Signumpodden med John Sjögren

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en ledare av Charlotta Levay om arbetets plats och värde. I en artikel inför det stundande presidentvalet i USA frågar sig Anders Piltz hur en tänkande människa kan ge sitt politiska stöd till en demagog som gjort ljugande till sin paradgren. Även artiklar om Vatikanens relation till Kina och de omdiskuterade demokratikriterierna för trossamfund presenteras. Och så tipsar vi om Signums och Newmaninstitutets spännande program i Almedalen.

Ända sedan debuten med ”Autisterna” 1979 har författaren, dramatikern och regissören Stig Larsson varit en självklar del av det svenska kulturlivet. Lika ofta hyllad för sina böcker som kritiserad för sina kontroversiella och oresonligt ärliga uttalanden. I slutet av 90-talet hände dock något avgörande i Stig Larssons liv. Han gick igenom vad han kallar för en andlig och religiös kris, vilket ledde till att han ett antal år senare upptogs i katolska kyrkan. I det här avsnittet berättar Stig, på sitt eget vindlande sätt, om sin resa till katolska kyrkan. Om sitt första omskakande möte med Bibelns texter, om de betydelsefulla samtalen med pater Rainer Carls och om förlåtelsens frigörande kraft.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

För exakt ett år sedan, 24 maj 2023, instiftades Religionstraumadagen. En dag för att uppmärksamma de många människor som farit illa i olika religiösa samfund och organisationer. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg med en av initiativtagarna, psykologen Olivia Jarl.

Hur uppkommer ett religionstrauma? Hur kan man förebygga det? Och hur ska man bemöta en människa som lider av ett religiöst utlöst trauma? Det blir ett samtal om balansen mellan lära och liv, mellan tydlighet och barmhärtighet, om dekonstruktionens nödvändighet och om tron, inte som ett färdigt facit, utan som en livslång brottningskamp.

Gäst i det här avsnittet är Carl-Johan Malmberg, mångårig skribent och kritiker i Svenska Dagbladet, författare till böcker om storheter som William Blake, William Butler Yeats och Marcel Proust, men också till den personliga boken ”Guldåldern” som en hel del av avsnittet utgår ifrån. Det blir ett samtal om konsten och ensamheten, om barndomen och åldrandet, om resorna och skrivandet, om hur Carl-Johan var med och startade den inflytelserika tidskriften Kris i slutet av 70-talet och om hur det kommer sig att han under en period av sitt liv funderade på att bli katolik. Men alltsammans börjar i det som präglat så mycket av Carl-Johan Malmbergs liv: böckerna.

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en artikel av diplomaten Robert Rydberg som ger ett katolskt perspektiv på kriget i Gaza. Finns det något hopp om en fredlig lösning på den blodiga konflikten? Numret innehåller också en text av Hans Joas, professor i religionssociologi vid Humboldt-universitetet i Berlin, som tar avstamp hos den polske essäisten och poeten Adam Zagajewski och religionsfilosofen och psykologen William James för att tala om de mystika erfarenheternas envisa vägran att försvinna. I numret finns också ett antal texter, bland annat Edel Irén Lappins ledare, som berör frågor kring barn och familj.

Intresset för psykedelika har exploderat de senaste åren. Det forskas intensivt på området och det finns studier som antyder att olika psykedeliska substanser kan hjälpa mot depression, PTSD och beroendeproblematik. Men psykedelika har också använts i religiösa sammanhang i kulturer världen över och ruset genererar ofta djupt mystika erfarenheter. Finns det en psykedelikans spiritualitet? Och vilka är riskerna med dessa potenta preparat?

Gäst i avsnittet är Leonidas Aretakis, chefredaktör på tidningen Flamman, kulturskribent i Dagens Nyheter och författare till boken ”Extas i folkhemmet. Sveriges psykedeliska historia.” Det blir ett samtal om extas, berusning och faran med att försöka ta genvägar till andliga insikter.

Det här avsnittet handlar om en av de stora religionshistoriska klassikerna: Mircea Eliades ”Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning” som nyligen kommit i nyöversättning på Stolpe förlag. Det blir ett samtal om cyklisk kontra linjär tidsuppfattning, om historiens fasa, om lidande, om arketypernas och den rituella upprepningens kraft. Gäst i avsnittet är författaren Victoria Larm.

Benediktinermunken Christopher Jamison blev bekant för många genom BBCs tv-program ”Klostret” och ”Tystnaden”. Genom sina uppskattade böcker ”Rummet inom dig” och ”Lyckan kommer” har han också visat sin förmåga att förmedla klostervisdom för vardagslivet och att kommunicera andliga insikter på ett tillgängligt sätt. I sin nya bok, ”Nådens språk”, visar Jamison hur det sätt på vilket vi lyssnar, talar, läser och skriver kan vara kanaler för nåd och kärlek. I det föredrag vi här ska få ta del av tar Jamison bland annat Shusaku Endos roman ”Tystnaden” och Marilynne Robinsons roman ”Jack” som exempel för att visa hur nåden kan verka i våra liv. Föredraget följs av ett samtal med jesuitpater Dominik Terstriep.

”Här är jag: vad vill du att jag gör?” En ung konvertit står inför jungfru Maria. En ensamstående mamma som hankar sig fram som skribent för New Yorks vänstertidskrifter ställer sig helt till Guds förfogande, och blir en central men ständigt kontroversiell gestalt i den amerikanska katolicismen. Dorothy Day är sedan några år tillbaka förklarad ”Guds tjänare”, och befinner sig i en saligförklaringsprocess. Själv ville hon inte bli helgonförklarad. För, som hon sade: ”Så lätt ska ni inte kunna avfärda mig!”. I det här avsnittet får vi ta del av ett föredrag, hållet vid Katolskt forum i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm, av Signums redaktör och redaktionssekreterare Magdalena Dahlborg om Dorothy Days fascinerande levnadsöde.

De kvinnor och män som under senantiken drog ut i öknen för att bli de första kristna munkarna nöjde sig inte med att vara anhängare av en tro, de var radikala lärjungar som tog efterföljelsen på djupaste allvar och lät den omforma hela livet. Men vad var det som drev och inspirerade dem? Vilka visioner hade de? I boken ”Dagligbrödet” möter vi dessa frågor utifrån det mest nödvändiga i livet: maten. Hur kommer det sig att den köttfria fastematen blev munkarnas dagliga föda? Hur påverkade den deras liv? Om detta handlar Tomas Einarssons bok, som är utgångspunkt för det här samtalet. Det handlar om efterföljelse, vår relation till skapelsen, om extremismens frestelse och om längtan efter ett återställt paradis.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan John Sjögren och David Thurfjell, inspelat vid Katolskt Forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm, utifrån Sjögrens bok ”Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld”. Det blir ett samtal om sanningens natur, om fantasins förhållande till verkligheten, om en besjälad värld, om Guds försyn och om sagans särskilda förmåga att väcka lika mycket sorg som glädje i läsaren.

Med denna julbetraktelse önskar Signum och Signumpodden sina läsare och lyssnare en God jul och ett Gott nytt år. 

Varför vara kristen? Det är temat för det senaste numret av tidskriften Signum. Numret innehåller personliga texter av bland andra Josefin de Gregorio, Erik Helmerson och John Sjögren. Men också en intervju med ett antal unga katoliker om deras tro. Hur kommer det sig att dessa unga katoliker lyfter fram sanningsfrågan som central för deras tro? Hur ska man tolka religionens återvunna synlighet i offentligheten? Hur ser tvivlets relation till tron ut? Och vilken roll spelar tillbedjan och dyrkan i den kristna tron? Detta är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Gäst i det här avsnittet är en av Sveriges främsta jazzsångerskor, Isabella Lundgren. Isabella är känd för sin unika röst och en särskild intensitet och närvaro i sina framträdanden. Hennes musik bär också på en utpräglat andlig dimension och för Isabella går sökandet efter Gud och utforskandet av musikens djupaste källor hand i hand. Det blir ett samtal om musikens förunderliga språk, om skapandets villkor, om Billie Holiday, Frank Sinatra, Joni Mitchell, Bob Dylan och Gustav Mahler.

Gäst i det här avsnittet är den amerikanske och katolske teologen William T. Cavanaugh. Cavanaugh har gjort sig känd som en av de ledande politiska teologerna och har tidigare skrivit om bland annat religiöst våld och konsumism. I sin kommande bok ”The Uses of Idolatry” skriver han om avgudadyrkan som ett av vår tids stora problem. Är vi verkligen så sekulariserade som vi tror? Har det heliga i själva verket bara förflyttats från den religiösa sfären till den sekulära? På vilket sätt är konsumism och nationalism en form av avgudadyrkan? Och hur kan inkarnation och sakrament fungera som ett botemedel mot avgudadyrkan? Det är några av frågorna som tas upp i avsnittet.

I det här avsnittet presenteras årets sjunde nummer av tidskriften Signum, ett nummer som har tema ekologi. I avsnittet presenteras bland annat påven Franciskus apostoliska uppmaning Laudate Deum, som är en uppföljning och en påminnelse om encyklikan Laudato si från 2015. I skrivelsen uttrycker påven en frustration över att förändringarna går för långsamt och att det även bland många katoliker finns grupper som förnekar klimatförändringarna. Även syster Ingrid Robinsons text om ett ekologiskt förhållningssätt utifrån en monastisk miljö och erfarenhet presenteras. Också Lucas Briolas artikel, som låter Laudato si samtala med Andra Vatikankonciliet, diskuteras. Där blir det som påven Franciskus talat om som det ”teknokratiska paradigmet” tydligt; den moderna tendensen att reducera världen och naturen till ett objekt att bemästra och manipulera.

Det här avsnittet handlar om den norske författaren Jon Fosse, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur för sin, som Svenska Akademien formulerade det, ”nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”. Fosse, som 2013 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan, är en utpräglad mystiker och hans pjäser och romaner utgör ett slags växelspel mellan mörker och ljus. Gäst i avsnittet är Leif Zern, författare och mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter, som skrivit boken ”Det lysande mörkret” om Fosses dramatik.

Det här avsnittet gästas av författaren och litteraturvetaren Judith Kiros. I våras kom Judiths bok ”Det röda är det gränslösa” (Albert Bonniers förlag), en diktsamling som utgår från medeltidsmystikern och anakoreten Julian av Norwichs uppenbarelser. Judith är också aktuell med ett av bidragen till antologin ”Ringens återkomst” (Norstedts), om Tolkiens sagovärld. Avsnittet utgår från dessa två centrala engelskspråkiga författare: Julian av Norwich och J.R.R. Tolkien. Det blir ett samtal om hopp och hopplöshet, om skrivandet som existentiell praktik och om kärlekens självutplånande kraft.

”För att gå till botten med den internationella kris som koranbränningarna har utlöst, måste vi återvända till tillkomsthistorien bakom de mänskliga rättigheterna.” Så skriver Fredrik Heiding i ledaren i senaste numret av Signum, som diskuteras i det här avsnittet. Vad är skillnaden mellan saklig religionskritik och häcklande eller hädelse? Har vi förlorat en förståelse för det heliga i Sverige? Och finns möjligtvis lösningen på problemet i det välvilliga mänskliga mötet? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet.

”Känslan är villkoret för all medveten existens.” Så skriver filosofen Fredrik Svenaeus i sin senaste bok ”Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv”. Känslor har ofta ansetts som något problematiskt, som ställer sig i vägen för objektivitet och som vi bör sträva efter att frigöra oss ifrån. Svenaeus argumenterar dock för att det är just genom känslorna som verkligheten får sin struktur och mening. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och får världen att vakna. Det blir ett samtal om kroppens betydelse, kännandets förhållande till tänkandet, de kollektiva känslostormarnas fara och de känslor som omger döendet och den svåra frågan dödshjälp.  

Gäst i det här avsnittet är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola. Cecilia är aktuell med boken ”Utan samvete?”, i vilken hon utforskar samvetets plats i filosofin och konsten. Hur är det egentligen ställt med samvetet idag? Lever vi i en alltmer samvetslös tid? Eller är samtiden snarare präglad av en alltför uppskruvad samvetshets? Har vi förlorat kontakten med den inre röst som på samma gång utmanar oss och ger oss vår etiska kompassriktning? Det är några av de frågor som samtalet i detta avsnitt kretsar kring.

Det här avsnittet gästas av socialminister Jakob Forssmed (KD). Det blir ett samtal om existentiell hälsa och ofrivillig ensamhet, två frågor som länge engagerat Forssmed. Vad beror den alltmer utbredda ensamheten på? Och vad kan vi göra åt den? Vad har trossamfunden att bidra med vad gäller den existentiella hälsan? I avsnittet tas också den påstådda polariseringen upp samt svårigheten i att navigera med värdighet i den stundtals hårda politiska debatten.

”Regeringarna under de senaste tre decennierna har erbjudit universiteten högre och högre frihetsgrad, men universiteten själva har inte varit benägna att frimodigt ta emot denna frihet utan de försiktiga generalerna har valt att i remissrundorna retirera till tryggheten i statens famn.” Så skriver Kjell Blückert i ledartexten i det aktuella numret av tidskriften Signum. Hur är det egentligen ställt med den akademiska obundenheten? Den frågan diskuteras i det här avsnittet av Signumpodden, som också presenterar numret i övrigt som bland annat innehåller en serie texter om äktenskapet samt tre artiklar om jubilaren Blaise Pascal.

I en uppmärksammad intervju från 2013 hävdade påve Franciskus att kyrkans viktigaste och primära budskap är ”Jesus Kristus har frälst dig!”. Vad innebär egentligen det? Vad ligger i detta för kyrkan och den kristna tron så centrala begrepp – frälsning? Det är vad det här avsnittet kretsar kring. Gäst är jesuitpater Dominik Terstriep, som är aktuell med boken ”En kort introduktion till frälsning” (Veritas) som ger en rad ingångar till frälsningens mysterium.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer om demokrati. Gäst är Erik Åkerlund, studierektor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet, som skrivit numrets ledartext. Det blir ett samtal om faran med att göra demokratin till en fix och färdig abstrakt idé, om det gemensamma goda och om lyssnandet som en av demokratins viktigaste praktiker. 

I det här avsnittet ska vi inte som vanligt få ta del av ett samtal, men ett föredrag om samtal. ”Det bildande samtalet” var nämligen rubriken för Anders Piltz föredrag vid Signums högtidliga hundraårsfirande 2020. Ett föredrag som blev väldigt uppskattat och som vi nu får möjlighet att lyssna till igen. Piltz är nog väl känd för de flesta av poddens lyssnare; professor emeritus i latin vid Lunds universitet, präst i katolska kyrkan, författare till ett stort antal böcker och mångårig medarbetare i tidskriften Signum. 

Det här avsnittet handlar om Märta Lindkvist som mellan åren 1916 och 1939 var en av Svenska Dagbladets mest uppskattade journalister. Hon skrev filmkritik, litteraturrecensioner, krönikor och reportage. Hennes väg kom att korsas av personligheter som Nathan Söderblom, Charlie Chaplin, Victor Sjöström och Elin Wägner. Med tiden kom hon dock främst att fokusera på kyrkliga frågor och hennes liv präglas av en djup andlig längtan och en ständig brottningskamp med Gud.

Gäst i avsnittet är Ellinor Skagegård som är aktuell med en bok om Lindkvist som, till stor del genom ett nyfunnet och tidigare okänt dagboksmaterial, låter Märta träda fram i ett nytt ljus.

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som innehåller en ledare om religionsfriheten som en av demokratins hörnstenar, en krönika av Natalie Lantz om den stumma bokstaven Alef och en meditation av Barbara Crostini över liknelsen om de förlorade sönerna. Bland mycket annat. Gäst i avsnittet är Signums Magdalena Dahlborg.

Det här avsnittet handlar om en av vår tids största och mest omtalade författare, Karl Ove Knausgård. Just nu aktuell på svenska med den tredje delen i Morgonstjärnanserien, ”Det tredje riket”. I avsnittet försöker John Sjögren och gästen Greta Schüldt, kulturjournalist på Dagens Nyheters kulturredaktion, ringa in vad det är som gör Knausgårds författarskap så kraftfullt och speciellt. Kanske har det till stor del med blicken att göra. En blick som söker sig djupare in i världen, in i existensens kärna, och på samma gång försöker bryta sig ut ur den. Det är ett författarskap förankrat i det immanenta, men som hela tiden söker sig mot det transcendenta.

I det här avsnittet diskuterar John Sjögren och Magdalena Dahlborg innehållet i det nya numret av Signum. Det handlar bland annat om det rättfärdiga krigets och ickevåldets dilemma, om den gudslängtan och förtrollning av världen som Therese Bohman beskriver i sin krönika och om huruvida kristna borde vara immuna mot hädelse.

Det här avsnittet handlar om Joseph Ratzinger, Benedictus XVI, som gick bort på nyårsaftonen 2022. I avsnittet ges en överblick över Ratzingers liv och tänkande. Hur ska man få ihop bilden av honom som å ena sidan en ”pansarkardinal” och ”Guds rottweiler” och å andra sidan en from, tillbakadragen och dynamisk teolog? Gäst i avsnittet är Gösta Hallonsten, professor emeritus i systematisk teologi, som under ett antal år var medlem i den internationella teologkommission som Ratzinger ledde.

Gäst i det här avsnittet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. David är aktuell med boken ”En lockton i ödemarken”, som ur en rad olika perspektiv försöker belysa vad detta svårfångade fenomen som vi kallar för religion egentligen är för något. Det blir ett samtal om människans förmåga att besjäla världen, om längtan, om berättelsernas kraft, om tro och om religionens lockande obegriplighet.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signums pappersutgåva. Främst fokuseras på numrets ledare, skriven av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, som handlar om den omdiskuterade synodala vägen i Tyskland. Oberoende av påvens globala synodala process startade man redan i advent 2020 i Tyskland ett eget synodalt projekt, kallat ”den synodala vägen”. Projektet växte fram ur den massiva förtroendekrisen för kyrkan efter de många avslöjandena om sexuella övergrepp inom kyrkan. Men vid sidan om frågan om sexuella övergrepp är den synodala vägen också ett forum för en rad andra frågor som länge diskuterats inom kyrkan i Tyskland. Vissa av de förslag som lagts fram är dock oförenliga med katolska kyrkans troslära och ett spänt förhållande mellan Rom och kyrkan i Tyskland har uppstått. En situation som i allra värsta fall kan leda till kyrkosplittring.

Gäst i det här avsnittet är konstnären Fredrik Söderberg, känd för sina myllrande, storslagna och precisa målningar. Ofta i form av väldigt symmetriska kompositioner. Det är verk som utforskar gränslandet mellan ont och gott, och där det horribla, mörka och våldsamma kan stå sida vid sida med gestaltningar av Guds nåd och härlighet. Fredrik kom tidigt att förknippas med en esoterisk och ockult tradition, men efter att han 2016 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan har hans konst präglats av delvis nya motiv. I det här avsnittet berättar Fredrik om sin väg till katolska kyrkan och om inspirationerna och tankarna bakom hans rika bildvärld.

Det här avsnittet gästas av författaren Torbjörn Elensky. Samtalet utgår från boken ”Absolut text: Om att läsa världen” (Fri tanke) och rör sig kring ett tema som går som något av en röd tråd genom Torbjörns författarskap – frågan om språkets förhållande till verkligheten. Det blir ett samtal om att läsa och skriva, om benämnandets kraft, om det paradisiska urspråket, om världens grammatik, om matematik och mycket annat. 

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, nummer 8, som också är årets sista. Det blir en presentation av artiklar som rör allt ifrån demokratifrågor och ”bruksföremål för den personliga fromheten” till julens kyrkor och en ”föga livaktig debatt mellan en levande teolog och en död fysiker”. Gäst i avsnittet är Magdalena Dahlborg.

Det sägs ofta att den psykiska ohälsan ökar på ett oroväckande sätt. Men stämmer verkligen det? En del menar snarare att det är sådant lidande som tidigare ansågs vara en naturlig del av det mänskliga livet som kommit att betraktas som sjukdom. Kan religiös tro, i synnerhet kristen tro och praktik, vara till hjälp i acceptansen av livets ofrånkomliga lidande? Och handlar inte frågan om psykisk hälsa i slutändan om den stora existentiella frågan: Vad är meningen med livet? Gäst i avsnittet är Jan Byström, psykoterapeut och präst i S:t Lars katolska församling i Uppsala.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signums pappersutgåva, som bland annat innehåller en ledare av Mikaela Luthman om prioriteringar inom vården och en artikel om ensamhet av tillträdande socialminister Jakob Forssmed. Största delen av avsnittet ägnas dock åt ett samtal om den synodala process som katolska kyrkan just nu befinner sig i. Vad går denna process ut på och vad kan den förhoppningsvis leda till? Gäst i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och medlem i Signums redaktion. 

Gäst i det här avsnittet är författaren Anita Goldman. Goldman har ett långt författarskap bakom sig, som ofta rört sig kring kvinnans plats i religionen och kulturen men som på senare år alltmer kommit att fokusera på mystik och andlighet och det som Goldman kallar för vårt ”planetära nödläge”. Och avsnittet kretsar just kring de andliga frågornas koppling till den ekologiska krisen, hur vi i moderniteten kommit att alienera oss från naturen. Det blir ett samtal om hängivenhet och uppmärksamhet, om platsens och ritens betydelse och om trädgårdsarbete som motståndshandling. 

Gäst i det här avsnittet är författaren Therese Bohman, aktuell med romanen ”Andromeda”. En berättelse om den unga Sofie som kommer till det anrika förlaget Rydéns och där finner en själsfrände i förlagets grand old man Gunnar. En djup vänskap uppstår. Det är en bok om samtidens politiserade kultursyn, och om att hitta hem i konsten och i varandra.

Det blir ett samtal om nostalgi, om konstens höghet och andliga dimensioner, om kärlek, erotik, vänskap och om att känna sig hemlös i kulturen och i världen. Men allting börjar i tv-serien Seinfeld.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signum, årets sjätte, som kommer ut i dagarna. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson, som skrivit numrets ledare som handlar om det stundande valet. Hur kan man orientera sig i det rådande politiska landskapet? Och varför är det kanske svårare än någonsin att urskilja hur man ska rösta? Det blir ett samtal om bristen på djupare kompassriktning, politisk kortsiktighet och den omdiskuterade frågan om religiösa friskolor.

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, till exempel Christoffer Wedebrands text ”Liv värda att leva – synen på samhällets minsta minoriteter”, Sr Ingrid Robinsons ”Vågar vi tala om lydnad?” samt en intervju med Harvardastronomen Karin Öberg.

Gäst i det här avsnittet är Malin Ekman, journalist och Svenska Dagbladets USA-korrespondent som precis romandebuterat med boken ”Allt som jag finner i er ska jag finna i mig”. En koncentrerad uppväxtskildring om en komplex relation mellan en mor och en dotter. En bok som levandegör barnets inre, existentiellt rika, värld. Det blir ett samtal om arv, ensamhet, Karl Ove Knausgård, om att knyta an till världen, om gudsmöten och om att vårda sitt inre barn.

Det här avsnittet handlar om munken, kyrkoläraren, helgonet och 1100-talsmystikern Bernhard av Clairvaux. En komplex, fascinerande och inflytelserik figur i kyrkans historia. Gäst i avsnittet är jesuitpater Dominik Terstriep, kyrkoherde i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm och aktuell med boken ”En munks vishet. Bernhard av Clairvaux andliga och teologiska profil”. Det blir ett samtal om självkännedom, monastisk teologi och inte minst vishetens väsen.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av Signum, som kommer ut i dagarna. Gäst är jesuitpater Fredrik Heiding som skrivit numrets ledartext samt bidragit med en recension av Sakine Madons bok ”Inget är heligt” (Fri tanke). Både ledartexten och recensionen kretsar kring frågan om yttrandefrihet. Hur långt bör yttrandefriheten sträcka sig? Är yttrandefrihet och demokrati självklara syskon? Hur bör man förhålla sig till Rasmus Paludans ökända Koranbränningar? Och har yttrandefriheten blivit något av en avgud i vår tid? Det är några av de frågor som diskuteras i avsnittet.

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, till exempel den intervju med påven Franciskus som Signum tillsammans med en rad andra jesuitiska kulturtidskrifter publicerar samt en spännande artikel av Barbara Crostini om bibliska motiv i årets Eurovision.

Det här avsnittet handlar om en av de riktigt stora teologiska och filosofiska frågorna: ondskans problem. Gäst i avsnittet är jesuitpater Rainer Carls, som är aktuell med boken ”Gud och det onda” (Artos). En bok som ger en bred översikt över teodicédiskussionens historia. Samtalet kommer att kretsa kring tre huvudfrågor: Vad är det onda? Vad är det ondas upphov? Hur kan vi bli av med det onda?

Gäst i det här avsnittet är författaren Victoria Larm, aktuell med sin debutroman ”Den nionde kretsen”. En bok vars personteckningar i stor utsträckning är inspirerade av Carl Gustav Jungs tankevärld. Den schweiziske psykiatrikern och religionspsykologen, grundare av den analytiska psykologin, som är en av 1900-talets stora tänkare kring människans själsliv. I avsnittet berör vi några av Jungs centrala idéer, som den om arketyperna, det kollektivt omedvetna och den så viktiga individuationsprocessen. Det blir ett samtal om Guds mörker, om att bli en hel människa, om att lära sig älska sitt öde och säga ett obetingat Ja till det som är.

”En grundbult för den öppna demokratin, som i vår tid även många som kallar sig liberala verkar ha glömt bort, är en villighet att ifrågasätta egna övertygelser och att nogsamt lyssna till andras argument.” Så skriver Magdalena Dahlborg i ledartexten som inleder det nya nummer av Signum och som diskuteras i detta avsnitt. Det blir ett samtal om den liberala demokratins fördelar och utmaningar. Vad i väst är värt att värna? Och försvara?

Även några andra av numrets artiklar presenteras kort, som Patrizia Lorenzonis text om det religiösa våldet i Brasilien, Magnus Ringgrens presentation av Lars Noréns författarskap och Kristina Lindhs krönika om olikhetens etik.

Gäst i det här avsnittet är skribenten och poddaren Anna Björklund, aktuell med boken ”Kvinnomanualen” (Bazar förlag).”En självrannsakande och uppriktig berättelse om att våga skita i kvinnliga förebilder”, som förlaget beskriver det. Det blir ett samtal om manligt och kvinnligt, om familj och långkok, om modernitet och mekanisering, om kristendomen som moderskapets religion och om att via förlåtelse finna vägen till frid.

Med det här avsnittet inleds en ny serie med lite kortare avsnitt som kommer att släppas i samband med varje nytt nummer av Signums pappersutgåva, som kommer ut med åtta nummer per år. Dessa avsnitt kommer presentera och diskutera innehållet i det aktuella numret. I dagarna kommer årets tredje nummer av Signum ut, som av naturliga skäl kretsar en hel del kring kriget i Ukraina. Gäst i avsnittet är Signums mångåriga medarbetare Kjell Blückert som också skrivit numrets ledare, om Johannes Paulus II:s klassiska liknelse om öst och väst som Europas två lungor.

I avsnittet berörs också Per-Arne Bodins artikel om storfursten Vladimir som kristnade Kievriket 988 och som spelar en stor roll än idag. Även Thomas Bremers artikel om den ryska ortodoxins svåra läge i Ukrainakonflikten tas upp, samt biskop Erik Vardens text om läkedom i skuggan av övergreppsskandalerna och Henrik Sahl Johanssons recension av Lars Anderssons ”Jordens ansikte”. Bland mycket annat.

Gäst i det här avsnittet är Erik Varden, biskop i Trondheims katolska stift och aktuell på svenska med boken Vaka med mig (Silentium förlag). En serie betraktelser där Erik Varden, dag för dag genom stilla veckan, beskriver påskens mysterium som grunden i den kristnes tillvaro. Det blir ett samtal om livet och döden, om monastisk spiritualitet, om den provocerande kristendomen, om Guds tårar och, inte minst, om Gustav Mahler.

För den som vill läsa mer om och av Erik Varden rekommenderas hemsidan coramfratribus.com som bland annat innehåller predikningar och reflektioner av biskopen.

Det här avsnittet handlar om en av filosofi- och litteraturhistoriens verkliga klassiker: Platons ”Staten”. Ett verk som, visar det sig, säger en hel del om vårt samtida samtalsklimat, om woke- och cancelkulturen. Vi kommer särskilt att dyka ner i och utforska Platons allra mest berömda bild, den av grottan och de skuggbilder på grottans vägg som vi människor misstar för den sanna verkligheten.

Gäst i avsnittet är författaren och skribenten Lena Andersson. Lena är aktuell med boken ”Resten av verkligheten”, en samling med krönikor skrivna mellan 2018-2021.

Det här avsnittet gästas av författaren Johan Heltne. Johan är aktuell med boken Sympati för djävulen, i vilken Johan beskriver såväl sin uppväxt inom Livets Ord som sin tid på författarskolan Biskops-Arnö. Miljöer som bär på slående likheter. På Livets Ord handlade det om en tystnadskultur driven av idealet om den goda människan, fri från moraliska brister och misslyckanden. På Biskops-Arnö om en hårt ideologiskt driven litteratursyn, där moralisk tydlighet uppvärderas och moralisk oklarhet misstänkliggörs.

Det blir ett samtal om självkastration och stumhet och om att hitta sin röst i en förstummande miljö. Johan berättar också om hur mötet med den kristna östliga traditionen och konstnärer som Dostojevskij och Tarkovskij, samt mötet med lärare som Magnus Nyman och Torsten Kälvemark, öppnade upp för en friare och mer komplex konst- och människosyn.

Det här avsnittet gästas av Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och skribent på bland annat Expressens kultursida. För en tid sedan skrev Joel en uppmärksammad artikel i tidningen Dagen om ekumeniken i Sverige. Efter ett sekel av givande dialog tycks det nu som om de olika samfunden slutit sig alltmer kring sig själva. Det har blivit viktigare att hävda den egna identiteten än att betona det gemensamt kristna. Stämmer detta? Och vad beror det i så fall på? Är det identitetspolitiken som smugit sig in i kyrkorna? Det blir ett samtal om varumärkeskonfessionalism, om att våga vara öppen med de egna bristerna, om faran med en relativismens ekumenik, om att gräva där man står och om katedralen som ett ideal.

Gäst i det här avsnittet är artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij. Genom Tomas texter går ett spår som handlar om hemkomst, om återvändande och om uppväxtmiljöernas betydelse. Men vad är egentligen det hem vi längtar efter? Och är det möjligt att nå dit? Det blir ett samtal om den gudagnista vi alla bär inom oss, om att minnas vem man innerst inne är, om kampen mellan ljus och mörker, om att vara olyckligt förälskad i Gud och om en av de mest avgörande insikter man göra i livet: den om att det inte finns någon ensamhet.

Det här avsnittet gästas av författaren och akademiledamoten Horace Engdahl, aktuell med boken ”Op. 101”. Horace är en av vårt lands allra kändaste kulturpersonligheter, men som efter stormarna kring Svenska Akademien blivit något av en ”persona non grata”. Avsnittet kommer att handla en del om detta, men också om Engdahls kristna tro och om hans förhållande till Bachs Matteuspassionen. Det blir ett samtal om musiken, religionen och om att förlora sin mildhet.

Gäst i det här avsnittet är advokaten Ruth Nordström, som nyligen kommit ut med boken ”Till de utsattas försvar”. Tillsammans med sina kollegor på Skandinaviska människorättsadvokaterna arbetar Ruth med att främja mänskliga fri- och rättigheter i Skandinavien och Europa. Ruth är mest känd för fallet med Ellinor Grimmark, barnmorskan som med hänvisning till sitt samvete ville slippa arbeta med aborter. Och en stor del av boken handlar om de många turerna, och de intensiva mediala dreven, kring detta uppmärksammade fall. Men också om det tuffa men djupt meningsfulla arbetet med att försöka hjälpa samhällets allra mest utsatta människor.

Det blir ett samtal om hur svårt det är att föra djuplodande diskussioner om etiskt svåra frågor i den svenska offentligheten, om den problematiska rättspositivismen, om sanningslidelse som drivkraft och om att finna Jesu ansikte i de sjuka, döende och utsatta.  

Det här avsnittet handlar om en av de mest centrala gestalterna i den kristna tron, nämligen jungfru Maria. Varför är Maria så otroligt viktig? Vilken roll spelar hon i frälsningsdramat? Varför är det viktigt att låta många olika bilder av Maria komma till tals? Vad kan den feministiska kritiken av mariakulten lära katolska kyrkan? Och vad kan mariologin lära feminismen? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet.

Gäst är Lovisa Bergdahl, som är docent och lektor i pedagogik vid Södertörns högskola samt medlem av Signums redaktionskommitté. Hon har i två års tid gett kursen ”Maria i kult, konst och samhällsvision” i katolska pedagogiska nämndens regi och har vid ett flertal tillfällen skrivit om mariologiska teman utifrån feministisk teoribildning i Signum. Det blir ett samtal om manligt och kvinnligt, om kyrkans feminina centrum och om Maria som världshistoriens friaste människa och prototypen för en ny kosmologi.

Det här avsnittet består av ett samtal mellan John Sjögren och jesuitpater Andreas Bergmann, inspelat tidigare i år i S:t Lars katolska församling i Uppsala. Samtalet utgår från Sjögrens senaste bok, ”Öppna dig”, och rör sig kring bokens centrala teman: sanning, extas och glädje. Vad har vår kroppslighet med sanningsbegreppet att göra? Vad innebär det att säga Ja till verkligheten? Varför är tystnaden nödvändig i våra liv? Och behöver vi bli en smula galna för att bli hela människor? Det är några av de frågor som tas upp i samtalet där författare och tänkare som Charles Taylor, Hartmut Rosa, Stefan Zweig och Augustinus också dyker upp. Vi kommer också få höra Ann-Ida Fehn läsa några stycken ur ”Öppna dig”.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om bildkonst. Äldre tiders konst var ju ofta skapad i ett väldigt tydligt kyrkligt sammanhang. Går det att förstå denna konst utanför sin sakrala och teologiska kontext? Och vad är egentligen skillnaden på religiös konst, en sakral bild och andligt innehåll? Gäst i avsnittet är Anna Jansson – konstvetare och kommunikatör på Nationalmuseum i Stockholm. Utgångspunkt i samtalet är bland annat verk av Caravaggio, Zurbarán och Bernini. Nedan följer länkar till några av de konstverk som diskuteras i avsnittet.

Matteus kallelse av Caravaggio:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Matteus_kallelse#/media/Fil:The_Calling_of_Saint_Matthew-Caravaggo_(1599-1600).jpg

Veronikas svetteduk av Zurbarán:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6e/Francisco_de_Zurbar%C3%A1n_011.jpg

Den heliga Teresas extas av Bernini:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_heliga_Teresas_extas#/media/Fil:Ecstasy_of_St._Teresa_HDR.jpg

Sankta Cecilia av Stefano Maderno:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefano_Maderno#/media/Fil:St_Cecilia's_Martyrdom.jpg

Agnus Dei av Zurbarán:

https://www.museodelprado.es/en/the-collection/art-work/agnus-dei/795b841a-ec81-4d10-bd8b-0c7a870e327b

Med det här avsnittet introduceras ett nytt segment i podden – Klassikern. Avsnitt som kommer att kretsa kring verk inom olika genrer som har uppnått någon form av klassikerstatus. Det här avsnittet handlar om en litterär klassiker, nämligen den tysk-schweiziske författaren och Nobelpristagaren Hermanns Hesses ”Siddhartha” från 1922. Hesse som i en rad böcker gestaltade de stora existentiella frågorna, inte minst människans ständiga slitning mellan ande och driftliv.

I ”Siddhartha”, som utspelar sig i det forna Indien, skildrar Hesse i sagans och den andliga allegorins form bramansonen Siddharthas sökande efter sanningen och den djupaste andliga visdomen. Hesse var väl insatt inom en rad andliga traditioner: hinduism, buddhism, taoism, jungiansk psykoanalys och kristen teologi. Och i ”Siddhartha” får vi ett slags koncentrat av Hesses andliga insikter.

Gäst i avsnittet är kulturjournalisten, skribenten och radio- och poddprofilen Eric Schüldt.

Det här avsnittet handlar om en av 1900-talets mest tongivande svenska katoliker och kulturpersonligheter – Gunnel Vallquist. Vallquist är för den breda allmänheten kanske mest känd som översättare av Marcel Prousts stora romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” samt som ledamot av Svenska Akademien. Men Vallquist var också en författare i egen rätt som skrev ett antal böcker om andliga och kyrkliga frågor, där hon inte sällan trädde fram som en skarp kyrkokritiker med ett extra engagemang för ekumeniken och kyrkans enhet.

Gäst i avsnittet är Alva Dahl, som alldeles nyligen kommit med en bok om Gunnel Vallquist – ”Slå rot i förvandling. Gunnel Vallquists liv och livshållning”.

Det här avsnittet handlar om det man brukar kalla för de yttersta tingen eller eskatologi. Det vill säga frågor som rör det eviga livet, vad som händer efter döden, himmel och helvete och så vidare. Gäst i avsnittet är jesuitpater Philip Geister. Philip är teolog, rektor för Newmaninstitutet i Uppsala och var fram till 2018 medlem i Signums redaktion. Samtalet rör sig över flera av de stora eskatologiska frågorna, men en röd tråd i samtalet är att eskatologin inte bara har med det kommande att göra, utan i allra högsta grad handlar om våra liv här och nu.

Det här avsnittet handlar om en av de röster som uppmärksammats och diskuterats allra mest i offentligheten de senaste åren, psykologiprofessorn Jordan Peterson. Peterson som slog igenom stort som ett YouTube-fenomen och med sin bok 12 Rules for Life för ett antal år sedan, som under en tids allvarlig sjukdom varit borta från offentligheten, men som nu är tillbaka med en ny bok: Beyond Order. 12 More Rules for Life. Hur kan man utifrån en kristen utgångspunkt förhålla sig till och reflektera kring Petersons ganska stränga dygdeetik?

Gäst är Josefin de Gregorio – författare, litteraturvetare och redaktör för kulturnyheter och debatt på Svenska Dagbladets kultursida. Det blir ett samtal om nåd och gärningar, om svaghet och styrka, om manligt och kvinnligt, om att leva i en fader- och moderlös kultur, om vår politiserade samtid och om tacksamheten som livshållning.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om en av 1900-talets mest omtalade och inflytelserika teologer, Hans Urs von Balthasar. I avsnittet ges en introduktion till von Balthasars liv och omfångsrika verk, med särskilt fokus på hans reflektion kring påskens mysterium. Det blir ett samtal om teologisk estetik, om det Guds drama som vi alla blivit inbjudna att agera i och om påskens hisnande budskap: att Gud var död, men lever igen. Gäst i avsnittet är Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, samt återkommande skribent i tidskriften Signum.

Det här avsnittet av Signumpodden rör sig kring ett klassiskt tema – relationen mellan tro och förnuft. Hur förhåller sig dessa två begrepp till varandra, är de oförenliga motsatser eller kan de leva harmoniskt tillsammans? Är förnuftet trons fiende eller är förnuftet, som Thomas av Aquino menade, trons förgård. Gäst i avsnittet är Ulf Jonsson – jesuitpater, professor i religionsfilosofi samt chefredaktör för tidskriften Signum. Avsnittet rör sig från fornkyrkan ända fram till vår egen tid för att undersöka hur man kan förhålla sig till relationen mellan tro och förnuft. Det blir ett samtal om olika former av tro, om nåd och natur, om nominalism och postmodernism. Anselm av Canterbury, Johannes Paulus II, Martin Luther, jungfru Maria och rockgruppen Kent är några av de figurer som hjälper till att ringa in förhållandet mellan tro och förnuft.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om ett av de verkligt stora teologiska problemen, det som brukar kallas för teodicéproblemet – lidandets och ondskans problem. Hur kan en allsmäktig, allvetande och alltigenom god Gud tillåta så mycket lidande och ondska i världen? Gäst i programmet är Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift samt sedan 2017 kardinal i romersk-katolska kyrkan. Det blir ett samtal om Guds tystnad, om bön, om skönheten som ett svar på ondskan, om hur Gud visar sin makt i vanmakt och om en medlidande Gud som gråter tillsammans med människan.

Alla söker vi väl glädje i livet? Med vad är egentligen glädje? Det är frågan som det här avsnittet av Signumpodden kretsar kring. Gäst är Christine Zyka, lektor i filosofi samt vice rektor vid Newmaninstitutet i Uppsala. Christine disputerade på en avhandling om konsten och det sköna hos 1900-talsfilosofen Simone Weil, och mycket i programmet kommer att kretsa just kring Weils tankar om glädje. Det blir ett samtal om glädjens koppling till lidande och sorg, om huruvida den rena glädjen går att finna i det här livet, om skapandets glädje, om kärlekens koppling till glädjen, samt om den närmast euforiska glädje som det innebär att bara få finnas till.

Gäst i det här avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, aktuell med boken ”Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet”. Boken är en naturlig fortsättning på Bornemarks tidigare och mycket uppmärksammade bok ”Det omätbaras renässans” som riktade hård kritik mot mätbarhetssamhället och new public management. I den nya boken rör sig Bornemark kring samma teman, men denna gång med det bortglömda omdömet i centrum. Hur kommer det sig att omdömet fått en sådan undanskymd plats idag? Vad kan vi göra för att odla omdömet? Vad kan Aristoteles och 1400-talstänkaren Cusanus lära oss om dessa saker? Och vad säger ord som effektiviseringsblindhet, floskelproduktion och mätbarhetsfetischism om vår tid? Det blir också ett samtal om gudsbilder och om filosofins uppgift. Och om igelkottar.

Temat för det här avsnittet av Signumpodden är ”Bibeln och litteraturen”. Gäst är Josefin Holmström – författare, litteraturvetare, samt skribent och kritiker i bland annat Svenska Dagbladet och tidningen Dagen. Avsnittet handlar om Bibeln som litteratur, men också om hur Bibeln påverkat den västerländska litteraturhistorien. Två moderna svenska verk tas upp som exempel på hur man som författare kan förhålla sig till och leka med den bibliska traditionen – Niklas Rådströms roman ”Boken” samt en novell av Torgny Lindgren. Även en rad andra författare, från John Milton till Leonard Cohen, Dante och Jordan Peterson, dyker upp i avsnittet. Det blir ett samtal om tolkning, Gud som författare, världen som text och de oändliga betydelseskikt som de bibliska texterna rymmer.

Temat för det här avsnittet är ”Tro och politik”. Hur förhåller sig den kristna tron till den politiska sfären? Finns det något sådant som en kristen politik? Om detta samtalar John Sjögren med jesuitpater Thomas Idergard. Thomas har ett förflutet inom just politiken, bland annat som ordförande i Moderata ungdomsförbundet och som opinionsbildare i olika sammanhang. Men för ungefär tio år sedan lämnade Thomas politikens värld helt, konverterade till katolska kyrkan och är idag verksam som präst i S:ta Eugenia församling i Stockholm samt som medarbetare vid Newmaninstitutet och tidskriften Signum.

Varför är det viktigt att skilja mellan absoluta värden och praktisk visdom? Är det en slump att de liberala demokratierna växt fram i ett kristet sammanhang? Och är att gå i mässan rent av det mest politiskt radikala man kan göra? Det är några av de frågor som tas upp i detta innehållsdigra samtal om trons förhållande till politiken.

Gäst i det här avsnittet är sociologen, författaren och skribenten Roland Paulsen. Paulsen är aktuell med boken "Tänk om. En studie i oro". En bok som ställer frågan hur det kommer sig att det materiella välståndet välsignat oss på så många områden, utom ett: hur vi mår. I boken tecknar Paulsen en bild av hur vår tids oro växt fram i takt med moderniteten. Även om det finns en existentiell grund för oron, livet bär ju på en ofrånkomlig osäkerhet som människan i alla tider haft att hantera, så menar Paulsen att den oro vi ser idag inte är existentiell utan en produkt av vår kultur och vårt samhälle. I avsnittet skissas de historiska linjer upp som lett fram till dagens orossamhälle. Hur har vårt förhållande till tid förändrats genom historien? Vad har den så kallade avförtrollningen med vår tids oro att göra? Är det verkligen så viktigt att hela tiden ”må bra”? Den stora frågan lyder dock: Hur är det ens möjligt att vi oroar oss i den uträckning och på det sätt som vi gör idag?

Gäst i det här avsnittet av Signumpodden är författaren Wera von Essen. Wera debuterade 2018 med den uppmärksammade och prisbelönta En debutants dagbok. Nu är hon aktuell med sin andra roman Våld och nära samtal. En bok som gestaltar en ung kvinnas sexuella relationer, där också våld ingår, parallellt med en andlig resa som till sist leder till att romanens huvudperson upptas i katolska kyrkan. Även Wera von Essen själv blev häromåret upptagen i katolska kyrkan. Samtalet utgår från romanen och handlar om synd och nåd, om kallelse, om tvång och frihet, om begär och kyskhet, om katolicismens erotiska och våldsamma aspekter, om Guds oresonliga kärlek och om det mörker vi alla bär inom oss.

Det här avsnittet gästas av musikern Sara Parkman. Sara har hyllats för sitt senaste album Vesper, där hon blandar folkmusik och modern popmusik med kyrkomusikens ton- och språkvärldar. När Parkman tidigare i år tilldelades Dagens Nyheters kulturpris sade DN:s kulturchef Björn Wiman i en kommentar att Parkman ”med sin röst ger uttryck både för vår tids längtan efter helighet och för den religiösa erfarenhet som det sekulära samhället tror sig ha avskaffat”. Samtalet i podden kretsar just kring musikens andliga dimensioner. Det handlar om musikens kommunikativa kraft, om hur musiken förenar det andliga med det kroppsliga samt om den skönhet som är så vacker att det gör ont. Och så ställs den stora frågan: Varifrån kommer egentligen musiken?

Det här avsnittet av Signumpodden gästas av teaterregissören, dramatikern och skribenten Stina Oscarson. Oscarson har de senaste åren, utöver sin konstnärliga verksamhet, arbetat mycket med frågor kring samtal. I en polariserad tid har hon inte tvekat att samtala med personer från alla politiska och ideologiska läger, något som både fascinerat och provocerat många människor. I avsnittet berättar Oscarson om sin syn på samtalets kraft och nödvändighet, samt om de ofta häftiga reaktioner som hon fått; om hur det i dag blivit viktigare att markera att man har rätt åsikter, att man tillhör de goda, än att samtala och på så sätt försöka nå verklig förändring och förståelse. Oscarson berättar också om varför coronakrisen gjort henne stolt över att vara svensk, samt om hur hon upplevde att verkligheten blev mer verklig första gången hon besökte en katolsk mässa.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om den stora kris som har lamslagit stora delar av världen och som snart sagt ingen av oss förblivit opåverkad av, nämligen den härjande coronapandemin. Gäst i avsnittet är Magdalena Dahlborg, som är redaktionssekreterare och skribent i Signum. Det blir ett personligt samtal om hur man kan hantera oro och ångest i tider av ovisshet, om hopp och förtröstan och hur man kan läsa corona i påskens ljus; hur mening och liv kan växa fram ur död och meningslöshet. Kan tider av avskildhet och karantän ge tillfälle till andlig fördjupning? Hur har den svenska konsensuskulturen påverkat hur Sverige och svenskarna handskats med krisen? Och kan man i krisens spår se ett nytt och sundare förhållande mellan civilsamhälle och stat växa fram?

Det här avsnittet av Signumpodden tar sig an en av de verkligt stora filosofiska, teologiska och existentiella frågorna: Vad är sanning? Gäst är Signums chefredaktör Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi. Samtalet berör en rad aspekter av sanningsbegreppet. Förutom att olika typer av sanningsteorier diskuteras, görs också ett försök att besvara ett antal frågor. Varför är såväl sanningsrelativism som auktoritär objektivism problematiskt? Varför blir en teologi utan sanningsanspråk i slutändan meningslös? Och, kanske viktigast av allt, varför kan den radikala skeptikern liknas vid en ko?

Gäst i det här avsnittet av Signumpodden är Helena Granström, författare och kulturskribent med en bakgrund inom teoretisk och matematisk fysik. Granström är just nu aktuell med essäromanen Betydelsen av kärlek. Rubriken för samtalet är ”Kärlek och ensamhet”. Ämnen som Granström kommit tillbaka till i ett antal texter, bland annat i en krönika i senaste numret av Signum. Det blir ett samtal om kärlekens möjlig- och omöjlighet, om kärlekens väsen, om sårbarhet och svaghet, om erotik och sexualitet, om Gud och om frågan om det överhuvudtaget är möjligt att nå fram till en annan människa.

Gäst i det här avsnittet av Signumpodden är kulturjournalisten Eric Schüldt, känd för sina uppskattade program i Sveriges Radios P2, men också för en rad olika produktioner för såväl tv som radio och olika poddar. Rubriken för samtalet är "Sagans teologi". Det blir ett vindlande och personligt samtal om J.R.R. Tolkiens magiska världar, om sagans andliga dimensioner och livet som äventyr.

I det här avsnittet av Signumpodden får vi ta del av ett samtal mellan jesuitpater Fredrik Heiding och skådespelaren Pia Johansson. Samtalet, som är inspelat hos Katolskt Forum i S:ta Eugenia i Stockholm tidigare i år, har rubriken ”Hade Jesus humor?” En fråga som det råder delade meningar om bland teologer och exegeter. Både Pia och Fredrik menar dock att Jesus med största sannolikhet hade humor och att man kan se spår av detta i Bibeln. Ett antal exempel på evangelietexter och Jesusord som kan tolkas på ett komiskt sätt tas upp. Pia visar också med sin skådespelande förmåga hur olika betoningar och tonlägen kan få innebörden i texter att skifta. Ett samtal som både bjuder på nya insikter och goda skratt.