Själens Standard

Clara Lindblom (v) om rättvisa, politikens verktygslåda och i vilken mån stadsplanering kan kompensera för ekonomisk ojämlikhet. Hon menar att staten måste ta ansvar för bostadspolitiken. Hon beskriver områdesplanering och skissar en förändrad markpolitik. Hon framhåller nyttan med allmännyttan, hyresrätten som upplåtelseform och varsam upprustning som nyckeln till bibehållen hyresnivå. 

Lars Strannegård slår ett slag för helhetsbedömningen som människans fenomenala förmåga. Berättar om Handels utbildningsmission, menar att empatin är viktigast, berör matrismaximerade produkter samt felslutet i att mäta kvalitet. Han står upp för ordens kraft och återkommer till vikten av att kunna beskriva det multisensoriska.

Jesper Lövkvist föreställer sig en frispråkig framtid för en tyst bransch som mest vill vara till lags. Efterfrågar nytänkande på en strukturell nivå. Pratar om alternativa kostnader för att bygga dåligt, kostnader som skjuts på framtiden. Hur kontoren läggs ned och ersätts av frifräsande konsulter i nätverk som lär sig om finansiering och äger en större del av processen.

Hur formas svensk stadsplanering? Inom den kommunala stadsplaneringssektorn produceras årligen en mängd strategier, riktlinjer, vägledningar och policydokument i syfte att säkerställa planering av långsiktigt hållbara städer. Men används och efterlevs verkligen alla stöddokument? Är det ens möjligt? Och viktigast av allt: Gör alla strategier och policys att slutresultatet, våra fysiska miljöer, blir bättre?

Under en liveinspelning på ArkDes bibliotek samtalar Johanna Wiklander, Niklas Svensson och Jonathan Metzger under rubriken Tomma ord? Tillsammans med Själens standard fördjupar de sig i frågor som rör dagens stadsplanering och riktar strålkastarljuset mot den kommunala planeringsapparaten.

Tove Sjöberg talar om Guldstolen, hur sommaren 2018 blev en vändpunkt och att återanvända byggnader där de står. Nämner Parisavtalet, fantastiska marmortrappor, munblåsta glaskupor, trista fastigheter med lågt i tak och kontorsinredning från 90-talet. Trend samt restauranger som håller över tid. Att kalibrera om sig och hitta nya estetiska värderingsmodeller.

Elisabeth Schellekens Dammann önskar rum åt skönheten. Hon filosoferar om estetisk upplevelse, om förväntningar och åskådarens ansvar. Kollektivitet och glädjen att dela, om objektivt och subjektivt, expert och lekman. Om samtalet och att viljan att ständigt utmana oss själva.

Hur påverkas den byggda miljön av tiden den formas ? Frågan blir allt mer aktuell, när det känns som att världen står i kris. Med en skenande inflation, bostadsbrist, väpnade konflikter och världsutmaningar som klimatkrisen, så undrar vi vad som återstår i begreppet kvalitet?

Under en liveinspelning i ArkDes bibliotek reder Frida Rosenberg, Torun Hammar och Sofia Hansdotter ut vad kvalitet betyder i vår samtid och hur begreppet har ändrat betydelse över tid. Det kommer spånas om vad kvalitet kommer att innebära i framtiden, hur arkitekturen kan vara kvalitativ i tider av oro och med ökande kostnader.

Gertrud Olsson och Daniel Johansson fortsätter samtalet i Byggfenomens blå Villa Alice National Romance with Modernity i Djursholm. För mörkt och ljust, låda och sagoberättande, hermetisk granhäck och metamodernism.

Gertrud Olsson och Daniel Johansson ambulerar bland anekdoter och försöker besvara varför det är så himla speciellt med ett blått hus. Om att bryta igenom vad som upplevs vara naturligt samt kulör som intimt.

Ola Nylander summerar bostadsforskningen fram till idag och beskriver arbetet med att ta fram ett verktyg för att mäta arkitektonisk kvalitet. Han talar om normer, undersökningar bland boende samt hävdar forskningsbaserad kunskap för arkitekter som en god gärning.

Johan Nyström i samtal om det som styr alltihopa. Han reder ut begreppen kring entreprenadformer, pratar konsekvenser samt diskuterar om det verkligen är så att entreprenören bäst förvaltar produktens kvalitet under byggprocessen.

Tatjana Joksimović berättar om Sveriges Arkitekters roll och verksamhet. Hur förbundet verkar för god, utmärkt och extraordinär arkitektur: att visa exempel, leda och kvalitetssäkra processer, samverka med kommuner och regioner. Hon menar att bra arkitektur gynnar fler än beställaren och ser arkitekten som terapeut.

Anna Chavepayre vill bygga om i stället för nytt och förespråkar ett polycentriskt samhälle med stopp för ständig tillväxt. Hon talar om helhetsansvar och helhetsperspektiv, understryker nödvändigheten i luft, rosor och fågelkvitter samt förfäktar hus som möjliggör.

Samuel Michaëlsson tar japanska exempel för att ringa in den poetiska aspekten av arkitektur. Han pratar om det skräddarsydda, förhållandet till natur, att ha konstnärlig övertygelse och starka idéer som dras till sin spets. Om besjälad lekfullhet och hur handgjorda modeller, skala och iterativ process påverkar slutresultatet.

Solmaz Beik och Tova Rudin-Lundell beskriver hur arkitekter inte vill prata om smak och makten i att inte benämna. De utreder fåfänga ideal som tidlöshet och ren arkitektur, samt berör smakbubblor, smakkompetens och folkbildning.

Gunnar Bjursell om nödvändiga ytterligheter, om förväntan och förälskelse som en knivsegg, om vad hjärnan verkar uppskatta, om kontorslandskap och om utformning av rum för kreativitet. Han menar att forskning kring arkitektur bör vara tvärdisciplinär, berättar om hur den ska göras samt hur vi går vidare.

Max Liljefors samtalar om likheter mellan andlig och estetisk upplevelse, behovet av transcendens och mer reella tillfredställelser på genuina behov i en kommersiell tidsålder. Han pratar om dunkla skuggor och arkitektur som låter oss förstå oss själva.

Sven-Olof Wallenstien redogör för estetikbegreppets uppkomst och utveckling. Hur estetiken förhållit sig till arkitekturen och hur denna förhållit sig till den förra. Estetikens relation till smaken och smakomdömen som hovmannens intränade spontanitet, som upprätthållande av populärkulturens stilhierarki eller som en önskan om gemenskap och samhälle. Om de sköna konsterna och att låta arkitekturen få ta del av de andra disciplinernas radikalitet.