86 avsnitt • Längd: 40 min • Månadsvis
Sex på arbetstid är precis som det låter, en podcast om sex och sexuell hälsa och som du lyssnar på under arbetstid. Varje program har inbjudna gäster som delar med sig av kunskaper, erfarenheter och ger praktiska tips. Podden tar upp olika teman kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sex på arbetstid görs av Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen.
The podcast Sex på arbetstid is created by Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Barn har rätt till kunskap om sin kropp, identitet, sexualitet, samtycke och relationer. Genom kunskap och samtal kan vi både skydda och stärka barn i sin utveckling. Men hur kan vi prata med små barn på ett åldersanpassat och pedagogiskt sätt? Och hur kan vi skapa en balans mellan risk- och friskperspektivet?
Gäster i programmet är Johanna Ivarsson, socionom och sexolog och Rimme Ratesregn, allmänläkare, sexolog och forskare i Expedition hälsa. Expedition hälsa är ett projekt med fokus på att utbilda och stötta vuxna att prata med små barn om sexualitet, identitet och relationer.
Johanna Ivarsson. I avsnittet medverkar även Rimme Ratesregn, som saknas på bild.
Forskning visar att bisexuella, i synnerhet bisexuella kvinnor, har sämre hälsa och livsvillkor än både hetero- och homosexuella. Högre grad av psykisk ohälsa, spel och substansmissbruk, mer utsatta för våld och sexuella trakasserier och mindre nöjda med sitt sexliv. Ändå är de en osynlig grupp både i vården, i samhället och i de queera sammanhangen.
Gäst i programmet är Renita Sörensdotter, docent i genusvetenskap och utredare på Folkhälsomyndigheten. Renita har varit med och tagit fram litteraturöversikten "Hur mår bisexuella?" Som handlar om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren. Du hittar hela rapporten här.
Renita Sörensdotter
Hur kan erfarenheter av att vara adopterad påverka identitet, relationer och sexualitet? Hur påverkar rasism och mellanförskap individer och familjer där en eller flera är adopterade?
I det här avsnittet pratar vi med socionomen och sexologen Anna Linde om hur adoption kan påverka den sexuella och reproduktiva hälsan.
Anna Linde
Hepatiter är en samling olika virus men som alla kan påverka leverns funktion. Den allvarligaste är kanske hepatit C som är vanligast bland personer som har erfarenhet av att injicera droger. I det här avsnittet pratar vi om hepatiter, framförallt om hepatit C och den plan som finns för att eliminera viruset. En plan som handlar om samverkan för att hitta patienter och erbjuda behandling men också att förebygga nya överföringar och återsmitta. I programmet medverkar Jan Krut, biträdande smittskyddsöverläkare och ordförande för det regionala processteam som ansvarar för elimineringsplanen i Västra Götaland.
Jan Krut
Kan man utrota en cancerform? Ja, Sverige skulle kunna vara på god väg att utrota HPV-orsakad livmoderhalscancer. Men hur ska det gå till? I det här avsnittet pratar vi om HPV, vaccinationer och screening. Men också om patienters frågor om överföring, partners otrohet och latensteorier. Gäst i programmet är Katarina Kylebäck, gynekolog på Masthuggets gynekologi och obstetrikmottagning samt processledare för livmoderhalsprevention i Västra Götaland och Halland.
Katarina Kylebäck
I Sverige finns ett stort problem med strukturell rasism. Rasism påverkar människors hälsa och även tillgång till vård och behandling. I det här avsnittet undersöker vi hur rasism kan påverka människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Vi pratar om färgblindhet, hur koloniala strukturer lever kvar i hälso- och sjukvården och hur rasistiska stereotyper och exotifiering påverkar människors sexuella hälsa. Gäst i programmet är Seinab Hilowle, politisk sakkunnig på RFSU. RFSU har tillsammans med forskare genomfört en forskningsöversikt om rasism och SRHR i Sverige.
Seinab Hilowle
Sedan förra året har vi en nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det kanske låter lite tråkigt för en podd men med Kalle Röcklinger som gäst, så blir det inte alls tråkigt.
Kalle är utredare på Enheten för sexuell hälsa och hivprevention på Folkhälsomyndigheten och berättar engagerat om innehållet och allt arbete som lett fram till planen. I samtalet pratar vi till exempel om prioriterade målgrupper, samarbeten, nya kunskapsstöd och om den enskilda vårdpersonalens roll i arbetet.
Länk till handlingsplanen hittar du här.
Kalle Röcklinger
Det finns många kopplingar mellan ätstörningar och sexuell och reproduktiv hälsa. Fasta och självsvält har en historisk koppling till sexualitet och kan ledas tillbaka ända till medeltiden och de sju dödssynderna.
Svält leder ofta till att lusten och fertiliteten påverkas. Skam, ångest och en negativ kroppsuppfattning påverkar både relationer och intimitet. Ibland hanteras ångesten också genom att skada sig själv med sex. Men sex kan också vara en viktig faktor i tillfrisknandet från en ätstörning.
I det här avsnittet medverkar David Clinton, privatpraktiserande psykolog, psykoterapeut, psykoanalytiker och handledare samt docent vid Karolinska institutet.
David Clinton
Vi både hör och läser mycket om gängkriminalitet, sprängningar, mord och droghandel. Både media och politiker fokuserar framför allt på det våld som involverar pojkar och män, både som offer och gärningsmän, men man glömmer ofta att det även finns flickor och kvinnor i de här miljöerna.
Det här avsnittet handlar om sexuell utsatthet i kriminella gängmiljöer. Gäst i programmet är Charlotta von Mentzer som är doktorand, barnmorska och traumaterapeut. Både i sin forskning och i sitt arbete på SMC Pilen möter Charlotta flickor och kvinnor som utsätts för sexuellt våld, grooming och sexhandel i kriminella miljöer.
Har du eller någon du känner behov av hjälp och stöd kan du kontakta SMC Pilen.
Charlotta von Mentzer
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som framför allt påverkar huden. Mindre känt är att en del kan få inflammation i lederna, så kallad psoriasisartrit.
Psoriasis kan ge utslag och klåda som kan påverka hur man känner inför beröring och att visa sin kropp för andra. En del väljer till och med att isolera sig under perioder med mycket synliga utslag. För de med psoriasisartrit är trötthet och värk en del av vardagen som kan påverka rörlighet och den sexuella lusten.
Psoriasisförbundet har tagit fram ett material om sexuell hälsa vid psoriasis och psoriasisartrit som kan ges till patienter men också vara ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal. I det här avsnittet träffar vi deras verksamhetssamordnare Barbra Bohannan.
Barbra Bohannan
Huden är vårt största och känsligaste organ. För den som har en hudsjukdom kan den sexuella och den reproduktiva hälsan påverkas på olika sätt av sjukdomen. Utslag, klåda och värk är vardag för många och kan påverka både livskvalitet och intima relationer. En hudsjukdom kan också påverka människors kroppsuppfattning och självkänsla.
I det här avsnittet pratar vi med Tore Särnhult, privatpraktiserande överläkare i dermatologi och verksam på Mottagning för unga män. I avsnittet pratar vi om vanliga hudsjukdomar och hur de kan påverka sexualitet och fertilitet.
Tore Särnhult
Många hbtq-personer som har erfarenhet av flykt eller migration bär på flera lager av trauman. Vart början man i behandling? Hur kan man stötta personer i sitt utforskande av sexualitet och identitet samtidigt som de är mitt i en stressande asylprocess? I det här avsnittet pratar vi med psykologen Calle Brunell som har lång erfarenhet av att arbeta med hbtq-migranter. Vi pratar om behandling, om vikten av sammanhang, om trauma och skam men också om livsglädje, lust och begär.
Calle Brunell
Över 100 miljoner människor är på flykt i världen. En del av de som tvingas fly från våld, förföljelse och förtryck är hbtq-personer. Att vara hbtq-migrant kan innebära en särskild sårbarhet eftersom det är vanligt att man utöver myndighetsvåld även blivit utsatt av närstående. I det här avsnittet gästas vi av Camilla Ivarsson som är socionom, sexolog och forskar om hbtq-migranter i Sverige och deras livssituation. Hennes forskning fokuserar på sexualitet och identitetsskapande processer före, under och efter flykten.
Camilla Ivarsson
Hur utmanas traditionella sex- och kärleksnormer av dejting på nätet?
Dejtingappar har under kort tid blivit ett av de vanligaste sätten att träffa partners på. Det skapar stora möjligheter men kan även innebära en del risker och besvikelser. Vad händer med den som aldrig blir vald? Hur vet man att man inte blir lurad? Och hur påverkas vi av att vår dejtingkultur styrs av techbolag?
I det här avsnittet pratar vi med Lotta Löfgren som forskar om nätdejting. Lotta är auktoriseras specialist i klinisk sexologi och professor vid Malmö universitet.
Lotta Löfgren
Hur kan vi förhålla oss etiskt till att prata om sexualitet? Och är det oetiskt att inte lyfta frågor om sexuell hälsa i vården?
Det här avsnittet handlar om etik och etiskt förhållningssätt i arbete med sexuell hälsa. Gäst i programmet är Jack Lukkerz som är socionom, sexolog och doktor i socialt arbete. Han arbetar på Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet och Centrum för sexuell hälsa på Region Skåne.
Jack Lukkerz
Sedan 2018 har vi haft en förändrad våldtäktslagstiftning i Sverige, en lagstiftning som bygger på att sex ska vara frivilligt. I det här avsnittet pratar vi med Sara Uhnoo, docent i Sociologi, vid institutionen för Sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet och Moa Bladini, lektor i straffrätt vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Vi pratar om effekterna av samtyckeslagen, hur lagen förstås och tolkas i domstolar och vilken effekt det har fått på åtal och domar. Vi pratar också om vad hälso- och sjukvårdspersonal behöver känna till och fråga om när vi möter patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Moa Bladini och Sara Uhnoo
Hur kan vi förstå menssmuts och menstabun i vår samtid?
Gäst i programmet är Josefin Persdotter, doktor i sociologi och en av Sveriges mest framträdande mensaktivister. Med hjälp av kritiska sociologiska perspektiv på idéer om renlighet och hygien har Josefin undersökt hur mens blir till som något smutsigt och hur det påverkar oss som individer och samhälle.
Josefin Persdotter tillsammans med sin avhandling "Menstrual dirt"
Hur lär vi barn och unga om mens? Vilka frågor har barn? Och hur skapar vi ett menskligare samhälle?
Sanna Vanno från organisationen Mensen gästar oss och pratar om MENSkliga rättigheter. Om rätten att få rådgivning om mensskydd, att veta hur kroppen fungerar och rätten till en infrastruktur och stöttande normer som gör livet lättare för alla med mens.
Sanna Vanno
Vad är egentligen mens? Varför får man mensvärk? Och när behöver vi i hälso- och sjukvården prata mens?
I det här avsnittet pratar vi med barnmorskan Sofia Wickstrand Linhem om vad mens är och vad som händer i kroppen när man har mens. Vi pratar också om vad som är normalt och när vi behöver reagera.
Sofia Wickstrand Linhem
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla kollektiva normer och värderingar, i synnerhet kring kön och sexualitet.
I det här avsnittet pratar vi med Eivan Heidari, barnmorska på ungdomsmottagningen i Angered och Regionalt stödcentrum heder. Vi pratar om hur heder ser ut i människors vardag, hur vi i vården kan ställa frågor och göra riskbedömningar och hur vi kan hjälpa personer som är utsatta.
Eivan Heidari
Premenstruellt syndrom, PMS, innebär att man får kroppsliga och mentala besvär innan mens. Det kan handla om irritation, humörsvängningar och svullna bröst. De allra flesta får någon typ av besvär men för en del kan lidandet vara så stort att man behöver söka hjälp. I det här avsnittet pratar vi om PMS och premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, med farmakologen och professorn Elias Eriksson.
Elias Eriksson
Onani, eller självsex, är ett bra sätt att lära känna sin kropp och sin lust och är för de allra flesta det första mötet med sin sexualitet. I det här avsnittet pratar vi om onanins historia, om tabun och tystnad men också om onanitekniker, lust och om hur vi i hälso- och sjukvården kan prata om onani. Gäst i programmet är leg. psykoterapeuten och sexologen Kalle Norwald.
Kalle Norwald
En sexuell dysfunktion kan vara det första tecknet på hjärt- och kärlsjukdom och kan uppstå flera år innan andra besvär upptäcks. Många som lever med hjärt- och kärlsjukdom har en påverkan på sexualiteten. Det handlar inte bara om sexuell dysfunktion utan även om rädsla att trigga ett hjärtstopp vilket gör att en del helt har slutat ha sex. I det här avsnittet pratar vi med Tiny Jaarsma, professor i vårdvetenskap vid Linköpings universitet. Tiny berättar att det går jättebra att ha sex även om man haft en hjärtinfarkt men att patienter behöver få mycket mer information om sexuell hälsa kopplat till sin sjukdom.
Tiny Jaarsma
Pedofil störning är en psykiatrisk diagnos för personer som har varaktigt sexuellt intresse för barn. Gäst i programmet är Katarina Görts Öberg som är psykolog, sexolog och enhetschef vid Karolinska universitetssjukhusets klinik Anova. Anova är en specialistmottagning som bland annat arbetar med medicinska och psykoterapeutiska behandlingar för personer med pedofil störning. Anova ansvarar också för den nationella hjälplinjen PrevenTell dit personer kan ringa som har en oönskad sexualitet. I avsnittet pratar vi bland annat om deras behandlingsmetoder, pågående forskning och om hur vi inom hälso- och sjukvården ska få redskap för att nå personer som har tändningsmönster mot barn.
Katarina Görts Öberg
Idag finns många olika preventivmedel för personer med livmoder och ansvaret har länge legat på framför allt kvinnor att skydda sig mot oönskad graviditet. Men snart kanske det blir ändring på det?
I det här avsnittet pratar vi om hormonella preventivmedel för män. Gäst i programmet är Annette Aronsson, en av forskarna i en internationell studie om en preventivmedelsgel för cismän. Med i programmet är också Sofia Hammarström, forskningsansvarig på Kunskapscentrum för sexuell hälsa, som pratar om allmänhetens attityder.
Vill du läsa mer finns här en länk till den forskning som Sofia refererar till.
Annette Aronsson och Sofia Hammarström
Hur kommer det sig att så många som skulle behöva ett preventivmedel inte har ett? Hur vet man vilket som passar bäst? Och hur kan vi bemöta gamla myter och föreställningar om preventivmedel?
Idag finns det många sätt att skydda sig mot en oönskad graviditet. I det här avsnittet pratar vi om våra mest effektiva preventivmedel, LARC, det vill säga långtidsverkande preventivmedel. Gäst i programmet är tidigare mödrahälsovårdsöverläkaren och gynekologen Joy Ellis.
Joy Ellis
Att gå till tandläkaren kan väcka kroppsliga minnen av tidigare sexuella övergrepp. Känslan av att vara fastlåst av en annan människa. I det här avsnittet pratar vi om reaktioner som kan uppstå i tandläkarstolen och hur vi kan lära oss att upptäcka dem. Och hur tandvården kan göra för att skapa tillit och trygghet i en utsatt situation. Gäst i programmet är Eva Wolf, docent och specialist i endodonti.
Eva Wolf
Arbetar du inom tandvården och är intresserad av att lära dig mer? Föreläsning: "När tandvården blir en trigger. Hur uppmärksammar och bemöter du våldsutsatta patienter?" Maila Eva Wolf för mer information.
En av våra starkaste samhällsnormer är tvåsamhetsnormen. Det här avsnittet handlar om att leva flersamt och vad hälso- och sjukvården kan behöva tänka på för att möta flersamma personer på ett bra sätt. Och att inte förutsätta att alla vill leva monogamt. Gäst i programmet är Tanja Suhinina, leg. psykolog och sexolog. I programmet pratar vi bland annat om relationsnormer, svartsjuka, fördelar med att ha flera nära relationer och vad man kan behöva tänka på i behandling.
Tanja Suhinina
Asexuell betyder olika för olika personer men det gemensamma är ofta att man saknar sexuell attraktion till andra. I det här avsnittet pratar vi med Rebecka Göransson, kurator och sexolog. Vi pratar om obligatorisk sexualitet och vad skillnaden är mellan att sakna lust och att vara asexuell. Vi pratar också om vanliga fördomar som asexuella möter och hur vi inom hälso- och sjukvården kan göra för att öppna upp för samtal om asexualitet.
Rebecka Göransson
Varför söker män sällan vård för sexuella problem? Och hur påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och föreställningar om män, den vård som ges? Gäst i programmet är Tommy Pherson, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och som har forskat om män, maskuliniteter och vården för sexuell hälsoproblematik.
Tommy Pherson (foto: Per Wetterstrand)
I det här avsnittet pratar vi om hur vi inom hälso- och sjukvården kan prata med unga om deras porrkonsumtion. Med i programmet är barnmorskan Anna Flood och kuratorn Emma Hinnersson som arbetar både på en ungdomsmottagning och mottagning för unga män. De berättar om vanliga teman de möter kopplat till porr, hur vi kan ställa frågor på ett bra sätt och hur vi kan bemöta ungas funderingar.
Anna Flood och Emma Hinnersson
Detta avsnitt handlar om barn och ungas konsumtion av porr och hur vi kan prata med unga om pornografi. Avsnittet lyfter inte perspektiv kring produktion av porr och de förhållanden som finns inom porrindustrin.
Det här avsnittet handlar om Barnombudsmannens kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga. Med i programmet är Kim Ringmar-Sylwander, forskare och projektledare för kartläggningen och Kalle Röcklinger, sakkunnig inom utbildningar på RFSU. Det här är första avsnittet av två om barn och ungas konsumtion av porr, i nästa avsnitt pratar vi om hur vi inom hälso- och sjukvården kan möta ungas frågor och funderingar.
Länk till Barnombudsmannens rapport
Kalle Röcklinger Kim Ringmar-Sylwander (Foto: Stockholms universitet)
Detta avsnitt handlar om barn och ungas konsumtion av porr och hur vi kan prata med unga om pornografi. Avsnittet lyfter inte perspektiv kring produktion av porr och de förhållanden som finns inom porrindustrin.
Det här avsnittet handlar om infektioner som överförs vid sex. Vi pratar om klamydia, syfilis, gonorré och den mer okända infektionen mycoplasma genitalium. Självklart pratar vi också om apkoppor. Programmet gästas av smittskyddsläkaren Peter Nolskog och eftersom Peter är historieintresserad så pratar vi inte bara om hur det ser ut idag utan även om hur könssjukdomar har påverkat oss genom historien.
Statistik och information ändrar sig snabbt, här kan du läsa om vad som är aktuellt kring apkoppor just nu: Sjukdomsinformation om apkoppor — Folkhälsomyndigheten
Peter Nolskog, Smittskydd Västra Götaland
Varför vet vi så lite om vulvan? Och varför har så många problem med klåda, smärtor och svamp? I det här programmet pratar vi om vulvans olika delar, vad som händer i vulva när vi är sexuellt upphetsade och hur man bäst tar hand om sin vulva. Gäst är Siri Lindqvist, som arbetar som barnmorska och sexolog på en ungdomsmottagning samt är doktorand vid Göteborgs Universitet.
Siri Lindqvist
Nästan alla med penis kommer någon gång under livet att få svårigheter att få eller behålla sitt stånd. Erektil dysfunktion kan bero på en underliggande sjukdom men har ofta en psykologisk orsak som stress eller oro. I det här avsnittet pratar vi om hur erektion fungerar och vilken hjälp som finns när det inte fungerar. Vi pratar också om hur normer kring maskulinitet och sexualitet påverkar.
Gäster i programmet är Oskar Willner, allmänläkare samt Anneli Sundgren och Lotta Johansson, sexologer. Alla tre arbetar på Sexualmedicinskt centrum, Västra Götalandsregionen.
Oskar Willner Anneli Sundgren och Lotta Johansson
SRHR-bussen är en rullande mottagning för sexuell och reproduktiv hälsa. I bussen kan invånare bland annat ta cellprov, testa sig för könssjukdomar och prata om sin sexuella hälsa. I det här avsnittet berättar barnmorskorna Sara Holm och Sofia Wickstrand Linhem om vikten av uppsökande vård för att nå personer som andra mottagningar har svårare att nå. Det finns ett stort behov av att prata om sexuell hälsa vilket blir tydligt när de är ute med bussen.
Sara Holm och Sofia Wickstrand Linhem, legitimerade barnmorskor på SRHR-bussen.
Diabetes kan påverka den sexuella hälsan på olika sätt. Det kan handla om erektil dysfunktion, torra slemhinnor och påverkan på lusten och förmågan att få orgasm. Det finns mycket forskning om hur diabetes påverkar sexualiteten hos cismän men inte lika mycket forskning när det gäller ciskvinnor. Vi vill därför lyfta kvinnors sexuella hälsa lite extra i det här avsnittet.
Avsnittet gästas av Anne-Marie Wangel som är lektor i vårdvetenskap vid Malmö universitet och har forskat om sexuell hälsa och kvinnor med diabetes.
Anne-Marie Wangel
Fysioterapi kan förbättra både styrka, kondition och rörlighet. Det kan också minska smärta, trötthet och leda till en mer positiv kroppsuppfattning. Alla dessa aspekter kan också bidra till ökad lust och sexuell funktion.
I det här avsnittet pratar vi om hur fysioterapi kan förbättra sexuell hälsa. Vår gäst är Anna Bjarnegård Sellius som är fysioterapeut på Sexualmedicinskt centrum och som undervisar framtida fysioterapeuter på Göteborgs universitet.
Anna Bjarnegård Sellius
Hur påverkar droger som amfetamin och heroin människors sexualitet?
I det här avsnittet pratar vi med Bengt Svensson, professor i socialt arbete, som har forskat om missbruk och sexuell hälsa. Vi pratar om hur en del droger kan förstärka sexuella upplevelser och andra fungera dämpande. Vi pratar också om behandling och hur oro för att inte kunna ha sex utan droger kan påverka möjligheten till ett drogfritt liv.
Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet
Analsex är en sexuell praktik som kan innebära väldigt olika saker och som kan ge njutning för många. Det är också en sexuell praktik som det kan finnas mycket föreställningar kring och som gör att vårdgivare kan känna sig osäkra kring vilka råd de kan ge till patienter. I det här avsnittet pratar vi om analsex med Per Andreas Persson som är sjuksköterska och sexolog på Sexualmedicinskt centrum. Vi pratar också med "Analkanalens beskyddare", Mattias Block som är överläkare och specialist inom kolorektal kirurgi. Med Mattias pratar vi om hur sexualiteten och förmågan att ha analsex kan påverkas av till exempel olyckor och tarmsjukdomar.
Mattias Block Anna Skoglund och Per Andreas Persson
Hur funkar det att inleda relationer och skaffa barn om man är beroende av stöd och service enligt LSS? Och hur ska man våga inleda en intim relation om man inte har tillräckligt med stöd för att sköta sin egen hygien? Och vad spelar det för roll om det finns 100 personer på en bar som vill ligga med en, om man inte kan komma in på baren? I det här avsnittet gästas vi av Christine Bylund, doktorand vid Umeå universitet. Christine forskar om makt, funktionalitet och sexualitet och hur det hänger ihop. I avsnittet pratar vi om funktionsmaktsordningen och LSS och hur det påverkar människors rätt till sexuell hälsa, familjeliv och relationer.
Christine Bylund, doktorand i etnologi vid Umeå universitet
Minoritetsstress kallas den stress som personer som bryter mot normer kan uppleva till följd av negativa erfarenheter och oro för att bli utsatt för till exempel våld och diskriminering. I det här avsnittet pratar vi med Hanna Wallensteen som är legitimerad psykolog och som ofta föreläser om minoritetsstress och rasism. Vi pratar med Hanna om hur människor påverkas av att leva med minoritetsstress och mötas av rasism i sin vardag. Hur påverkas människors sexualitet och relationer? Och hur kan vi skapa trygga vårdmöten både för personal och patienter?
Hanna Wallensteen
Preexpositionsprofylax, PrEP, är ett läkemedel som tas i förebyggande syfte för att inte få hiv. I Sverige har PrEP skrivits ut i några år nu, framförallt till män som har sex med män och som har en ökad risk att få hiv.
I det här programmet pratar vi både med överläkaren Petra Tunbäck och "Peter" som berättar om sina egna erfarenheter av att använda PrEP.
Petra Tunbäck, överläkare vid verksamheten för Hud- och Könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad händer när sexbehovet i en relation är ojämn? När den ena partnern har en hög sexlust och den andra väsentligt lägre lust?
I det här avsnittet pratar vi med Hanna Möllås som är leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog och som ofta möter par där lusten och sexlivet inte fungerar. I programmet pratar vi om hur vi kan ställa frågor om lust, vad sensibilitetsträning är och när minskad lust är ett tecken på ohälsa som behöver utredas.
Hanna Möllås
Hur har man ett bra säkrare sex samtal med patienter? Och hur funkar en kondomeria?
I det här avsnittet gästas vi av Per-Andreas Persson, sjuksköterska och sexolog på Sexualmedicinskt centrum, som nyligen skrivit en handbok om säkrare sex som riktar sig till vårdpersonal.
Du hittar handboken Säker, säkrare, säkrast här
Per-Andreas Persson, verksam både på Sexualmedicinskt centrum och Kunskapcentrum för sexuell hälsa
Slidkrans, samtycke, ickebinär och abort är några ord som är aktuella i tolksituationer där inte bara betydelsen av orden är viktigt utan även ordens laddning. Vad händer i vårdmötet om ett ord, när det tolkas får en negativ laddning, kanske till och med blir kränkande?
Det här avsnittet handlar om SRHR-tolkar. Vilken specifik kunskap de har och på vilket sätt SRHR-tolkar är nycklar för att låsa upp människors rättigheter till information, vård och service gällande sexuell- och reproduktiv hälsa. Gäster i programmet är Roshna Walee som är auktoriserad sjukvårdstolk och SRHR-tolk och Malin Askhamre, projektledare för utbildningen Tolkbart som utbildar SRHR-tolkar.
Roshna Walee Malin Askhamre
Sex mot ersättning handlar om att genomföra sexuella handlingar i utbyte mot någon typ av ersättning, till exempel pengar, mat, droger eller husrum. I det här programmet pratar vi om hur den allmänna hälsan och den sexuella hälsan kan påverkas och vilken hjälp som finns att få. Vi pratar också om hur viktigt det är att vidga bilden av vilka som säljer sex för att kunna fånga upp och hjälpa personer i behov av vård och stöd.
Gäster är Catrin Schultz från Mikamottagningen och Eva Damberg från SMC Pilen på Sexualmedicinskt centrum. Båda möter varje dag personer som har erfarenheter av sex mot ersättning och sex som självskada.
I programmet lyfts Nationell Metodstöd där du som yrkesverksam kan få vägledning och rådgivning gällande sex mot ersättning och människohandel: https://www.nmtsverige.se/
Eva Damberg och Catrin Schultz.
Det här är andra delen om Könsstympning. Del 1 handlar om vad könsstympning är och vilka konsekvenser ingreppet kan ge.
I det här avsnittet pratar vi om vilken hjälp som finns att få för de som har besvär. Vi pratar också om tystnadskultur, hur vi kan ställa frågor till patienter och hur avgörande ett bra bemötande är. Medverkar gör Cecilia Berger, gynekolog och biträdande överläkare vid Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm.
Cecilia Berger. Foto: Ulf Sirborn
Varje år genomförs omkring 4 miljoner könsstympningar runt om i världen. De allra flesta ingreppen utförs utan någon som helst bedövning. Många utvecklar PTSD som följd.
Andra vanliga konsekvenser är svårigheter att kissa, ont vid mens, ont vid sex och psykosexuella problem.
Gäst i programmet är Cecilia Berger, gynekolog och biträdande överläkare på Amelmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm.
Det här är första delen av två avsnitt om Könsstympning.
Cecilia Berger. Foto: Ulf Sirborn
Allt för många går med förlossningsskador som inte har läkt och som påverkar stora delar av livet. En del har ont vid sex, många har urinläckage och en del behöver stoppa in en tumme i slidan för att kunna bajsa.
I dagens avsnitt pratar vi med Eva Uustal som är överläkare i gynekologi och obstetrik vid Universitetssjukhuset i Linköping. Vi pratar om varför skador uppkommer, hur de kan undvikas och åtgärdas. Vi pratar också om den skam som både patienter och vårdpersonal har och som gör att det fortfarande är så tyst om förlossningsskador.
Eva Uustal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Alla som varit utsatta för sexuella övergrepp har rätt att få hjälp och stöd. Det är aldrig för sent att bearbeta erfarenheter av sexuella övergrepp, oavsett om det har gått kort eller lång tid.
I det här avsnittet pratar vi med Alexis Gainza Solenzal som är psykolog och arbetar på Sexualmedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen. Vi pratar om hur sexualiteten och hälsan kan påverkas och vilka vanliga symtom och reaktioner man kan få efter ett övergrepp. Alexis berättar också om hur vi kan fråga patienter om erfarenheter av övergrepp och hur en behandling kan gå till.
Alexis Gainza Solenzal, psykolog på Sexualmedicinskt centrum
Det här avsnittet handlar om hur gravid och förlossningsvården kan bli mer inkluderande för hbtqi-personer.
Gäst i programmet är Felicitas Falck som är läkare och forskar om män och ickebinäras erfarenheter av graviditet och förlossning. Senare i programmet gästas vi också av Therese Sandin, som är barnmorska och arbetar med föräldrastöd i projektet Regnbågsfamiljer i väntan. På den här hemsidan hittar du projektets superfina filmer om att vänta barn och bli förälder: https://bliforalder.rfsl.se/ .
Felicitas Falck Therese Sandin (Foto: Ulrika Campbell)
Vad har egentligen BDSM med vården att göra?
För att kunna ge bra vård behöver vi som vårdpersonal kunna skilja på när det handlar om gemensam njutning och samtycke och när det handlar om övergrepp och dåliga upplevelser.
Programmet gästas av Charlotta Carlström, doktor i socialt arbete, som har forskat om BDSM och ofta möter och svarar på hälso- och sjukvårdpersonalens frågor. Hur ska vi skilja på självskada, våld och BDSM? Hur vet vi att det finns ett samtycke? Vad är viktigt i bemötandet för att BDSM-utövare ska våga söka vård? Och hur ska vi ställa frågor på ett bra sätt?
Charlotta Carlström, doktor i socialt arbete vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier.
Vad händer med relationen när den ena partnern börjar glömma bort saker, går vilse och får svårigheter att uttrycka sig?
Det här avsnittet handlar om Alzheimer och intimitet, sexualitet och relationer. Alzheimer är den allra vanligaste demenssjukdomen och ungefär 100 000 personer lever med sjukdomen i Sverige idag.
Programmet gästas av Linn Sandberg som har intervjuat par där den ena personen lever med en Alzheimerdiagnos. I programmet får vi veta hur sexualiteten kan påverkas av en diagnos och vilken roll intimitet och sex kan ha i en relation som samtidigt hanterar en progressiv sjukdom.
Programmet producerades i samarbete med RFSU.
Linn Sandberg är docent och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola och har forskat om Alzheimer och relationer.
Alla har rätt till en god sexuell hälsa. Även de som bor på ett äldreboende ska ges förutsättningar att kunna bejaka sin sexualitet. Där har personalen på boendet ett viktigt ansvar. Men hur långt sträcker sig det ansvaret? Och hur kan självbestämmande, ömsesidighet och integritet värnas?
Gäst i avsnittet är Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och sakkunnig på RFSU. Suzann har under de senare åren haft ett stort fokus på äldre personers rätt till sexualitet och har både utbildat och genomfört intervjuer och fokusgrupper med personal inom äldreomsorgen.
Programmet producerades i samarbete med RFSU.
Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och sakkunnig på RFSU.
Suzann har nyligen varit med och tagit fram skriften “Länge leve lusten – kropp och sex för seniorer”, som är producerad av RFSU i samarbete med pensionärsorganisationerna SKPF, SPF och PRO. Den kan beställas här:
https://rfsu.ineko.se/se/l%C3%A4nge-leve-lusten
Din patient har just fått ett besked om prostatacancer – vad ska nu hända med sexlivet?
Som vårdgivare kan du stötta de patienter som undrar. För det finns vägar till lust och njutning också efter behandlingen. I den här podden får du veta allt om hur den sexuella hälsan påverkas av sjukdom, operation, strålbehandling och hormonförändringar. Programmet gästas av Carina Danemalm Jägervall som är uroterapeut och sexualrådgivare. Vi pratar bland annat om prostatans funktion för sexualiteten och om orgasm utan erektion.
Programmet har producerats i samarbete med RFSU (www.rfsu.se).
Carina Danemalm Jägervall, här iklädd mustasch som en del av #mustaschkampen som pågår under november för att öka kunskap om prostatacancer och bidra till forskning, utveckling och bättre vård.
Klimakteriet är en fas i livet som hälften av oss någon gång ska gå igenom. För en del är det en befrielse och för andra en sorg. En del har knappt några besvär alls och andra har så stora besvär att hela livet påverkas. I det här avsnittet pratar vi inte bara om torra slemhinnor, sömnsvårigheter och värmevallningar utan även om hur lusten och sexualiteten kan påverkas av att östrogenet sjunker i kroppen.
Programmet gästas av Anna Wängborg, barnmorska och vårdenhetschef på Kungälvs gynekologimottagning
Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen men för många är religion en stor del av vardagen. Hur påverkas sexualiteten av religion och tro? Vad behöver vårdpersonal veta om kopplingen mellan religion och sex för att bättre kunna förstå patienten och ställa rätt frågor?
I detta avsnitt pratar vi med Hanna Möllås som är leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog. Hanna har också en vidareutbildning i teologi och religionsvetenskap och möter ofta troende som har funderingar kring sex och samliv.
Hanna Möllås, leg. psykoterapeut, barnmorska och sexolog.
Många av våra vanligaste läkemedel kan ge biverkningar som påverkar människors sexualitet. Det kan till exempel handla om torra slemhinnor i slidan, svårt att få stånd och minskad lust. Sexuella biverkningar kan ibland påverka sexlivet så mycket att en del personer helt slutar ta sina mediciner.
Hur kan vi informera och prata om sexuella biverkningar och hur kan vi hjälpa de som drabbas?
I det här avsnittet medverkar Mats Holmberg som arbetar som androlog och endokrinolog på mottagningen ANOVA på Karolinska Universitetssjukhuset.
Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Anova
För några år sedan ledde smittspårningar av klamydia till olika hem för vård och boende, så kallade HVB. Man upptäckte då att en liten grupp ungdomar stod för en stor del av all klamydia. Det handlade om unga med stor sexuell ohälsa men som vården inte riktigt uppmärksammat tidigare. Den här upptäckten la grunden till SEXIT.
SEXIT är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att unga som är sexuellt risktagande eller utsatta och/eller personer med erfarenhet av våld, ska identifieras och erbjudas relevant vård och stöd. I programmet medverkar Sofia Hammarström, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa och doktorand vid Linköpings universitet. Sofia är en av grundarna till SEXIT och forskar även i projektet.
Här hittar du information om SEXIT:
Sofia Hammarström, utvecklingsledare och doktorand
Det här avsnittet handlar om skadereduktion i relation till chemsex. Chemsex innebär att ta droger i sexuellt syfte, ett fenomen som har ökat i Sverige de senaste åren.
Vi har bjudit in socionomen Emil Briones Ahlén som är projektledare för Sveriges enda chemsexmottagning på RFSL Stockholm. Vi pratar om vad chemsex är, hur man minskar skadorna och vilken hjälp som finns att få.
Läs mer om chemsex och mottagningen här: https://sexperterna.org/fakta/chemsex/
Emil Briones Ahlén
Vi är mitt i en global kris. Coronaviruset sprids över världen och vår vardag har drastiskt förändrats. Det här avsnittet handlar om hur coronakrisen påverkar vår sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Hur påverkas vi av social distansering? Vad händer när människor tvingas vara hemma samtidigt som hemmet för många är den farligaste platsen att vistas på? Och hur kan vi ställa om och möta de behov av preventivmedel, sexualupplysning och provtagningar som är lika aktuella nu som före krisen?
Gäst i programmet är Hans Linde. Han är förbundsordförande på RFSU och får dagligen rapporter, både från Sverige och andra länder, om hur människors sexuella och reproduktiva hälsa påverkas just nu.
Hans Linde, förbundsordförande RFSU. Foto: Daniel Ivarsson
Att se växande magar överallt. Sätta livet på paus. Ha sex på schema och anpassa livet efter ägglossning. Så kan det vara att vara ofrivilligt barnlös.
I det här avsnittet medverkar psykologen Stina Järvholm. Hon arbetar på Sahlgrenskas reproduktionsmedicinska mottagning och möter dagligen personer som kämpar för att få ett barn. I avsnittet pratar vi om vad det innebär att vara ofrivilligt barnlös. Vad det beror på och framförallt vilken hjälp som finns att få och hur man kan stötta människor i processen.
Leg. psykolog Stina Järvholm
Har du någon gång blivit filmad mot din vilja? Har någon rört dig på ett sätt som inte känns bra? Har du blivit lurad av någon på nätet?
Ett av fem barn har utsatts för ett sexuellt övergrepp. Men det är sällan det kommer fram till myndigheter och det är bara en bråkdel som anmäls. Genom att ställa många och tydliga frågor kan vi hjälpa fler barn att berätta vad de varit med om.
I det här avsnittet träffar vi återigen överläkaren Åsa Kastbom. Denna gång för att prata om hur vi kan upptäcka och hjälpa de barn som blir utsatta.
Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri
Den 1 januari blev barnkonventionen lag i Sverige. I samband med det släpper Sex på arbetstid två avsnitt om barn och barns rättigheter. Det här avsnittet handlar om barns sexuella utveckling och i nästa program #23 pratar vi om barn och sexuella övergrepp.
Sexualiteten är en viktig del av barns utveckling. Det handlar om nyfikenhet och utforskande av känslor, kroppen och relationer. I programmet medverkar Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri med lång erfarenhet av att möta barn. Åsa pratar om hur vi kan förhålla oss till barns sexualitet på ett sätt som stärker deras självkänsla och utveckling.
Åsa Kastbom, överläkare i psykiatri
Det här avsnittet handlar om sekundär traumatisering. Det innebär att behandlare, som i sitt arbete lyssnar på berättelser om trauman, utvecklar liknande symtom som sina patienter. Behandlare som arbetar med personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper större risk att drabbas än de som arbetar med andra typer av trauman.
Lotta von Mentzer arbetar som barnmorska på SMC Pilen, en mottagning som är specialiserad på sexuell hälsa och utsatthet. Hon har även gjort en studie om behandlares upplevelser av samtalsbehandling med personer som har erfarenhet av sexuella övergrepp.
Lotta von Mentzer
Många drabbas av skador eller sjukdomar som gör att man behöver hjälp att få sin vardag att fungera, till exempel med olika hjälpmedel. Detta sker ofta i samarbete med en arbetsterapeut.
I #20 träffar vi arbetsterapeuten och sexologen Stefan Balogh. För honom är sexualiteten en självklar del av arbetsterapin. Men det han möter är i första hand inte sexuella problem utan praktiska hinder för att vara sexuellt aktiv.
Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexolog
I Sverige har alla gravida haft rätt till fri abort i över 40 år. Statistiken visar att antalet aborter har legat på en konstant nivå. Men hur såg det ut innan 1975 då den nya abortlagstiftningen infördes?
Tillsammans med Lena Lennerhed, professor i idéhistoria och expert på aborträtten dyker vi ner i den svenska aborthistorien. Vi pratar också om så kallad samvetsfrihet eller vårdvägran och om hur abortmotståndet i Sverige och Europa ser ut idag.
I det här avsnittet fokuserar vi inte på de medicinska aspekterna av en abort, läs mer om det här:
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/graviditet/avbruten-graviditet/abort/
Lena Lennerhed, professor i idéhistoria
Att få en neurologisk sjukdom eller skada påverkar stora delar av livet. Kroppen och dess funktioner förändras vilket gör att också sexualiteten ofta påverkas. Det kan till exempel bli svårt att få orgasm, man kan få minskad känsel eller tvärtom bli överkänslig. Det är också vanligt att få svårt att få stånd, få minskad lubrikation och minskad lust.
I det här avsnittet träffar vi Dorthe Skovgaard Forsell. Dorthe är specialistsjuksköterska och sexualrådgivare och hjälper personer med till exempel MS eller ryggmärgsskada att hitta nya vägar till lust och njutning.
Dorthe Skovgaard Forsell arbetar som sexualrådgivare på Neurologimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
De flesta har frågor och funderingar om kropp, kärlek, sex och relationer. Men alla har inte någon att prata med och ibland är informationen man får inte tillräckligt begriplig.
Det här avsnittet handlar om sexualitet och normbrytande intellektuell funktion. Vad behöver vårdpersonal veta och hur gör man för att bli mer begriplig?
Vi tar hjälp av Jack Lukkerz som har forskat om hur personal inom särskola och habilitering ser på sex och samlevnadsundervisning.
Jack Lukkerz, socionom och auktoriserad sexolog.
Forskning visar att hbtq-personer som grupp har sämre psykisk och fysisk hälsa. Det är en konsekvens av diskriminering, osynliggörande och våldsutsatthet. Samtidigt är det många som skjuter upp eller helt undviker att söka vård pga rädsla att få ett dåligt bemötande.
Hur kan verksamheter göra för att bli mer inkluderande och ge en likvärdig vård till alla? I dagens avsnitt medverkar Tanya Charif och Tommy Pherson. De är båda utbildare inom Västra götalandsregionens processutbildning för ett normmedvetet bemötande, hbtq-diplomeringen.
Tommy Pherson och Tanya Charif, båda utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa.
Vad händer i kroppen när vi känner lust och kåthet? Hur kan vi bekräfta och stötta unga i sin sexualitet utan att problematisera? I detta avsnitt av Sex på arbetstid svarar Fox Foxhage på våra frågor om lust och guidar oss i hur vi kan prata om ungas lust utan pekpinnar.
Fox Foxhage, kurator med psykoterapeutisk och sexologisk vidareutbildning.
Det här avsnittet handlar om vad som är viktigt att tänka på när man vårdar personer som blivit våldtagna. Vad händer när man söker akut efter ett övergrepp och hur ser samarbetet med polisen ut? Vad finns det för traumabearbetning och stöd för den som söker hjälp långt senare? Vi samtalar om hur vården ser ut idag i olika delar av landet och också hur den skulle kunna utvecklas. Gäst i programmet är Carina Iloson, gynekolog och överläkare.
Carina Iloson, gynekolog och överläkare.
Endometrios är i dag klassat som en folksjukdom och i det här avsnittet pratar vi om varför det är så många som går länge utan diagnos och behandling vid endometrios och vad som behöver göras för att begränsa lidandet. Med i programmet är Åsa Österlund, fysioterapeut och kbt-terapeut på Capio Lundby närsjukhus och Karin Sundfeldt, gynekolog, överläkare och professor och en del av Endometriosteamet vid Sahlgrensa Universitetssjukhuset.
Här kan du läsa mer om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid endometrios: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/endometrios
Och här hittar du en webbutbildning där du kan lära dig mer om endometrios: https://www.narhalsan.se/om-narhalsan/for-vardgivare/kunskapscentrum
Karin Sundfeldt, gynekolog, överläkare/ professor och Åsa Österlund, fysioterapeut/kbt-terapeut.
En av fem kommer någon gång under livet att få en depression. Det här avsnittet handlar om hur den sexuella hälsan påverkas av att vara deprimerad. Vi pratar om lust, orgasmsvårigheter och läkemedelsbiverkningar tillsammans med Cecilia Dhejne, psykiater och klinisk sexolog vid Anova i Stockholm.
Cecilia Dhejne psykiater och klinisk sexolog.
Varje år får mer än 60 000 personer i Sverige cancer. För många innebär det att livet ställs på ända med tuffa behandlingar och rädslor. Något vi sällan pratar om är hur en cancerdiagnos påverkar människors sexualitet. I det här avsnittet pratar vi med två specialistsjuksköterskor i onkologi. Vi pratar bland annat om lust, strålbehandling, torra slemhinnor och illamående.
Vi vill även tipsa om www.eftercancern.se som nämns i programmet.
I detta avsnitt intervjuar vi Lisen Heden och Linda Åkeflo, specialistsjuksköterskor i onkologi.
En google-sökning på ordet sexologi ger 348 000 sökträffar. Frågorna kopplat till sex är många och täcker in stora delar av sjukvården. Men vad är egentligen sexologi? Och hur mycket sexologisk kunskap behöver vårdpersonal ha?
I #10 av Sex på arbetstid ger sexologerna Hanna Byström och Lars-Gösta Dahlöf svar på det och mycket mer. I slutet av avsnittet delar de dessutom med sig av sina bästa sexologiska litteraturtips.
*I programmet nämns orden fitt- och kukbärare. De är bra ord att använda av den anledningen att de inte är synonymer till kvinna och man. Det finns män med fitta, kvinnor med kuk, och personer med fitta eller kuk som inte identifierar sig som varken kvinna eller man. (Källa: RFSU)
Hanna Byström och Lars-Gösta Dahlöf i poddstudion.
Den första december är det World Aids Day, en dag då vi uppmärksammar hiv och visar solidaritet med alla som lever med hiv. Utvecklingen av hivläkemedel har varit fantastisk och idag gör behandlingen att man kan leva länge och känna sig frisk. Dessutom gör medicinerna så att man inte överför hiv till någon annan.
I det här avsnittet pratar vi hiv, nya utmaningar för vården och gör en framtidsspaning med en av Sveriges främsta experter på området, Magnus Gisslén.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin.
I #8 träffar vi Kalle Norwald, sexolog och terapeut, och pratar om äldre och sexualitet. Enligt Kalle är det inte självklart för alla att sexualitet är något vi har hela livet: ”Den grundläggande tanken att äldre personer har en sexualitet, det kan ju för vissa komma som en chock. Att man tänker att sexualiteten ska avta med tidens gång.” I detta program pratar vi mer om det och ger praktiska tips på hur man kan jobba med sexualitet i mötet med äldre.
Kalle Norwald, sexolog och terapeut.
Att onanera all vaken tid, tvångsmässigt använda sig av telefonsextjänster eller porrsurfande på Internet, ha anonymt sex med främlingar eller betala för sexuella tjänster kan vara symtom på hypersexuell störning. Men när blir det ett problem? Och vilken hjälp kan man få?
För att svara på dessa frågor träffar vi Katarina Görts Öberg, som är psykolog, sexolog och enhetschef vid Karolinska universitetssjukhuset klinik Anova. Anova är en specialistmottagning för andrologi, sexualmedicin och transmedicin. Anova ansvarar också för telefonlinjen PrevenTell* som är en nationell hjälplinje vid oönskad sexualitet.
I Västra Götalandsregionen finns Närhälsan Sexualmedicinskt centrum** till för personer som oroar sig över sin sexualitet. Även vårdgivare kan vända sig till mottagningen för råd och stöd.
*PrevenTell har telefonnumret 020 – 66 77 88.
**Närhälsan Sexualmedicinskt centrum finns på www.narhalsan.se/smc samt 031 – 346 06 80. Mottagningen har även telefontid på tisdagar mellan kl. 13 och 14 då man får prata direkt med vårdpersonal (031 – 346 06 90).
Katarina Görts Öberg i studion.
I det här avsnittet pratar vi med Ulrika Westerlund om hur vården kan bli mer tillgänglig för transpersoner. Ulrika har haft ansvaret för en nationell utredning om transpersoners ställning och levnadsvillkor som lämnades till regeringen i december 2017.
Ulrika Westerlund med betänkandet som lämnades till regeringen.
Andrologi, vad är det? tänker många.
Andrologi förklaras ofta som läran om mannens sexualitet och reproduktion. Det innebär bland annat att behandla specifika sjukdomstillstånd i genitalier, sexuella funktioner och hormonproduktion.
I detta poddavsnitt intervjuas Per Andreas Persson och Anna Skoglund, båda sjuksköterskor och sexologer, om hur de arbetar inom det andrologiska fältet. De berättar bland annat om hur en undersökning går till och hur man kan göra om patienten råkar få stånd.
Per Andreas Persson och Anna Skoglund efter att de mottagit VGR:s jämställdhetspris.
Cellprov räddar liv! Vecka 21 (21-27 maj) är det Cellprovsveckan, en vecka som sedan sex år tillbaka i Västra Götaland uppmärksammar vikten av att ta cellprov regelbundet. I detta avsnitt pratar vi med Mia Westlund om hur ett cellprov går till, nya direktiv, HPV och vaccinering. Vi pratar också med Emma Karlsson och Sofia Wickstrand Linhem som arbetar i Närhälsans nya rullande mottagning, SRHR-bussen.
Läs mer om cellprov och cellprovsveckan på www.cellprov.se
Sofia Karlsson, Mia Westlund och Emma Wickstrand Linhem medverkar i avsnittet Cellprov och HPV.
Vad har sex med vården att göra? Och hur kan vi lära oss att inkludera frågor om sex och sexuell hälsa i vårdmötet?
Hälso- och sjukvården har i uppdrag att arbeta förebyggande men också bota och behandla ohälsa. Arbetssättet ska vara holistiskt, dvs ta hänsyn till hela människan. Och där ingår även den sexuella hälsan. Trots det saknar många vårdutbildningar sexologiska perspektiv och både patienter och vårdpersonal rapporterar om att frågor kring den sexuella hälsan ofta uteblir.
Sex på arbetstid tar hjälp av Suzann Larsdotter för att ta reda på varför den sexuella hälsan ofta förbises i vården och hur vi kan träna på att snacka om sex. Suzann är legitimerad socionom och sexolog och arbetar som sakkunnig på RFSU.
Suzann Larsdotter i poddstudion.
Sex som självskada innebär att en person söker sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk och/eller fysisk skada. Det orsakar stort lidande och påverkar i regel hela personens liv negativt.
I det här avsnittet lär vi oss mer om sex som självskada och ger tips på hur vården kan hjälpa. Medverkande i programmet är Emma Svanholm, enhetschef och Charlotta von Mentzer, barnmorska. Båda är verksamma på Närhälsan Sexualmedicinskt centrum och SMC-pilen som är en del av verksamheten. SMC-pilen är en mottagning som är specialiserad på sexuell hälsa och sexuell utsatthet och som möter många, både unga och vuxna med erfarenheter av sex som självskada.
I programmet nämns också Mika mottagningen som är en mottagning som vänder sig till personer som har erfarenheter av sex mot ersättning, personer som skadar sig med sex och personer med erfarenhet av människohandel.
Charlotta von Mentzer och Emma Svanholm diskuterar sex som självskada i poddens andra avsnitt.
En av sex i åldrarna 18-35 lider av smärta i underlivet. Så kallad vulvasmärta. Få söker vård och många lider i tysthet. För en del kan det leda till långvarig smärta och påverka både relationer och arbetsförmåga. I detta program samtalar vi med två personer som har stor vana att möta och behandla personer med vulvasmärta. Lene Chidekel är gynekolog och legitimerad psykoterapeut och Agneta Lundstedt är socionom och sexualrådgivare. Båda arbetar på Närhälsan Sexualmedicinskt centrum i Göteborg.
Agneta Lundstedt och Lene Chidekel medverkar i premiäravsnittet av Sex på arbetstid.En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.