Det är aldrig för sent att bearbeta erfarenheter av sexuella övergrepp, oavsett om det har gått kort eller lång tid. 

I det här avsnittet pratar vi med Alexis Gainza Solenzal som är psykolog och arbetar på Sexualmedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen. Vi pratar om hur sexualiteten och hälsan kan påverkas och vilka vanliga symtom och reaktioner man kan få efter ett övergrepp. Alexis berättar också om hur vi kan fråga patienter om erfarenheter av övergrepp och hur en behandling kan gå till.

Alexis Gainza Solenzal, psykolog på Sexualmedicinskt centrum 

Det här avsnittet handlar om hur gravid och förlossningsvården kan bli mer inkluderande för hbtqi-personer. 

Gäst i programmet är Felicitas Falck som är läkare och forskar om män och ickebinäras erfarenheter av graviditet och förlossning. Senare i programmet gästas vi också av Therese Sandin, som är barnmorska och arbetar med föräldrastöd i projektet Regnbågsfamiljer i väntan. På den här hemsidan hittar du projektets superfina filmer om att vänta barn och bli förälder: https://bliforalder.rfsl.se/ .

   Felicitas Falck                             Therese Sandin (Foto: Ulrika Campbell)

Vad har egentligen BDSM med vården att göra?

För att kunna ge bra vård behöver vi som vårdpersonal kunna skilja på när det handlar om gemensam njutning och samtycke och när det handlar om övergrepp och dåliga upplevelser.

Programmet gästas av Charlotta Carlström, doktor i socialt arbete, som har forskat om BDSM och ofta möter och svarar på hälso- och sjukvårdpersonalens frågor. Hur ska vi skilja på självskada, våld och BDSM? Hur vet vi att det finns ett samtycke? Vad är viktigt i bemötandet för att BDSM-utövare ska våga söka vård? Och hur ska vi ställa frågor på ett bra sätt?

Charlotta Carlström, doktor i socialt arbete vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier. 

Vad händer med relationen när den ena partnern börjar glömma bort saker, går vilse och får svårigheter att uttrycka sig? 

Det här avsnittet handlar om Alzheimer och intimitet, sexualitet och relationer. Alzheimer är den allra vanligaste demenssjukdomen och ungefär 100 000 personer lever med sjukdomen i Sverige idag. 

Programmet gästas av Linn Sandberg som har intervjuat par där den ena personen lever med en Alzheimerdiagnos. I programmet får vi veta hur sexualiteten kan påverkas av en diagnos och vilken roll intimitet och sex kan ha i en relation som samtidigt hanterar en progressiv sjukdom. 

Programmet producerades i samarbete med RFSU.

Linn Sandberg är docent och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola och har forskat om Alzheimer och relationer. 

Alla har rätt till en god sexuell hälsa. Även de som bor på ett äldreboende ska ges förutsättningar att kunna bejaka sin sexualitet. Där har personalen på boendet ett viktigt ansvar. Men hur långt sträcker sig det ansvaret? Och hur kan självbestämmande, ömsesidighet och integritet värnas?

Gäst i avsnittet är Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och sakkunnig på RFSU. Suzann har under de senare åren haft ett stort fokus på äldre personers rätt till sexualitet och har både utbildat och genomfört intervjuer och fokusgrupper med personal inom äldreomsorgen.

Programmet  producerades i samarbete med RFSU.

Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och sakkunnig på RFSU.

Suzann har nyligen varit med och tagit fram skriften “Länge leve lusten – kropp och sex för seniorer”, som är producerad av RFSU i samarbete med pensionärsorganisationerna SKPF, SPF och PRO. Den kan beställas här:

https://rfsu.ineko.se/se/l%C3%A4nge-leve-lusten

Din patient har just fått ett besked om prostatacancer – vad ska nu hända med sexlivet?

Som vårdgivare kan du stötta de patienter som undrar. För det finns vägar till lust och njutning också efter behandlingen. I den här podden får du veta allt om hur den sexuella hälsan påverkas av sjukdom, operation, strålbehandling och hormonförändringar. Programmet gästas av Carina Danemalm Jägervall som är uroterapeut och sexualrådgivare. Vi pratar bland annat om prostatans funktion för sexualiteten och om orgasm utan erektion.

Programmet har producerats i samarbete med RFSU (www.rfsu.se). 

Carina Danemalm Jägervall, här iklädd mustasch som en del av #mustaschkampen som pågår under november för att öka kunskap om prostatacancer och bidra till forskning, utveckling och bättre vård.

Klimakteriet är en fas i livet som hälften av oss någon gång ska gå igenom. För en del är det en befrielse och för andra en sorg. En del har knappt några besvär alls och andra har så stora besvär att hela livet påverkas. I det här avsnittet pratar vi inte bara om torra slemhinnor, sömnsvårigheter och värmevallningar utan även om hur lusten och sexualiteten kan påverkas av att östrogenet sjunker i kroppen.

Programmet gästas av Anna Wängborg, barnmorska och vårdenhetschef på Kungälvs gynekologimottagning

Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen men för många är religion en stor del av vardagen. Hur påverkas sexualiteten av religion och tro? Vad behöver vårdpersonal veta om kopplingen mellan religion och sex för att bättre kunna förstå patienten och ställa rätt frågor?

I detta avsnitt pratar vi med Hanna Möllås som är leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog. Hanna har också en vidareutbildning i teologi och religionsvetenskap och möter ofta troende som har funderingar kring sex och samliv. 

Hanna Möllås, leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog. 

Många av våra vanligaste läkemedel kan ge biverkningar som påverkar människors sexualitet. Det kan till exempel handla om torra slemhinnor i slidan, svårt att få stånd och minskad lust. Sexuella biverkningar kan ibland påverka sexlivet så mycket att en del personer helt slutar ta sina mediciner.

Hur kan vi informera och prata om sexuella biverkningar och hur kan vi hjälpa de som drabbas? 

I det här avsnittet medverkar Mats Holmberg som arbetar som androlog och endokrinolog på mottagningen ANOVA på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Anova

För några år sedan ledde smittspårningar av klamydia till olika hem för vård och boende, så kallade HVB. Man upptäckte då att en liten grupp ungdomar stod för en stor del av all klamydia. Det handlade om unga med stor sexuell ohälsa men som vården inte riktigt uppmärksammat tidigare. Den här upptäckten la grunden till SEXIT. 

SEXIT är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att unga som är sexuellt risktagande eller utsatta och/eller personer med erfarenhet av våld, ska identifieras och erbjudas relevant vård och stöd. I programmet medverkar Sofia Hammarström, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och doktorand vid Linköpings universitet. Sofia är en av grundarna till SEXIT och forskar även i projektet.

Här hittar du information om SEXIT:

https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/kunskapscentrum-for-sexuell-halsa/utbildningar/catch-up-sexit/

Sofia Hammarström, utvecklingsledare och doktorand

Det här avsnittet handlar om skadereduktion i relation till chemsex. Chemsex innebär att ta droger i sexuellt syfte, ett fenomen som har ökat i Sverige de senaste åren.

Vi har bjudit in socionomen Emil Briones Ahlén som är projektledare för Sveriges enda chemsexmottagning på RFSL Stockholm. Vi pratar om vad chemsex är, hur man minskar skadorna och vilken hjälp som finns att få.

Läs mer om chemsex och mottagningen här: https://sexperterna.org/fakta/chemsex/

Emil Briones Ahlén

Vi är mitt i en global kris. Coronaviruset sprids över världen och vår vardag har drastiskt förändrats. Det här avsnittet handlar om hur coronakrisen påverkar vår sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Hur påverkas vi av social distansering? Vad händer när människor tvingas vara hemma samtidigt som hemmet för många är den farligaste platsen att vistas på? Och hur kan vi ställa om och möta de behov av preventivmedel, sexualupplysning och provtagningar som är lika aktuella nu som före krisen?

Gäst i programmet är Hans Linde. Han är förbundsordförande på RFSU och får dagligen rapporter, både från Sverige och andra länder, om hur människors sexuella och reproduktiva hälsa påverkas just nu. 

 Hans Linde, förbundsordförande RFSU. Foto: Daniel Ivarsson

Att se växande magar överallt. Sätta livet på paus.  Ha sex på schema och anpassa livet efter ägglossning. Så kan det vara att vara ofrivilligt barnlös.

I det här avsnittet medverkar psykologen Stina Järvholm. Hon arbetar på Sahlgrenskas reproduktionsmedicinska mottagning och möter dagligen personer som kämpar för att få ett barn. I avsnittet pratar vi om vad det innebär att vara ofrivilligt barnlös. Vad det beror på och framförallt vilken hjälp som finns att få och hur man kan stötta människor i processen.

Leg. psykolog Stina Järvholm

Har du någon gång blivit filmad mot din vilja? Har någon rört dig på ett sätt som inte känns bra? Har du blivit lurad av någon på nätet? 

Ett av fem barn har utsatts för ett sexuellt övergrepp. Men det är sällan det kommer fram till myndigheter och det är bara en bråkdel som anmäls. Genom att ställa många och tydliga frågor kan vi hjälpa fler barn att berätta vad de varit med om. 

I det här avsnittet träffar vi återigen överläkaren Åsa Kastbom. Denna gång för att prata om hur vi kan upptäcka och hjälpa de barn som blir utsatta. 

Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri

Den 1 januari blev barnkonventionen lag i Sverige. I samband med det släpper Sex på arbetstid två avsnitt om barn och barns rättigheter. Det här avsnittet handlar om barns sexuella utveckling och i nästa program #23 pratar vi om barn och sexuella övergrepp.

Sexualiteten är en viktig del av barns utveckling. Det handlar om nyfikenhet och utforskande av känslor, kroppen och relationer. I programmet medverkar Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri med lång erfarenhet av att möta barn. Åsa pratar om hur vi kan förhålla oss till barns sexualitet på ett sätt som stärker deras självkänsla och utveckling.

Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri

Det här avsnittet handlar om sekundär traumatisering. Det innebär att behandlare, som i sitt arbete lyssnar på berättelser om trauman, utvecklar liknande symtom som sina patienter. Behandlare som arbetar med personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper större risk att drabbas än de som arbetar med andra typer av trauman. 

Lotta von Mentzer arbetar som barnmorska på SMC Pilen, en mottagning som är specialiserad på sexuell hälsa och utsatthet. Hon har även gjort en studie om behandlares upplevelser av samtalsbehandling med personer som har erfarenhet av sexuella övergrepp.  

 Lotta von Mentzer

Många drabbas av skador eller sjukdomar som gör att man behöver hjälp att få sin vardag att fungera, till exempel med olika hjälpmedel. Detta sker ofta i samarbete med en arbetsterapeut.

I #20 träffar vi arbetsterapeuten och sexologen Stefan Balogh. För honom är sexualiteten en självklar del av arbetsterapin. Men det han möter är i första hand inte sexuella problem utan praktiska hinder för att vara sexuellt aktiv.

Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexolog

I Sverige har alla gravida haft rätt till fri abort i över 40 år. Statistiken visar att antalet aborter har legat på en konstant nivå. Men hur såg det ut innan 1975 då den nya abortlagstiftningen infördes?

Tillsammans med Lena Lennerhed, professor i idéhistoria och expert på aborträtten dyker vi ner i den svenska aborthistorien. Vi pratar också om så kallad samvetsfrihet eller vårdvägran och om hur abortmotståndet i Sverige och Europa ser ut idag.

I det här avsnittet fokuserar vi inte på de medicinska aspekterna av en abort, läs mer om det här: 

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/graviditet/avbruten-graviditet/abort/

Lena Lennerhed, professor i idéhistoria

Att få en neurologisk sjukdom eller skada påverkar stora delar av livet. Kroppen och dess funktioner förändras vilket gör att också sexualiteten ofta påverkas. Det kan till exempel bli svårt att få orgasm, man kan få minskad känsel eller tvärtom bli överkänslig. Det är också vanligt att få svårt att få stånd, få minskad lubrikation och minskad lust.

I det här avsnittet träffar vi Dorthe Skovgaard Forsell. Dorthe är specialistsjuksköterska och sexualrådgivare och hjälper personer med till exempel MS eller ryggmärgsskada att hitta nya vägar till lust och njutning. 

Dorthe Skovgaard Forsell arbetar som sexualrådgivare på Neurologimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

De flesta har frågor och funderingar om kropp, kärlek, sex och relationer. Men alla har inte någon att prata med och ibland är informationen man får inte tillräckligt begriplig.

Det här avsnittet handlar om sexualitet och normbrytande intellektuell funktion. Vad behöver vårdpersonal veta och hur gör man för att bli mer begriplig?

Vi tar hjälp av Jack Lukkerz  som har forskat om hur personal inom särskola och habilitering ser på sex och samlevnadsundervisning.

Jack Lukkerz, socionom och auktoriserad sexolog.

Forskning visar att hbtq-personer som grupp har sämre psykisk och fysisk hälsa. Det är en konsekvens av diskriminering, osynliggörande och våldsutsatthet. Samtidigt är det många som skjuter upp eller helt undviker att söka vård pga rädsla att få ett dåligt bemötande. 

Hur kan verksamheter göra för att bli mer inkluderande och ge en likvärdig vård till alla? I dagens avsnitt medverkar Tanya Charif och Tommy Pherson. De är båda utbildare inom Västra götalandsregionens processutbildning för ett normmedvetet bemötande, hbtq-diplomeringen. 

 Tommy Pherson och Tanya Charif, båda utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa. 

Vad händer i kroppen när vi känner lust och kåthet? Hur kan vi bekräfta och stötta unga i sin sexualitet utan att problematisera? I detta avsnitt av Sex på arbetstid svarar Fox Foxhage på våra frågor om lust och guidar oss i hur vi kan prata om ungas lust utan pekpinnar.

Fox Foxhage, kurator med psykoterapeutisk och sexologisk vidareutbildning.

Det här avsnittet handlar om vad som är viktigt att tänka på när man vårdar personer som blivit våldtagna. Vad händer när man söker akut efter ett övergrepp och hur ser samarbetet med polisen ut? Vad finns det för traumabearbetning och stöd för den som söker hjälp långt senare? Vi samtalar om hur vården ser ut idag i olika delar av landet och också hur den skulle kunna utvecklas. Gäst i programmet är Carina Iloson, gynekolog och överläkare.

Carina Iloson, gynekolog och överläkare.

Endometrios är i dag klassat som en folksjukdom och i det här avsnittet pratar vi om varför det är så många som går länge utan diagnos och behandling vid endometrios och vad som behöver göras för att begränsa lidandet. Med i programmet är Åsa Österlund, fysioterapeut och kbt-terapeut på Capio Lundby närsjukhus och Karin Sundfeldt, gynekolog, överläkare och professor och en del av Endometriosteamet vid Sahlgrensa Universitetssjukhuset.

Här kan du läsa mer om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid endometrios: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/endometrios

Och här hittar du en webbutbildning där du kan lära dig mer om endometrios: https://www.narhalsan.se/om-narhalsan/for-vardgivare/kunskapscentrum

Karin Sundfeldt, gynekolog, överläkare/ professor och Åsa Österlund, fysioterapeut/kbt-terapeut.

En av fem kommer någon gång under livet att få en depression. Det här avsnittet handlar om hur den sexuella hälsan påverkas av att vara deprimerad. Vi pratar om lust, orgasmsvårigheter och läkemedelsbiverkningar tillsammans med Cecilia Dhejne, psykiater och klinisk sexolog vid Anova i Stockholm.

Cecilia Dhejne psykiater och klinisk sexolog.

Varje år får mer än 60 000 personer i Sverige cancer. För många innebär det att livet ställs på ända med tuffa behandlingar och rädslor. Något vi sällan pratar om är hur en cancerdiagnos påverkar människors sexualitet. I det här avsnittet pratar vi med två specialistsjuksköterskor i onkologi.  Vi pratar bland annat om lust, strålbehandling, torra slemhinnor och illamående.

Vi vill även tipsa om www.eftercancern.se som nämns i programmet.

I detta avsnitt intervjuar vi Lisen Heden och Linda Åkeflo, specialistsjuksköterskor i onkologi.

En google-sökning på ordet sexologi ger 348 000 sökträffar. Frågorna kopplat till sex är många och täcker in stora delar av sjukvården. Men vad är egentligen sexologi? Och hur mycket sexologisk kunskap behöver vårdpersonal ha?

I #10 av Sex på arbetstid ger sexologerna Hanna Byström och Lars-Gösta Dahlöf svar på det och mycket mer. I slutet av avsnittet delar de dessutom med sig av sina bästa sexologiska litteraturtips.

*I programmet nämns orden fitt- och kukbärare. De är bra ord att använda av den anledningen att de inte är synonymer till kvinna och man. Det finns män med fitta, kvinnor med kuk, och personer med fitta eller kuk som inte identifierar sig som varken kvinna eller man. (Källa: RFSU)

Hanna Byström och Lars-Gösta Dahlöf i poddstudion.

Den första december är det World Aids Day, en dag då vi uppmärksammar hiv och visar solidaritet med alla som lever med hiv. Utvecklingen av hivläkemedel har varit fantastisk och idag gör behandlingen att man kan leva länge och känna sig frisk. Dessutom gör medicinerna så att man inte överför hiv till någon annan. 

I det här avsnittet pratar vi hiv, nya utmaningar för vården och gör en framtidsspaning med en av Sveriges främsta experter på området, Magnus Gisslén.

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin.

I #8 träffar vi Kalle Norwald, sexolog och terapeut, och pratar om äldre och sexualitet. Enligt Kalle är det inte självklart för alla att sexualitet är något vi har hela livet: ”Den grundläggande tanken att äldre personer har en sexualitet, det kan ju för vissa komma som en chock. Att man tänker att sexualiteten ska avta med tidens gång.” I detta program pratar vi mer om det och ger praktiska tips på hur man kan jobba med sexualitet i mötet med äldre.

Kalle Norwald, sexolog och terapeut.

Att onanera all vaken tid, tvångsmässigt använda sig av telefonsextjänster eller porrsurfande på Internet, ha anonymt sex med främlingar eller betala för sexuella tjänster kan vara symtom på hypersexuell störning. Men när blir det ett problem? Och vilken hjälp kan man få?

För att svara på dessa frågor träffar vi Katarina Görts Öberg, som är psykolog, sexolog och enhetschef vid Karolinska universitetssjukhuset klinik Anova. Anova är en specialistmottagning för andrologi, sexualmedicin och transmedicin. Anova ansvarar också för telefonlinjen PrevenTell* som är en nationell hjälplinje vid oönskad sexualitet.

I Västra Götalandsregionen finns Närhälsan Sexualmedicinskt centrum** till för personer som oroar sig över sin sexualitet. Även vårdgivare kan vända sig till mottagningen för råd och stöd.

*PrevenTell har telefonnumret 020 – 66 77 88.

**Närhälsan Sexualmedicinskt centrum finns på www.narhalsan.se/smc samt 031 – 346 06 80. Mottagningen har även telefontid på tisdagar mellan kl. 13 och 14 då man får prata direkt med vårdpersonal (031 – 346 06 90).

Katarina Görts Öberg i studion.

I det här avsnittet pratar vi med Ulrika Westerlund om hur vården kan bli mer tillgänglig för transpersoner. Ulrika har haft ansvaret för en nationell utredning om transpersoners ställning och levnadsvillkor som lämnades till regeringen i december 2017.

Ulrika Westerlund med betänkandet som lämnades till regeringen.

Andrologi, vad är det? tänker många.

Andrologi förklaras ofta som läran om mannens sexualitet och reproduktion. Det innebär bland annat att behandla specifika sjukdomstillstånd i genitalier, sexuella funktioner och hormonproduktion.

I detta poddavsnitt intervjuas Per Andreas Persson och Anna Skoglund, båda sjuksköterskor och sexologer, om hur de arbetar inom det andrologiska fältet. De berättar bland annat om hur en undersökning går till och hur man kan göra om patienten råkar få stånd.

Per Andreas Persson och Anna Skoglund efter att de mottagit VGR:s jämställdhetspris.

Cellprov räddar liv! Vecka 21 (21-27 maj) är det Cellprovsveckan, en vecka som sedan sex år tillbaka i Västra Götaland uppmärksammar vikten av att ta cellprov regelbundet. I detta avsnitt pratar vi med Mia Westlund om hur ett cellprov går till, nya direktiv, HPV och vaccinering. Vi pratar också med Emma Karlsson och Sofia Wickstrand Linhem som arbetar i Närhälsans nya rullande mottagning, SRHR-bussen.  

Läs mer om cellprov och cellprovsveckan på www.cellprov.se

Sofia Karlsson, Mia Westlund och Emma Wickstrand Linhem medverkar i avsnittet Cellprov och HPV.

Vad har sex med vården att göra? Och hur kan vi lära oss att inkludera frågor om sex och sexuell hälsa i vårdmötet?

Hälso- och sjukvården har i uppdrag att arbeta förebyggande men också bota och behandla ohälsa. Arbetssättet ska vara holistiskt, dvs ta hänsyn till hela människan. Och där ingår även den sexuella hälsan. Trots det saknar många vårdutbildningar sexologiska perspektiv och både patienter och vårdpersonal rapporterar om att frågor kring den sexuella hälsan ofta uteblir.

Sex på arbetstid tar hjälp av Suzann Larsdotter för att ta reda på varför den sexuella hälsan ofta förbises i vården och hur vi kan träna på att snacka om sex. Suzann är legitimerad socionom och sexolog och arbetar som sakkunnig på RFSU.  

Suzann Larsdotter i poddstudion.

Sex som självskada innebär att en person söker sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk och/eller fysisk skada. Det orsakar stort lidande och påverkar i regel hela personens liv negativt.

I det här avsnittet lär vi oss mer om sex som självskada och ger tips på hur vården kan hjälpa. Medverkande i programmet är Emma Svanholm, enhetschef och Charlotta von Mentzer, barnmorska. Båda är verksamma på Närhälsan Sexualmedicinskt centrum och SMC-pilen som är en del av verksamheten. SMC-pilen är en mottagning som är specialiserad på sexuell hälsa och sexuell utsatthet och som möter många, både unga och vuxna med erfarenheter av sex som självskada.

I programmet nämns också Mika mottagningen som är en mottagning som vänder sig till personer som har erfarenheter av sex mot ersättning, personer som skadar sig med sex och personer med erfarenhet av människohandel.

Charlotta von Mentzer och Emma Svanholm diskuterar sex som självskada i poddens andra avsnitt.

En av sex i åldrarna 18-35 lider av smärta i underlivet.  Så kallad vulvasmärta. Få söker vård och många lider i tysthet. För en del kan det leda till långvarig smärta och påverka både relationer och arbetsförmåga. I detta program samtalar vi med två personer som har stor vana att möta och behandla personer med vulvasmärta. Lene Chidekel är gynekolog och legitimerad psykoterapeut och Agneta Lundstedt är socionom och sexualrådgivare. Båda arbetar på Närhälsan Sexualmedicinskt centrum i Göteborg.